propositionen om samhällets säkerhet och sårbarhet
Interpellation 2004/05:561 av Lindgren, Else-Marie (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-28
- Anmäld
- 2005-04-29
- Besvarad
- 2005-05-19
- Sista svarsdatum
- 2005-05-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 28 april
Interpellation 2004/05:561
av Else-Marie Lindgren (kd) till försvarsminister Leni Björklund om propositionen om samhällets säkerhet och sårbarhetInför försvarsbeslutet 2004 fördes diskussionen på ett tidigt stadium om att man önskade ta ett samlat grepp omkring både vårt framtida försvar och det civila försvaret. Statsrådet uttryckte emellertid att det i brist på tid och givet arbetets omfattning inte var möjligt att få fram två så stora propositioner samtidigt till riksdagen för behandling. Den civila försvarspropositionen som nu kallas proposition om samhällets säkerhet och sårbarhet ska läggas fram under hösten 2005.
Frågor som rör landets och samhällets säkerhet är viktiga för lång tid framöver och måste enligt min mening därför bygga på en bred överenskommelse över partigränserna. Därför är Försvarsberedningens arbete av fortsatt stor betydelse.
På många områden pågår en febril verksamhet när det gäller hur vi ska kunna förbättra samhällets krishanteringsförmåga, bland annat inriktar försvarsindustrin nu sin verksamhet mot nya områden inom samhällets säkerhet.
Ett stort antal utredningar har blivit tillsatta av regeringen både före och efter de sista stora katastroferna som drabbat vårt land. Enligt riksdagens utredningstjänst pågår bland annat följande utredningar som rör civil krishantering och som inte blivit föremål för behandling
- Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap från 2001
- System för samordnad krisinformation från 2003
- Utveckling av området civil säkerhet inom Östersjöstaternas råd från 2003
- Informera om samhällets säkerhet från 2004
- Olof Egerstedts utredning 11 september nr 2 från 2004
- Informationssäkerhet från 2004
- Försvarsförvaltningsutredningen Peter Lagerblad från 2004
- Johan Hirschfeldts utredning om Asienkatastrofen 2005
- Nationellt råd för samordning till drabbade i Asienkatastrofen från 2005
Försvarsberedningen har fått i uppgift att ta fram en samlad strategi för Sveriges säkerhet, samt att lämna underlag till propositionen om samhällets säkerhet och sårbarhet. Detta ska vara klart till den 15 september 2005. Enligt uppgift kan flera av utredningarna komma att få förlängd utredningstid. Det råder alltså stor osäkerhet huruvida allt nödvändigt underlag kommer att finnas tillgängligt för Försvarsberedningen inom rimlig tid.
Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet följande:
1.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Försvarsberedningen ska kunna hinna lämna en väl underbyggd rapport med bred politisk förankring inom given tidsram?
2.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att propositionen om säkerhet och sårbarhet ska kunna läggas fram för riksdagen under hösten 2005?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:561
Webb-tv: propositionen om samhällets säkerhet och sårbarhet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:123 Torsdagen den 19 majProtokoll 2004/05:123 8 § Svar på interpellation 2004/05:561 om propositionen om samhällets säkerhet och sårbarhet
Protokoll från debatten
Anf. 118 Leni Björklund (S)
Herr talman! Else-Marie Lindgren har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att en proposition om samhällets säkerhet och sårbarhet ska kunna läggas fram under hösten 2005 som baseras på en bred politisk förankring med bland annat Försvarsberedningens rapport som grund.
Jag har tolkat Else-Marie Lindgrens fråga som att tidpunkten för propositionens avlämnande är beroende av att det finns ett väl underbyggt underlag och att det finns en bred politisk förankring om den fortsatta inriktningen när det gäller åtgärder för samhällets säkerhet och sårbarhet.
I december 2004 beslutades om anvisningar för Försvarsberedningens fortsatta arbete med att dels föreslå en samlad strategi med att stärka samhällets förmåga inför framtida hot och risker, dels behandla frågor som rör samhällets krishantering. Försvarsberedningen ska också lämna sin syn på Försvarsmaktens roll och förmåga att stödja samhället.
Julhelgen 2004 drabbades många svenskar av flodvågskatastrofen i Asien. Kort därefter svepte stormen Gudrun in över Sverige och orsakade omfattande förödelse. Vi måste dra lärdom av hur flodvågskatastrofen och stormen i Sydsverige har hanterats, så att vi står bättre rustade för katastrofsituationer i framtiden.
Det sker, precis som Else-Marie Lindgren konstaterar, just nu ett omfattande utredningsarbete för att ytterligare bidra till att stärka samhällets säkerhet. Bland annat arbetar Katastrofkommissionen med att dra lärdom av det inträffade. Dessutom har förlängd utredningstid aktualiserats för några väsentliga kommittéer inom området. Bland annat kan jag nämna att Informationssäkerhetsutredningen har fått förlängd utredningstid till den 9 september 2005.
Jag instämmer i Else-Marie Lindgrens uppfattning om vikten av en politisk samstämmighet om den fortsatta inriktningen. Ett viktigt forum som bidrar till detta är som Else-Marie Lindgren säger Försvarsberedningen. Försvarsberedningens arbete skapar förutsättningar för en bred överenskommelse över partigränserna, och den kommande rapporten kommer att vara ett väsentligt underlag för propositionen. Min ambition är att regeringen ska presentera en proposition som kan behandlas av riksdagen före sommaren 2006.
Anf. 119 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka för svaret. Jag kan utläsa att även statsrådet önskar en bred politisk förankring när det gäller frågor som rör landets säkerhet eftersom de är viktiga för lång tid framöver.
Önskan och verklighet stämmer inte alltid överens. Det fick vi väl bevisat i det försvarsbeslut som togs förra året. Nu tar vi emellertid nya tag. Givetvis önskar både statsrådet och jag att vi ska få denna så omfattande proposition, som innehåller delvis helt nya områden för oss, till exempel en nationell samlad säkerhetsstrategi för Sverige. Här måste vi alla medverka till att vi tar beslut i bred enighet. Det berör hela Sveriges befolkning, människor som har blivit drabbade och som kan bli drabbade.
Herr talman! Jag har i min interpellation ställt två frågor. Jag har frågat om den viktiga propositionen om säkerhet och sårbarhet kommer att läggas fram för riksdagen som planerat till hösten 2005. Här har jag fått ett svar som säger att den kommer att läggas fram före sommaren 2006. Det känns ju bra.
Men min första fråga till statsrådet i dag handlar om att jag önskar en något mer exakt tidpunkt. Man kan faktiskt säga att hösten 2005 per definition är före sommaren 2006. Det skulle vara önskvärt med besked om ett mer exakt datum.
Den andra frågan handlar om min oro för att Försvarsberedningen inte ska hinna med att lämna en väl underbyggd rapport inom given tidsram, nämligen den 15 september. Flera av de utredningar som blir avgörande för rapportens innehåll blir inte klara förrän efter detta datum. Försvarsberedningens rapport ska ju enligt direktivet utgöra underlag för regeringens proposition. Den ska bygga sitt ställningstagande på aktuella utredningar i frågan.
Denna viktiga fråga bemöter inte statsrådet, utan hon talar om vikten av en bred förankring i Försvarsberedningen. Därför blir min andra fråga till statsrådet i dag: Kommer Försvarsberedningen också att få förlängd tid för att få möjlighet att lämna en bra rapport med bred förankring? Jag har tidigare märkt att statsrådet brukar lägga stor vikt vid Försvarsberedningens rapporter och ofta relatera till dem, liksom också Försvarsmakten och andra initierade.
Anf. 120 Leni Björklund (S)
Herr talman! Ja, Else-Marie Lindgren, jag brukar vara mån om att få en bred enighet och uppslutning i beredningen. Däremot tyckte jag inte att det var regeringen som fallerade när det gällde försvarspropositionen. De bedömningar som Försvarsberedningen hade gjort ligger faktiskt till grund för den viktiga omställning som sker. Det var ett viktigt beslut.
Jag tycker också att man måste konstatera att det är sällan man har möjlighet att ha allt det material man önskar på bordet vid ett beslutstillfälle. Utvecklingen sker hela tiden. Nu har vi ett område som handlar om krishantering, där inriktningen både från regeringen och, som jag uppfattar det, från riksdagens partier är att vi ska lära oss av erfarenheterna, forska och ha en kunskapsorienterad hållning framöver. Då kommer det alltid att behövas material och underlag som kan fördjupa vårt kunnande.
Det är betydelsefullt att vi går igenom de grundläggande värderingarna och får en samlad strategi för krishanteringen. Den är mycket vidare än de uppdrag som Katastrofkommissionen och andra utredningar har. Vi har också ett tillräckligt bra underlag. Jag tror också att det är betydelsefullt att vi i den fortsatta internationella diskussionen har en sådan bas och plattform i vårt land. Jag tror att det skulle kunna inspirera både kommuner, enskilda organisationer och myndigheter i det fortsatta kunskapssökandet.
Därför, Else-Marie Lindgren, är jag angelägen om en bred samsyn. Det är viktigt att eftersträva det. Men det är också viktigt att vi kommer till skott i den här frågan. Jag vill lägga fram en proposition i så god tid att riksdagen kan behandla den före sommaren. Jag hoppas fortfarande att vi ska kunna hålla tidsplanen, och jag tror också att Försvarsberedningen ska ha tillräckligt mycket material för att kunna göra en riktig bedömning. Sedan kommer både Else-Marie Lindgren och jag att behöva lära oss mycket på det här området under både 2006 och 2007.
Anf. 121 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Vi behöver alltid lära oss. Olyckor som drabbar oss utan att vi är förberedda lär oss också något.
I direktivet för Försvarsberedningen från 2004 står det, som försvarsministern också anger i sitt svar på min interpellation, att beredningen även ska lämna sin syn på Försvarsmaktens roll och förmåga att stödja samhället. Detta har diskuterats under en längre tid. Jag har i tidigare interpellationer och frågor påpekat vikten av att vi politiker ger en klar inriktning om vilket vägval Försvarsmakten och övriga myndigheter ska göra.
Nu utreds frågan igen av den så kallade Egerstedtska utredningen, som ska vara klar den 31 augusti 2005, två veckor innan beredningen ska lämna sin rapport. Vid en muntlig föredragning av utredaren för någon vecka sedan säger han sig behöva ytterligare tid på sig. Denna utredning måste Försvarsberedningen lägga stor vikt vid i sin rapport om materialet ska bli trovärdigt.
Utredningen berör två departement, nämligen Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet. Statsråden och jag har ett förflutet inom politiken på lokal nivå. Där var dörren öppen, i varje fall för min del, och man hade nära till varandra. Man talades vid och löste många frågor väldigt snabbt. Jag utgår nu ifrån att de båda statsråden har en nära kontakt i frågan så att ingen tid förspills genom att det skjuts på ansvarsfrågan.
Herr talman! En nyligen genomförd opinionsundersökning från Styrelsen för psykologiskt försvar visar på att svenska folket i stor utsträckning, ungefär 87 %, anser att Försvarsmakten bör användas för att stödja det civila samhället.
Min fråga är: Kommer statsråden att medverka till förlängning av utredningen som Egerstedt nu arbetar med om han begär detta? Hur kommer det att påverka Försvarsberedningen, som i sitt uppdrag har att ta hänsyn till det som utredningen kommer fram till?
Anf. 122 Leni Björklund (S)
Herr talman! När det gäller inriktningen att Försvarsmakten ska kunna stödja polisen vid terroristattentat har både justitieministern och jag gjort klart att det är vår uppfattning att så ska kunna ske. Det behöver närmare belysas och preciseras.
Det är därför justitieministern har varit föredragande i regeringsärendet när Egerstedts utredning kom till. Det handlar om vilka uppgifter och befogenheter, vilken ledning och kompetens, för berörd personal som gäller i den typen av ärenden bland annat inom Försvarsmakten. Det är regeringens önskan att få fram det underlaget.
Vi har inte fått in någon hemställan om förlängning av utredningen. Det är först om något sådant sker som vi kan ta ställning till hur annat arbete skulle påverkas om en förlängning behöver medges. Det är för tidigt att göra det.
Jag tror att det kommer att finnas intressanta områden där vi alla skulle önska att vi har lite mer kunskap innan vi måste sätta ned foten. Det är det fantastiska med politik. Vi som är politiker vet att det ibland är rätt tid göra en samlad bedömning trots att vi vet att det nog kan vara ytterligare kunskap som behövs.
Det här området är just ett sådant område eftersom vi vill ha det kunskapsbaserat och utvecklingsinriktat. Därför, Else-Marie Lindgren, hoppas jag ändå att varje ledamot i Försvarsberedningen ska kunna landa i sitt partis ideologi och sin egen syn på hur vi ska få ett bra och starkt stöd i samhällets krishantering. Det är inspirerande för alla ute i Sverige som arbetar med de frågorna.
Anf. 123 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! De utredningar som nu finns har hållit på och harvat, om jag får uttrycka mig så, under lång tid. Jag menar att det skulle vara värdefullt för Försvarsberedningen om man kunde få det här underlaget. Det är ändå väldigt viktiga och stora beslut och en omfattande proposition som ska läggas fram. Det berör i princip hela svenska folket.
Jag vill tacka för debatten. Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att vi bör vara överens om att ge alla parter den tid som krävs för att vi ska få en så bra proposition som möjligt. Samhällets säkerhet och sårbarhet är ett viktigt område. Jag önskar att propositionen i sig inte blir sårbar direkt när den läggs fram.
Anf. 124 Leni Björklund (S)
Herr talman! Jag delar Else-Marie Lindgrens syn att det är en viktig proposition som vi ska lägga fram. Det var bland annat därför som jag tyckte att man skulle sära den från utvecklingen av det militära försvaret.
Det är min bestämda uppfattning mot bakgrund av det stora engagemang som finns ute i landet, och också mot bakgrund av hur det internationella samarbetet ökar när det gäller sårbarhet och krishantering, att det skulle vara av värde att vi kommer till ett ställningstagande om en strategi.
Jag hoppas att den tid som krävs inte ska vara längre än att också Sveriges riksdag ska kunna ta ställning till detta kommande vår eller före sommaren år 2006. Jag är övertygad om att det på några punkter ändå kommer att visa sig att det är sårbart, eftersom man behöver mer kunskap.
Vi får i så fall vara öppna för och erkänna att det finns några punkter där ytterligare belysning ska ske. Men strategin, som är baserad på grundläggande ideologi och syn på hur arbetet ska bedrivas, tror jag att vi kan tillräckligt om för att kunna formulera oss om.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.