Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

prekursorsbrott i narkotikastrafflagen

Interpellation 2003/04:164 av Magnusson, Cecilia (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-27
Anmäld
2003-11-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-12-08
Sista svarsdatum
2003-12-11
Besvarad
2003-12-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 november

Interpellation 2003/04:164

 av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström om prekursorsbrott i narkotikastrafflagen

De syntetiska drogerna är ett växande problem för den svenska narkotikapolitiken. Den oroande utvecklingen är gemensam för hela Europa. EU-länderna översvämmas i dag av billig narkotika av hög teknisk kvalitet, masstillverkad i framför allt Central- och Östeuropa. Såväl tillverkningsprocessen som handeln med de nya syntetiska drogerna är tämligen okomplicerad. Själva nyttjandet är snabbt, enkelt, billigt @ men livsfarligt.

De internationella knarktillverkarna är uppfinningsrika. Redan innan en drog bedömts hälsofarlig eller narkotikaklassats och förts upp på listan över förbjudna preparat, finns det på marknaden en "ny" drog som ersätter den gamla. Knarkkemisterna förändrar ingredienserna en aning i förhållande till den kemiska formel som ligger till grund för narkotikaklassificeringen och drogen är på nytt helt laglig. För att förekomma knarkkemisterna och motverka den negativa utvecklingen är det angeläget att Sverige får en lagstiftning som möjliggör snabba ingripanden mot nya droger.

Denna fråga har debatterats länge och justitieministern har haft god tid på sig att förbereda den situation vi befinner oss i nu. På EU-nivå har diskussioner länge förts om utformningen av rambeslutet om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel. Rambeslutet, som förmodas snart bli antaget, innebär att svensk narkotikalagstiftning kraftfullt måste förändras.

Rambeslutet innebär att Sverige kommer att behöva ändra lagstiftningen för att inkludera även prekursorer. Detta torde innebära viktiga avvägningar, då prekursorer också har ett stort antal lagliga användningsområden.

När nu antagandet av rambeslutet är nära förestående är det särskilt viktigt att den planerade följdlagstiftningen för svenskt vidkommande noga förbereds och konsekvenserna av införande av ett prekursorsbrott utreds noggrant. Med tanke på att frågan varit aktuell under lång tid borde Justitiedepartementet ligga långt framme i dessa förberedelser, och förslag till lagändringar borde kunna presenteras senast i samband med en godkännandeproposition. Det är dock märkligt att justitieministern i ett svar till mig så sent som den 27 maj 2003, ansåg att det inte fanns något behov att ta initiativ till någon förändrad straffrättslig narkotikalagstiftning.

Vad avser justitieministern att göra för att förslag till prekursorsbrott ska kunna läggas fram i samband med riksdagens antagande av ovan nämnda rambeslut?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:164, prekursorsbrott i narkotikastrafflagen

Interpellationsdebatt 2003/04:164

Webb-tv: prekursorsbrott i narkotikastrafflagen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)
Anf. 44 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Cecilia Magnusson har frågat mig vad jag avser att göra för att förslag till prekursorsbrott ska kunna läggas fram i samband med riksdagens antagande av ett rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig handel med narkotika. För drygt två veckor sedan träffade EU:s justitieministrar en politisk överenskommelse om innehållet i rambeslutet. Sverige höll en hög profil under förhandlingarna eftersom rambeslutets bestämmelser berör centrala delar av svensk narkotikapolitik. Den text vi till slut kunde enas om innebär att EU nu slår fast en gemensam miniminivå så att alla slags narkotikaöverlåtelser ska vara straffbara i medlemsstaterna. Vidare görs i rambeslutets påföljdsbestämmelser inte några undantag för små narkotikaöverlåtelser. I rambeslutet införs härtill en förstärkt uppföljningsmekanism som kommer att säkerställa att medlemsstaterna använder sina straffbestämmelser. Jag är mycket nöjd med den överenskommelse som träffats. Just nu pågår inom Justitiedepartementet en noggrann analys av hur den svenska lagstiftningen förhåller sig till rambeslutets bestämmelser. Den preliminära bedömningen är att rambeslutets straffbestämmelser om prekursorer, det vill säga kemiska ämnen som kan användas vid olaglig narkotikatillverkning, går längre än vad som följer av svensk lag. Det beror bland annat på att rambeslutet ålägger medlemsstaterna att kriminalisera vad som i Sverige kan betecknas som försök till försök till narkotikabrott, vilket inte är straffbelagt här. Om denna bedömning står sig kan ett självständigt prekursorsbrott komma att behöva införas i Sverige. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen så snart som möjligt i denna fråga. Då Cecilia Magnusson som framställt interpellationen var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Beatrice Ask i stället fick delta i överläggningen.
Beatrice Ask (M)
Anf. 45 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag får börja med att tacka statsrådet för svaret. Cecilia Magnusson har blivit fast i flyget, och jag har med kort varsel fått träda in för att ta emot det här svaret och delta i debatten. Jag tycker att det är ett problem att Cecilia Magnusson inte får något riktigt svar på den fråga som hon ställer, nämligen vad regeringen tänker göra för att riksdagen ska kunna ta ställning till den nya lagstiftning som behövs för prekursorsbrotten när rambeslutet kommer att gälla. Vi har både i justitieutskottet och i EU-nämnden diskuterat den här frågan och där fått besked om att EU:s bestämmelser kommer att gå längre än vad som gäller i Sverige. Det är naturligtvis så att Sverige har haft goda skäl för den inställning som vi har haft. Nu får vi ändra oss, och det är klart att riksdagen, som har till uppgift att stifta lag, behöver information på ett så tidigt stadium som möjligt om vilka förändringar som ska ske. Därför undrar man när den här analysen blir klar. Det här är ju ingen nyhet. Frågan har varit på agendan ganska länge. Det är tyvärr så, och det är delvis det som den här interpellationen handlar om, att regeringen nästan har satt i system att inte komma till riksdagen med konsekvensändringar. Det är nonchalant och bekymmersamt, för på det sättet undergräver man riksdagens förmåga att ta sitt egentliga ansvar när det gäller lagstiftningen. Jag är övertygad om att det också är till men för svenska folkets inställning till Europasamarbetet när vi inte kan göra saker i rätt ordning. Därför är det viktigt att vi får förslagen till följdändringar så snabbt som möjligt. Jag förstår av svaret att "så snabbt som möjligt" är det besked som man vill ge, men jag skulle önska att vi fick ett tydligare besked. Det är väl ändå riktigt att vi tvingas till lagstiftningsförändringar, och då är det lika bra att det kommer ganska snart. Man kan inte fundera hur länge som helst om vi ändå är med på det här EU-beslutet.
Beatrice Ask (M)
Anf. 47 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Ja, det träffades en överenskommelse för två veckor sedan. Ingen ska inbilla mig att departementet inte dessförinnan har känt till de frågor som har diskuterats. Det är klart att man måste göra en analys av konsekvenserna innan man går till förhandlingarna. Det kan ju vara så att analysen i en fråga kan leda till en bestämd ståndpunkt som man ska inta i förhandlingarna. Jag hoppas verkligen att det inte är så att regeringen först väntar och ser vad det blir i de politiska uppgörelserna och sedan går hem och funderar. Då förstår jag att allting kommer i efterhand. Vi måste ha en annan ordning, där man först tar reda på vad konsekvenserna kan vara och vilka lagförslag detta leder till. Då behöver man inte alls vänta i ett till ett och ett halvt år efter ett beslut innan man kan berätta för riksdagen vad som händer. Endera missuppfattade jag ministern vad gäller turordningen, eller också är det så att man bör fundera över vilken turordning man har. Jag vill vidare passa på att säga att rambeslutet om minimibestämmelser vad gäller narkotika i stora delar är mycket bra. Vi har varit helt överens om att det är positivt för Sveriges starka hållning i narkotikafrågor, där vi har en ganska tuff inställning, att vi får minimiregler som tvingar fram förbättringar också i en del medlemsländer där vi tycker att man har haft en alltför liberal inriktning. Det här är en mycket liten del av det beslut som är fattat, men det är ändå intressant eftersom det leder till krav på lagstiftningsförändringar i Sverige. Jag tycker att det är olyckligt att vi uppenbarligen ska behöva vänta väldigt länge på att få se vad de innebär. Det är kanske inte den största frågan av alla, men principiellt är det en viktig sak att se till att vi får en ordning som gör att riksdagen kan fatta de beslut och ta det ansvar som riksdagen har. Regeringen har en väldigt viktig nyckel till att det ska fungera.
Thomas Bodström (S)
Anf. 48 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Som Beatrice Ask mycket väl känner till diskuteras inför ett rambeslut flera olika lösningar och saker, och många gånger leder det inte ens till en överenskommelse. Det är fullständigt omöjligt att man skulle göra analyser av varje enskilt förslag därför att det kanske leder till en överenskommelse senare. Det faller på sin egen orimlighet. Däremot är vi, som Beatrice Ask också väl känner till, mycket noga med att hela tiden se till att riksdagen får information på sådant sätt att man ska kunna känna till allt som händer. Beatrice Ask känner också väl till att de här ändringarna kommer ganska snabbt i förhandlingarnas slutskede, vilket vi inte alltid tycker är det bästa, men vi ser även då till att riksdagen genom EU-nämnden får den information som behövs. Det är en märklig diskussion som här har uppstått från Moderaterna, där man har lagt sig på samma sida som Vänsterpartiet och Miljöpartiet och nu kritiserar själva rambeslutets karaktär. Det blev en totalvändning år 2002 från Moderaternas sida, vilket inte Beatrice Ask på något sätt är skyldig till, eftersom hon inte var talesman i de här frågorna. Men Beatrice känner mycket väl till den totalvändning som Moderaterna gjorde när man försökte kuppa mot regeringen, så att den skulle stå ensam i arresteringszonen enligt terroristdefinitionen. Det pratades efteråt länge om detta bland riksdagens ledamöter. Jag beklagar verkligen det här, för vi hade tidigare ett väldigt bra samarbete när det gällde Europapolitiken. Nu har Moderaterna ställt sig utanför tillsammans med de EU-kritiska partierna och driver samma linje som de som är emot EU att vi ska ha ett helt annat system, ett system som är omöjligt, vilket förstås de EU-kritiska partierna inser. Detta är djupt beklagligt, för vi skulle behöva ha samma breda uppgörelse som vi hade tidigare. Jag skulle önska att Moderaterna kom in på banan igen när det gäller kriminalpolitik i Europasamarbetet. Men som det är nu gör man inte det utan lägger sig på samma sida som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det pågår diskussioner om att man skulle kunna ändra systemet med kvalificerad majoritet. Jag har förstått att Moderaterna stöder det, och det är positivt, men det system som vi har nu kommer vi i alla fall att få ha några år till innan den eventuella nya överenskommelsen träder i kraft. Jag vill säga att det system som Sverige använder skiljer sig från många andra länders system, där överenskommelserna blir bindande för länderna genom att en överenskommelse träffas i ministerrådet. Vi tycker att det är viktigt att riksdagen både får besked före en överenskommelse och också får en möjlighet att fatta det formella beslutet om godkännande av den efter en proposition. Såvitt jag känner till har riksdagen vid samtliga tillfällen bifallit den proposition om godkännande som har lagts fram vid de olika rambesluten. Det är på så sätt det ska fungera. Regeringen förhandlar inte i någon fråga utan att ha riksdagens stöd i frågorna. Det är det enda möjliga systemet för att kunna fortsätta det Europasamarbete som så väl behövs i kampen mot den internationella brottsligheten. Återigen: Jag skulle välkomna om Moderaterna kommer tillbaka i den frågan med den inställning man hade tidigare. Då skulle vi få ett ännu bredare stöd.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.