omprövning av betyg

Interpellation 2002/03:208 av Westerberg, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-02-26
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Anmäld: 2003-03-03
Svar fördröjt anmält: 2003-03-04
Sista svarsdatum: 2003-03-17
Besvarad: 2003-03-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 februari
Interpellation 2002/03:208
av förste vice talman Per Westerberg (m) till utbildningsminister Thomas Östros om omprövning av betyg

Den som inte fått godkänt betyg, eller inte fått något betyg över huvud taget, i ett ämne i gymnasieskolan får genomgå prövning i ämnet i fråga. Det är emellertid inte möjligt att genom prövning förbättra ett godkänt betyg för den som ännu inte slutfört sina gymnasiestudier.

Den som inte är elev i en gymnasieskola kan genomgå prövning i alla kurser som får förekomma på ett nationellt program och på så sätt förbättra sina betyg.

Den som har slutfört sina gymnasiestudier och är 20 år kan söka till komvux och där få nya betyg. Det är emellertid inte självklart att eleven i fråga bereds plats inom komvux om det finns andra sökande som har större behov.

I förekommande fall på gymnasieskolan får elever bland annat i samband med byte av studieinriktning läsa samma utbildningsavsnitt ytterligare en gång men betyget kan inte förbättras i samband med detta, trots fall med MVG i samtliga prov bibehålls betyget G. En omprövning enligt nu gällande regler kan enligt uppgift endast göras efter genomgången gymnasieskola i samband med studier på till exempel komvux @ detta trots att det kunskapsnivån dokumenterat redan uppnåtts tidigare och trots att komvuxstudier innebär ytterligare kostnader för såväl det allmänna som den enskilde.

Med ledning av ovanstående önskar jag fråga utbildningsministern:

Är ministern beredd att ändra nu gällande regler så att verkligt uppnådd kunskap speglas i betygen i stället för att till högre enskilda och samhällskostnader behöva gå över till exempel komvux?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:208

Webb-tv: omprövning av betyg

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 24 Thomas Östros (S)

Herr talman! Per Westerberg har frågat om jag är beredd att ändra nu gällande regler så att verkligt uppnådd kunskap speglas i betygen i stället för att man till högre enskilda och samhälleliga kostnader ska behöva gå över till exempel komvux. Dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssy- stem har tillämpats sedan hösten 1994, det vill säga i knappt tio år. Få ifrågasätter i dag att en skola som är mål- och resultatstyrd ska ha ett betygssystem som bygger på samma principer. Genom dagens betygssy- stem vet vi avsevärt mycket mer om hur skolan lyck- as och misslyckas än vad vi kunde veta när elevernas studieresultat endast jämfördes med varandra och inte med målen. Som regelverket är utformat i dag har en elev rätt att gå igenom prövning i alla kurser om han eller hon inte tidigare har fått betyg på kursen eller har fått betyget Icke godkänd. Den möjlighet till konkurrens- komplettering som fanns i början av nittiotalet togs bort relativt snart eftersom det visade sig att pröv- ningen sattes i system på vissa skolor. Olika pedago- giska problem uppstod i och med de upprepade pröv- ningarna under studietiden. Elevernas studier i andra kurser tenderade att bli lidande och den naturliga rytmen i studierna störd. Därtill förutsågs risken med en urholkning av betygssystemet. Per Westerberg tar upp det orimliga i att en elev som byter studieväg, och läser samma studieavsnitt ytterligare en gång, inte skulle kunna få ett nytt betyg trots att kunskaperna förbättrats. Här ska först påpekas att de regler som gäller vid prövning, och som jag just redogjort för, inte ska sammanblandas med vad som gäller då en elev går om en kurs. Huvudregeln är att en elev kan få gå om en kurs högst två gånger om han eller hon inte fått minst betyget Godkänd på kursen. Från denna regel finns dock möjlighet för rektor att göra undantag. En viktig princip i gymnasieskolan är att det ska finnas stor lokal frihet att besluta om utbildningens organisation. Bestämmelserna om möjlighet att gå om kurs har därför utformats för att vara tillämpliga både i skolor med långtgående kursutformning och i skolor med en mer sammanhållen programutformning. I de fall en elev exempelvis har haft studiesvårig- heter och medges att gå om ett helt läsår finns en möjlighet för rektor att låta eleven läsa om kurser där han eller hon redan har betyget Godkänd. I dessa fall skall betyg, i enlighet med gymnasieförordningen, sättas efter avslutad kurs. Det saknas således rättsligt stöd för att underlåta att sätta ett nytt betyg i de fall en elev ges möjlighet att gå om en kurs där han eller hon redan har betyg. Det bör samtidigt noteras att det är möjligt för en elev som redan har betyget Godkänd i en kurs och byter program att slippa läsa om samma kurs. Per Westerberg kritiserar det faktum att gällande bestämmelser om omprövning leder till höga kostna- der för såväl den enskilde som samhället i och med det stora antalet elever som konkurrenskompletterar sina betyg på komvux. Många elever som planerar att söka eftertraktade högskoleutbildningar försöker i dag att genom strate- giska val få så höga betyg i så många kurser som möjligt. Detta har bland annat lett till att eleverna tenderar att välja bort kurser som uppfattas som svåra att få bra betyg i. Vi ser dessutom att alltfler konkur- renskompletterar sina betyg i komvux och att alltfler får högsta betyg i alltfler kurser. Detta är tydliga exempel på hur högskolans tillträdesregler får konse- kvenser för bland annat arbetet i gymnasieskolan. Jag delar Per Westerbergs uppfattning att det på det stora hela är orimligt med ett system som leder till att så många, som i dag, studerar kurser i komvux som de redan har läst i gymnasieskolan och också fått godkända betyg i. Jag tror emellertid inte att detta ska åtgärdas genom att möjligheten till prövning i gym- nasieskolan återinförs. Jag avser inom kort föreslå regeringen att tillsätta en utredning om tillträdesreg- lerna till grundläggande högskoleutbildning. En an- gelägen uppgift för utredaren bör vara att föreslå ett system som stöder en hög ambitionsnivå i gymnasie- skolan och som motverkar olika negativa konsekven- ser i form av till exempel taktiska val.

Per Westerberg (M)

Anf. 25 Per Westerberg (M)

Herr talman! Låt mig först tacka utbildningsmi- nistern för svaret på min fråga. Jag uppskattar att interpellationssvaret är mindre polemiskt och mer konstruktivt utredande, vilket faktiskt är syftet med min interpellation. Det råder ingen tvekan om att betygssättningen på gymnasieskolan många gånger upplevs som mycket dramatisk av många av de elever som studerar där. Det handlar om unga människors framtidsdrömmar. Dramatiken ligger i om man kan få syssla och jobba med det man vill eller om man misslyckas i sina am- bitioner på detta område. Jag är naturligtvis helt för de kunskapsrelaterade betygen i sig. Jag tycker att det är ett bra system i och med att det befordrar kunskapsutveckling och metod- utveckling i stället för inbördes rangordning. Men samtidigt som man säger detta är det också väldigt angeläget att systemet uppfattas som rimlig och korrekt och inte orättvist eller stelbent. I det här sammanhanget får man höra ett antal olika påpekan- den utifrån landet när man, inte minst som jag, reser och turnerar en hel del på skolor. Därför skulle jag vilja ha ytterligare ett litet för- tydligande när det gäller en del av frågan jag ställde. Det finns ett antal elever som byter studieinriktning på gymnasiet - och jag tror att det är bra att man vågar ta det steget - som automatiskt får gå om vissa kurser. De skriver dessutom väldigt bra resultat på kurserna, men de har enligt ett antal uppgifter förväg- rats att få det högre betyget på den kurs de har fått gå om. Jag vill bara ha ett klargörande från utbildnings- ministern. Gör man fel på skolorna? Om det är så finns det kanske anledning till ett förtydligande gent- emot skolorna. Det upplevs som fullständigt orimligt att man trots att man uppnår det bättre studieresultatet inte kan få det bättre betyget utan kanske får vänta ett à två år för att till högre kostnad komma in på Komvux för att kunna få det betyg man egentligen redan kvalificerat sig för. Jag skulle gärna vilja ha ytterligare ett litet klargörande, även om jag tycker att interpellations- svaret var tämligen precist. Jag instämmer vidare i utbildningsministerns pro- blematisering av taktikvalen i skolan. Jag tror att en del av problemet med taktikvalet är bestämmelserna för antagning till den högre utbildningen. Jag besökte nyligen ett mycket välrenommerat gymnasium och konstaterade att man där fått lägga ned utbildningen i tyska och franska till förmån för nagelskulptur, ve- getarisk matlagning och makeup. Jag förstår att de här ämnena kan vara intressanta för vissa grupper, men på något sätt blir man väldigt bekymrad när det blir för mycket av taktik för att komma in på högre utbildning och för lite av kunskapsinhämtande. Min första följdfråga gällde preciseringen, och den andra blir: Hur avser utbildningsministern att komma bort från det här "taktikandet" med nagel- skulptur och vegetarisk matlagning, även om dessa ämnen säkert är relevanta om man ska ägna sig åt de här områdena? Den tredje frågan blir: Vore det inte rimligare att betygen kunde få vägas och att man koncentrerade sig på ämnen som ligger i linje med den utbildning som man siktar till utan att hamna på, som jag ser det, ganska konstiga ämnen i förhållande till de utbild- ningar som man tänkt inrikta sig på?

Thomas Östros (S)

Anf. 26 Thomas Östros (S)

Herr talman! Några korta svar på några relevanta frågor. Det är min bedömning att regelverket redan i dag är sådant att man, om man går om en kurs på det sätt som Per Westerberg beskriver, bör ha möjlighet att ta med sig det betyg som man får. Behöver det göras klart än tydligare är jag beredd att titta på regelverket. När det gäller den stora frågan om taktikval i gymnasiet delar jag Per Westerbergs bedömning att många ungdomar mycket snabbt genomskådar syste- men, vilka de än är. Vi har sedan många årtionden erfarenheter av att olika typer av antagningssystem på högskolan direkt påverkar elevernas beteende i gym- nasieskolan, naturligtvis i sig rationellt. Det innebär att vi från tid till annan måste se över antagningsreg- lerna för att komma ifrån olika effekter. Vi ska mycket snart tillsätta en utredning som just ska titta på reglerna för antagning till högskolan. En av frågeställningarna kommer där att vara hur vi ska kunna minska de vinster som i dag kan göras genom konkurrenskomplettering. Det är inte rimligt att vux- enutbildningen till så stor del tas i anspråk av unga människor som alldeles nyligen har haft goda förut- sättningar att skaffa sig bra betyg i gymnasiet. Vi kommer också att titta på möjligheterna att stärka drivkrafterna för att läsa också tyngre kurser i gymnasieskolan. Jag menar att det finns goda möjlig- heter för detta i samband med att vi gör om gymna- sieskolan och reglerna för antagning till högskolan. Däremot vill jag redan nu säga att det är svårt att väga betygen. Vad som ska vägas in beror alldeles på vem man talar med. Tysklärare är väldigt benägna att vilja väga in tyska lite extra, men det finns också företrädare för rader av andra ämnen som vill lägga en ytterligare vikt vid sina ämnen. Det här ska vi gå igenom ordentligt, och jag hop- pas att vi kan komma fram till system som vi i stora drag kan vara överens om över partigränserna.

Per Westerberg (M)

Anf. 27 Per Westerberg (M)

Herr talman! Först vill jag tacka för svaren och för förtydligandet. Jag tror att det behövs ett förtydligan- de av vad som gäller när man ändrar studieinriktning och får gå om en kurs. Man har från flera håll pro- blematiserat detta. Också den omständigheten att Riksdagens utredningstjänst hade svårt att reda ut sakförhållandena indikerar att det här finns ett pro- blem. Jag är lika bekymrad som utbildningsministern av taktikvalen. Det ger inte någon bra indikation inför antagningen till högre utbildning att man kan hamna på kurser i nagelskulptur, vegetarisk matlagning och makeup. Det behövs kanske mer av språk. Jag ska inte slå mig för bröstet vad gäller mina kunskaper i tyska - min tyska är ganska knagglig - men jag tror faktiskt att språk som tyska, franska och många andra kommer att ha stor betydelse framöver. För mig är det därför viktigt att man kan väga betyg eller att för olika högre utbildningar kunna ställa olika krav på vad man ska ha för typ av ämnen och på vilken bety- delse de ska ha. Ett sätt är att inte värdera alla betyg efter samma skala utan rangordna dem efter många skalor. Nagelskulptur och andra ämnen kan då myck- et väl platsa inom sina utbildningsområden.

Intressenter

Frågeställare

Per WesterbergModeraterna

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna