Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rävbandmask

Interpellation 2004/05:549 av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-25
Anmäld
2005-04-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-05-10
Sista svarsdatum
2005-05-16
Besvarad
2005-05-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 april

Interpellation 2004/05:549

 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om rävbandmask

I Sverige, Norge och Finland har vi länge haft en särställning när det gäller smittsamma djursjukdomar. Vi har varit skyddade på grund av vårt geografiska läge och vi har utnyttjat detta mycket framgångsrikt genom bra sjukdomsbekämpningsprogram @ mul- och klövsjuka, smittsam kastning, tuberkulos till exempel. Detta har sedan följts upp med lagar om kontroll vid införsel av djur. Beroende på land och djurslag såg bestämmelserna olika ut, men vid risk för exempelvis rabies måste djuret sättas i karantän. Alla har varit överens om att detta var bra. Efter EU-medlemskapet råder andra gemensamma överenskommelser.

I dag har karantän för hundar från EU-länderna på kontinenten ersatts av krav på vaccination mot rabies och krav på avmaskning med avseende på rävbandmask (dvärgbandmask). Om dessa krav följs vid alla hundimporter har man nog ändå ett hyfsat skydd. Det som nu är en alltmer framträdande risk mot att detta sköts är den för vanligt förekommande smugglingen av sällskapsdjur in till Sverige! Detta görs av människor som aningslöst och av okunskap om bland annat riskerna hittat en form att skaffa ett djur.

Den fruktade rävbandmasken är inte något som vi vet i dag finns i Sverige. Om den kommer in med något djur finns stor risk för människors hälsa. Avföring från smittat djur sprider lätt vidare sjukdom över till exempel blåbärsrisen och dess bär. Om människor sedan äter av dessa kan en levercancerliknande sjukdom uppstå, som i värsta fall innebär dödlig utgång.

Detta har gjort att länder som har smittan runtom i Europa särskilt valt att upplysa allmänheten. Veterinärparasitologer i Polen vid Vetenskapsakademin i Warszawa har till exempel länge sysslat med rävbandmaskproblemet. De ger ut varningsbroschyrer till allmänheten. Mina frågor till ministern är därför:

1.Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att denna rävbandmask inte ska komma in i Sverige?

2.På vilket sätt avser ministern att verka för att aktivt upplysa allmänheten om problemet?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:549, rävbandmask

Interpellationsdebatt 2004/05:549

Webb-tv: rävbandmask

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 21 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Catharina Elmsäter-Svärd har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att rävens dvärgbandmask inte ska komma in i Sverige samt på vilket sätt jag avser att verka för att aktivt upplysa allmänheten om problemet. Jag instämmer med Catharina Elmsäter-Svärd i att det är väsentligt att Sverige vidtar åtgärder för att förhindra att rävens dvärgbandmask kommer in i Sverige. Om smittade hundar och katter kommer in i landet finns en risk att den svenska rävstammen smittas och naturen kontamineras. En sådan utveckling skulle på sikt kunna äventyra den svenska livsstilen med friluftsliv, skogspromenader, bärplockning med mera. Därtill kommer riskerna på kort sikt för ägarna och andra som umgås med smittade hundar och katter. Den som klappar ett djur som bär på rävens dvärgbandmask riskerar att få i sig parasitägg och därmed att drabbas av ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd med blåsbildningar i inre organ. Den ökande smugglingen av hundar till Sverige är oroande. Jag välkomnar därför att frågan uppmärksammas så att allmänheten får upp ögonen för vilka risker det kan innebära att köpa en hund som förts in i landet i strid mot gällande regler. Det är samtidigt viktigt att debatten förs på ett sakligt plan och att riskerna värderas på ett realistiskt sätt. Införsel av vuxna hundar eller halvstora valpar utan avmaskning innebär en uppenbar risk för den enskilde djurägaren och på sikt för samhället i stort. Den tilltagande smugglingen gäller dock i första hand mycket små valpar, vilka utgör en liten smittspridningsrisk avseende rävens dvärgbandmask. Detta beror på omständigheter kring parasitens livscykel och spridningssätt. I likhet med andra bandmaskar är rävens dvärgbandmask beroende av olika värddjur för sin utveckling. En hund kan inte smittas av en annan hund, katt eller räv, utan måste äta ett djur som är mellanvärd för parasiten, det vill säga en sork eller annan smågnagare, för att smittas. Bedömningen är att en valp som aldrig varit utomhus i praktiken inte löper risk att smittas, även om valpens mor skulle bära på dvärgbandmask i sin tarm. För att förhindra att en hund eller katt för med sig rävens dvärgbandmask till Sverige krävs en enkel avmaskning med ett receptfritt avmaskningsmedel före införseln. Krav på sådan avmaskning, utförd av veterinär, ingår i gällande införselregler som framgår av den nya EG-förordningen på området (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj 2003 om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG.) Förordningen kompletteras av föreskrifter från Statens jordbruksverk (SJVSF 2004:55 om införsel av sällskapsdjur). Jag bedömer att gällande införselbestämmelser ger ett tillräckligt skydd mot rävens dvärgbandmask. Kommissionen ska år 2007 göra en översyn av förordningen (998/2003) för att utvärdera de särskilda införselkrav avseende rabieskontroll och avmaskning som gäller för Sverige, Storbritannien, Irland och Malta. Sverige kommer i samband med denna översyn att kräva att avmaskningskravet upprätthålls. Men självklart är jag inte nöjd med att vi har bra regler om de inte efterlevs. Åtgärder behövs på många plan för att stävja smugglingen. Dels behövs uppmärksamhet från Tullverkets sida för att så långt möjligt upptäcka och beivra smugglingsfallen, dels behövs information till djurägare och presumtiva djurägare om riskerna för dem själva och på sikt för allmänheten. Genom underrättelseverksamhet och spaning har Tullverket avslöjat organiserad hundsmuggling vid Sveriges gräns. Åtal har väckts och smugglarna har befunnits skyldiga till smugglingsbrott, vilket i några fall lett till fängelsestraff. I de hundratal fall där Statens jordbruksverk har anmält till Tullverket att uppenbart insmugglade hundar redan finns i landet har däremot inte åtal väckts i något fall. Jordbruksverket anser att detta är ett stort problem, eftersom det kan ge en signal till allmänheten om att det är riskfritt att smuggla in hundar så länge man inte fastnar i tullfiltret vid gränsen. Tullverket och Jordbruksverket utökar nu sitt samarbete för att effektivisera åtgärderna framför allt mot den organiserade smugglingen för att komma åt också bulvaner inne i landet. En utredning pågår för närvarande av Tullverkets befogenheter enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen). I utredningsuppdraget ingår att även se över Tullverkets befogenheter när det gäller kontroll av djurhälsovillkor vid införsel från andra EU-länder. Statens veterinärmedicinska anstalt undersöker årligen rävar med avseende på rävens dvärgbandmask, men inga fall har påvisats i Sverige. I dagsläget bedöms det därför inte finnas smittrisker i samband med friluftsliv, bärplockning med mera. För att Sverige ska kunna behålla sin frihet från rävens dvärgbandmask är det av största vikt att allmänheten informeras om betydelsen av att följa gällande djurhälsobestämmelser vid införsel av sällskapsdjur till Sverige och om riskerna med att köpa valpar av okänt ursprung. Genom förbättrad information kan efterfrågan på insmugglade hundar minska. Jordbruksverket bedriver informationsverksamhet om betydelsen av att följa införselbestämmelserna. Utöver information på verkets hemsida ger verket ut skriftligt informationsmaterial som även förts in i fackpress som riktar sig till hundägare, jägare med flera. Nyligen har Jordbruksverket inrättat en arbetsgrupp med representanter från djurägarorganisationer, myndigheter, veterinärförbund med flera för att samarbeta i frågor rörande införsel av sällskapsdjur. Gruppen kommer bland annat att diskutera lämpliga strategier för att nå ut till relevanta grupper med information om riskerna i samband med illegal införsel av djur. Jag kommer att följa arbetet i den nyinrättade arbetsgruppen för att hålla mig underrättad om de åtgärder som vidtas för att förbättra informationen. Jag följer även den pågående utredningen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gränser till andra EU-länder.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 22 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Tack, jordbruksministern. Vi kunde i debatten här precis innan höra om politisk splittring och oenighet. Den här frågan tror jag inte föranleder någon speciell politisk splittring vare sig när det gäller möjligheten att ha kvar vår unika allemansrätt i Sverige eller vad vi tycker om djur som smugglas in och kan innebära risk för svenska människor och djur. Den här frågan har varit på gång i väldigt många år, egentligen sedan Sverige gick med i EU-samarbetet. För ganska många år sedan var det personer som lyfte fram farhågan om att få in smittor från andra länder. Då var det mycket diskussion om rabies. Jag själv hade inte hört talas om den här dvärgbandmasken förrän till för bara något år sedan. I medierna så sent som i går - jag har en tidningsartikel här från Expressen - står det att tullen hade tagit ett antal valpar som hade smugglats in från Polen och som man avlivade direkt för att man inte visste om det fanns smitta med. Det känns mer och mer angeläget att människor har kunskap om vad det här kan föra med sig. Jordbruksministern nämnde att debatten måste föras realistiskt. Det håller jag med om. Samtidigt hör jag att äggen till de små maskarna är så små och överlever både kyla och värme. Om de kommer ut i naturen hos oss i Sverige kommer de inte att frysa ihjäl eller svettas ihjäl, utan de finns där. Om vi får i oss åkomman kanske inte vi som människor upptäcker skadan förrän om 20-30 år. Då är det redan så dags. Så frågan är vad vi kan göra i tid för att vara kloka i förhand och inte i efterhand. När det talas om att det är mycket valpar som smugglas in, på olagligt vis då naturligtvis, vet vi inte vilket förhållande de har haft. Det mest troliga är kanske att de har varit inomhus. Vad är det som säger att det inte är mamman som för in det för att det inte går på den väg som vi hörde jordbruksministern beskriva? Det kan finnas leksaker som hundar leker med där äggen hamnar när det har spritts genom luften. Man kan naturligtvis fundera och spekulera. Det vi kan vara väldigt tydliga i är att risken för smitta är stor med den takt som insmuggling sker. Jag funderar kring den typ av karantän vi har i dag. Så länge människor är ärliga och talar om att de för in djur, låter dem vaccineras eller avmaskas och håller dem hemma i karantän är allt frid och fröjd. Men vi vet att det finns människor som av okunskap eller rent kriminellt uppsåt inte vill följa reglerna. Då är det oerhört viktigt att tullen klarar av arbetet att stoppa vid gränserna. I mitt underlag till frågan till jordbruksministern undrade jag också vad vi gör för att sprida kunskap om detta och informera allmänheten. I Polen till exempel, där man har problemen med dvärgbandmasken, ger man ut en varningsinformation till allmänheten. Det är väl bra att Jordbruksverket har sin hemsida och att man går ut i fackpress. Men är det där vi når de människor som just nu håller på att köpa hundar illegalt eller dem som smugglar? Jag vill veta hur vi på ett bättre sätt kan ta ansvar för att faktiskt informera och lyfta fram frågan. Därav också den här interpellationen.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 23 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Smuggling av narkotika, dopningspreparat, alkohol och cigaretter till Sverige har ökat kraftigt. Ett mycket tydligt exempel är de stora mängder nya designade droger som sedan lång tid tillbaka väller in över Sveriges gränser. Tullens beslag har också ökat, trots ansträngda resurser. Nu smugglas det också in hundar i vårt land. De hittas sällan vid gränskontrollerna. Mörkertalen är stora. Det innebär givetvis, som vi har hört i debatten tidigare, stor fara för smittspridning. I sitt svar på den här interpellationen uppmärksammade jordbruksministern med rätta tullens viktiga roll. Tullverket har genomgått en stor omorganisation de senaste åren som har inneburit att flera hundra tullare, många med brottsbekämpande uppgifter och rena gränskontrolluppgifter, har sagts upp. Det rör sig om ca 400 personer. Orsaken till detta är givetvis inte omorganisationen i sig, utan minskande resurser för Tullverket. Även om omorganisationen i det här tidiga skedet förefaller ha varit framgångsrik har den givetvis påverkat den dagliga tullnärvaron i Sverige negativt. Med tanke på att ministern i sitt svar på interpellationen efterlyser uppmärksamhet från Tullverkets sida kring de här frågorna vill jag fråga: Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att Tullverket ska ha tillräckliga resurser för att bekämpa just denna nya typ av smuggling?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 24 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Jag är, som har framgått av mitt svar, överens med Catharina Elmsäter-Svärd om att det här är ett problem som vi ska ta på största allvar. Vi har inte rävens dvärgbandmask i dag. Tillsammans med Irland, Storbritannien, skandinaviska halvön och Malta är vi fria. Vi ska göra allt vi kan för att se till att det blir förhållandet också framöver. Vi vidtar ett antal åtgärder. Det handlar dels om att vi vill ha kvar möjligheten att kräva avmaskning. Vi fick en övergångsperiod på fem år tidigare. Vi jobbar på att ta fram ett väldigt gediget underlag till kommissionen. SVA tar 300 prover om året på rävar för att vi ska se hur läget är i Sverige. Det är ett viktigt arbete. Vi ska senast 2007 lämna en rapport till kommissionen. Det är den ena delen - att se till att vi har bra regler så att vi kan hävda vår frihet från dvärgbandmasken. Sedan har vi frågan om tillsynen. Jag håller med om att det är mycket angeläget att vi har en effektiv tillsyn. Det var också därför jag tog upp den frågan i mitt svar. Jag är mycket nöjd med att Statens jordbruksverk och Tullverket har kunnat hitta en modell för ett förbättrat samarbete och en förbättrad samverkan. När det gäller resursfrågan för tullen i dess helhet vill jag hänvisa till finansministern som har ansvar för det. I just det här fallet känner jag mig nöjd med det samarbete som nu utvecklas mellan Statens jordbruksverk och Tullverket. Vi har också informationsfrågan. Jag vill inte spekulera i att man skulle kunna få valpar som också har sjukdomen. Jag vill hålla mig till det som våra expertmyndigheter säger. Man säger att i dag är risken väldigt liten att vi får in smittan. Det är i praktiken ingen risk att vi får in smittan med de små valparna. Jag håller med om att vi ska se till att vi har en bra informationsverksamhet. Det handlar ju både om att kunna varna och att kunna lugna. Därför behöver vi informationsverksamheten. Vi har fått ett initiativ från våra myndigheter. Jag nämnde i mitt svar vad Jordbruksverket gör. Det handlar inte bara om att verket har informationsmaterial på sin hemsida och att man har skriftligt informationsmaterial. Det handlar också om att man nu har inlett ett arbete med olika organisationer som djurägarorganisationer och Veterinärförbundet. Här kan man nå grupper som är intresserade av och behöver informationen. Jag tycker också att pressen har en väldigt viktig roll. Det har varit mycket värdefullt med de insatser som pressen har gjort så här långt för att lyfta frågan och få ökad medvetenhet hos befolkningen. Jag känner mig trygg med det arbete som nu utförs hos våra expertmyndigheter.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 25 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag tror också att det är bra, som ministern säger, om vi kan få ha kvar kravet när det avmaskning och annat. Jag skulle i det sammanhanget vilja fråga: Märker ministern en ökad diskussion om att eventuellt få mäla sig ur EU-harmoniseringen - vi har ju hemkarantänen som gäller nu - och gå tillbaka till det som var tidigare? Ibland hör jag sådant från veterinärhåll eller andra organisationer. Är det möjligt att ha hårdare tag i Sverige än i EU i övrigt på grund av att vi i dag inte har smittan i Sverige? Jag funderar på en annan fråga också. Ministern nämnde några länder som fortfarande är fria från smitta och som ska driva kravet på att behålla det så. Hur ser samarbetet ut med Finland? Det är ju inte så ovanligt att man åker mellan Finland och Sverige. Det är ganska naturligt. Finland är ju nästan som Sverige för många som bor här. Smittan finns ju i länder bortanför Finland. Till mitt eget utskott, miljö- och jordbruksutskottet, har vi fått skrivelser i dagarna från älgjaktlag uppe i norr där man känner oro för att smittan kan komma in. Det gäller till exempel människor som funderar på att smuggla in varg för att stärka upp den vargstam som vi har i Sverige. Då är vi inne på illegala frågor. Men det handlar återigen om kontaktvägarna via Finland. Hur ser samarbetet ut på den sidan?
Ulf Sjösten (M)
Anf. 26 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen har ju ett samlat ansvar för den budget man lägger fram till riksdagen. Jordbruksministern träffar förmodligen det ansvariga statsrådet, i det här fallet Pär Nuder, betydligt oftare än vad jag och Catharina Elmsäter gör. Den budget ni presenterar för riksdagen har också i allra högsta grad bäring på just den problemställning vi pratar om här i dag. Har jordbruksministern verkligen inga idéer om hur Tullverket skulle kunna tillföras resurser för att bekämpa denna ytterst farliga och oroande utveckling?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 27 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! När det gäller regelverket menar jag att vi ska ha ett kraftfullt och strängt sådant. Det är viktigt. Catharina Elmsäter-Svärd tog upp frågan om hemkarantän. Den frågan har inte bäring på rävens dvärgbandmask. Hemkarantän hjälper inte där, men däremot i frågan om rabies. När jag säger att vi ska ha ett strängt regelverk och ett strängt system menar jag också att vi ska ett system som är effektivt. I det sammanhanget kan en modell med hemkarantän fungera väl. Det ger ett transparent system där man inte behöver gömma sina djur av rädsla för upptäckt, så att säga. Det finns alltså fördelar med ett sådant system, och jag är givetvis öppen för att diskutera hur vi ska se på detta i framtiden. Dock hjälper det oss inte när det gäller rävens dvärgbandmask. Samarbetet med Finland i fråga om dvärgbandmask är väldigt viktigt med tanke på den gräns vi har mot Finland. Vi är väldigt överens med finländarna om hur vi ska förhålla oss till frågan. Om de på samma sätt som vi är fria från smitta i samband med att det blir aktuellt med nya regler kring avmaskning kommer den finska regeringen att begära samma undantag. Vi är helt och hållet på samma linje. Det är alldeles riktigt att regeringen tar ansvar för budgeten, ett stort ansvar. Det har vi gjort ända sedan 1994 när vi tog över en budget som var i ett moras, skulle jag vilja säga. Det kommer en budgetproposition den 20 september, och då kommer dessa frågor att hanteras. När det gäller den fråga om rävens dvärgbandmask som vi nu diskuterar och vad tullen liksom Jordbruksverket och tullen i samverkan kan göra har det påbörjats ett arbete. Dessutom har vi en utredning, som jag nämnde i mitt svar, om Tullverkets befogenheter enligt lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. I den utredningen diskuteras också de frågor som Ulf Sjösten tar upp i sitt inlägg.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 28 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag behöver inte förlänga den här interpellationsdebatten mer än så med tanke på att vi i grunden inte är oeniga. Jag vill bara återigen betona att jag tycker att det är bra om vi kan arbeta för att upplysa allmänheten och dem som i dag har okunskap. Framför allt ska de som här är inne på kriminell verksamhet veta att det blir någon form av åtgärd om de fortsätter denna verksamhet. Jag tycker också att det är viktigt att tullen har tillräckligt med resurser. Vi vet ju att under samma period som kanske drygt hundra tillslag har gjorts misstänker man att tusentals hundar kommit in i landet i stället. Det är naturligtvis inte heller acceptabelt, som ministern också säger, att tullen inte leder vidare till åtal sådant som Jordbruksverket faktiskt har uppmärksammat. Det kan vi heller inte acceptera. Min förhoppning är att Sverige fortsättningsvis ska kunna vara fritt från såväl rabies som dvärgbandmask, att vi inte behöver frukta för vår allemansrätt och möjlighet att plocka bär och svamp i skogen, vilket många polacker som har detta problem säkert uppskattar när de kommer till oss, liksom att vi inte ska behöva ha någon rädsla för vår hälsa i framtiden. Låt oss alltså fortsätta att tillsammans upplysa människorna om detta!
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 29 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Jag är helt överens med Catharina Elmsäter-Svärd. Detta är en fråga som vi ska jobba aktivt med. Vi ska se till att vi inte får detta allvarliga problem i Sverige. För mig handlar det om att arbeta med regelverket och kontrollapparaten samt om informationsarbetet. Jag kan alltså lova att regeringen kommer att uppmärksamma detta framöver.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.