Processen för att utse statssekreterare

Interpellation 2023/24:239 av Patrik Björck (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-11-23
Överlämnad
2023-11-24
Anmäld
2023-11-28
Sista svarsdatum
2023-12-08
Svarsdatum
2023-12-18
Besvarad
2023-12-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

 

Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd.

Statssekreterare är betydelsefulla tjänstemän med ett stort inflytande. Det är av stor vikt för förtroendet hos allmänheten att så viktiga personer som arbetar direkt under regeringen rekryteras på ett omsorgsfullt sätt. Ansvaret för detta måste falla på statsministern.

Jag vill därför fråga statsminister Ulf Kristersson:

 

  1. Anser statsministern att de rutiner som används vid rekryteringen av statssekreterare är fullgoda?
  2. Finns det enligt statsministern anledning att se över rutinerna för rekrytering av statssekreterare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:239, Processen för att utse statssekreterare

Interpellationsdebatt 2023/24:239

Webb-tv: Processen för att utse statssekreterare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Patrik Björck har frågat statsministern om de rutiner som används vid rekrytering av statssekreterare är fullgoda och om det finns anledning att se över dessa rutiner. Interpellationen har överlämnats till mig.

Inledningsvis kan jag instämma i att statssekreterare är betydelsefulla tjänstemän och att det självklart är viktigt att rekryteringen av dem sker med omsorg. Statssekreterarna leder närmast under departementschefen och övriga statsråd arbetet inom ett departement. Statssekreterarna ansvarar främst för planering och samordning i departementet och i förhållande till andra samhällsorgan samt vakar över att arbetet bedrivs i överensstämmelse med planeringen. Det ställs därför stora krav på lämplighet. De deltar också ofta i säkerhetskänslig verksamhet, och de som deltar i sådan verksamhet genomgår en säkerhetsprövning innan de anställs.

När det gäller säkerhetsprövningen är syftet med den att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Vid prövningen ska man också beakta omständigheter som kan innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningen ska göras genom en helhetsbedömning som baseras på ett allsidigt underlag. En del av utredningen är en registerkontroll där uppgifter hämtas från olika polisiära register. Uppgifter från registerkontrollen lämnas till arbetsgivaren endast om de kan antas ha betydelse för säkerhetsprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid anställning av politiska tjänstemän, såsom statssekreterare, samarbetar flera olika funktioner i Regeringskansliet. Jag har förtroende för att de rutiner som finns inom Regeringskansliet för bland annat säkerhetsprövningar är fullgoda.


Anf. 55 Patrik Björck (S)

Herr talman! Vi har en regering som har ett svagt stöd i opinionen, och vi har en statsminister som har ett svagt stöd i opinionen. Det finns naturligtvis en mängd olika skäl till det, till exempel svikna vallöften och en svag ekonomisk politik, som har hanterats i en mängd interpellationsdebatter under året.

Dock börjar regeringens regeringsduglighet mer och mer att ifrågasättas, och det är det som är bakgrunden till den interpellation jag ställde - till statsministern, herr talman. Det svar jag får och vem det är som ger svaret minskar inte oron över uppfattningen att fler och fler börjar ifrågasätta regeringens regeringsduglighet.

Interpellationen är överlämnad till justitieminister Gunnar Strömmer, herr talman, och min första fråga blir: Varför då? I svaret står det bara lite kryptiskt att den är just överlämnad.

Normalt sett finns det ett standardsvar när interpellationer överlämnas till andra statsråd, herr talman. Det sker för att man tycker att själva ämnet faller inom statsrådets hank och stör, så att säga, och svaret är då "Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska vara på interpellationen". Är arbetet inom regeringen så fördelat att det är justitieministern som ytterst ansvarar för regeringsarbetet, herr talman? Är det justitieministern som ansvarar för att utse statssekreterare åt statsministern? Det är min andra fråga.

Den tredje frågan jag skulle vilja ställa till justitieministern beror naturligtvis lite grann på hur han svarar på fråga ett. I interpellationssvaret framgick inte varför justitieministern tar hand om denna interpellation, som jag så gärna hade velat diskutera med statsministern. Det blir också ytterst märkligt att jag dessutom får ett meddelande från Regeringskansliet om att interpellationen inte kan besvaras i tid, herr talman.

Vi har ett regelverk här i riksdagen. Enligt grundlagen utser riksdagen statsministern. Statsministern utser sina statsråd. Riksdagen har en kontrollmakt och ska kunna kontrollera att regeringen utför sitt arbete på ett rimligt sätt, och där är interpellationsdebatterna viktiga. Man har 14 dagar på sig att besvara en interpellation.

Jag hade haft stor förståelse om statsministern med sitt pressade program inte hade klarat av det inom 14 dagar, herr talman. Men om jag har räknat rätt finns det 24 statsråd i regeringen, och om det nu inte spelar någon roll vem som svarar - vilket det tydligen inte gör - är det anmärkningsvärt att inget av regeringens 24 statsråd har lyckats besvara en interpellation inom de stipulerade 14 dagarna. Hanteringen av denna interpellation är alltså anmärkningsvärd, herr talman, och den väcker ytterligare frågor gällande regeringsdugligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man går in på Regeringskansliets egen hemsida kan man konstatera att regeringsarbetet och de olika funktionerna beskrivs så här: "Regeringskansliet är regeringens stab och leds av statsministern." Det är otvetydigt; det står ingenting om justitieministern här. Vidare står det: "Det innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef över myndigheten Regeringskansliet." Det är bakgrunden till att det är ganska anmärkningsvärt att inte statsministern själv är här och besvarar dessa interpellationer.

Jag kan inom parentes säga att jag ställde en interpellation om strömmingsfiske till justitieminister Gunnar Strömmer. Den överlämnades till landsbygdsminister Peter Kullgren. Därför blir min sista fråga till justitieministern: Varför överlämnade justitieministern interpellationen om strömmingsfiske till landsbygdsministern?


Anf. 56 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Låt oss till att börja med konstatera att vi har en regering som har majoritet i väljarstöd baserat på väljarnas utslag i valet för ett år sedan.

Det är en regering som har majoritet för sin budget i denna kammare, och det är väl strängt taget första gången på åtta säsonger eller något liknande som vi får uppleva en sådan sak. Det är en regering som fick mandat att få ordning på Sverige därför att väljarna underkände åtta år av socialdemokratiskt styre - inte minst när det kommer till hanteringen av väsentliga säkerhetsfrågor. Vi minns exempelvis skandalen kring Transportstyrelsen i det hänseendet.

Det är i trygg förvissning om att landet numera är i trygga händer som jag står här och svarar på frågor från riksdagsledamoten.

När det gäller fördelningen av ansvar i regeringen är det mycket naturligt att det är jag som hanterar frågan av det enkla skälet att de frågor som tas upp i interpellationen gäller tjänstemän som deltar i säkerhetskänslig verksamhet och genomgår säkerhetsprövningar. Enligt bilagan till Regeringskansliets instruktion är det jag som ansvarar för att säkerhetsskyddslagen följs. Därför har denna interpellation lämnats över till mig.

Jag håller med om att frågor ska besvaras i tid. För egen del är jag i kammaren snart sagt varje vecka och besvarar många interpellationer. Jag beklagar om denna har fått vänta något - det är inte ett uttryck för vare sig bristande motivation eller bristande respekt för parlamentet. Jag är väldigt glad att vi i stället får tillfälle att ha ett respektfullt och meningsfullt meningsutbyte i denna fråga här i dag.

Jag kände faktiskt inte till att interpellationen om strömmingsfisket hade lämnats över. Som ångermanlänning får jag säga att jag beklagar det, eftersom jag själv är mycket engagerad i strömmingsfrågan. I min egen hemstad Örnsköldsvik är det dessvärre så att tillgången - eller snarare bristen - på strömming gör att surströmmingsproduktionen numera ligger för fäfot. Jag föreställer mig att frågan har hamnat hos Peter Kullgren eftersom han är ansvarig för fiskerifrågor i regeringen.


Anf. 57 Patrik Björck (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även jag drog slutsatsen att det kanske var rimligt att den frågan hamnade hos landsbygdsministern. Jag har dock fortfarande inte fått svar på varför justitieministern av alla statsråd står och svarar på en fråga som uppenbart är ställd till statsministern och som uppenbart ligger inom statsministerns ansvarsområde. Den frågan finns det fortfarande anledning att fundera över.

Jag går över till sakfrågan, herr talman, det vill säga regeringsdugligheten. Detta handlar också om omdöme och om hur allmänheten uppfattar regeringen och regeringens arbete.

Ganska nyligen tvingades en av statsministerns statssekreterare lämna sin tjänst på grund av tjuvfiske av ål. Enligt vad jag har förstått var det allmänt känt att så var fallet redan innan Kustbevakningen grep in. Det handlar inte bara om säkerhetsprövning utan även om omdöme och omdömesgillhet, regeringsduglighet och förtroende hos medborgarna. Det verkar som om processen för hur statsministern bemannar sitt kansli fullständigt har gått i diket. Denna nyhet hann knappt torka på löpsedlarna förrän nästa problem kom. Då gällde det en förundersökning som inletts mot en annan av Kristerssons statssekreterare gällande svartbygge och miljöbrott.

Återigen skadas allmänhetens förtroende för regeringsdugligheten.

Detta, herr talman, är inte bara ett problem för Kristersson och den sittande regeringen, utan det är ett problem för Sverige och svenska folket. Vi befinner oss i en säkerhetsmässigt svår tid. Vi hotas av krig runt omkring. Vi har en Natoansökan som ligger och tickar och som aldrig kommer framåt. Regeringens anseende är viktigt - internt och utrikespolitiskt. Om det skadas oroas jag som riksdagsledamot och som svensk medborgare.

Det är detta som är bakgrunden till att vi ifrågasätter vilka rutiner man har när man utser statssekreterare på statsministerns kansli. Det hade, återigen, varit mycket mer konstruktivt att få diskutera detta med den som faktiskt inte bara är chef för regeringen utan också är chef för Regeringskansliet.

Jag kan ändå försöka att ställa de frågor som jag borde ha fått ställa till statsministern.

Ålfiskaren tvingades ju att sluta efter avslöjandet. Då blir min fråga, herr talman, hur det går med den statssekreterare som misstänks för svartbygge och miljöbrott. Kommer den statssekreteraren också att tvingas avgå? Detta är en av de frågor som jag hade sett fram emot att få diskutera med statsministern. Ålfiskaren hade som jag förstår det, herr talman, varit ganska öppen med sitt fiske på sociala medier innan Kustbevakningen ingrep. Visste statsministern om detta när han anställde ålfiskaren som statssekreterare?

Personen som misstänks för svartbygge har tidigare tvingats att lämna ett annat tungt politiskt förtroendeuppdrag, som partisekreterare för Folkpartiet, i samband med en annan brottshärva. Frågan som jag hade tänkt ställa till statsministern är: Var statsministern medveten om detta när han rekryterade sin statssekreterare?


Anf. 58 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Jag tycker att det är ganska djärvt av ledamoten Patrik Björck att ta upp ämnet regeringsduglighet. Väljarna utvärderade ju den socialdemokratiska regeringens regeringsduglighet i ett val som bara ligger tolv månader bakåt i tiden och underkände Socialdemokraternas regeringsduglighet och förmåga att hantera de stora samhällsproblem som Sverige har haft under alltför lång tid. Dessa problem gäller alltifrån den grova organiserade brottsligheten till den svaga ekonomiska tillväxten, problem med sjukvården och fallande skolresultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För drygt tolv månader sedan ställde väljarna sig frågan: Vilket regeringsalternativ är mest trovärdigt vad gäller duglighet och att hugga tag i de stora samhällsproblem som dessvärre växte sig oerhört mycket större under de åtta år som Socialdemokraterna fanns vid makten? Väljarnas svar var entydigt - de levererade för första gången på mycket lång tid en majoritet för en regeringsbildning, och det var inte Socialdemokraterna som fick väljarnas förtroende att ta itu med framtiden. Jag får väl själv säga att det jag hör från ledamoten möjligtvis bekräftar att väljarna inte var helt fel ute för tolv månader sedan.

Möjligen var det också så - om vi nu ska diskutera statssekreterare - att en del av bedömningen omfattade det faktum att flera statssekreterare fick lämna dåvarande statsministern Stefan Löfven, inte för att de hade fiskat strömming eller ål på ett otillbörligt sätt utan på grund av en av de största skandalerna, som också fick enorma säkerhetsmässiga konsekvenser för Sverige, svensk säkerhet, svenska myndigheter och svenska medborgare, nämligen skandalen med Transportstyrelsen.

Statsministerns statssekreterare fick lämna sin tjänst med anledning av det reella säkerhetshot som det haveriet orsakade och de reella säkerhetskonsekvenser som det fick. Sorgligt nog var det inte möjligt att utkräva ansvar av den statssekreterare som var ansvarig för Transportstyrelsen under den aktuella tiden, nämligen infrastrukturministers statssekreterare. Han hade nämligen fått lämna sin tjänst därför att han hade ägnat sig åt alltför expansivt resande på skattebetalarnas bekostnad, så det gavs aldrig möjlighet till något ansvarsutkrävande där och då vad gäller dessa delar.

Jag kan bara konstatera att det på sitt sätt är tur att dessa frågor inte ligger i händerna på enskilda riksdagsledamöter, apropå den något partipolitiskt färgade utvärdering som ledamoten försöker att göra här i talarstolen.

Riksdagens konstitutionsutskott har ju granskat dessa frågor, inklusive de frågor som nu ställs från talarstolen. I de fall som nu nämns har man kommit fram till att inga formella fel har begåtts. Medborgarna kan vara nöjda och trygga med att veta att de formella granskningsorgan som finns, också här i riksdagen, har tittat på frågorna och kommit fram till att inga fel har begåtts.


Anf. 59 Patrik Björck (S)

Herr talman! Jag noterar att jag inte får svar på några frågor över huvud taget. En av de frågor som justitieministern skulle kunna ägna sitt slutanförande åt är: Kommer den statssekreterare som misstänks för svartbygge och miljöbrott att tvingas avgå på samma sätt som hans kollega, som tjuvfiskade, tvingades att göra? Denna fråga fick jag inte svar på.

Justitieministern försöker att hävda att han och regeringen för tolv månader sedan hade någon sorts majoritetsstöd av svenska folket. Så är det ju - den konstellation som med stöd av Sverigedemokraterna utgör regeringsunderlag fick stöd i valet. Man fick det genom att ställa ut vidlyftiga vallöften - vi har debatterat elstöd, människors ekonomi och bränslepriser - som fick människor att stödja regeringsunderlaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet inte när justitieministern senast öppnade en tidning, herr talman, men detta stöd är eroderat. Det har försvunnit, ungefär som snön försvann i det senaste regnet. Det är borta; det finns inte längre. Väljarna är trötta på svikna vallöften och har lämnat regeringsunderlagets partier i sin opinion. Statsministern har historiskt svagt stöd, inte bara därför att styr en regering som inte klarar av att infria vallöften utan också därför att han duckar i debatten, inte syns, inte finns med och inte tar ansvar för sin politik. Det är ju därför opinionsstödet i dag - inte för tolv månader sedan - är så svagt.

Jag kan skicka med ett litet tips till Gunnar Strömmer som han kan meddela sin chef. Jag tror inte att det är en smart strategi för statsministern att ducka i debatten. Jag skulle kollegor emellan säga: Stå upp, ta debatten och våga vara statsminister! Skulle justitieministern kunna skicka den hälsningen till statsministern?


Anf. 60 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Glädjande nog har jag en partiledare som förmådde att skapa en majoritet för sitt regeringsalternativ när vi mötte väljarna för tolv månader sedan. Han förhandlade så väl att Moderaterna leder en regering som nu får hugga tag i det mandat som väljarna gav regeringen.

Det är att få ordning på Sverige i ett läge där kriminaliteten har växt över tio år. Det har skett en tredubbling av dödliga skjutningar. Det finns en kriminell ekonomi som omsluter 100-150 miljarder. Det har skett en tiodubbling av antalet barn som numera åtalas för de allra grövsta brotten kopplade till mord och dylikt. Det är den verklighet som vi har haft anledning att ta över.

Det är en svag ekonomisk utveckling, den svagaste i Europa när det kommer till tillväxten. Mot den bakgrunden var det inte så konstigt att medborgarna när det kom till kritan bestämde sig för att intresset för att lösa våra stora samhällsproblem väger över alla retoriska intressen som Socialdemokraterna presterade med ett underlag som inte kunde hålla ihop inför valet. Det är på det mandatet som vi nu regerar och hugger tag i alla samhällsproblem.

Jag kan möjligtvis skicka ett tips tillbaka. Jag tror att väljare över tid har visat sig belöna den som har fokus på de stora samhällsproblemen och inte på det politiska spelet. Att döma av de senaste tolv månadernas opposition känns det som en insikt som möjligtvis har gått förlorad hos Socialdemokraterna. Vårt meningsutbyte i dag tycker jag i hög grad bekräftar den spaningen. Vi får väl ta med oss varsitt tips till våra respektive partiledare.

Vad gäller dagens diskussion vill jag bara understryka betydelsen av att personer som rekryteras till ledande befattningar i svensk statsförvaltning ska vara omdömesgilla, kloka och goda, och att det ska ske ordentliga säkerhetsprövningar inför rekryteringar. För den händelse att det krävs förändringar i den delen är jag öppen för det. Men det är ingenting i dagens meningsutbyte som har gett någon saklig grund för några sådana förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.