Överstatligt beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd med parlamentarisk förankring
Interpellation 2015/16:291 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-21
- Överlämnad
- 2015-12-22
- Anmäld
- 2016-01-12
- Svarsdatum
- 2016-01-26
- Sista svarsdatum
- 2016-01-26
- Besvarad
- 2016-01-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
När Sverige deltar i överstatligt beslutsfattande inom EU finns ett tydligt parlamentariskt inflytande genom riksdagens EU-nämnd. Någon förhandling eller något beslutsfattande får ej ske utan att de svenska ståndpunkterna i förväg förankrats i nämnden.
Sverige kandiderar sedan något år för säte i FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådet är det enda organet med tydlig global överhöghet i frågor som rör fred och säkerhet. Till exempel skulle ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott på samma sätt som EU-nämnden kunna ge ett starkt folkligt mandat för den svenska representationen i säkerhetsrådet.
Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att överstatligt beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd under två års tid ska ha samma tydliga parlamentariska förankring som sådant beslutsfattande inom EU?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:291
Webb-tv: Överstatligt beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd med parlamentarisk förankring
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:58
- Protokoll 2015/16:58 Tisdagen den 26 januariProtokoll 2015/16:58 Svar på interpellation 2015/16:291 om överstatligt beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd med parlamentarisk förankring
Protokoll från debatten
Anf. 27 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Ärade ledamöter! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att, som Widman uttrycker det, överstatligt beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd under två års tid ska ha samma tydliga parlamentariska förankring som sådant beslutsfattande inom EU.
Jag vill börja med att konstatera att FN:s säkerhetsråd har samma befogenheter nu som det har haft alltsedan dess inrättande 1945. Dessa befogenheter kan innebära att säkerhetsrådet med bindande verkan för Sverige och alla andra FN-stater kan besluta i frågor som rör såväl oss som andra länder. Detta gäller oavsett om Sverige är medlem i säkerhetsrådet eller inte.
Ökad transparens och öppenhet i säkerhetsrådets arbete är en prioritet för regeringen oavsett om vi blir invalda i rådet eller inte. Vid ett eventuellt medlemskap i säkerhetsrådet avser regeringen att med konkret handling visa den vikt vi lägger vid dessa frågor, både i internationella sammanhang och i nationella processer.
Valet till säkerhetsrådets icke-permanenta medlemmar äger rum i juni, och det är först därefter som det finns anledning att utarbeta de exakta formerna för hur arbetet ska bedrivas. Sverige har suttit tre gånger i FN:s säkerhetsråd, varav två under nuvarande regeringsform. Min utgångspunkt är att sedvanliga rutiner för förankring i riksdagen ska gälla även denna gång.
Anf. 28 Allan Widman (L)
Herr talman! Tack, utrikesministern, för det utförliga svaret! Tack också för att svaret innehåller en lång rad betoningar av värdet och vikten av transparens och öppenhet när det gäller den överstatliga maktutövningen som tillkommer säkerhetsrådet.
Det jag blir lite bekymrad över, herr talman, är att trots en god inledning i svaret från utrikesministern landar det i slutsatsen att det kommer att bli en sedvanlig rutin för förankring i riksdagen för det fall att Sverige skulle ta sig in i säkerhetsrådet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta låter i mina öron lite defensivt, herr talman. Jag hade nog med inledningen som utgångspunkt föreställt mig att man skulle vilja flytta fram positionerna och att inte minst utrikesministern skulle vilja göra detta såväl när det gäller öppenheten och stödet från parlamentet som när det gäller öppenheten och stödet från NGO:er som är engagerade på det här området.
Anf. 29 Olle Thorell (S)
Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret och det tydliga budskapet att regeringen kommer att verka för att öppenheten och transparensen ska öka i FN och att det ska fortsätta prägla kontakten med riksdagen, vilket är något som vi riksdagsledamöter uppskattar. Jag vill också tacka Allan Widman för möjligheten att här få chans att debattera frågan om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd.
FN är ju en viktig pelare i svensk utrikespolitik. Det är inte den enda, men den kompletterar andra pelare i utrikespolitiken. Det vore en fantastisk möjlighet om vi fick chansen att ingå i säkerhetsrådet som en av de icke-permanenta medlemmarna under två år.
Det här är en fråga som närmar sig sitt avgörande. I juni ska omröstningen ske, och det är en viktig tid fram till dess. Jag är glad över det mycket breda stöd som kandidaturen har haft i utrikesutskottet men också i hela riksdagen sedan ansökan lämnades in av den förra regeringen. Men jag är ännu gladare över den entusiasm och det engagemang som den här regeringen, med statsministern och utrikesministern i spetsen, har visat för att driva Sveriges kandidatur på ett konstruktivt sätt.
Sverige är måhända ett litet land i utkanten av Europa, men i FN-sammanhang har vi ett mycket imponerande cv och en stolt historia.
Ända sedan Folke Bernadottes tid har svenskar spelat en viktig roll i FN, inte minst genom de närmare 100 000 svenskar som under året har tjänstgjort i 120 internationella uppdrag i 60 länder. Andra personer som vi ska vara mycket stolta över och som har varit framstående genom åren är Dag Hammarskjöld, Rolf Ekéus och Hans Blix. Det gäller även aktuella och framstående personer som Jan Eliasson - som nu sitter högst upp i FN-skrapan - Anders Kompass, Staffan de Mistura - som vi väl till hälften kan ta åt oss äran för - och Birgitta Holst Alani - som nu ska bistå de Mistura i Syrien.
Vi är också en av de största bidragsgivarna till FN per capita men också i faktiska tal. Det är vi med all rätt stolta över. Sveriges cv kommer förmodligen att hjälpa oss nu när vi konkurrerar med Italien och Holland om en plats i säkerhetsrådet.
Jag vill ta tillfället i akt och fråga utrikesministern: Varför är det viktigt att Sverige tar plats i säkerhetsrådet? Och vilka frågor kommer vi att prioritera när vi tar plats där?
Anf. 30 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Om Sverige väljs in kommer det att vara 20 år sedan vi senast var medlem i säkerhetsrådet. Vi kandiderar för det första eftersom det ytterst handlar om Sveriges röst i det multilaterala samarbetet. Det är en grundpelare för vår utrikespolitik. Säkerhetsrådet är på många sätt världspolitikens epicentrum. Vi berömmer dem, och som vi alla vet skäller vi på dem när vi tycker att det finns tillkortakommanden. Men det är också det enda FN-organ vars beslut är juridiskt bindande för medlemsländerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kandiderar för det andra eftersom Sverige är FN:s sjätte största bidragsgivare och en stark röst för global fred och utveckling, liksom för FN-reform.
För det tredje kandiderar vi eftersom vi då under två år skulle ha möjlighet att driva och påverka frågor och bidra till att säkerhetsrådet agerar där det behövs. Man uträttar avgörande insatser för freden, bland annat genom hur man styr de 16 pågående krishanteringsinsatserna.
Jag vill säga något när det gäller information, eftersom Allan Widmans fråga gällde hur vi i så fall ska sköta konsultationen och informationen. Förra gången gav man fortlöpande information i utrikesutskottet minst en gång i månaden. Det var huvudsakligen chefen för berörd enhet på UD som redogjorde för de frågor som hanterats i rådet, och det gavs tillfälle till frågor och diskussion. Om vi väljs in måste vi såklart ha en fungerande form för information och i förekommande fall också förankring i riksdagen, i enlighet med gällande lagar och regler.
Vi måste också se till att vi kan fullgöra ett rådsmedlemskap. Det är nämligen väldigt många möten och mycket korta ledtider, vilket det måste vara i säkerhetsrådet. Under 2015 ägde 167 möten rum i säkerhetsrådet. 64 resolutioner diskuterades. 56 antogs med enhällighet. Och 128 pressuttalanden gjordes.
Det vi gör nu är att vi lär av till exempel Litauen, som nu har avslutat sitt medlemskap i säkerhetsrådet. Vi hör med dem. Det som har tillkommit på sistone handlar mycket om civilsamhället. Och mediebevakningen ser förstås helt annorlunda ut än för 20 år sedan. Det får man lägga till och lära av länder som har nutida erfarenhet av vad det innebär rent praktiskt.
Det går inte att bygga exakt på EU-modellen. Den är väldigt tungrodd och omgärdas av ett helt annat regelverk. I så fall måste vi självklart - det är regeringens avsikt - få till en ordning där riksdagen blir ordentligt informerad och får chans att framföra synpunkter.
Anf. 31 Allan Widman (L)
Herr talman! Jag kan inte tala för talmanspresidiet. Men jag antar att riksdagen skulle välkomna alla möjligheter till information och feedback ifall Sverige skulle ta ställning till svåra avgöranden som medlem i FN:s säkerhetsråd. Det kan handla om både rapporter till sammansatta utskott - utrikes och försvar - och rapportering till hela kammaren när särskilt viktiga punkter har behandlats eller ska behandlas.
Det är min övertygelse att det är en styrka för Sverige och svenska förhandlingspositioner varje gång en minister kan åka till Bryssel och säga att den svenska riksdagen står bakom den uppfattning som Sveriges regering framför. Jag tror att det skulle fungera på precis motsvarande sätt när det gäller säkerhetsrådet.
Jag gör en välvillig tolkning av det som utrikesministern säger om att pröva nya former. Jag hoppas innerligt att det finns möjlighet att flytta fram positionerna här, inte minst för utrikesministern och det nytänkande som utrikesministern representerar inom Utrikesdepartementet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Med det sagt vill jag återigen tacka för svaret.
Anf. 32 Olle Thorell (S)
Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret.
Jag vill ägna mitt andra och sista inlägg åt att återigen betona det breda stöd som finns i riksdagen för Sveriges kandidatur. Det är ett gemensamt åtagande som riksdag och regering har i fråga om att verka för att det ska gå bra.
Allan Widman och övriga riksdagsledamöter! Vi kan måhända ha olika meningar om delar av utrikespolitiken, huruvida JAS-plan är allena saliggörande, ifall franska diplomater bara är artiga eller både artiga och uppriktiga i sina svar, om olika insatser i biståndet och huruvida en spade faktiskt ska kallas för en spade även av den som är utrikesminister. Men FN är en viktig arena för Sverige, och att FN har en vital roll att spela i fredsförebyggande konfliktlösning och säkerhetsskapande står utom allt tvivel för alla partier i den här riksdagen.
Just därför ska Sverige finnas med i säkerhetsrådet. Vi vill förstås vara med och påverka så mycket vi kan i de forum som har störst betydelse.
FN har förstås sina brister. Säkerhetsrådet, inte minst, behöver reformeras. Effektiviteten i vissa delar av organisationen kan med rätta ifrågasättas. Syrienkriget visar i allra högsta grad vilka katastrofala följder det får när världssamfundet och säkerhetsrådet inte förmår enas om en väg framåt. Men FN är det forum vi har. Och vi måste ha rimliga förväntningar på FN.
Jag vill avsluta med att citera Dag Hammarskjöld som sa att FN skapades inte för att föra oss till himlen men för att rädda oss från helvetet.
Med det vill jag tacka för möjligheten att delta i denna viktiga debatt.
Anf. 33 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag vill tacka Allan Widman och Olle Thorell för fina och viktiga inlägg. Det är en styrka för vår kandidatur att den har uppbackning av såväl riksdagen som våra nordiska grannländer. Den här kampanjen handlar om vår röst i det multilaterala samarbetet och om att axla vårt globala ansvar.
För oss är det självklart att, via den tidigare regeringen, kandidera när det är vår tur att aspirera på en plats i rådet. Nästa möjlighet ligger nämligen väldigt långt fram i tiden.
Jag tror att vi ses som en konstruktiv och brobyggande aktör. Det är den erfarenheten som finns av Sveriges engagemang för att lösa globala utmaningar. Vi jobbar också för ett säkerhetsråd som kan bli effektivare, öppnare och framför allt mer representativt. Det är ett viktigt budskap som vi skickar ut nu när vi talar om vår kandidatur.
Självklart måste vi titta på hur vi, när vi sitter där och använder vår plats i säkerhetsrådet, kan se till att förankra, informera och diskutera med framför allt riksdagen men också det civila samhället för att lösa säkerhetspolitiska utmaningar och andra utmaningar i världen i dag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.