Postens portopolitik

Interpellation 2001/02:352 av Beijer, Lennart (v)

den 4 april

Interpellation 2001/02:352

av Lennart Beijer (v) till näringsminister Björn Rosengren om Postens portopolitik

Posten AB har nyligen redovisat att företaget går med förlust. En förlust på 150 Mkr som ska jämföras med en vinst på 192 Mkr för föregående år. Det är allvarligt att ett företag med drygt 20 miljarder i omsättning inte klarar av att gå med vinst.

En förklaring som anförs är att antalet försändelser minskar. Men Posten AB distribuerar faktiskt fler försändelser i dag än de gjorde i början av 1990-talet. Enligt Post- och telestyrelsen har den totala volymen adresserade försändelser varit relativt konstant. Är det inte så att det just är endast enstaka brevförsändelser som minskar till skillnad mot stora sändningar som i stället ökar? Samtidigt har Posten sedan 1991 sänkt portot för stora sändningar över 20 gram från ca 5 kr till dagens 3 kr och segmentet enstaka försändelser höjts från 5 kr till 8 kr. Denna skillnad mellan de olika postsegmenten är ganska speciell för Sverige. Det normala i övriga Europa är att portot för de olika segmenten är relativt lika.

Posten kan således snabbt förbättra sin lönsamhet genom att höja portot för stora sändningar. 1 kronas höjning skulle innebära ca 2 miljarder kronor och en anpassning till det europeiska portot skulle öka intäkterna än mer.

Även om jag inte trängt djupare ned i en analys av Posten tycker jag det verkar mer rimligt att försöka ta sig ut ur den finansiella knipan genom att höja priset där volymerna ökar, i stället för där de minskar. Det måste väl vara bättre att försöka tjäna pengar på det som alltmer blir den huvudsakliga verksamheten. Det som är huvudsysselsättningen är det man tjänar pengar på. Det överensstämmer också i allt väsentligt med vanligt sunt förnuft. Det är inte rimligt att brevbärarna bär ut en allt tyngre brevväska men att värdet av denna ständigt minskar. Detta drabbar Postens personal och håller inte på längre sikt.

I bokslutskommunikén beskriver Posten målet att spara 1 miljard genom effektivisering i affärs- och administrativa processer. Men frågan är i vilken utsträckning som detta kommer att försämra Postens service. Posten föreslog ju nyligen att övernattbefordran med dagens porto skulle avskaffas och i stället skulle det ta tre dagar innan brevet kommer fram. Alf Mellstrand som representerar SEKO-post i Postens styrelse menar att serviceförsämringar inte är lösningen utan det viktiga är i stället att diskutera hur Postens intäkter ska öka. Det positiva med Postens besparingsmål är att de nu börjar ställa ett avkastningskrav på sig själva i storleksordningen 5 %. Avkastningskravet borde dock i stället vara på en normal nivå, ca 10 %. Detta hindrar inte på något sätt att en del av vinstmedlen kvarstår inom Posten och används till sådant som är politiskt betydelsefullt men inte affärsmässigt motiverat. Denna åtskillnad kan lösas med hjälp av särredovisning. En kronas höjning på stora sändningar skulle alltså innebära ca 2 miljarder kronor i resultatförbättring och därmed uppfylla ett rimligt avkastningskrav. Posten AB skulle på så sätt mycket snabbt nå en acceptabel lönsamhet, samtidigt som man kan bibehålla övernattbefordran med vanligt porto samt att ägaren @ staten @ kunde tillgodogöra sig viss förräntning på insatt kapital.

Jag vill därför fråga näringsministern:

Kommer ministern att verka för och vidta några åtgärder för att öka Postens lönsamhet?