Privatekonomi i skolans undervisning

Interpellation 2020/21:149 av Alexandra Anstrell (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-11-16
Överlämnad
2020-11-16
Anmäld
2020-11-17
Sista svarsdatum
2020-11-30
Svarsdatum
2020-12-11
Besvarad
2020-12-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Finansinspektionen, FI, har konstaterat att Sveriges unga har oroväckande låga kunskaper i privatekonomi. En studie gjord av FI visar att 75 procent av de tillfrågade ungdomarna inte vet hur man tar ett lån på banken, och 31 procent av dem vet inte hur man gör en månadsbudget. I Kronofogdens senaste rapport visas att många barn växer upp i familjer med skulder.

Kronofogden konstaterar vidare att vuxna behöver tala mer om privatekonomi med barn – så även i skolan. Därmed kan unga tidigt få grundläggande ekonomiska kunskaper och bära med sig dem i vuxenlivet. På så sätt förhindras unga att hamna i skuldsättning. Ungdomar ska kunna fatta egna informerade beslut om sin privatekonomi.

I en alltmer ekonomiskt utsatt värld är det ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om privatekonomi – planering av inkomster och utgifter, lån, krediter, räntor, sparande, betala räkningar – men också om ekonomiska risker och konsekvenser.

Skolverket har uttalat att det är upp till varje skola att avgöra hur mycket tid som ska ägnas åt den privatekonomiska delen i skolundervisningen. Därför är det inte självklart att det blir så många skoltimmar över till privatekonomin.

Undervisningen i skolan om privatekonomi måste bli mycket bättre. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap kan vi inom ramen för det centrala innehållet läsa att undervisningen ska innehålla ungas privatekonomi, till exempel att handla över internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Men när det gäller kunskapskraven är det otydligt vad eleverna ska kunna. När Skolinspektionen granskade hem- och konsumentkunskapen i början av 2019 kom de fram till att ämnet lägger för stor tyngd på mat, måltider och hälsa.

Dåligt privatekonomiskt kunnande ska inte behöva gå i arv. Vart du är på väg ska alltid vara viktigare än var du kommer ifrån, och kunskaperna om ekonomi i ryggsäcken är ovärderliga.

Ministern har uttalat sig i medier gällande min motion 2020/21:3694 om mer privatekonomi i skolan att det är svårt att hinna med allt i skolan och att det inte är aktuellt att ändra kursplanen för hem- och konsumentkunskap. Kunskapskravet för hem och konsumentkunskap är att ”eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi”.

Det som finns i kunskapskraven är oerhört viktigt, det är mot dessa kunskaperna kollas av. I dag är det otydligt, och det borde kunna förbättras.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

  1. Avser ministern att vidta åtgärder för att det i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ställas högre kunskapskrav än att eleven bara ska förutsättas kunna göra jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och föra enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi?
  2. Om ministern inte är beredd att höja ribban för kunskapskraven för privatekonomi i hem- och konsumentkunskapen, hur avser ministern då att säkerställa att elever genom skolan får de kunskaper de behöver gällande privatekonomi?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:149, Privatekonomi i skolans undervisning

Interpellationsdebatt 2020/21:149

Webb-tv: Privatekonomi i skolans undervisning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 55 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att det i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ställas högre kunskapskrav än att eleven bara förutsätts kunna göra jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och föra enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi samt hur jag i annat fall avser att säkerställa att elever genom skolan får de kunskaper de behöver gällande privatekonomi.

Kunskaper om konsumentfrågor och privatekonomi är viktiga och ger människor verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Det är därför viktigt att alla elever får lära sig om privatekonomi i skolan. Det är kunskap som alla unga behöver för att klara sig bra i samhället.

Området privatekonomi och konsumtion är också tydligt framskrivet i kursplanen för hem- och konsumentkunskap, både i den befintliga kursplanen och i den reviderade kursplan som gäller från och med den 1 juli 2021. I både grundskolan och gymnasieskolan är privatekonomi dessutom en del av ämnet samhällskunskap.

I den reviderade kursplanen i hem- och konsumentkunskap som regeringen beslutade om i augusti 2020 har privatekonomi ytterligare lyfts fram i ämnets syfte genom en egen punkt i de långsiktiga målen. Där framgår nu att undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet.

Av det centrala innehållet framgår att eleverna redan i mellanstadiet ska få lära sig om privatekonomi, till exempel om relationen mellan sparande och konsumtion, om skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan, om reklam och om att jämföra varor utifrån jämförpris. I högstadiet ska eleverna sedan få fördjupa kunskaperna och till exempel lära sig att göra en budget och vad det innebär att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. De ska även få lära sig om konsumenters rättigheter och skyldigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av kunskapskraven för betyget E i årskurs 6 följer att "eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett enkelt sätt vad som kan påverka konsumtionsval". För betyget E i årskurs 9 krävs att "eleven beskriver på ett enkelt sätt faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval". Jag kan därmed konstatera att kunskapskraven från och med den 1 juli 2021 kommer att ha en annan lydelse än vad som framgår av frågan, där delar av dagens kunskapskrav återges.

Sammantaget, fru talman, gör jag bedömningen att ämnet privatekonomi är väl framskrivet i den reviderade kursplan i hem- och konsumentkunskap som nu kommer att börja gälla. Eleverna ska enligt de styrdokument som då gäller få relevanta kunskaper för att kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.


Anf. 56 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Våra barn riskerar att växa upp som finansiella analfabeter, med vuxenvärlden som åskådare. Vi kan inte ha det så.

Finansinspektionen har konstaterat att Sveriges unga har oroväckande låga kunskaper i privatekonomi. En studie gjord av Finansinspektionen visar att 75 procent av de tillfrågade ungdomarna inte vet hur man tar ett lån på banken och att 31 procent inte vet hur man gör en månadsbudget.

Kronofogdens senaste rapport visar att många barn växer upp i familjer med skulder. Kronofogden konstaterar vidare att vuxna behöver tala mer om privatekonomi med barn - så även i skolan. Därmed kan unga tidigt få grundläggande ekonomiska kunskaper och bära med sig dem i vuxenlivet. På så sätt skulle unga kunna förhindras att hamna i skuldsättning. Ungdomar ska kunna fatta egna informerade beslut om sin privatekonomi.

I en alltmer ekonomiskt utsatt värld är det ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om privatekonomi - planering av inkomster och utgifter, lån, krediter och räntor, sparande och att betala räkningar men också ekonomiska risker och konsekvenser.

Fru talman! Jag tycker att fler behöver uppmärksammas på vad det innebär att ta ett sms-lån och på att det inte bara är att dra kortet när man betalar eller hämta ut mer pengar i bankomaten. Fler behöver lära sig värdet av pengar. Kanske var det enklare förr, när man oftare hade dem fysiskt i handen eller plånboken.

Barns finansiella förståelse följer en brant nedåtgående kurva. Ändå lyser åtgärderna med sin frånvaro, och vuxenvärlden verkar som sagt sitta på åskådarläktaren och titta på medan samhällsekonomin äventyras, jämställdheten sätts i obalans och ungas hälsa hamnar i riskzonen.

Skolverket har uttalat att det är upp till varje skola att avgöra hur mycket tid som ska ägnas åt den privatekonomiska delen i skolundervisningen. Därför är det inte självklart hur stor del varje elev får.

Tiden i hem- och konsumentkunskap ska räcka till mycket. I kursplanen står: "Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö."

Ämnets syfte är bland mycket annat att eleverna ska utveckla kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. Men av 14 punkter i det centrala innehållet i årskurs 1-6 handlar 3 om ekonomi, och av 19 punkter i årskurs 7-9 handlar 6 om ekonomi och konsumentkunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Med detta menar jag inte att man inte ska lägga tid på att laga mat. Det är nog så viktigt, inte minst vad gäller näringslära och hantering av olika livsmedel. Men det är också uppenbart att det råder brist på undervisningstimmar.

Dåligt privatekonomiskt kunnande ska inte behöva gå i arv. Vart du är på väg måste vara viktigare än varifrån du kommer, och kunskaper om ekonomi i ryggsäcken blir då ovärderliga.

Utbildningsministern säger i sitt svar att kursplanen nu är reviderad och kunskapskraven förändrade. Men jag är ledsen - det räcker inte. Jag håller inte med utbildningsministern om bedömningen att detta nu är bra.

Fru talman! Jag undrar om utbildningsministern är nöjd med detta eller om hon avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att elever genom skolan får de kunskaper de behöver gällande privatekonomi.


Anf. 57 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag måste erkänna att jag inte blir riktigt klok på vad Alexandra Anstrell egentligen vill. Vill Alexandra Anstrell att de kunskapskrav som finns ska förtydligas och skärpas? Uppenbarligen, och det kravet är redan tillmötesgått. Till skillnad från vad som framgår av de citat som finns i interpellationen har regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna lagt fram förslag och beslutat om nya kursplanetexter. Jag kan konstatera att de kursplanetexterna inte alls ligger långt från det som Alexandra Anstrell efterlyser.

Eller vill Alexandra Anstrell egentligen att ämnet konsumentkunskap ska få fler timmar? Är det detta som är frågan? I så fall är det bara att föreslå det här i riksdagen. Jag skulle tro att det finns många andra som också vill föreslå fler timmar för en mängd andra ämnen.

Eller vill Alexandra Anstrell egentligen att vi ska öronmärka vissa undervisningstimmar för just de delar i ämnet hem- och konsumentkunskap som handlar om privatekonomi? Detta skulle i så fall vara en innovativ lösning som inte finns för särskilt många andra ämnen. Vi är ju vana vid att vi genom våra läro- och kursplaneskrivningar överlåter åt de professionella och välutbildade lärarna att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att man möter de krav som framgår av kursplanerna.

Det som i praktiken är ett av problemen med ämnet hem- och konsumentkunskap, fru talman, är, skulle jag vilja hävda, att de gamla skrivningarna var just lite gamla. Det är nu justerat och åtgärdat. De nya skrivningarna är mycket bättre, och jag är stolt över dem. Men de stora problemen är, som vanligt i vår svenska skola, en stor mängd krav som ställs på lärare och elever och en brist på behöriga, utbildade lärare, som är tydlig inte minst i ämnet hem- och konsumentkunskap. Detta är problem som vi måste arbeta mycket hårt med, fru talman.

Men att göra ändringar i en beslutad kursplan som ännu inte trätt i kraft - förlåt mig, men jag tror inte att det förbättrar ungdomarnas privatekonomi.


Anf. 58 Alexandra Anstrell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill att ett framtida Sverige ska ha en utökad politik för frihet - en frihet för alla, där både kvinnor och män kan ta ansvar för sin ekonomi och där unga får lära sig detta.

Allt fler ansöker hos Kronofogden om att bli av med sina skulder, så kallad skuldsanering. Särskilt stor är ökningen bland unga. Under årets första sex månader ansökte 15 325 personer om skuldsanering, en ökning med 41 procent jämfört med förra året. Det är den högsta siffran någonsin.

I OECD:s senaste Pisaundersökning visar resultatet på en anmärkningsvärt låg finansiell förståelse hos dagens unga befolkning. Endast var tionde ungdom anses ha goda förutsättningar att klara vuxenlivets finansiella utmaningar, och hela 43 procent saknar till och med de mest grundläggande kunskaperna i privatekonomi och budgetering.

Från och med den 1 juni 2021 kommer den nya kursplanen att träda i kraft, med aningen mer fokus på privatekonomi, men jag tycker fortfarande inte att det räcker. Det är ett problem att det är för få timmar - eller möjligen borde man jobba mer ämnesöverskridande. Jag vet faktiskt inte, utbildningsministern. Men jag tror att det är viktigt att man ser problemet.

Jag har skrivit en motion i frågan, fru talman. Den kom till efter ett samtal med min son, som i dag är 15 år, där han frågade: Hur får man lära sig att köpa ett hus? När gör man det? Hur mycket ska man spara, och när får man lära sig hur man sparar?

När jag växte upp fick vi i skolan bläddra i Lyckoslanten, och där fanns en rolig serie om Spara och Slösa. Den gav mig en bra bild av att det var bättre att spara än att slösa. Men hur är det med allt det där andra? Jag tänker på skillnaden mellan sparande och investering, grundläggande kunskaper om börsen, fonder och aktier, kontoformer och relevanta begrepp.

Tobias Schildfat skriver i sin bok Vägen till din första miljon att han saknade Sparas och Slösas släkting Investera i Lyckoslanten. Jag håller med om det; det hade nog varit bra. Att kunna mer om investeringar är också viktigt.

En relevant del i ekonomin är att se över sina inkomster. Man behöver lära sig inte bara om sina utgifter utan även om sina inkomster, som kan vara relevanta nu eller i en nära framtid. Det kan handla om anställning, uthyrning, tjänster eller uppdrag.

Häromdagen frågade min dotter Johanna: Mamma, det står något om pensionssparande här i min bankapp - vad ska jag göra med det? Det är väl inget jag behöver göra nu? Hon är 18. Vi hade ett samtal om det och pratade om vilka typer av sysselsättning som ger pensionsgrundande inkomst och att man kan pensionsspara, spara på annat sätt, investera med mera. Alla blir vi ju gamla, och därför borde kanske även grundläggande kunskaper om pensionssystemet vara viktiga i en utbildning om privatekonomi.

Undervisningen i skolan om privatekonomi behöver bli bättre. I det centrala innehållet nämns en hel del, men det är inte så mycket som mäts. Det måste även utbildningsministern hålla med om. När Skolinspektionen granskade hem- och konsumentkunskapen i början av 2019 kom man dessutom fram till att ämnet lägger alltför stor tyngd på mat, måltider och hälsa.

Utbildningsministern har nämnt att hon är nöjd med de nya kunskapskraven i årskurs 9. För ett E innebär de att man på ett enkelt sätt ska kunna beskriva faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval. Jag tycker inte att det räcker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kronofogdens enhetschef Per-Olof Lindh säger i en artikel i Svenskan att han för första gången i sitt liv är oroad över barns och ungas låga ekonomiska kompetens och status. Och, fru talman, det är jag också. Är inte utbildningsministern det?


Anf. 59 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! De nya kunskapskraven och den nya kursplanen är framtagna i samarbete med Sveriges hem- och konsumentkunskapslärare. Kursplanen är noggrant genomgången. Den har legat ute på Skolverkets hemsida för att Sveriges alla hem- och konsumentkunskapslärare ska kunna lämna synpunkter på den. Den har skickats på remiss till forskningsinstitutioner och myndigheter. Och till sist har vi nu en text.

Denna text, fru talman, är framtagen bland annat mot bakgrund av de rapporter som Alexandra Anstrell här redovisar. Jag kan bara konstatera att jag har större förtroende för landets hem- och konsumentkunskapslärare och alla de remissinstanser som har hjälpt till att ta fram de nya kursplanerna än jag har för samtal med enstaka skolelever, även om det naturligtvis är väldigt intressant att ta del av vad elever tycker.

Denna interpellationsdebatt handlar om ett allvarligt problem: att unga människor har problem med sin privatekonomi. Detta är värt att ta på stort allvar, och det gör vi. Vi använder de verktyg som den svenska skolan tillhandahåller och som i årtionden, för att inte säga i mer än hundra år, har bidragit till att alla barn i Sverige får den kunskap de behöver för att gå ut i arbetslivet och livet som vuxna människor.

Där är ämnet hem- och konsumentkunskap viktigt. Det är, fru talman, ingen slump att det i detta ämne ingår gedigna inslag som handlar om privatekonomi. Det är heller ingen slump att vi i ämnena samhällskunskap och matematik noga går igenom andra begrepp och kunskaper som behövs för att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi.

Fru talman! Det ställs många krav på den svenska skolan. På detta område är jag väldigt stolt över att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har kunnat ta fram nya, tydligare kunskapskrav och kursplaner, i samarbete med de lärare som ansvarar för undervisningen i ämnet. Jag hoppas att de kan leda till att vi också får en bättre undervisning, för hur mycket vi än diskuterar ordval i styrdokument är det till sist på undervisningen det kommer an.

Jag återkommer, fru talman, till det som är det riktiga problemet för ämnet hem- och konsumentkunskap: bristen på behöriga lärare, som vi måste arbeta hårt för att lösa.


Anf. 60 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Jag håller verkligen med om att det är undervisningen som gör skillnad. Men barn efterfrågar detta, liksom föräldrar, lärare och banker. Kronofogden konstaterar problem, liksom Skolinspektionen.

Ändå står vi här i dag med ett kunskapskrav, som ministern beskriver i sitt svar: "I årskurs 9 krävs att 'Eleven beskriver på ett enkelt sätt faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval.'." Utöver det centrala innehållet är det undervisningen som spelar roll, och det kan bli väldigt olika. Det är ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Barn växer upp med helt olika förutsättningar för att förstå och hantera pengar. Det är inte bara olyckligt; det är faktiskt helt galet.

Fru talman! I Sverige borde vi kunna erbjuda alla barn samma förutsättningar att tjäna, spara och spendera sina pengar klokt. Att dagens barn och unga bygger sin finansiella förståelse på de kunskaper de har fått i hemmet är tydligt. Det syns i Finansinspektionens studie. Av 1 000 medverkande ungdomar är det över hälften som vänder sig till sina föräldrar för att få råd och kunskaper om exempelvis lån och försäkringar.

Som jag sa tidigare: Dåligt privatekonomiskt kunnande ska inte behöva gå i arv. Jag tänker att ansvaret för barns finansiella bildning ligger tvärfunktionellt på hemmet, på skolan och på politisk nivå. Jag tycker att vi behöver samarbeta bättre om detta och välkomna alla initiativ för att få en bättre finansiell förståelse för alla barn och unga.

Då behöver vi agera, och det behöver vi göra nu. Som det såg ut tidigare i år vill vi inte ha det i framtiden. Är utbildningsministern beredd att göra mer än att bara luta sig mot det kunskapskrav som hon har angivit?


Anf. 61 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Nu blir jag tvungen att för tredje gången upprepa att alla de rapporter som anges här ligger till grund för de förändringar i kunskapskraven som har gjorts. Jag är stolt över kunskapskraven, och det är jag övertygad om att jag har anledning att vara eftersom de har tagits fram i samarbete med dem som kan detta bäst, nämligen lärarna i hem- och konsumentkunskap.

Stolt är jag, men är jag nöjd? Nej, nöjd kan man inte vara. Varje barn och ungdom ska gå ut ur den svenska skolan med de kunskaper i privatekonomi som anges i kunskapskraven. Ska vi nå dit är det nödvändigt, men inte tillräckligt, att vi skärper kunskapskraven på det sätt som redan har gjorts. Det som också behövs är förutsättningar för Sveriges lärarkår att på riktigt undervisa i dessa svåra och viktiga frågor. Där, fru talman, behövs insatser, och regeringen är beredd att vidta de åtgärderna. Det handlar om kompetensutveckling för lärarna och om att se till att läraryrket är så attraktivt att fler väljer det och att fler stannar kvar.

Med de kunskapskrav som vi nu har antagit är min förhoppning att ämnet ska kunna utvecklas på ett väldigt positivt sätt. Det, fru talman, förtjänar våra barn och ungdomar. Att kunna privatekonomi när man går ut från skolan är viktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.