Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om kriget i Sudan

Interpellation 2003/04:396 av Åström, Alice (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-31
Anmäld
2004-03-31
Besvarad
2004-04-20
Sista svarsdatum
2004-04-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 mars

Interpellation 2003/04:396

 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om kriget i Sudan

Sudan har i decennier plågats av inbördeskrig. SPLM (Sudanese People´s Liberation Movement) har med sin militära gren SPLA (Sudanese People´s Liberation Army) i södra delen av landet bekämpat centralregeringen i Khartum. Under senare år har även strider förekommit i de östra delarna av Sudan. Där har striderna förekommit mellan Sudan National Alliance/Sudan Alliance Forces (SNF/SAF) och regeringen Khartoum. Tillsammans har SPLM/SPLA och SNF/SAF ingått i en paraplyorganisation National Democratic Alliance (NDA).

Under flera år har det pågått en fredsprocess ledd av Egypten och Libyen, den så kallade IGAD-processen, (Intergovermental Authority for Development), som syftat till att skapa fred i landet. Under det senaste året har arbetet krönts med viss framgång och fred skapats mellan regeringen i Khartum och SPLM/SPLA.

Vänsterpartiet motionerade 2002 om att Sverige genom EU skulle understödja IGAD-processen.

Under allmänna motionstiden förra året motionerade Vänsterpartiet om att man när det gällde arbetet för fred i Sudan även skulle uppmärksamma utvecklingen i östra och västra Sudan. Utvecklingen i västra Sudan har fortsatt att utvecklas på ett förfärande sätt. De som drabbas hårdast är civilbefolkningen. Det pågår strider mellan rebeller, regeringstrogen milis och armétrupper i den sudanesiska provinsen Darfur.

Fredsöverenskommelserna har tydligen inte kommit att i praktiken omfatta västra Sudan. Det har inkommit mycket oroande rapporter, bland annat från UNHCR när det gäller flyktingsituationen i grannlandet Tchad.

Sammanlagt har 600 000 människor flytt sina hembyar som plundrats och bränts. Det finns många internflyktingar. Samtidigt har många lyckats ta sig över gränsen till Tchad. Enligt uppgifter från Sida (av den 30 januari 2004) uppgick antalet flyktingar i Tchad till 110 000. Senare siffror från UNHCR anger att det i Tchad finns 130 000 flyktingar från Sudan. Alltfler tar sig över gränsen.

I det krig som nu pågår drabbas civilbefolkningen oerhört hårt. Flyktingarna i Tchad lever under oerhört svåra förhållanden. De utsätts, trots att de befinner i Tchad, för angrepp av sudanesiska trupper. FN:s flyktingorgan (UNHCR) har sänt flera katastrofteam till östra Tchad för att flytta dem till säkrare områden, där de ska kunna få mat, tak över huvudet och bli vaccinerade. Där blir de även tilldelade en liten bit mark. Nöden är dock skriande och hjälpinsatserna kostar pengar. UNHCR behöver mer resurser för att klara sina uppgifter.

Sammantaget har Sverige anslagit 100 miljoner kronor till olika projekt till Sudan. Syftet med stödet är bland annat att understödja fredsbygget. Sedan anslaget beviljades har dock situationen i Sudan förvärrats avsevärt, så att det hotar själva fredsöverenskommelsen. Kriget måste stoppas, då det lätt kan sprida sig till andra delar av landet där man uppnått relativ fred. Hjälp till den stora mängden flyktingar måste uppenbarligen också öka.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

1.Vilka initiativ avser utrikesministern att ta inom EU, FN och andra internationella organ för att undsätta de sudanesiska flyktingar i Tchad?

2.Vilka initiativ avser utrikesministern att ta inom EU, FN och andra internationella organisationer för att få slut på kriget i de västra delarna av Sudan?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:396, om kriget i Sudan

Interpellationsdebatt 2003/04:396

Webb-tv: om kriget i Sudan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)
Anf. 11 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Alice Åström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta inom EU, FN och andra internationella organisationer för att undsätta de sudanesiska flyktingarna i Tchad och för att bidra till att få slut på kriget i västra Sudan. Krisen i västra Sudan, Darfur, har förvärrats under de senaste månaderna. Läget i Darfur är allvarligt. Över 700 000 människor har blivit internflyktingar, och över 130 000 uppges ha flytt från landet till Tchad. Byar har bränts ned och det förekommer rapporter om flygbombningar. Regeringsstödda milisgrupper har begått övergrepp och plundrat byar, och civilbefolkningen har drabbats oerhört hårt. Detta riskerar att negativt påverka fredsprocessen mellan regeringen och rebellgruppen SPLM/A i södra Sudan och hotar därmed stabiliteten i hela landet. Sudans regering har ansvar för att skydda civilbefolkningen. Man måste därutöver se till att de regimtrogna milisgrupperna upphör med sina attacker. Det är också avgörande att Sudan på ett konstruktivt sätt samarbetar med FN, inte minst vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna. Efter omfattande påtryckningar, bland annat från EU, har Sudans regering och rebellgrupperna i Darfur inlett förhandlingar. Tchad, med stöd av Afrikanska unionen, är värd för samtalen, och FN, EU och USA deltar som internationella observatörer. Genom EU:s ställning som observatör kommer vi att göra vårt yttersta för att försöka bidra till att få slut på kriget i Darfur. Nyckelfrågor i denna process är de humanitära hjälporganisationernas tillträde till området och vapenvila. Den 8 april nådde parterna en första överenskommelse om vapenvila, och förhandlingarna väntas fortsätta inom kort i syfte att nå en bredare fredsöverenskommelse. Som Alice Åström påpekar drabbas civilbefolkningen särskilt hårt. Huvudproblemet vad gäller flyktingarnas situation är dock inte brist på resurser. Däremot har det varit i det närmaste omöjligt att nå den drabbade befolkningen och internflyktingarna i Darfur. Frågan om humanitärt tillträde är därför avgörande. Säkerhetsläget har allvarligt försvårat möjligheterna att arbeta i området. Förutom säkerhetsmässiga problem är infrastrukturen i dessa delar av Tchad, liksom i Darfur i Sudan, bristfällig. Detta bidrar också till att försvåra hjälpinsatser. Jag hyser dock vissa förhoppningar om att de samtal som har inletts ska kunna bidra till att det humanitära tillträdet förbättras. De två frågorna - hjälp till flyktingarna och slut på kriget - hänger samman. Humanitärt tillträde är en förutsättning för att FN:s organisationer ska kunna arbeta i området och nå de nödställda. Den sudanesiska regeringen har ett stort ansvar även för detta. Vapenvila är också ett angeläget steg, och nu är det viktigt att det internationella samfundet kan bidra till att bevaka att den nyligen överenskomna vapenvilan faktiskt efterlevs. Den 7 april var det tio år sedan folkmordet i Rwanda inleddes. FN:s särskilde samordnare för humanitära frågor, Jan Egeland, besökte nyligen Darfur och rapporterade den 2 april till FN:s säkerhetsråd att det fanns klara indikationer på att etnisk rensning pågick i Darfur. Sverige har bland annat i FN lyft fram situationen i Darfur för att försöka få det internationella samfundet att ta sitt ansvar och kraftfullt agera så att krisen i Darfur kan få en lösning.
Alice Åström (V)
Anf. 12 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka utrikesministern för svaret. Enligt UNHCR är det här i dag den största humanitära katastrof som vi har på jordklotet. Tittar man på medierna och den uppmärksamhet som Sudan får i rapporteringen i våra nyhetsprogram ser man att den är i stort sett obefintlig. UNHCR har också lyft upp de problem man har i Tchad med de flyktingar från Sudan som i dag finns där. Man räknar med att det finns ungefär 150 000 flyktingar i Tchad som flyr från Sudan. Även rebellerna, regeringen, milis- och armétrupper ger sig in i Tchad för att på det sättet förfölja flyktingarna och utsätta dem för övergrepp. UNHCR har nu skickat katastrofteam till östra Tchad för att hjälpa människor genom att försöka flytta dem. Men det är också oerhört beroende av att få ytterligare stöd och medel för detta. Herr talman! Det är oerhört viktigt och positivt att se att man nu har fått i gång en vapenvila och att man har fått i gång fredsprocessen i Sudan igen. Samtidigt är det oerhört viktigt att man inte låter denna process dra ut på tiden eftersom man inte får fram det humanitära biståndet. Jag hoppas, herr talman, att utrikesministern fortsätter att följa frågan och lyfta fram den i EU. Jag har en följdfråga när det gäller EU och stödet inom EU. Sverige har bidragit ganska kraftfullt till insatser i Sudan med 100 miljoner för att kunna förstärka fredsprocessen och till humanitärt bistånd. Har man då inom EU lyckats få en samlad organisation och ett samlat bistånd från EU-länderna också till Sudan i den här akuta situationen? Trots att stödet från Sverige på 100 miljoner är stort så räcker det inte långt i den humanitära katastrof som nu pågår i Sudan. Mina konkreta frågor blir: Lyfter man frågan i EU-sammanhangen? Ser man till att man får ett ökat stöd från övriga EU-länder - framför allt de stora länderna? Hur följer man nu den vidare processen? Hur kommer man att se till att få ut information om den process som pågår för att ytterligare sätta tryck på Sudans regering att nu få i gång en ordentlig fredsprocess?
Laila Freivalds (S)
Anf. 13 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Det är viktigt att det lämnas ett humanitärt stöd nu eftersom behoven är enorma. Även om det finns problem med att komma fram med hjälpen så är det viktigt att det finns en beredskap och att man använder de möjligheter som finns att få fram hjälpen. Sverige är som sagt en stor bidragsgivare. Under förra året var det samlade stödet 75 miljoner kronor från svensk sida. Vi stöder också FN-organ och organisationer som Läkare utan gränser och andra. EU i sin helhet är också en bidragsgivare. Jag kan inte på rak arm säga hur stort bidraget är från EU:s sida, men det är naturligtvis betydligt större än det som Sverige ger. Det viktiga i fortsättningen är att säkerställa att det fredsavtal som har skapats hålls och att det utvecklas vidare så att det blir ett bestående sådant och att man samtidigt arbetar för att säkerställa en säkrare situation för den humanitära hjälpen så att den kommer fram. Det här är ett arbete som bedrivs med hjälp av de internationella organisationerna, och det är via dem som Sverige håller sig informerat och kanaliserar sitt stöd på olika sätt.
Alice Åström (V)
Anf. 14 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag skulle vilja ta upp ytterligare en aspekt på denna fråga. Det kommer oroande signaler från flera organisationer, vilket utrikesministern tog upp i sitt svar, om att det pågår etnisk rensning och att detta tycks trappas upp. Från flera organisationer som jobbar med frågan kommer signaler om att vi nu riskerar att få ett nytt Rwanda. Därför är det oerhört viktigt att man agerar kraftfullt när det gäller det humanitära stödet men också när det gäller kränkningar mot mänskliga rättigheter och den etniska rensningen som pågår. Min följdfråga blir då: Hur har den svenska regeringen agerat gentemot Sudans regering för att trycka på när det gäller de mänskliga rättigheterna och för att få stopp på den etniska rensning som pågår? När det gäller Rwanda har vi alla den bittra erfarenheten att det var först långt efteråt som man insåg att man borde ha reagerat mycket kraftfullare och att man borde ha ingripit tidigare. Nu har vi ändå chansen att försöka förhindra ett nytt Rwanda. Därför är det så oerhört viktigt att man agerar från Sveriges regering, att man agerar i EU och att man agerar i FN.
Laila Freivalds (S)
Anf. 15 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Situationen har en tydlig etnisk dimension. Det är till och med så att befolkningen i hela byar drivs från sina hem och att brutala angrepp begås mot civilbefolkningen. Jag hoppas verkligen att det internationella samfundet med gemensam ansträngning ska visa att man har lärt sig någonting av erfarenheterna från Rwanda. MR-kommissionen i Genève kommer senare i veckan att behandla MR-situationen i Sudan. Och från EU:s sida har det starkt framhållits att FN måste få ett tydligt mandat också vad gäller MR-situationen. EU har drivit och fortsätter att driva att generalsekreterarens särskilda rapportör om mänskliga rättigheter ska återinstalleras i syfte att få en central funktion för övervakning och informationsinhämtning. I EU:s politiska dialog med Sudans regering ingår också frågan om mänskliga rättigheter och hur FN kan engageras. Det är en central punkt i den dialogen.
Alice Åström (V)
Anf. 16 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för det svaret. Jag kommer att försöka följa den här frågan noga, framför allt därför att det är så oerhört viktigt därför att detta är en sådan stor konflikt som inte får den massmediala uppmärksamheten och som inte räknas i nyhetsrapporteringar. Vi får så lite information, och många gånger får människor inte möjlighet att reagera förrän det är för sent. Därför tror jag att det är viktigt att vi som politiker och vi som arbetar med den här typen av frågor gemensamt försöker lyfta fram dessa frågor i olika sammanhang. Jag ska noga följa utvecklingen och vad som sker. Jag hoppas också att vi med gemensamma ansträngningar över partigränser och oberoende av politiska ställningstaganden gemensamt försöker se till att förhindra och få stopp på den katastrof som pågår för fullt och försöker se till att människor i Sudan kan återvända till sina hem och leva under trygga förhållanden.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.