Privatiseringar av samhällsfunktioner
Interpellation 2019/20:254 av Jonas Sjöstedt (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-04
- Överlämnad
- 2020-01-15
- Anmäld
- 2020-01-16
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Svarsdatum
- 2020-02-11
- Besvarad
- 2020-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Apoteken, elnätet, järnvägen, posten och välfärden utgör viktiga samhällsfunktioner som måste fungera för att landet ska fungera. Dessa exempel på samhällsfunktioner drevs tidigare enbart av det offentliga. I dag ser det annorlunda ut. Under de senaste decennierna har stora delar av vår gemensamma egendom sålts ut och tagits över av privata vinstintressen. Det utgör en stor samhällsomvandling.
Det är svårt att hitta exempel där privatisering av viktiga samhällsfunktioner har inneburit att saker fungerat väsentligt bättre. Däremot är det betydligt enklare att hitta marknadsexperiment som försämrat tillvaron för vanligt folk och gjort samhället skörare. Haveriet med företaget Apotekstjänst, som misslyckades med att leverera livsviktigt material till sjukhus i Mellansverige, är ett färskt exempel på det. Järnvägen är ett annat exempel. Avregleringen av järnvägen med uppsplittring till en mängd utförare av både underhåll och trafikering har lett till att varje aktör ser till sin vinstmaximering, i stället för ett sammanhållet järnvägssystem med största möjliga samhällsnytta.
Vänsterpartiet anser att det finns behov av att tillsätta en statlig haverikommission som ser över samtliga privatiserings- och marknadsexperiment av samhällsfunktioner som drivits igenom under de senaste årtiondena. En sådan kommission skulle bland annat kunna se över vad avregleringarna och privatiseringarna har inneburit när det gäller exempelvis hur säkerhet, transparens, ansvarsutkrävande, effektivitet, stabilitet, klimat, arbetsvillkor och arbetsmiljö har påverkats.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:
Avser statsministern att verka för att det tillsätts en statlig haverikommission som ser över samtliga privatiserings- och marknadsexperiment av samhällsfunktioner som drivits igenom under de senaste årtiondena?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:254
Webb-tv: Privatiseringar av samhällsfunktioner
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:72
- Protokoll 2019/20:72 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2019/20:72 Svar på interpellation 2019/20:254 om privatiseringar av samhällsfunktioner
Protokoll från debatten
Anf. 1 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat statsministern om han avser att verka för att det ska tillsättas en statlig haverikommission som ser över samtliga privatiserings- och marknadsexperiment av samhällsfunktioner som drivits igenom under de senaste årtiondena.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Jag vill inledningsvis säga att jag förstår delar av den problembild som interpellanten målar upp. På 1990-talet inleddes en period av avreglering, konkurrensutsättning, marknadisering och privatisering i Sverige och i många andra länder. I vissa fall var det motiverat och har bidragit positivt vad gäller till exempel utbud och tillgänglighet, medan medborgarna i andra fall upplever att det har skett försämringar. Till exempel finns det inte en naturlig "marknad" i många delar av vårt avlånga land, och självfallet måste medborgarna kunna lita på att viktiga samhällsfunktioner finns och fungerar när de behövs, i hela landet. Regeringen bedömer att välfärden kommer att behöva tillföras stora resurser under de närmaste åren, och det ligger i allas intresse att de medel som vi gemensamt skjuter till också ger de förbättringar som behövs. Regeringen tillsatte i december en välfärdskommission som bland annat ska analysera hur välfärdens resurser används på det sätt som ger mest nytta för befolkningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också viktigt att staten tar ansvar i rollen som reglerare. Den 1 januari förra året infördes nya tillståndskrav för verksamhet som utförs av enskilda utövare enligt LSS, socialtjänstlagen och skollagen. Med de här kraven säkerställer vi genom reglering att privata utförare inom välfärdssektorn har förutsättningar för att bedriva en verksamhet med god kvalitet.
Jonas Sjöstedt tar upp apotek, elnät, järnvägar och post i sin interpellation. Det stämmer att dessa sektorer numera är konkurrensutsatta, i vissa fall sedan många år tillbaka. Jag vill dock påpeka att staten genom sitt ägande i bolag som Apoteket, Vattenfall, SJ och Postnord fortfarande är en viktig aktör inom alla dessa områden. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera så att de åtnjuter offentligt förtroende. Bolagen i den statliga portföljen är i många fall föregångare i hållbart värdeskapande.
Anf. 2 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Häromveckan åkte jag nattåg mellan Umeå, där jag bor, och Örebro. Jag åker ganska ofta med tåg i och med att jag undviker att flyga inom Sverige. På morgonen när jag vaknade upp strax norr om Örebro gick jag och tog en kopp kaffe i restaurangvagnen och pratade med personalen på tåget. Vi var ganska överens om läget på järnvägen. De var otroligt glada över att fler och fler väljer att åka nattåg, men de tyckte att det var besvärligt med kortsiktigheten, att de inte vet hur det blir framöver och att vagnarna är så slitna att man lagar med silvertejp i stället för att köpa nytt. De skulle verkligen vilja erbjuda en ännu bättre service till dem som åker.
De hoppades på långsiktighet. I går fick de en riktig kalldusch: Linjen ska läggas ned, för den upphandlas på en marknad. Det spelar ingen roll att fler och fler åker och vill ta tåget i stället för flyget. Nu är det marknaden som gäller, och när SJ förlorar en viktig del av Norrlandstrafiken för natttågen blir det inte längre rationellt och kanske inte ekonomiskt försvarbart att driva nattåg mellan norra Sverige och Göteborg. Då kommer det inte att gå att åka mellan Göteborg och Åre för den familj som vill åka skidor, och släktingarna från Skövde kommer inte att kunna ta tåget upp till Norrbotten eller Västerbotten framöver.
Detta är ett av de många exempel - vi ser dem nästan dagligen - på hur marknaden inte förmår att sätta det allmänna bästa först. Marknaden är kortsiktig och förmår inte att tänka i långsiktiga investeringar, och det innebär att viktig service dras in för medborgare runt om i landet. Det finns ett oändligt antal exempel på detta.
Om vi håller oss till järnvägsområdet kan vi se ett sönderstyckat och uppdelat järnvägsunderhåll där olika privata utförare ska konkurrera om att utföra helt olika delar av underhållet. Med detta försvinner långsiktighet och helhetsansvar. Man har ansvar för att laga en specifik växel eller en specifik signal. Tidigare hade man ett ansvar för att se till att hela systemet fungerade och åtgärda annat som var fel när man stötte på det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det bristande järnvägsunderhållet är en av flera förklaringar till de omfattande förseningarna i den svenska tågtrafiken och har direkt att göra med marknadsutsättningen av järnvägsunderhållet. Frågan är: Var det egentligen så klokt att göra tågtrafiken och järnvägsunderhållet till en marknad?
Var det så klokt att göra apoteken till en marknad när det visar sig att intresset för att öppna apotek är ganska litet i stora delar av Sverige samtidigt som det är överetablering på andra håll? Men allvarligast av allt är att svårt sjuka människor får höra sig för på apotek efter apotek om man verkligen har deras medicin, för det är inte säkert att det är lönsamt att ha medicin i lager för svårt sjuka människor. Det är väl ändå detta vi har apoteken för i första hand - att se till att människor får tillgång till sin medicin?
I en del av Sverige har vi haft privata utförare av ambulansservice som valt att lägga ned sin verksamhet från ena dagen till den andra. Ambulansservice! Det var inte lönsamt längre.
Vi har en avreglerad elmarknad där privata företag skulle öka konkurrensen och sänka priserna. Men de har monopol på elnäten och höjde priserna i stället, och vanligt folk får betala på sina elräkningar. Den här politiken har väldigt lite stöd.
Nyligen hade man en folkomröstning i Helsingborg om att sälja ut Öresundskraft, det kommunala kraftbolaget. Helsingborgarna röstade nej. 96 procent av dem röstade nej. De röstade nej för att de inte vill ha dyrare elräkningar, för att de vill kunna ta klimatansvar och för att de vill kunna ha demokratiskt inflytande.
Det har blivit dags att ompröva marknadsfundamentalismen och avregleringarna. Ärligt talat, fru talman: Jag förstår inte argumenten mot att göra en ordentlig utvärdering, att se vad som gick fel och att göra det bättre.
Anf. 3 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Det går naturligtvis att vara överens om väldigt mycket när det gäller grunderna för dessa privatiseringar. Jonas Sjöstedt tar upp till exempel apoteken och en del av avregleringen på tågsidan. Om detta var vi överens när det var uppe i denna riksdag. Vi både uttryckte det och röstade mot förslagen. Det gjorde vi av flera av de skäl som Jonas Sjöstedt tar upp. I grund och botten handlar det om att tillhandahålla tjänster och produkter för alla medborgare.
Det finns och har funnits en övertro, framför allt på högersidan i denna riksdag, om att det kommer att bli mycket bättre bara det är privat och man leker marknad. Sanningen att säga kanske det är så i vissa delar av landet. I vilket köpcentrum som helst i Stockholms innerstad finns det numera flera olika apotek. Men om ingen känner ansvar för att tillhandahålla alla de mediciner som medborgarna behöver är det bara en valfrihet på ytan.
På samma sätt kan man säga om flera av avregleringarna. Det grundläggande problemet är ju, precis som jag också uttrycker i interpellationssvaret, att vårt land ser väldigt olika ut.
Ta Västerbotten, det län där jag och Jonas Sjöstedt har verkat tillsammans ganska länge. Där har vi en kommun med 40 procent av invånarna och ett stort antal kommuner med mellan 2 500 och 4 000-5 000 invånare. Det är klart att förutsättningarna är olika, och därmed är etableringsviljan hos privata aktörer väldigt olika. I Umeå är det säkert ett antal som gärna vill etablera sig. Inåt landet är det inga alls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Oavsett vilket och oavsett hur det gått till - den kritik som vi haft och tillsammans uttryckt i denna kammare finns ju i protokollet - är vi nu i ett läge där vi har att hantera den verklighet vi har. Då får vi utifrån det via regleringar och förbättringar se till att vi ändå kan garantera dessa tjänster för våra medborgare.
Det finns dock en skillnad mellan mig och Jonas Sjöstedt. Lika lite som jag delar högerns tilltro till att privatiseringar alltid är bäst, lika lite tror jag att det alltid är bäst att staten sköter saker och ting och att marknaden inte kan sköta vissa saker. Jag tror att man i grund och botten behöver vara pragmatisk i det läge där vi är.
Ta tågtrafiken, som Jonas Sjöstedt pratar om. Jag var ju ordförande i riksdagens trafikutskott när den diskussionen fördes, och jag var lika kritisk till hur avregleringen skulle skötas. Men nu är den här, och jag måste säga att den utveckling vi sett - att allt fler vill åka tåg och skicka sitt gods med tåg - är i grund och botten positiv. Men det är klart att många av de problem som vi har på tågtrafikens område har att göra med att man någonstans i mitten av 80-talet bestämde sig för att det inte längre var värt eller lönsamt att investera i spår i vårt land. Det i sin tur har såklart både slitit på spåren och gjort att vi inte längre kan möta den mycket kraftfulla efterfrågan som våra medborgare och våra företag har på järnvägstrafiken.
Vad kan man då göra? Jo, man kan göra som den här regeringen har gjort: öka investeringarna i tåg, vilja bygga nya stambanor och öka investeringarna i underhållet så att vi faktiskt - och det borde glädja även Jonas Sjöstedt - har högre punktlighet nu jämfört med för fem år sedan. Det är bra. Det räcker inte, men det är bra. Vi kan också se till att samlas kring finansieringen av nya stambanor i vårt land så att både människor och gods kan komma fram, oavsett vilket bolag de väljer att åka med på dessa spår.
Visst finns det problem med privatiseringarna, men där ligger inte hela utmaningen.
Anf. 4 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Man kan sammanfatta näringsministerns svar så här: Jaha, det här var ju tråkigt, men vi har nog inte tänkt göra något åt det.
Ni vill inte ens ta reda på hur det gick, ännu mindre föreslå några förändringar framöver för att se till att denna verksamhet fungerar. Jag menar att det inte räcker.
Det går självklart att öka det gemensamma ansvaret om man vill göra det. I Hamburg har man återtagit elnätet. I Chile har man tagit bort vinstintresset ur skolan. I Storbritannien har man tagit tillbaka delar av järnvägsservicen därför att det fungerar bättre om man vill att servicen ska fungera för vanligt folk. Men i Sverige vill regeringen inte ens ha en kommission som går igenom vad som gick fel för att se om det kan göras bättre.
Fru talman! Detta är särskilt allvarligt inom delar av välfärden. Sverige är unikt i fråga om möjligheten för enstaka vårdgivare och enstaka skolägare att starta verksamheter och stoppa skattebetalarnas pengar direkt i egen ficka. Det har mycket stora konsekvenser för det svenska utbildningssystemet, för sjukvården och för äldreomsorgen.
Vi är ett land där skolor kan gå i konkurs och lägga ned från en dag till en annan och sedan bara vältra över ansvaret på kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är ett land där privata utförare i äldreomsorgen har satt i system att underbemanna avdelningarna för de dementa så att undersköterskor och biträden får springa snabbare, allt för att berika sig själva. Man låter personal och våra äldre betala priset för ens egen girighet.
Vi ser hur privatiseringen och vinstintresset i sjukvården leder till dramatiska kostnadsökningar, till exempel i Stockholms läns landsting. Sveriges enda privata utförare av förlossningsvård, BB Sophia, gick i konkurs - eller man gick inte i konkurs, men man valde att upphöra med verksamheten för att den inte var lönsam nog. Därmed fördjupades bristen på platser i förlossningsvården i Stockholm.
I Västerbotten, som ministern nämnde, ser vi hur de privata utförarna väljer att lägga sig i kustlandet, där människor bor. Landstinget måste sedan betala för alla och försöker dra in ambulanser och hälsocentraler i inlandet, där människor har långt till sjukvård.
Människor i hela landet har rätt att förvänta sig fungerande kommunikationer, sjukvård, skola, äldreomsorg och andra saker. Är det så att vinstjakten står i vägen för det, då måste man göra något åt det. Bara det faktum att miljarder försvinner av pengar som skulle gå till undersköterskor och lärare och i stället hamnar i fickorna hos olika riskkapitalbolag och kortsiktiga intressenter gör att vi går miste om massor av personal som skulle kunna ta hand om elever och hjälpa dem med matteuppgifter de inte förstår eller ha tid att gå ut med de äldre på äldreboendet. I stället bara rinner pengarna iväg, och ojämlikheten ökar.
Alltmer blir det de enskildas ansvar att se till att just deras barn får gå i en bra skola eftersom alla skolor inte är bra och att just deras mamma klarar sig på äldreboendet och slipper det där riktigt dåliga boendet - i stället för att det är ett gemensamt ansvar.
Vad blir då regeringens svar? Jo, regeringens svar blir att utfärda ett löfte om att inte göra något åt det här under hela mandatperioden, att inte lägga fram några förslag som gör något åt det här. Ena stunden kan man rasa mot vinstjakten i skolan, mot hur de privata aktörerna beter sig när de är oseriösa och mot att pengarna försvinner. I nästa stund har man i praktiken skrivit ett avtal där man frånsagt sig varje möjlighet att Sverige liksom de flesta andra länder ska se till att kvalitet och omsorg om skattebetalarnas pengar går före kortsiktig vinstjakt i välfärden.
Anf. 5 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Nu står vänsterpartiledaren i talarstolen och försöker låta radikal, väl medveten om att det han föreslår är en kommission.
Kommissioner är på modet just nu. Bara det senaste året har ett antal av riksdagens partier föreslagit kommissioner för allt från det vi hör nu om privatisering av marknader till skenande kostnader för hyrpersonal, Gui Minhai, en sanningskommission för samerna, en bokriskommission, en kommission för Transportstyrelsen och så vidare.
Det är klart att om man tror att det är det som åstadkommer förändringar, ja, då är det lätt att vidta den typen av åtgärder. Men för regeringen räcker det inte att bara gå igenom detta, för det har gåtts igenom. Vi känner väl till en del av dessa brister. Regeringens sätt att hantera det är att på område efter område se till att förändra.
Ta några av de exempel som Jonas Sjöstedt tar upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Elnätet är ett. Vi har förändrat regleringen där. Det är hundratusentals hushåll som kommer att få lägre elnätskostnader därför att regeringen har sett till att dra ned taken för bolagens agerande.
Det är samma sak med tågspåren. Vi har ökat investeringarna i järnvägsunderhållet. Vi vill bygga nya stambanor för att se till att tågen kommer både fram och i tid och även möter den mycket positiva efterfrågan som finns hos svenska folket av flera olika skäl.
Inom välfärden har vi genomfört ett antal förändringar. Jag har både i min tidigare roll som skolminister och i opposition här i riksdagen framhållit det orimliga i att man så lättvindigt kunde få tillstånd att bedriva skola och sedan, precis som Jonas Sjöstedt beskriver, när det inte är lönsamt bara lägga ned och vältra över ansvaret på det offentliga. Vi ställer nu krav på vem som får starta skola.
Vi gjorde också, och det är Jonas Sjöstedt väl medveten om, ett försök att förändra dessa regler under förra mandatperioden. Anledningen till att det inte sker mer där är ju att de partier i denna riksdag som Jonas Sjöstedt nu samarbetar med, M och KD och Sverigedemokraterna, i allt väsentligt säger nej till alla skärpningar trots att de uppenbart behövs. Att det inte görs ytterligare välbehövliga förändringar, till exempel när det gäller skolsystemet, beror inte på att regeringen inte vill göra dem. Det beror på att det inte finns majoritet för det i Sveriges riksdag - och det i sin tur beror på valresultatet, Jonas Sjöstedt.
Under förra mandatperioden gjorde vi ett försök tillsammans, men i dessa tider när man har nya kompisar är det kanske inget man vill kännas vid. Det är bättre att låta radikal men i praktiken ändå vara medveten om att det som kommer att lösa detta inte är ytterligare en kommission utan en annan majoritet i Sveriges riksdag. För det behöver vi ett nytt valresultat, fru talman.
Sedan, fru talman, delar jag inte Jonas Sjöstedts bild av att alla privatiseringar alltid är av ondo eller fel. Det finns också områden där det faktiskt har varit en naturlig utveckling. Ta till exempel telekomsektorn, där det fungerar. Jag har oerhört svårt att se att vi hade kunnat ha kvar den reglerade och monopoliserade situation som vi hade dessförinnan.
Men som socialdemokrat och näringsminister tror jag att det vi gör och det vi ska göra är att steg för steg ta oss an de brister och problem som uppenbarligen finns, inte minst ojämnheten över landet. Det Jonas Sjöstedt pratar om, nämligen att vi som samhälle ska garantera den typ av service och tjänster som våra medborgare behöver för att kunna leva ett gott liv, är vi helt överens om. Att det inte är så till fullo i hela vårt land är vi också överens om, och det ska vi förändra steg för steg.
Anf. 6 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Den som inte lär av tidigare misstag är dömd att göra om dem igen och igen. Så är det också med denna regering. Lagen om valfrihet användes inom Arbetsförmedlingen för systemet med så kallade etableringslotsar. Hur gick det? Det ledde till organiserad kriminalitet och mutbrott. När det förekom försök till IS-rekrytering inom denna verksamhet upphörde den, och Arbetsförmedlingen slutade ha etableringslotsar.
Vad gör regeringen? Man går fram med lagen om valfrihet för att privatisera stora delar av Arbetsförmedlingens egentliga verksamhet, och man fajtas och är upprörd för att man inte får använda ett system som redan misslyckats. Man har hamnat till höger om både Moderaterna och Kristdemokraterna i sin iver att slå sönder Arbetsförmedlingens verksamhet och privatisera den. Det säger något om vår tid, fru talman, när vi har en socialdemokratisk regering som hamnar till höger om Moderaterna i frågor om privatisering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så en kommission kanske inte är så dumt för att lära av tidigare misstag. Men vi har naturligtvis förslagen också. Det handlar om att faktiskt ta bort vinstjakten i välfärden och inte, som regeringen gjort, lova att inte ta bort vinstjakten i välfärden de här åren.
Det handlar om att sluta stycka sönder järnvägsunderhållet och ha en sammanhållen gemensam organisation, något som regeringen förhalade de år då vi förhandlade med dem under förra mandatperioden. Vi har ett förslag om att se till att Statens järnvägar både har förtur på spåren och trafikeringsplikt över hela Sverige så att vi har en järnväg för folks skull, inte för privata företags skull. Detta står inte i motsatsställning till att även kunna ha kompletterande aktörer.
Vi har förslagen som skulle se till att det fanns mediciner i hela landet.
Men som med mycket annat handlar det om retoriken. Det är när det är valrörelse som Socialdemokraterna talar mot privatiseringar. Men man vill inte ens gå igenom de tidigare misstag man själv har gjort för att kunna rätta till dem i framtiden. Det skulle vi i Vänsterpartiet gärna se att man gjorde.
Anf. 7 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Skillnaden mellan oss, Jonas Sjöstedt, är att vi socialdemokrater ser det valresultat vi har och vet vilken riksdag vi har. För oss är det alltid viktigt att vi kan ta steg framåt även när vi måste kompromissa med andra partier. Och kompromisser kommer att krävas av alla partier. Når man inte upp till 50 procent i denna riksdag, vilket det var länge sedan någon gjorde - det var Socialdemokraterna 1968 - krävs det att man samarbetar med andra för att kunna ta steg framåt och ta sig an dessa brister.
Man kan också nöja sig med att, som Vänsterpartiet ofta gör, ställa sig med ett plakat vid sidan om och säga: Vi har rätt i allt, och vi har en börs som är helt outtömlig. Men i verkligheten måste man, Jonas Sjöstedt, ändå hantera de politiska realiteterna, nämligen hur denna riksdag ser ut. Det är den som sätter stopp för en reglering av vinstjakten, som vi talade om. Det gjorde den förra mandatperioden, när vi gjorde ett försök tillsammans, och det gör den under denna mandatperiod.
Om du kan övertyga dina nya kompisar i Moderaterna och Kristdemokraterna om att göra denna förändring kan jag lova dig att vi gemensamt kommer att åstadkomma detta. Någonting gör dock att jag ändå tvivlar. Men jag gör ett försök om du vill åstadkomma något praktiskt och inte bara låta radikal, Jonas Sjöstedt.
Till slut, fru talman, kan jag konstatera att jag genom åren har haft en hel del med Jonas Sjöstedt att göra. Vi hade en period när vi debatterade och diskuterade en hel del EU-frågor. På den tiden var Jonas Sjöstedt både EU- och EMU-motståndare, och jag var förespråkare för båda. Vi kan väl säga att det kanske blev fifty-fifty; jag hade kanske fel om EMU och Jonas Sjöstedt om EU. Där har vi kanske bytt uppfattningar.
Nu ska Jonas Sjöstedt sluta. Han ska flytta till enpartistaten Vietnam, och jag läste i medierna att han verkar vara inne på att starta en privat kaféverksamhet där. Jag önskar honom all lycka med detta och tackar också för de här åren. Även om vi inte alltid varit överens har det aldrig funnits något tvivel om vad Jonas Sjöstedt vill, och han har alltid velat väl för landet, för Umeå och naturligtvis för sitt eget parti. Stort tack för de här åren, Jonas Sjöstedt!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.