Organisationsöversyn
Interpellation 2015/16:282 av Stig Henriksson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-16
- Överlämnad
- 2015-12-17
- Anmäld
- 2015-12-18
- Svarsdatum
- 2016-01-15
- Besvarad
- 2016-01-15
- Sista svarsdatum
- 2016-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Under ett antal år har verksamheter inom Försvarsmakten flyttats, omstrukturerats och ibland flyttats tillbaka i en säkert ganska svåröverskådlig process. Det kan ibland få till följd att organisationen ter sig milt sagt svåröverskådlig, ologisk och svårarbetad.
Låt mig ta Göteborgs garnison som exempel.
På Göteborgs garnison arbetar ca 700 personer inom Försvarsmakten plus 150–200 personer civilt. Personalen är fördelade enligt följande och leds från olika håll i landet.
- Försvarsmedicinskt centrum – leds från Käringberget i Göteborg.
- Amfibieregementet – leds från Berga.
De förband som produktionsleds från Amf 1 i Göteborg är 17:e bevakningsbåtskompaniet (17 BevBkomp) och 132:a säkerhetskompaniet sjö (132 Säkkomp Sjö). 132 Säkkomp Sjö leds vid insats av säkerhetsbataljonen (produktionsleds från Livgardet (LG) från Stockholm).
- 4:e sjöstridsflottiljen – leds från Berga.
Den del av 4:e sjöstridsflottiljen som är på västkusten (Skredsvik) är 44:e röjdykardivisionen. På vintern lägger de ett fartyg och har ett förråd i Göteborg, som dock inte fungerar som garnisonsledning för Skredsvik, utan denna finns på marinbasen i Karlskrona.
- Skaraborgs regemente (P 4) – leds från Skövde.
Försvarshälsan på garnisonen tillhör P 4. Likaså samverkanssektionen Göteborg ur Militärregion väst (MR V). Chefen för P 4 är även chef för MR V.
- Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (under ombildning till FMTIS) – leds från Örebro.
- Marinbasen – leds från Karlskrona.
I Göteborg finns tre delar som leds från marinbasen: 1:a sjöinfokompaniet, det vill säga sjöcentralen som ansvarar för havsområdet Strömstad till Sandhammaren, 2:a örlogshamn Göteborg, det vill säga den hamn som finns på garnisonen, och 3:e skärgårdsskjutfältet, det vill säga öarna Galterö, Stora Stårholmen, Känsö, Lilla Rävholmen och Stora Rävholmen med omgivande vatten.
- Försvarsmaktens logistik – leds från Stockholm.
- Fortifikationsverket – huvudkontor i Eskilstuna, lokalkontor i Kristianstad.
Till detta kommer den civila verksamheten som – förutom Fortifikationsverket – består av Kustbevakningen, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) som ansvarar för all sjö- och flygräddning i Sverige, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet samt Hav- och vattenmyndigheten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Givet att detta inte anses som en optimal organisation – anser försvarsministern att det finns skäl att initiera en bred översyn av ovanstående exemplifierade ledningsstrukturer inom Försvarsmakten?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:282
Webb-tv: Organisationsöversyn
Dokument från debatten
- Fredag den 15 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:53
- Protokoll 2015/16:53 Fredagen den 15 januariProtokoll 2015/16:53 Svar på interpellation 2015/16:282 om organisationsöversyn
Protokoll från debatten
Anf. 33 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Stig Henriksson har utifrån exemplet Göteborgs garnison frågat mig om jag, givet att det angivna exemplet inte anses som en optimal organisation, anser att det finns skäl att initiera en bred översyn av ovanstående exemplifierade ledningsstrukturer inom Försvarsmakten.
Låt mig inledningsvis konstatera att riksdagen har beslutat om de organisationsenheter som utgör Försvarsmaktens grundorganisation och som anges i bilaga 1 till myndighetens instruktion. I juni 2015 beslutade riksdagen om en ny försvarspolitisk inriktning som inkluderar försvarsmaktsorganisationen med tillhörande krigsförband, hemvärnsförband och depåförband.
Hur Försvarsmakten i övrigt väljer att organisera sitt arbete är en fråga för myndigheten att själv avgöra. Försvarsmakten har i valet av organisation att beakta myndighetsförordningen, där det bland annat framgår att myndighetens ledning ska se till att verksamheten bedrivs effektivt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.
I det regeringsbeslut från juni 2015 som inriktar Försvarsmakten under perioden 2016 till och med 2020 ställs tydliga krav på myndigheten att under perioden öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. För att myndigheten ska kunna uppnå dessa krav ställs självfallet krav på en ändamålsenlig organisering av verksamheten. Det gäller såväl Göteborgs garnison som övriga delar av myndigheten.
Under den kommande perioden kommer jag att följa Försvarsmaktens arbete med att öka krigsförbandens förmåga. Vad gäller frågan om ledningsstrukturerna inom Göteborgs garnison är detta en fråga för Försvarsmakten att hantera. Försvarsmakten analyserar och utvärderar kontinuerligt sin verksamhet för att säkerställa att den bedrivs effektivt.
Jag ser i dagsläget inget behov för regeringen att initiera en sådan översyn.
Anf. 34 Stig Henriksson (V)
Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!
Min fråga emanerade ju från exemplet Göteborgs garnison, som i mitt tycke har en väldigt splittrad struktur med olika förband och enheter som leds från ett stort antal platser i landet: Göteborg, Berga, Livgardet, Karlskrona, Skövde, Örebro, Eskilstuna etcetera. Under ett antal år har verksamheter inom Försvarsmakten flyttats, omstrukturerats, lagts ned och ibland flyttats tillbaka i en ganska svåröverskådlig process. Det kan ibland få till följd att organisationen efter allt detta blir svåröverskådlig, ologisk och svårarbetad. I synnerhet det sistnämnda är allvarligt. Min fråga är om försvarsministern delar min syn på att detta inte är en optimal organisation och om det finns anledning att göra en lite bredare översyn av ledningsstrukturerna inom Försvarsmakten.
Jag delar i stort sett försvarsministerns syn om att det är myndigheten själv, Försvarsmakten, som har att välja hur man organiserar sitt arbete. Nu brukar ju inte denna riksdag vara främmande för att gå ganska långt i detaljstyrning ned på kompaninivå, men eftersom detta enligt min mening huvudsakligen är av ondo är det inget jag vill förorda. Jag vill betona att jag aldrig har begärt att försvarsministern ska engagera sig specifikt i Göteborgs garnison, utan den var i min interpellation endast ett exempel på sakernas tillstånd. Det finns några ytterligare exempel man skulle kunna ta.
Om nu Göteborgs garnison inte är ett udda exempel utan liknande svåröverskådliga organisationer finns på flera håll i landet kanske det vore dags för en mer generell översyn. Med tanke på vågen av neddragningar och successiva återtagningar är det nog inte så konstigt om det blir lite gyttrigt. Då kunde det möjligen vara på sin plats med en bredare översyn med fokus på styrbarhet och effektivitet, i stället för att leva vidare med de lager-på-lager-organisationer som nu finns på ett antal platser i landet.
Precis som försvarsministern säger handlar det ytterst om att de folkvalda bör ha någon form av kontroll över att Försvarsmakten lever upp till myndighetsförordningens krav om att se till att verksamheten bedrivs effektivt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Jag har funderat: Kan inte en del av problemet ligga i att myndigheten själv ansvarar för hur den ska organisera sitt arbete samtidigt som riksdagen i detalj fastställer vilka organisationsenheter som ska finnas inom myndighetens ram?
Anf. 35 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Man kan alltid fundera över om en organisation är optimal. Man kan säkert också utifrån se att det finns brister. Man kan ha synpunkter på effektiviteten i både det ena och det andra sammanhanget.
Det vi som regering försöker göra är att på olika sätt markera att Försvarsmakten ska ha en rationalitet i sin organisation och hushålla med pengarna på bästa sätt. Försvarsmakten är i dag en organisation som har genomgått många förändringar och rationaliseringar.
Detta med geografiska lokaliseringar är väl historiskt ingen direkt nyhet. Det har ju funnits beslut som har haft en viss regionalpolitisk bäring i olika sammanhang. Jag tror inte heller att det är särskilt enkelt att utifrån ett rationalitetsperspektiv börja fråga sig om man ska flytta en viss verksamhet till ett annat ställe och flytta något annat till ett tredje ställe. Det sker kontinuerligt vissa sådana mindre förändringar inom Försvarsmakten. Jag tror dock att de orter som vi har etablerad verksamhet på utgör den bas vi har att förhålla oss till.
Det är viktigt att vi är överens om att det är Försvarsmakten själv som sköter sin organisation i denna del och att myndigheten sköter sin egen organisering. Man har själv avgörandet i sin hand. Det är viktigt att vi är överens om hur detta ser ut i botten, så att vi inte glider in i en diskussion där politiska företrädare börjar ta myndighetsansvar.
Jag är alltid öppen för diskussioner och funderingar om hur man kan använda pengarna på bättre sätt. Detta är också myndighetschefernas yttersta uppgift - pengarna ska användas på ett så bra sätt som möjligt. Utifrån detta ser jag den här typen av diskussioner och exempel mest som medskick till Försvarsmakten, som kan ta med dem i sin framtida planering.
Jag betonade i vår tidigare interpellationsdebatt att regeringen nu har att koncentrera sin uppgift på att öka den militära förmågan och fullfölja försvarsbeslutet och se till att det blir effektuerat. Man ska i mindre grad koncentrera sig på olika typer av organisatoriska förändringar och funderingar. Det kan komma sådant också, men huvuduppgiften är den militära förmågan.
Anf. 36 Stig Henriksson (V)
Herr talman! Precis som försvarsministern sa i den förra interpellationsdebatten tittar jag en del bakåt. Det kanske är naturligt i min ålder. Försvarsministern, som är en ung man, tittar mer framåt. Det är väl också naturligt, och det är väl mycket att göra i det sammanhanget.
Jag håller helt med om att Försvarsmakten har haft ett antal jobbiga år med stora neddragningar som har kommit ganska tätt. Det har naturligtvis så småningom lett till att det blivit en del konstigheter i organisationen. Det är viktigt att försöka rätta till detta.
Det har väl inte underlättats av det som försvarsministern själv nämner om att det ibland har funnits en viss regionalpolitisk bäring på besluten. Det kanske inte är myndigheten som har stått för merparten av det, utan det har kanske funnits intressen också från politiskt håll.
Man kan alltid diskutera hur organisationer ska styras. En organisation som i mycket hänger på personalens intresse, engagemang och kreativitet styrs ofta bäst genom att man har en gemensam chef som är geografiskt utsedd, i det här fallet en garnisonschef, medan en del andra verksamheter kanske bäst leds av specialister från alla möjliga olika håll. Men detta är mest en allmän fundering.
Jag har inte så mycket att tillägga i detta. Jag tackar för svaret och ska försöka följa frågorna om organisation. Grunden för verksamheten är ändå att man har en bra och relevant organisation.
Anf. 37 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag får först tacka Stig Henriksson för epitetet "ung man". Att vid 57 års ålder få den typen av komplimanger är något som får en att sträcka på sig. Jag tycker att också Stig Henriksson visar viss vitalitet i sammanhanget, så jag får väl kontra med det.
När det gäller utredningar och översyner kan jag nämna att vi nu har en utredning som tittar på hur materiel- och logistikförsörjningen bör organiseras utifrån de krav som ställs i inriktningspropositionen när det gäller högre operativ förmåga vid krigsförbanden. Den utredningen ska redovisa sitt betänkande i december 2016. Detta är en viktig fråga, och resultatet av den kan påverka organiseringen av verksamhet på olika garnisonsorter. Där har vi ett exempel på hur vi i nuläget jobbar, utöver vår huvudprioritering att genom fullföljande av inriktningsbeslutet öka den operativa förmågan i krigsförbanden.
I övrigt får jag tacka för debatten och önska trevlig helg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.