Prioritering av brottsoffer
Interpellation 2019/20:31 av Mikael Strandman (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-09
- Överlämnad
- 2019-10-10
- Anmäld
- 2019-10-11
- Svarsdatum
- 2019-10-24
- Sista svarsdatum
- 2019-10-24
- Besvarad
- 2019-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sveriges Radio (SR) uppmärksammade i mars 2017 hur Justitiekanslern betalar ut stora skadestånd till personer som sedan tidigare har skulder till brottsoffer utan att de betalar av skulderna.
Det handlar om den ersättning man kan få när man varit häktad och sedan friats.
Som lagen är skriven har Kronofogden och därmed tidigare brottsoffer mycket svårt att komma åt de här pengarna.
För att se hur vanligt det är att personer som får ersättning från Justitiekanslern inte betalar av på sina skulder begärde SR ut samtliga skadeståndsbeslut som Justitiekanslern tog under en månad 2015.
Då fick 183 personer ersättning för att de hade suttit frihetsberövade. 46 av dessa personer, det vill säga var fjärde, hade skulder i form av skadestånd utdömda i domstol på sammanlagt 4 miljoner hos Kronofogden. Bara 2 av de 46 personerna betalade av på sina skulder efter att de fått ersättning från Justitiekanslern.
Ett exempel är en ung man som tillhör ett kriminellt gäng. Han satt häktad i tre veckor för ett mord som inträffade för några år sedan. Åklagare kunde knyta mannen till mordvapnet med DNA. Men bevisningen räckte inte, och det blev inget åtal. För tiden i häkte fick mannen drygt 40 000 kronor. Samtidigt har han skulder på 170 000 till tidigare brottsoffer, och enligt Kronofogden har han inte betalat av någonting på skulderna.
Kronofogden har i dag ingen möjlighet att lägga beslag på skadeståndspengarna innan de betalas ut. Det är inte tillåtet enligt utsökningsbalken. Dessutom är pengarna, enligt samma lag, fredade från utmätning till nästa dag. Den skuldsatte har alltså ett dygn på sig att flytta pengarna, sätta sprätt på dem eller placera dem på ett konto där de inte går att driva in.
I en intervju i Ekot säger Sven-Erik Alhem, som är ordförande i Brottsofferjouren Sverige, att så här borde det inte få gå till.
”– Ja det är ett lysande exempel på den halvmesyr som den här lagstiftningen innebär. Det är en feg lagstiftning kan man säga, som på något sätt försöker ta hänsyn till att det är staten som ska be om ursäkt för att haft någon frihetsberövad. Man ska veta att i de allra flesta fall så är frihetsberövandet i sig inte på något sätt orimligt, säger Sven-Erik Alhem som är ordförande i Brottsofferjouren Sverige.”
Erfarna poliser som SR har pratat med säger att det ofta är tungt kriminella som får de högsta ersättningarna från JK och att pengarna i många fall går direkt in i brottslighet i stället för till tidigare brottsoffer.
Gunnar Brodin sitter i ledningsgruppen på Åklagarmyndigheten och tycker att lagen borde ses över.
”– Ja, det tycker jag definitivt. I vart fall att man kanske ändrar det på så sätt att skadeståndskrav i samband med brott går att utmäta, säger åklagare Gunnar Brodin.”
Lagen som skyddar skadestånd mot utmätning kritiserades i Ekot av flera jurister, och justitieminister Morgan Johansson sa att lagen skulle ses över. Nu har det gått två och ett halvt år, men på Justitiedepartementet kan man inte säga när en ny lagstiftning kan bli aktuell.
Lagen i sin nuvarande form är stötande för det allmänna rättsmedvetandet och borde ha ändrats så att det går att mäta ut ersättning för att någon suttit häktad och sedan släppts om denne har skulder – i varje fall om skulderna är skadeståndskrav från tidigare brottsoffer. Undantagen i bland annat 5 kap. 7 § och 12 § i utsökningsbalken borde alltså göras om eller tas bort för att säkerställa att utmätning kan ske hos personer som fått ersättning för frihetsberövande så att skulderna till tidigare brottsoffer kan regleras.
Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Med tanke på de utfästelser som ministern gjorde för två och ett halvt år sedan, varför är lagen fortfarande oförändrad?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:31
Webb-tv: Prioritering av brottsoffer
Dokument från debatten
- Torsdag den 24 oktober 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:25
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! har frågat mig varför regleringen som skyddar visst skadestånd mot utmätning fortfarande är oförändrad, med tanke på de utfästelser jag gjorde för två och ett halvt år sedan.
Att stärka brottsoffers ställning är en viktig och prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har bland annat sett till att brottsofferstödjande organisationer nu har mer resurser än någonsin. Det brottsförebyggande arbetet och regeringens aktiva arbete med att utforma en straffrättslig lagstiftning som står i samklang med vår tids värderingar och behov är också ett viktigt led i sammanhanget. Sådana åtgärder kan förhoppningsvis leda till att det blir färre brottsoffer.
Att det finns ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är naturligtvis också av betydelse för att stärka brottsoffers ställning. Regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer. Det kan vara lämpligt att i det sammanhanget även titta på den reglering som skyddar visst skadestånd mot utmätning, eftersom frågorna ingår i ett komplext system och har samband med varandra.
Jag kommer därför att återkomma i frågan om brottsoffers möjlighet att få utmätning av skadestånd som någon har fått från staten på grund av att han eller hon har varit frihetsberövad.
Anf. 2 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för hans svar. Jag är dock inte helt tillfreds med svaren.
Framför mig här har jag debattartiklar ända tillbaka till 2007 där denna fråga har tagits upp. Flera instanser - höga polischefer, Brottsofferjouren, jurister - har uttalat kritik mot denna lag. Anledningen till detta är att denna lag är djupt stötande.
Det är nämligen så att de flesta som får dessa höga ersättningar för att ha suttit frihetsberövade är personer som ingår i kriminell verksamhet på olika sätt. Deras häktningar har inte på något vis varit oskäliga. Men i Sverige är man oskyldig om man är frisläppt eller friad i domstol.
Det kan också vara så att personen i fråga är oskyldig. Jag kan förstå intentionen med lagen, alltså att staten måste ge ett skadestånd - ett plåster på såren. Denna person har inte heller kunnat arbeta under denna tid och kommit efter med räkningar och så vidare. I denna del kan jag förstå att detta skadestånd ska vara skyddat för utmätning till civilrättsliga skulder.
Jag kan däremot inte förstå varför man inte har gjort ett undantag i utsökningsbalken och i detta undantag stadgat att om det finns skulder till tidigare brottsoffer borde skadeståndet inte vara skyddat från utmätning.
Om man väljer att göra på detta sätt och skydda hela beloppet betyder det faktiskt att man prioriterar de kriminella eller före detta kriminella framför de brottsoffer som har fått lida för vad dessa människor har gjort.
Av denna anledning skulle jag vilja fråga vad det är som får regeringen att dröja med att införa denna ändring och göra ett undantag i utsökningsbalken.
Jag har även en fråga om det som justitie- och migrationsministern säger i slutet av interpellationssvaret: "Regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer. Det kan vara lämpligt att i det sammanhanget även titta på den reglering som skyddar visst skadestånd mot utmätning, eftersom frågorna ingår i ett komplext system och har samband med varandra."
Jag anser inte att de har något samband med varandra. Det är två helt olika lagar. Kränkningsersättningen stadgas av brottsskadelagen, medan skyddandet mot utmätning stadgas i utsökningsbalken. Ingen av dem är grundlagar. Det hade varit hur lätt som helst för er att redan för 10-15 år sedan - eller för dem som då var ansvariga - ändra på detta och ta bort denna lag som är stötande för det allmänna rättsmedvetandet, alltså att skydda hela det skadeståndsbelopp som den som har suttit häktad får och göra ett undantag som innebär att om det finns tidigare skulder till brottsoffer ska de naturligtvis först regleras.
Anf. 3 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Mikael Strandman hänvisar till debattartiklar så långt tillbaka som 2007. Denna fråga har diskuterats under lång tid. Jag kan inte svara för det som hände under 2007-2008 då vi hade en annan regering.
Men jag kan försäkra Mikael Strandman om att detta är en fråga som handlar om något som jag länge har velat ändra, som jag vill ändra och som vi nu kommer att kunna ändra.
Jag vill först säga att det finns ett drag i denna interpellation som handlar om varför regeringen inte har gjort mer och varför regeringen inte har gjort detta tidigare. Jag vill bara påminna om att vi har haft en mycket hög reformtakt på det rättspolitiska området under dessa år. I dag undertecknade jag den 205:e propositionen som Justitiedepartementet har överlämnat till riksdagen - 205 propositioner och lagförslag under dessa fem år. Det handlar om ett trettiotal straffskärpningar, en kraftig utökning av polisutbildningen och investeringar i kameraövervakning på brottsutsatta platser. På brottsoffersidan nämner jag i mitt interpellationssvar att Brottsofferjouren nu har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare. Kvinnojourerna har vi förstärkt med 400 procent under dessa år. Vi börjar också se effekter när det gäller rättsväsendet i övrigt. Detta gjorde vi under den förra perioden.
Nu ligger det en ny period framför oss, och vi planerar för den perioden. Det som kommer att vara det viktigaste under denna mandatperiod är att genomföra 34-punktsprogrammet, det vill säga de riktade åtgärderna mot gängkriminalitet. Denna punkt finns inte med i 34-punktsprogrammet, men vi kommer att kunna genomföra den ändå.
Min uppfattning är att det i grunden är stötande att dessa tillgångar inte kan utmätas. Jag ska göra det tydligare vad det egentligen handlar om. Vi kan ha en situation då en gängkriminell person har dömts för ett antal brott och blivit dömd att betala skadestånd till exempelvis brottsoffren. Men det finns inte några utmätningsbara tillgångar på hans konto, och därmed kan han inte betala någonting. Efter en tid blir han misstänkt för nya brott, häktas för dem och sitter i häkte ett tag. Om dessa brott inte går till åtal får han skadestånd eller ersättning för den tid som han har suttit häktad. Det kan vara ganska stora belopp. För den första månaden är det kanske 30 000 kronor och för den andra månaden 20 000 kronor. Sitter man sex månader i häkte och sedan släpps kan den samlade summan vara upp till 130 000 kronor skattefritt. Man betalar alltså ingen skatt på dessa pengar. Då är ordningen den att även om han står i skuld till brottsoffer sedan tidigare kan inte dessa pengar utmätas. Det tycker jag, som sagt, är stötande.
Därför kan jag glädja Mikael Strandman med att vi nu har fått pengar i utredningsbudgeten - Regeringskansliet har en budget för utredningar - så att vi kommer att kunna göra en översyn av detta regelverk. Vi kommer även att titta på lite andra frågor, som jag nämner i interpellationssvaret. Detta kommer vi att kunna ändra på under denna mandatperiod. Jag har bett mina tjänstemän att skriva direktiv till denna utredning, och vi kommer att återkomma så fort vi är färdiga med dessa direktiv så att Mikael Strandman kan se vilken typ av ändringar det är som vi vill göra. Men detta är en reform som jag verkligen vill genomföra.
Anf. 4 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Tack för svaren, statsrådet! Det låter glädjande att ni nu är på banan för att göra detta. Dock är jag fortfarande lite fundersam.
Jag har här en artikel från Sveriges Radio för två och ett halvt år sedan där du lovade att skyndsamt titta på detta och återkomma. Ni har ju ändå resurser, och just den här lagstiftningen är inte så komplicerad. Det hade alltså gått ganska enkelt att komma in med en proposition till riksdagen och få den bifallen. Detta är nämligen ingen höger-vänsterfråga; jag tror att de flesta ser det moraliskt felaktiga i den här lagen, som innebär att hela skadeståndsbeloppet är skyddat från utmätning och att det inte finns undantag för skadestånd till tidigare brottsoffer.
Jag undrar därför fortfarande varför det har dröjt så länge. Är det kanske så att statsrådet ändå inte tycker att frågan att prioritera brottsoffer framför de kriminella är särskilt viktig? Hade statsrådet tyckt att det var en viktig fråga tror jag nämligen att detta hade kunnat gå snabbare.
Anf. 5 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det är också så att man inte kan göra allt samtidigt. Det är inte bara den här frågan som är viktig för brottsoffer; ofta får de ersättning från Brottsoffermyndigheten i stället, om den person det handlar om inte kan betala. I stor utsträckning får de alltså sina pengar ändå.
Jag tror att det är viktigare för brottsoffer att veta att gärningsmannen tas, att brottet klaras upp och att det blir en dom. Det är viktigare att veta att det finns tillräckligt stora polisiära resurser och att det finns strafflagstiftning som är tillräckligt stark för att brotten ska kunna klaras upp. Det tror jag är det allra viktigaste för brottsoffren. Det behöver också finnas goda resurser till brottsofferjourer och kvinnojourer, vilket vi nu som sagt har ökat. Det finns mer pengar än någonsin i de systemen.
Det är därför vi har prioriterat just detta. Vi utbildar tre gånger så många poliser nu som vi gjorde för fem år sedan, och vi har startat två nya polisutbildningar i Malmö och Borås. Vi har skärpt straffen i ett trettiotal fall, bland annat för de brott som de grovt gängkriminella begår - till exempel grovt vapenbrott. De gäller även de flesta grova våldsbrott, de allvarligaste narkotikabrotten och ett stort antal andra brott. Jag tror som sagt inte att det går att hitta någon period i svensk historia då man har haft en lika hög reformtakt på det rättspolitiska området som den vi har haft under de senaste fem åren.
När man påbörjar en ny period tittar man på vad man ytterligare ska göra. Vilka grejer måste vi rätta till? Då har jag sett att detta är en sådan fråga som vi bör gå på. Därför har vi nu utredningspengar även till den här frågan, och utredningen kommer inte att behandla enbart den frågan - även om jag vill att den ska prioriteras, så att den snabbt kommer till riksdagen - utan utredningen kommer också att titta på exempelvis en höjning av kränkningsersättningen generellt sett. Det gäller även ersättning till anhöriga, där det i dag är för dåligt stöd, och ett antal sådana frågor.
Det handlar om att generellt sett ge brottsoffer en stärkt rätt till skadestånd, och det blir en stor reform som kommer att ligga framför oss under den här mandatperioden.
Anf. 6 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Det jag kan säga är att det är glädjande att ni har satt igång med dessa förbättringar på området, statsrådet. Men jag tycker ändå att det är skrämmande att det ska behövas näst intill systemhotande brottslighet för att ni ska komma till skott.
Du säger att det för brottsoffret bara är viktigt att få pengar, och det tror jag inte riktigt på. Jag tror att det även är viktigt för brottsoffret att se att den som har skadat en faktiskt får ett straff och inte en massa pengar. Hade jag själv varit brottsoffer hade jag tyckt det var mycket stötande om den kriminelle fick behålla pengarna och inte var tvungen att betala en del av dem till mig i och med den skuld han hade till mig som brottsoffer. Jag tror alltså att det är viktigt av den anledningen - att ge en upprättelse till brottsoffret, som då kan se att den kriminelle inte får behålla de här pengarna utan att de i stället går till att reglera skulder till tidigare brottsoffer. Det är en moralisk fråga.
Anf. 7 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Nja, vad jag sa är att det viktigaste för ett brottsoffer kanske är att se att brottet klaras upp - att en person blir dömd för det. Sedan har vi ett system där man också kan få ersättning för den skada man lidit.
Det är klart att det är viktigt att vi ser till att ändra regelverket även i denna fråga, men man måste som sagt ta en sak i taget. Detta är inte heller en fråga som Sverigedemokraterna har drivit särskilt hårt, Mikael Strandman; ni har inte motionerat i denna fråga under den här mandatperioden. Det är dock en fråga jag gärna vill ta i och som vi vill ändra på, och jag har som sagt bett mina tjänstemän att börja skriva utredningsdirektiv så att vi under den här perioden ska kunna genomföra en riktigt bra reform för brottsoffer, där detta är en del.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.