Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Postens regionalpolitiska ansvar

Interpellation 2002/03:383 av Hansson, Agne (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-12
Anmäld
2003-05-12
Besvarad
2003-05-20
Sista svarsdatum
2003-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation 2002/03:383

 av Agne Hansson (c) till statsrådet Ulrica Messing om Postens regionalpolitiska ansvar

En fungerande postservice är grundläggande för att alla delar av landet ska kunna utvecklas. Därför har Posten AB getts ett regionalpolitiskt ansvar uttryckt i riksdagsbeslut.

För närvarande finns mycket i övrigt att önska vad gäller det sätt på vilket Posten AB lever upp till detta regionalpolitiska ansvar. Postutdelningen till enskilda hushåll försämras. Med jämna mellanrum kommer hot om att postlådor dras in och boende på landsbygden och mindre orter tvingas hämta sin post på allt längre avstånd i anslutning till större genomfartsvägar. Detta är betydande problem för mindre företag som dagligen är beroende av en snabb postgång för sin verksamhet.

En särskilt iögonfallande åtgärd är att Posten AB minskar sina inlämningsställen för tidningar och tidskrifter från 95 till 33, det vill säga med två tredjedelar. Alla inlämningsställen i regionala utvecklingsområden försvinner. Det innebär ett direkt hot mot alla tryckeriföretag som inte ligger centralt. I dag hämtar Posten AB trycksakerna direkt vid tryckeriet. Efter förändringen får vissa tryckeriföretag själva bekosta transporten till närmaste inlämningsställe som kanske ligger tio mil bort enkel sträcka. Det innebär att konkurrensförhållandena helt snedvrids genom att de tryckerier som ligger i periferin får betydande merkostnader upp mot 700 000@800 000 kr per år mot de företag som ligger i anslutning till inlämningsställena. Det innebär ett direkt hot om nedläggning för perifera tryckeriföretag och styr direkt i centralistisk riktning och mot en utveckling av företag och service i regionalpolitiska utvecklingsområden.

Samtidigt som Posten av kostnadsskäl motiverar klara försämringar för de som redan har att brottas med regionalpolitiska problem har samma företag ekonomiskt utrymme att betala fantasilöner till en nyanställd vd. Detta rimmar illa.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Messing:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidtaga för att Posten AB ska leva upp till sitt regionalpolitiska ansvar så att konkurrensvillkoren för företagsamheten blir likartade och klyftorna regionalt inte ökar?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:383, Postens regionalpolitiska ansvar

Interpellationsdebatt 2002/03:383

Webb-tv: Postens regionalpolitiska ansvar

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 22 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Posten AB ska leva upp till sitt regionalpolitiska ansvar så att kon- kurrensvillkoren för företagsamheten blir likartade och klyftorna inte ökar regionalt. Agne Hansson tar i sin interpellation upp exemp- let att Posten minskar antalet inlämningsställen för tidningar och tidskrifter och att detta får konsekven- ser för konkurrensen inom tryckeribranschen och att det uppstår en regional obalans bland tryckerierna i landet. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är Leif Pagrotsky som ansvarar för Posten som bolag och jag som ansvarar för regleringen av post- marknaden. Som postpolitiskt mål har staten sagt att det ska finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra försändel- ser som väger högst 20 kilo. Det ska också finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordra- de till rimliga priser. Dessutom ska enstaka försändel- ser befordras till enhetliga priser. Enligt postlagen krävs tillstånd för att få bedriva postverksamhet. Tillstånd får förenas med villkor om skyldighet att tillhandahålla en så kallad samhällsom- fattande posttjänst. En samhällsomfattande posttjänst innefattar just de krav på postverksamheten som det postpolitiska målet beskriver. Dessutom säger Pos- tens tillståndsvillkor att expeditions- och inlämnings- ställen ska ligga så tätt att användarnas behov beak- tas. Posten AB ska enligt sina tillståndsvillkor tillhan- dahålla en samhällsomfattande posttjänst. Villkoren föreskriver också att indragningar av inlämnings- och utdelningsställen som berör fler än en användare och för vilka inte ett godtagbart alternativ anvisas ska godkännas av Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen är den myndighet som är utsedd av regeringen att meddela tillstånd för post- verksamhet och även utöva tillsyn. Det är alltså Post- och telestyrelsen och inte regeringen som har tillsyn över efterlevnaden av postlagen och tillståndsvillko- ren. Myndigheten får själv meddela de förelägganden som behövs för efterlevnaden av lagen eller till- ståndsvillkor. I Post- och telestyrelsens rapport Service och kon- kurrens 2003 från april i år redovisas Post- och tele- styrelsens bedömning av rikstäckningen och de för- ändringar av servicenivån i landets alla delar som har skett beträffande postservicen sedan föregående år. Post- och telestyrelsen gör i rapporten inte någon invändning mot vare sig rikstäckningen eller service- nivån i landet. För närvarande har jag inte någon avsikt att vidta åtgärder för att utöka de regionalpolitiska kraven inom postsektorn.
Agne Hansson (C)
Anf. 23 Agne Hansson (C)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Men det gör mig lite ledsen, för det löser inte det problem som jag tar upp och för inte heller frågan framåt. Jag förstår att det kan vara svårt att svara konkret på en direkt fråga, men det finns ju uttalan- den som statsrådet kan göra som kan bidra till att den här frågan förs i rätt riktning. Vi är tre från tre partier som tillsammans ska debattera detta, och det skulle göra mig lite gladare om vi kunde vara överens om att föra frågan vidare framåt. Den politik som Posten nu för med indragningar, taxehöjningar och serviceneddragningar är ganska förödande för utvecklingen i hela vårt land, inte minst regionalpolitiskt, och där tror jag att vi båda är enga- gerade i att åstadkomma förbättringar. Jag ställde frågan till statsrådet eftersom statsrådet har ansvar för regleringen av postmarknaden, och det har ju helt klart ett samband med regionalpolitiken och utveck- lingen i landet. Ulrica Messing hänvisar här till postlagen. Jag tycker att den är tydlig. Det krävs tillstånd för att få bedriva postverksamhet i landet, och det är i sin tur förenat med vissa villkor. Villkoren är till för att det ska vara rättvist, att det ska finnas konkurrensneutra- litet och möjligheter att bedriva verksamhet på lika villkor över hela landet. Jag inbillar mig i varje fall att det är utgångspunkten. Det sägs i svaret att det finns en skyldighet att tillhandahålla en så kallad samhällsomfattande posttjänst, just som det postpolitiska målet beskriver och som tas upp här. Det sägs också i Postens tillståndsvillkor att expe- ditions- och inlämningsställen ska ligga så tätt att användarnas behov beaktas. Det är just detta som jag vill fästa uppmärksamhet på i min interpellation. Det är nämligen så att Posten har dragit ned från 98 till 33 inlämningsställen. Man har minskat antalet inläm- ningsställen med två tredjedelar. Jag kan inte för mitt liv förstå att detta ryms inom den nuvarande postla- gens ram. Det här är speciellt besvärligt och får speciella konsekvenser just för tryckerier i glesbygd. Där har posten tidigare hämtat trycksakerna vid företaget. Nu tas denna möjlighet bort. Många inlämningsställen läggs ned. Det innebär att tryckerier i glesbygd kan få frakta trycksaker tio mil till närmaste inlämningsstäl- le. Det innebär enorma kostnader, mellan 700 000 och 800 000 kr per år i ökade driftskostnader. Detta får naturligtvis oerhörda konsekvenser för konkur- rensneutraliteten. Det är dessutom en väldigt liten del av tryckerierna som ligger i glesbygden. Min fråga är: Anser ministern verkligen att en så- dan här åtgärd från Postens sida ligger i linje med den postlag som vi har i dag och de regionalpolitiska målen? Ett besked från ministern om att vi är överens på den punkten skulle kanske också få tillsynsmyn- digheten att reagera.
Lennart Beijer (V)
Anf. 24 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Vi vet helt klart att Posten AB satsar hårt på att klara kärnverksamheten, brev och paket. Man vill naturligtvis, och ska, bära sina egna kostna- der. Man kan dessutom inte, som i gångna tider, ta det speciella regionalpolitiska ansvaret. Att Posten agerar för att få ordning på sin ekono- mi är naturligtvis en riktig utveckling, men det skapar också problem. Omställningen kanske sker med allt- för hög hastighet. Det innebär, som Agne Hansson var inne på, en minskning av antalet inlämningsstäl- len, terminaler. Detta innebär att konkurrenssituatio- nen förändras drastiskt mellan de tryckerier som ligger på en inlämningsort och de som inte gör det. Ett tryckeri som etablerats på en ort med inlämnings- ställe får naturligtvis en helt ny situation när man helt plötsligt på egen bekostnad måste frakta till ett in- lämningsställe, kanske tio mil bort, det som man tidigare fick hämtat. Denna utveckling slår naturligtvis hårt mot lands- bygden. Vem vill starta upp nya sådana här verksam- heter på en ort som ligger långt från ett inlämnings- ställe? Det får undan för undan konsekvenser som vi definitivt inte vill se. Om Posten inte kan sköta den regionala service som vi har varit vana vid - i och för sig är vi helt medvetna om att Posten AB inte har den ekonomin i dag att man kan göra sådana saker som man gjorde tidigare - då måste man på något annat sätt kompen- sera för denna brist på regionalpolitisk service. Min fråga är ungefär densamma som Agne Hans- son ställde: Vad kan man vidta för åtgärder för att stoppa denna negativa utveckling?
Ulrica Messing (S)
Anf. 25 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag tror att både Agne Hansson, Lennart Beijer och jag är överens om att Posten fort- farande är en oerhört viktig del i den offentliga servi- cen och att många naturligtvis också sätter en tilltro till Posten som varumärke. Det gäller att vårda detta varumärke på olika sätt. Jag är oerhört mån om att Postens nya ledning verkligen anstränger sig för att göra det, därför att Posten har varit en garant för många saker på stora orter och på mindre orter. Sedan är det klart att samtidigt som man måste vårda det varumärke som Posten är måste man vara beredd att göra en del förändringar, därför att männi- skor lever på ett annat sätt i dag än tidigare. Vi ser också på andra politikområden hur verksamheter påverkas av befolkningsutvecklingen. Och vi använ- der Postens service på ett annat sätt i dag än tidigare. Posten kommer på olika sätt att få ompröva sitt sätt att arbeta och sitt sätt att organisera sig. Det måste vi nog vara öppna för. Men det betyder inte att vi kan acceptera alltför stora regionala skill- nader. Posten har samma värde oavsett om man bor i glesbygd eller i storstad. Det är därför som vi också har varit tydliga med att reglera vissa åtaganden i postlagen. Vi gör ju det väldigt tydligt när vi till exempel reglerar prissätt- ningen till viss del genom att Posten själv inte får bestämma hur man höjer portot på brev, utan det följer andra index. I övrigt är prissättningen fri efter- som det också är en avreglerad marknad. I postlagen ställer vi krav på att man ska kunna få sitt brev över natten, och vi har också krav på rikstäckande postser- vice. För att se till att aktörerna på marknaden följer de regler som postlagen har satt upp är det PTS som har tillsynen. Jag delar den bild som Agne Hansson och Lennart Beijer här ger av att inlämningsställena för trycksaker har minskat. Men den rapport som PTS lämnade till oss så sent som i förra månaden pekar inte på att man är beredd att vidta några åtgärder. Man gör inte bedömningen att förändringarna är så stora att de kräver att man ålägger Posten ytterligare åtgärder. Jag tycker precis som Agne Hansson och Lennart Beijer att vi ständigt får vara beredda att följa ut- vecklingen eftersom den hänger ihop med förutsätt- ningarna för annan viktig näringsverksamhet. Den har också en tydlig regionalpolitisk profil. Den utvärde- ring som PTS alldeles nyss har gjort ger oss inte an- ledning att just nu vidta ytterligare åtgärder, men jag är väldigt mån om att vi följer utvecklingen och att vi framför allt har det regionalpolitiska perspektivet framför oss i det fortsatta arbetet.
Agne Hansson (C)
Anf. 26 Agne Hansson (C)
Herr talman! Jag noterar att vi är överens om hu- vudmålet och att ministern är beredd att följa huvud- målet. Jag hoppas att hon inte vilar på hanen för länge när det gäller de inlämningsställen som försvinner. För de företag som finns där handlar det om en tids- faktor. Det handlar om huruvida de över huvud taget kan överleva när konkurrensförhållandena blir så radikalt förändrade att inkomster på mellan 700 000 och 800 000 per år försvinner. Det klarar man inte utan vidare. Jag kan väl också hålla med om att Posten har ett varumärke att försvara och att vi ska hjälpas åt att göra det. Men Posten håller på att försvaga sitt varu- märke väldigt kraftigt med den här politiken. Då kommer jag in på nästa del i svaret som Ulrica Mes- sing här tog upp, och det är tillsynsmyndigheten. Det är möjligen där som vi kan hjälpas åt att få en ändring till stånd. Jag kan inte för mitt liv förstå hur en tillsynsmyn- dighet kan gå förbi en sådan förändring som en minskning av inlämningsställena med över två tredje- delar och inte se att detta får konsekvenser. Då är min fråga: Är vi överens om att detta inte är rimligt och egentligen borde föranleda synpunkter från till- synsmyndigheten? Är vi överens om det tycker jag att vi har fört frågan en bit framåt. Nästa steg är en annan frågeställning: Om vi inte kommer längre där, är det kanske då dags att till och med skärpa lagstiftningen runt tillsynen - alltså om inte detta är möjligt? Det är uppenbart att det får konsekvenser. Det är vi tydligen också överens om. Då tycker jag att vi ska vara ense om att också försöka hjälpas åt att hitta åtgärder. Jag är beredd att instämma i att Posten har en uppgift att se till att verksamheten går i lås också ekonomiskt och så vidare. Det är visserligen inte det vi diskuterar nu. Det är ett annat statsråd som har ansvaret där. Men om inte heller det fungerar ser jag regionalpolitiken och servicen i glesbygden som så viktig att man också från statsmakternas sida måste hjälpa till och se till att vi får det vi vill ha ur regio- nalpolitisk synpunkt för att åstadkomma en utveck- ling. Skulle statsrådet vara beredd att starta ett tryck- eri i glesbygden tio mil från ett inlämningsställe i dag utan vidare? Det är kanske inte så lätt, och det är kanske inte heller någon som gör det. Då får vi inte heller en utveckling som vi önskar över hela landet. Den andra del som också berör de postpolitiska målen som jag tog upp i min interpellation är ju det faktum att man också håller på att dra in väldigt många postlådor nära hushållen i dag i glesbygden. Man kräver att de ska flyttas ut till närmaste större genomfartsled. Det får också konsekvenser för fram- för allt små företag som använder just postgången som en väldig stor del i sin verksamhet - även om Internet har kommit att spela en större roll i företag- samheten. Är vi överens om att det inte är rimligt att med tillsynen förbigå en så stor förändring utan att det får konsekvenser så är det möjligt att vi är lösningen på spåren.
Lennart Beijer (V)
Anf. 27 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Statsrådet säger i sitt svar att Post- och telestyrelsen inte har haft någon invändning i fråga om rikstäckningen eller servicenivån i landet. Läser man då de villkor som föreskriver att indrag- ning av inlämnings- och utdelningsställen som berör fler än en användare, och för vilka inte ett godtagbart alternativ anvisas, ska godkännas av Post- och tele- styrelsen så undrar man ju om PTS, Post- och telesty- relsen, verkligen vägt in alla konsekvenser som den här förändringen har för företag som helt plötsligt hamnar långt ifrån inlämningsort. När man läser statsrådets svar och hör vad hon sä- ger tyder mycket på att vi alla är oroliga för den snabba förändringen inom Posten och att vi på något sätt måste se till att rädda sådana saker som blir fel. Därför har jag förhoppningen att statsrådet gör en förnyad analys av hur Postens nödvändiga rationalise- ring i detta fall drabbar näringslivet på landsbygden.
Ulrica Messing (S)
Anf. 28 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Agne Hansson frågade mig väldigt konkret om vi kan vara överens om att de förändring- ar som Posten har gjort har fått konsekvenser. Det kan vi vara. Vi kan vara överens om det. Det är all- deles självklart att de förändringar som man har gjort har påverkat både företagare och enskilda personer på olika sätt. En del av de förändringar som Posten har gjort, det vill jag gärna säga även om vi nu har pratat mycket om inlämningsställen, har påverkat på ett positivt sätt. Det är många små byar som har fått närmare till sitt postkontor nu när man också har öppnat post i butik. Alla förändringar som Posten har genomfört har alltså inte fört negativa konsekvenser med sig. Men självklart har Postens sätt att organisera sig nu och de förändringar som pågår och som har pågått fört kon- sekvenser med sig. Jag skulle därför nästan vara be- redd att gå lite längre än både Agne Hansson och Lennart Beijer. Jag tror att det är dags att utvärdera den nuvarande postlagen. Vi har haft den postlag som finns i dag i nio år. Vi kan se på andra rapporter som vi har fått att den marknad som man trodde skulle avregleras inte har gjort det på det sätt som man då såg framför sig. Vi måste kanske titta på den postlag som finns, på om de skyldigheter som vi har skrivit in i postlagen fortfarande är lika viktiga eller om vi ska lägga till andra skyldigheter än dem vi såg för nio år sedan eftersom den regionala utvecklingen, befolk- ningsutvecklingen eller något annat ser annorlunda ut. Vi kan också titta på hur priser har påverkats och, inte minst kanske, hur närheten till servicen ser ut i dag jämfört med för nio år sedan. Jag är alltså beredd att titta på en utvärdering av den nuvarande postlagen nu, nio år senare, för att i en sådan utvärdering kunna lägga in flera viktiga frågor som sedan har en koppling både till den avreglerade marknaden och hur den blev, men självklart också till skyldigheter som vi här i riksdagen lade in via postla- gen och som vi är måna om att värna.
Agne Hansson (C)
Anf. 29 Agne Hansson (C)
Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för att jag fick bli lite gladare i slutet av debatten. Det är ju alltid trevligt att få bli det. Jag noterade att vi är överens om att de föränd- ringar som har skett har fått konsekvenser, underför- stått ur ett regionalpolitiskt perspektiv, och det är viktigt. Den andra delen, att inlämningsställen har kommit till i butiker, kan jag hålla med om är positivt. Men det är just därför som jag trycker på tryckerier i detta fall. För dem har det skett en förändring åt fel håll, om man uttrycker det så. De kan inte gå till närmaste butik och lämna sina trycksaker. De har tidigare fått dem avhämtade direkt. Posten har kommit och hämtat dem. Nu får de åka kanske tio mil längre bort, och det är naturligtvis en orimlig lösning på deras problem. När andra har fått det bättre har tryckerierna fått det sämre i glesbygden. Och det kräver snabba åtgärder för att detta inte ska gå snett. Jag är väldigt glad över att ministern är beredd att utvärdera postlagen och titta på skyldigheter som finns och de som kanske måste till. Det som har hänt med tryckeriverksamheten är just en sådan sak som har hänt och som kanske inte var förutsedd i det sammanhanget då postlagen kom till. Jag tycker ock- så att det är rimligt och viktigt - jag är tacksam för att ministern är beredd att agera där - att som ansvariga för statsmakterna och utvecklingen har vi gemensamt en skyldighet att se till att lagstiftningen är så skärpt att vi kan få fram ett resultat som vi önskar för att få utveckling i hela landet. Slutligen vill jag säga att med anledning av den problematik som jag tar upp i interpellationen är det viktigt att det inte dröjer för länge så att det går illa för den verksamhet som arbetar under de villkor som nu har kommit till.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.