Postens samhällsuppdrag
Interpellation 2007/08:705 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Anmäld
- 2008-05-13
- Besvarad
- 2008-06-02
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:705 Postens samhällsuppdrag
av Eva-Lena Jansson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Posten AB har i dag ett samhällsuppdrag att leverera post till landets samtliga hushåll. Det sker genom brevbäring som täcker städer och mindre tätorter och med lantbrevbärare ute på landsbygd och i glesbygd. Bor man i radhus eller villa får man sin post i en brevlåda som antingen är placerad vid tomtgränsen mot gatan eller i ett lådställ gemensamt med grannar. I flerfamiljshus får man antingen posten via ett brevinkast i lägenhetsdörren eller i en postbox placerad i trapphuset där man bor. Hur, när och var man får sin post utdelad fastställs dels genom postlagen, dels genom PTS, Post & telestyrelsens allmänna råd.
Det som nu har hänt är att den borgerliga regeringen lagt en proposition med syfte att privatisera Posten AB, något som förmodligen kommer att få konsekvenser för samhällsuppdraget både på kort och lång sikt. Dessutom har regeringen via statsrådet Torstensson nu ifrågasatt PTS allmänna råd om införande av postboxar vid utdelning i flerfamiljshus. Från Posten AB:s sida har man anfört att införandet bidrar till en bättre arbetsmiljö för de anställda, vilket har ifrågasatts av flera kritiker. Dessa menar att man får en extra kostnad som Posten AB borde stå för.
Att man som boende i ett geografiskt stort land som är glesbefolkat har olika långt för att hämta sin post tror jag merparten har förståelse för. Och jag utgår från att den granskande myndigheten PTS kontrollerar att medborgarna får den service som omfattas av det samhällsuppdrag som Posten AB har. Men vad jag kunnat läsa mig till i ett brev publicerat på Internet ämnar nu statsrådet Torstensson agera i frågan: ”Det är uppenbart att det finns oklarheter om vad postoperatörernas utdelningsplikt egentligen innebär och jag avser att se över den för att tydligare definiera vad som gäller.”
Statsrådet Torstensson skriver vidare i brevet att även boende i flerfamiljshus ”erbjuds en posttjänst av god kvalitet enligt vissa krav och särskilt utformade villkor”.
Mina frågor till statsrådet Åsa Torstensson är följande:
Avser statsrådet Torstensson att lämna garantier för att Posten AB:s samhällsuppdrag, också efter en kommande privatisering, kvarstår i samma omfattning som tidigare?
Avser statsrådet Torstensson att ta initiativ till att utreda landsbygds- och glesbygdsboendes möjlighet att erbjudas en posttjänst liknande den som boende i flerfamiljshus har?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:705
Webb-tv: Postens samhällsuppdrag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:120 Måndagen den 2 juniProtokoll 2007/08:120 19 § Svar på interpellation 2007/08:705 om postens samhällsuppdrag
Protokoll från debatten
Anf. 94 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att lämna garantier för att Posten AB:s samhällsuppdrag, också efter en kommande privatisering, kvarstår i samma omfattning som tidigare. Eva-Lena Jansson har också frågat mig om jag avser att ta initiativ till att utreda landsbygds- och glesbygdsboendes möjlighet att erbjudas en posttjänst liknande den som boende i flerfamiljshus har.
Regeringen anser det vara självklart att vi ska ha en god postservice i hela landet och att den ska vara tillgänglig för alla. Samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S förändrar inte den bedömningen. Syftet med regeringens proposition om samgåendet är att genomföra en strukturförändring som skapar en långsiktigt fungerande verksamhet för både den svenska och den danska posten. Utökade stordriftsfördelar och finansiella resurser i det nya bolaget kommer att underlätta detta i framtiden, trots eventuellt mindre volymer i brevhanteringen. Därmed stärks förmågan att i framtiden tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten med fortsatt hög kvalitet, tillgänglighet och lönsamhet. Det nya bolagets inriktning ska vara att arbeta inom postmarknaden med utgångspunkt i de samhällsomfattande posttjänster som de båda bolagen tillhandahåller i respektive land. En samhällsomfattande posttjänst ska tillhandahållas i Sverige även efter samgåendet. Av bolagsordningen kommer att framgå att bolagets huvudinriktning ska vara att bedriva rikstäckande postverksamhet i Sverige.
Posten AB:s samhällsuppdrag, det vill säga rollen som tillhandahållare av en samhällsomfattande posttjänst, är förknippat med det tillstånd att bedriva postverksamhet som Post- och telestyrelsen utfärdar. Postlagens regler tillämpas oberoende av vem som äger respektive postföretag. Samhällsuppdraget kan därför hanteras på motsvarande sätt som i dag, även i en situation med förändrad ägarstruktur i Posten.
Sammantaget anser jag att den samhällsomfattande posttjänsten kommer att kunna tillhandahållas på ett tillfredsställande sätt. Detsamma gäller de särskilda nationella intressen som föreligger i form av utsträckt lantbrevbärarservice och portofri befordran av blindskriftsförsändelser. Jag fortsätter naturligtvis att följa frågan mycket noga.
Vad gäller de posttjänster som erbjuds lands- och glesbygdsboende är det Post- och telestyrelsen som har till uppgift att bevaka att reglerna följs. Vi tillämpar i Sverige olika former för postutdelning i glesbygd respektive tätort. Någon ändring i det avseendet är inte planerad. Post- och telestyrelsen har nyligen fått i uppdrag att klargöra vissa frågor som rör utdelning i tätort. Uppdraget ska redovisas senast den 19 juni 2008.
Anf. 95 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Precis som Åsa Torstensson sade har jag ställt en interpellation som delvis handlar om vilka garantier statsrådet Torstensson vill lämna när det gäller Postens samhällsuppdrag. Anledningen till frågan är den föreslagna privatiseringen av Posten AB som den borgerliga regeringen ska genomföra.
Till näringsutskottet, där jag sitter, har vi fått ett antal remissvar där man från remissinstanserna beklagar den korta remisstiden. Man anser att man inte haft tillräcklig tid på sig att kunna göra en ordentlig utvärdering.
Verket för näringslivsutveckling, Nutek, säger: "Det föreslagna samgåendet utgör en annan handlingslinje där två statliga monopol i två olika länder ska gå samman, bland annat för att fortsätta klara av den samhällsomfattande posttjänsten. Det är tveksamt om detta löser problemet. Riskerna och nackdelarna verkar dock uppenbara."
Har Nutek fel, Åsa Torstensson? Är det verkligen så att man inte säkerställer detta med samhällsuppdraget?
I propositionen finns det en liten diskussion om vad det kommer att kosta att fullfölja samhällsuppdraget. När det gäller kostnaderna står det: "Skulle det i framtiden uppstå behov av finansiering av tjänsten kan det visa sig nödvändigt att antingen ändra kraven på tjänstens utformning eller att välja någon av de finansieringsmodeller som medlemsstaterna får överväga enligt direktivet."
Vilka kostnader bedömer ministern att det kommer att innebära för staten då ett börsnoterat och helt genomkommersiellt Posten ska ersättas för sina utlägg för den samhällsomfattande tjänsten? Det kan ju bli fallet.
Min andra fråga till ministern gällde om Åsa Torstensson tänker ta initiativ till att utreda landsbygds- och glesbygdsboendes möjlighet att erbjudas en posttjänst liknande den som boende i flerfamiljshus har. Anledningen till frågan är att Åsa Torstensson vid ett flertal tillfällen har agerat och diskuterat frågan om fastighetsboxar. Post- och telestyrelsen har gett ett allmänt råd till fastighetsägare att inrätta fastighetsboxar. Poängen med det är att förbättra de anställdas arbetsmiljö och att förenkla utdelningen av posten i flerfamiljshus.
Det jag försöker peka på är att när man bor i ett flerfamiljshus har man betydligt närmare till sin post än vad man har om man bor på landet. Uppenbarligen finns det ett intresse hos statsrådet att se vad det är för utdelningsplikt som ska gälla i flerfamiljsfastigheter. Jag tyckte att det var konstigt att bara fokusera på den frågan, därav min fråga. Jag trodde att hela Sverige skulle omfattas när det gäller postutdelningen, även lands- och glesbygd. Jag skulle därför vilja få ett förtydligande i den frågan.
Jag uppfattar att Åsa Torstensson i svaret garanterar en samhällsomfattande posttjänst oavsett hur kommersiell Posten blir och oavsett hur stor andel - hela, halva eller en del - man privatiserar. Vad blir priset för den?
Anf. 96 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Vad gäller Post- och telestyrelsens uppdrag med anledning av de allmänna råden - som har resulterat i en diskussion om fastighetsboxar - tror jag att Anna-Lena Jansson förstår att det är ganska självklart att jag vill ha svar på frågor som berör Post- och telestyrelsens allmänna råd eftersom det är här det har skett förändringar.
Jag trodde att interpellanten var införstådd med att Post- och telestyrelsens allmänna råd, som i sig inte är en lag utan just allmänna råd, för postutdelning i tätort har inneburit att riktlinjerna för postutdelning i princip har givits nytt innehåll. Därmed har denna diskussion kommit upp. Vad betyder de allmänna råden från Post- och telestyrelsen? Det är viktigt att vi får ett underlag där vi kan göra en analys av Post- och telestyrelsens initiativ som kan tolkas så att samtliga fastighetsägare senast den 1 januari 2011 ska ha installerat fastighetsboxar. Det har varit en offentlig diskussion. I och med de allmänna råden har det skett en förändring av utdelningen, därav uppdraget. Den förändringen har inte skett på landsbygden.
Precis som jag svarade inledningsvis ansvarar staten för en rikstäckande postservice och kommer att göra så även efter ett samgående. Samhällsansvaret på postområdet kan hanteras som tidigare i en sådan här situation med förändrat ägande. Reglerna på postmarknaden gäller oavsett postbefordringsföretag. Även här är det Post- och telestyrelsen som avgör vilken eller vilka operatörer som ska ha detta samhällsuppdrag.
Till skillnad från Anna-Lena Jansson ser jag att det kanske är precis så som Postens egna anställda angav, nämligen att samgåendet med Post Danmark är en förutsättning för att få stordriftsfördelarna så att man trots färre brevförsändelser kan ha en bra service. Det är egentligen en ganska bra förutsättning för att fortsatt ha en bra postservice i Sverige.
Anf. 97 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det kanske är bra om Åsa Torstensson i alla fall vet att det är Eva-Lena Jansson som står här och debatterar med henne.
I kommentaren från Verket för näringslivsutveckling, Nutek, säger man att det är tveksamt om ett samgående mellan de två statliga monopolen skulle lösa problemet med det samhällsomfattande uppdraget. Men det jag uppfattar i Åsa Torstenssons svar är att när man påbörjar privatiseringen av Posten, som man nu ska göra genom att sälja ut stora delar av Posten, kommer det också att innebära att man öppnar för andra företag.
Jag tolkar det som Åsa Torstensson sade som att det inte alls är säkert att det är Posten AB som ska ha det samhällsuppdraget.
Jag försöker ha den ingången i den här debatten att jag tycker att posttjänsten är oerhört viktig. Det är viktigt att säkerställa att den som har ett samhällsomfattande uppdrag ser till att man har postservice i hela landet - även för företag och människor på landsorten och i glesbygd som inte får posten via sitt brevinkast.
Om man gör så som jag tror att Åsa Torstensson vill, det vill säga börjar en privatisering av Posten och lägger ut samhällsomfattande uppdrag på någon annan, är det viktigt att man säkerställer vad kostnaden blir för svenska folket. Det kommer att kosta pengar när det blir ett kommersiellt företag som inte har det här uppdraget utan gör det på entreprenad; man upphandlar frågan. Jag tycker att det är rimligt att vår infrastrukturminister här och nu försöker redogöra för, eller åtminstone försöker bedöma, hur mycket detta kommer att kosta. Det är jätteviktigt att vi får reda på om det blir 115 miljoner eller 460 miljoner. Det är ganska stor skillnad.
Åsa Torstenssons kollega i regeringen, Anders Borg, ska så småningom säga om han tycker att det är värt detta. Om man säger att detta är vilken tjänst som helst kanske man inte tycker att det är värt att betala det, åtminstone inte till dem som bor längst uppe i norr eller i glesbygden närmast Norge.
Jag vill ha ett förtydligande.
Jag uppfattar att Åsa Torstensson i sitt svar säger att hon tänker lämna garantier för att det också fortsättningsvis ska vara ett samhällsomfattande uppdrag. I sitt andra svar har hon nu sagt att det inte är säkert att det är Posten som kommer att genomföra det. Ska jag tolka statsrådet så?
Anf. 98 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Samhällsomfattande posttjänst innebär att det ska finnas posttjänst i hela landet. Det innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kilo. Posttjänsten ska vara av god kvalitet, och det ska finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser.
Enligt postlagen krävs Post- och telestyrelsens tillstånd för att bedriva postverksamhet. Det tillståndet får förenas med villkor om skyldighet för tillståndsinnehavare att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. I postlagen finns mycket tydliga bestämmelser om tillhandahållande av den här samhällsomfattande posttjänsten.
Jag sade att reglerna på postmarknaden gäller oavsett vem som äger postbefordringsföretagen och att det är Post- och telestyrelsen som myndighet som avgör vilken eller vilka operatörer som ska ha ett samhällsuppdrag.
Jag tycker att det är ett mycket tydligt svar på interpellantens fråga.
Anf. 99 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag fick i alla fall inte svar på vilken kostnad ministern bedömer att det blir. Jag tror att det kommer att öka kostnaden för samhället när man påbörjar privatiseringen av Posten som den borgerliga regeringen vill. Det är väl inte det sista bolag som man skickar ut på börsen. Det kommer förmodligen flera.
Det kommer också att innebära att när man blir ett helt kommersiellt bolag finns det ingen anledning att ta ansvar för det samhällsomfattande uppdraget. Det kommer att kosta mycket. Jag är ganska säker på att den här tjänsten kommer att bli dyrare, men jag är inte säker på att den kommer att bli bättre.
Man kan nu se - det beskriver också Nutek tydligt i sitt svar - att det finns delar i Postens system som hänger ihop och gör det svårt för någon annan att utföra tjänsten.
Jag skulle vilja säga att Posten är ett naturligt monopol, men jag inser att jag är lite jävig i frågan. Jag tycker i alla fall att det är viktigt att de som ska ha den här samhällsomfattande servicen i framtiden också känner till vad som händer och hur det kommer att påverka dem.
Statsrådet tycker att det är viktigare att diskutera om boende i innerstaden får posten direkt i dörren eller nere i trapphuset än att diskutera huruvida hela Sverige ska få posten hem till sig - även i glesbygd, på öarna på västkusten eller i nordligaste Norrland. Jag tycker att det är viktigare att diskutera. Man kanske inte ska privatisera Posten så som den här regeringen har gjort.
Anf. 100 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Antingen vill interpellanten inte höra eller också missförstår vi varandra eller pratar förbi varandra.
Vi har regler när det gäller postmarknaden. De reglerna gäller oavsett vem som äger postbefordran. Vilket företag som äger det har ingen betydelse. Reglerna är styrande. Det är alltså ett regelsystem som vi har att utgå från.
Post- och telestyrelsen avgör vilken eller vilka operatörer som kan få ett samhällsuppdrag.
Diskussionen om postboxarna uppkom på grund av PTS allmänna råd. Det har skapat frågeställningar som gäller om man därmed har ändrat tidigare riktlinjer. Därför är det ganska avgörande att få svar på detta.
När det gäller postutdelning på landsbygden har det inte skett någon förändring. Det är skillnaden. Därför är det på sin plats att analysera den förändring som sker i stadsbebyggelse.
Post- och telestyrelsen har också gjort en intressant undersökning när det gäller avstånd till postlådor eftersom vi, med rätta, har en diskussion om post- och kassavanor. Det var 77 procent som uppgav att postlådorna var placerade vid tomtgränsen, 19 procent uppskattade avståndet till mindre än 200 meter och 4 procent uppskattade avståndet till den egna lådan till mellan 200 och 1 000 meter.
Jag tror att det är viktigt att också se vilken bra service vi har på landsbygden.
Det finns ärenden som har varit uppe till debatt i kammaren som till exempel postutdelningen i Årböle. Det finns till prövning i Europakommissionen i dag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.