palestinska identitetshandlingar
Interpellation 2004/05:510 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-11
- Anmäld
- 2005-04-12
- Besvarad
- 2005-04-22
- Sista svarsdatum
- 2005-04-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 april
Interpellation 2004/05:510
av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om palestinska identitetshandlingarDen svenska regeringen beslutade under våren 2001 om att bevilja palestinier från Västbanken och Gaza uppehållstillstånd. Dessa palestinier uppmanades av Migrationsverket att styrka sina identiteter genom att presentera palestinskt ID-kort, födelseattest och ett palestinskt pass. De som kunde styrka sina identiteter fick uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige stämplade i sina palestinska pass. Därmed har Migrationsverket ansett att dessa palestinier har identifierat sig såsom palestinier.
Enligt lagen har en utlänning rätt att efter fem års vistelse i Sverige ansöka om svenskt medborgarskap. Det kostar 1 500 kr att ansöka om svenskt medborgarskap. För att få medborgarskap krävs det bland annat att personen i fråga har lyckats styrka sin identitet, genom uppvisande av pass, identitetskort och födelseattest.
När en palestinier frågar Migrationsverket hur man ansöker om svenskt medborgarskap blir man uppmanad, precis som alla andra, att styrka sin identitet, genom uppvisande av hemlandspass, identitetskort och födelseattest samt betala 1 500 kr i ansökningsavgift. Skillnaden är att palestiniern från Västbanken och Gaza får regelmässigt avslagsbeslut från Migrationsverket. Avslaget motiveras med följande standardsvar:
"Du har ansökt om svenskt medborgarskap och lämnat in palestinskt pass, identitetskort och födelseattest", ibland har man även lämnat in skolbetyg och kursintyg samt passerkort utfärdade av den israeliska ockupationsmakten. "Eftersom Sverige inte erkänner Palestina anses inte du ha styrkt din identitet."
Migrationsverkets agerande är diskriminering, näst intill bedrägeri från Migrationsverkets sida. Palestinierna luras att betala 1 500 kr för att få avslag. Sverige erkänner Palestina när du ska få uppehållstillstånd, men inte när du ska få svenskt medborgarskap. Vet den ena handen vad den andra gör?
Hur avser statsrådet att agera för att de palestinska identitetshandlingarna ska räknas vid ansökan om svenskt medborgarskap?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:510
Webb-tv: palestinska identitetshandlingar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:110 Fredagen den 22 aprilProtokoll 2004/05:110 10 § Svar på interpellation 2004/05:510 om palestinska identitetshandlingar
Protokoll från debatten
Anf. 47 Jens Orback (S)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Barbro Holmberg hur hon avser att agera för att, som frågan uppfattats, palestinska identitetshandlingar ska godtas vid ansökan om svenskt medborgarskap. Frågan har ställts mot bakgrund av att identitetskravet har bedömts olika vid ansökan om uppehållstillstånd och medborgarskap. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden men håller med Yvonne Ruwaida om att det för den enskilde individen kan te sig som underligt att man i det ena fallet är identifierad men inte i det andra. Jag vill gärna ta det här tillfället i akt att beskriva hur lagstiftning och praxis på det här området ser ut.
Jag börjar med frågan om uppehållstillstånd. När ett ärende om uppehållstillstånd prövas, handlar det oftast om att någon ansöker om asyl här. Myndigheterna ska då avgöra om personen är i behov av skydd. Den sökande ska göra troligt att han eller hon har ett skyddsbehov. En avgörande faktor är då naturligtvis att den sökande kan visa sin identitet samt varifrån han eller hon kommer. Detta kan göras på flera olika sätt och oftast är det efter en samlad bedömning som man kommer fram till att personen i fråga har ett skyddsbehov.
Att bevilja en utländsk medborgare svenskt medborgarskap är en helt annan fråga. Här har lagstiftaren ställt upp ett absolut krav på att identiteten ska vara styrkt.
Bakgrunden till den striktare identitetsprövningen vid medborgarskap har att göra med att ett svenskt medborgarskap inte kan återkallas, även om det visar sig att medborgarskapet har beviljats i felaktig identitet.
Kravet på styrkt identitet framgår av 11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Identitetsprövningen är enligt praxis förhållandevis noggrann och innebär att det som regel krävs ett hemlandspass eller en fotoförsedd identitetshandling utfärdad av myndighet i hemlandet.
Det finns emellertid en möjlighet att få dispens från villkoret om styrkt identitet, men då krävs något längre hemvisttid i landet. Enligt 12 § lagen om svenskt medborgarskap kan en sökande som inte kan styrka sin identitet beviljas svenskt medborgarskap, om han eller hon sedan åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Denna dispensregel infördes för sex år sedan för att möjliggöra för personer som inte kan styrka sin identitet att ändå få svenskt medborgarskap.
Praxis i fråga om den närmare innebörden av identitetskravet i medborgarskapsärenden utformas av Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Regeringen kan påverka tillämpningen av medborgarskapslagen endast om Migrationsverket eller Utlänningsnämnden överlämnar ett ärende till regeringen för vägledande beslut. Genom ett sådant överlämnande kan frågan om innebörden av identitetskravet komma under regeringens prövning.
Anf. 48 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Jag tänker här inte diskutera medborgarskapslagen därför att jag kan hålla med om att när man ska bli svensk medborgare bör man kunna visa vilken identitet man har.
Däremot tycker jag att Migrationsverkets agerande i denna fråga är lite lustigt. Låt mig förklara varför.
Alla dessa palestinier som kommer från Västbanken och Gaza har styrkt sin identitet. Det framgår också av deras permanenta uppehållstillstånd att de har styrkt sin identitet. Det har de gjort genom att uppvisa palestinskt pass, palestinskt identitetskort och födelseattest. I vissa fall har de också lämnat in skolbetyg, kursintyg samt passerkort utfärdat av den israeliska ockupationsmakten samt i vissa fall även en handling från FN.
Men dessa personer får permanent uppehållstillstånd, och Migrationsverkets asylavdelning säger att de har styrkt sin identitet. Det finns inget tvivel om deras identitet.
På medborgarskapsenheten på Migrationsverket ger man rutinmässigt ett standardsvar till de palestinier som söker om svenskt medborgarskap. Man skriver följande:
Du har ansökt om svenskt medborgarskap och lämnat in palestinskt pass, palestinskt identitetskort och födelseattest.
I vissa fall även de andra intygen.
Man skriver vidare:
Eftersom Sverige inte erkänner Palestina anses du inte ha styrkt din identitet.
I och med att dessa personer kommer från Gaza och Västbanken blir de alltjämt diskriminerade om den enheten säger att det inte handlar om att man hävdar att dessa identitetshandlingar inte är fullgoda utan att det handlar om att Palestina inte finns. Den diskussionen förekommer inte på asylenheten, men den finns på medborgarskapsenheten.
Detta har lett till att alla palestinier från Gaza och Västbanken som betalar sin avgift på 1 500 kr får ett rutinmässigt avslag, vilket man borde ha kunnat berätta för dem innan de sökte eller åtminstone gett dem pengarna tillbaka.
Men det viktigaste här är att jag inte tycker att det är rätt att Migrationsverkets medborgarskapsavdelning har inställningen att det är på grund av att Sverige inte har erkänt Palestina som dessa personer inte anses ha styrkt sin identitet. Man utgår bland annat från att det inte finns någon palestinsk ambassad i Sverige. Det finns bara ett generalkonsulat. Alltså har den svenska regeringen inte bedömt att Palestina finns.
Jag tror inte att detta är intentionen bakom regeringens och bakom UD:s agerande, utan jag tror att det handlar om en kultur som har utvecklats att man gör på detta vis.
Jag undrar om man från ministerns sida kan tänka sig att ändra reglerna så att sådant här inte ska kunna förekomma.
Anf. 49 Jens Orback (S)
Fru talman! Det finns en möjlighet för regeringen att ändra reglerna, och det är när myndigheten själv begär en sådan prövning.
Jag förstår att Yvonne Ruwaida driver dessa enskilda fall. Jag är förhindrad att kommentera de enskilda fallen helt enkelt därför att jag som representant för regeringen inte kan styra tillämpningen av lagen.
Jag tycker att det är bra att Yvonne Ruwaida vänder sig till myndigheten och att man också överklagar. Myndigheten kan sedan vända sig till regeringen för en prövning av praxis, och en sådan prövning görs också några gånger per år.
Det finns också palestinier som beviljas medborgarskap i Sverige. Vi har en praxis som säger att om man inte kan styrka identiteten enligt den praxis som används kan man få det om man är här ytterligare några år. Det finns också en del personer från Västbanken och Gaza som därigenom har fått ett medborgarskap i Sverige.
Men jag kanske gör Yvonne Ruwaida besviken på den punkten när jag upprepar att regeringen inte får påverka myndigheternas beslut i enskilda ärenden. Vad vi kan göra är att agera om vi får en förfrågan från en myndighet. Jag kan inte heller här förespegla vad en sådan prövning skulle leda till.
Anf. 50 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Asylenheten på Migrationsverket anser att dessa personer har styrkt sin identitet. Men medborgarskapsenheten prövar inte ens om identiteten är styrkt. Det sker rutinmässigt som en sorts strukturell diskriminering därför att Palestina inte finns. Det förhållningssättet har inte asylenheten. Den skulle kunna ge permanent uppehållstillstånd utifrån att man säger att bedömningen är att dessa personer har skyddsskäl och att de kanske kan påvisa vilka de är. Men man säger inte att de har styrkt sin identitet. Men dessa palestinier säger att de har styrkt sin identitet. Asylenheten hävdar inte att de inte kan göra det därför att Palestina inte finns. Men medborgarskapsenheten gör det.
För mig handlar detta egentligen inte ens om praxis, utan det handlar om att jag tycker att det är väldigt underligt att man på samma myndighet har så olika ageranden i relation till om Sverige har Palestina eller inte.
Detta är någonting som jag och andra naturligtvis kommer att gå vidare med. Men jag tycker ändå att det är värt att diskutera det här med ministern. Det handlar faktiskt om en sorts strukturell diskriminering.
Jag nöjer mig inte med att man i vissa fall kan använda möjligheten att vänta lite längre och sedan kanske få medborgarskap. Jag tycker ändå att det ska finnas en konsekvens i det agerande som myndigheter har.
Om det inte sker en förändring, tycker jag att man i framtiden, jag säger inte att man måste göra det nu, borde överväga att ha tydliga riktlinjer till myndigheter i denna typ av frågor.
Anf. 51 Jens Orback (S)
Fru talman! Som jag sade i mitt interpellationssvar är det en skillnad i fråga om behovet av en styrkt identitetshandling när det gäller asylprövning och när det gäller medborgarskap. Jag kan inte spekulera i om det är utifrån styrkan i identitetshandlingarna som man har kommit till två olika slutsatser såsom Yvonne Ruwaida refererar. Jag vill bara understryka att när det gäller asylprövningen handlar det om en prövning av att ge skydd. Där har man som mål att styrka identiteten. Men det är inte samma krav som när det gäller ett medborgarskap. Och skälet till att det är så strikt när det gäller medborgarskap handlar bland annat om att vi i Sverige i dag har en ordning där vi inte kan ompröva ett medborgarskap även om det visar sig att någon har fått det på oriktiga grunder. I sammanhanget kan jag också nämna att vi nu ser över den lagstiftningen.
Men jag vill komma tillbaka till att jag kan förstå Yvonne Ruwaida som driver dessa enskilda fall. Jag tror att det är bra att myndigheten uppmärksammas på det. Om myndigheten vill ha vägledning i dessa fall kan man vända sig till regeringen. Det gör man i dessa fall, och jag utgår från att man också följer utvecklingen i Palestina när man hänvisar till att palestinska myndigheter inte har behörighet som hemlandsmyndighet.
Anf. 52 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp igen, men jag vill påpeka vissa saker. Det är nämligen så att jag inte har hört att Migrationsverkets medborgarskapsenhet har sagt att de inte kan styrka identiteten därför att de inte litar på den palestinska myndighetens utfärdande av palestinska pass. Man säger bara: Palestina finns inte, det är inte erkänt som en stat. Det är det som jag tycker är anmärkningsvärt.
Det är också anmärkningsvärt att man faktiskt från Migrationsverkets medborgarskapsenhet behandlar palestinierna på ett väldigt felaktigt sätt. Man säger till de här palestinierna: Ja, men gå till den israeliska ambassaden och skaffa dig identitetshandlingar eller styrkande av din identitet. Vissa är så desperata att de har gjort det. På israeliska ambassaden - Israel är ju en ockupationsmakt - skrattar man bara åt dem. Man har inget intresse av att hjälpa palestinier i utlandet att få medborgarskap i andra länder, även om man kanske är intresserad av att palestinierna flyttar från Gaza och Västbanken, men det är en annan diskussion.
Jag kommer att följa den här frågan och se hur den utvecklar sig. Jag hoppas att den här typen av strukturell diskriminering försvinner från våra myndigheter.
Anf. 53 Jens Orback (S)
Fru talman! Avslutningsvis tycker jag att det är bra att Yvonne Ruwaida följer de här frågorna. Är det så att myndigheten vill ha vägledning i de här frågorna för att få ett enskilt fall prövat är regeringen naturligtvis beredd att pröva det. Så skulle jag vilja avsluta vårt samtal.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.