Ökad risk för skolattacker
Interpellation 2023/24:412 av Anna Wallentheim (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-31
- Överlämnad
- 2024-02-01
- Anmäld
- 2024-02-02
- Svarsdatum
- 2024-02-13
- Besvarad
- 2024-02-13
- Sista svarsdatum
- 2024-02-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
År 2023 var ett oerhört mörkt år när det kom till skolskjutningar i USA. Över 20 personer dödades och över 55 personer skadades i samband med skolattacker bara under årets första månader. Och från årsskiftet till den 30 mars vittnade flera amerikanska medier om att det skett 89 vapenrelaterade händelser på amerikanska skolor, vilket var nästan en vapenrelaterad händelse per dag.
Fram till för några år sedan var detta ett okänt fenomen i Sverige, men under ett och samma läsår utfördes tre skolattacker i Skåne, varav två utfördes av bästa vänner med högerextrema tankar.
Varningstecknen fanns där, men ändå upptäcktes deras planer inte i tid.
På svenska skolor ser vi också alltmer hur rektorer och skolpersonal tränar och rustar för så kallade inrymningar. På Skolverkets hemsida hittar man dokumentet Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer och där beskriver man inrymning på följande sätt:
Inrymning innebär att elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in. Det är också en fördel om det går att gömma sig, att vara tyst och om möjligt täcka för eventuella fönster
I samtal med polis, myndigheter, CVE och forskare framkommer det tydligt att en växande grupp ungdomar, oftast pojkar, isolerar sig från verkligheten och i stället befinner sig i farliga forum på nätet. I dessa forum sprids extremism och konspirationsteorierna in till barns digitala vardagsrum. Där är hat mot människor från andra kulturer och islam vanligt återkommande ämnen. Och där ses tanken på utrensning av dessa personer som det enda rätta och unga svenska pojkar hyllar personerna bakom skolattackerna i USA som hjältar och uppmanar andra att följa efter.
I dag tar dessutom strömmen av poddar, videor och chattrådar aldrig slut där steg-för-steg-instruktioner för hur man bygger bomber, vapen och planerar attacker sprids, vilket är en del av svårigheten med att tackla problemet enligt både polis och forskare.
Detta växande fenomen är något som oroar.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur jobbar ministern och regeringen med att förebygga det växande hotet om skolattacker i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:412
Webb-tv: Ökad risk för skolattacker
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:70
- Protokoll 2023/24:70 Tisdagen den 13 februariProtokoll 2023/24:70 Svar på interpellation 2023/24:412 om ökad risk för skolattacker
Protokoll från debatten
Anf. 39 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Anna Wallentheim har frågat mig hur jag och regeringen jobbar med att förebygga det växande hotet när det gäller skolattacker i Sverige.
Jag och regeringen delar Anna Wallentheims oro över utvecklingen. Med anledning av det allmänt förändrade och försämrade säkerhetsläget har regeringen nyligen beslutat om en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Av den framgår att fortsatta insatser behövs för att minska risken för att barn och unga radikaliseras och rekryteras till våldsbejakande extremism och terrorism. Det framgår också att skolor behöver stöd för att utveckla förmågan att upptäcka och förhindra att barn och unga radikaliseras och begår våldsdåd både i och utanför skolan.
Regeringen anser att det är viktigt att säkerheten i skolan ska förbättras och att kommuner och fristående skolhuvudmän ska få stöd och vägledning.
En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. I utredningens första delredovisning, Samhället mot skolattacker, lämnas förslag om att Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brottsförebyggande rådet ska få till uppgift att ge stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer i arbetet med att förebygga skolattacker. Det förslaget bereder vi nu inom Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De berörda myndigheterna tar utvecklingen på största allvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i samarbete med Polismyndigheten och CVE tagit fram en vägledning för skolverksamheter. Den heter Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan - En vägledning för skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga. Av den framgår att alla skolor bör ha en plan som beskriver hur skolan ska förbereda sig för, agera vid och återhämta sig från ett attentat.
CVE, MSB, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Regioner har gemensamt utvecklat en webbplats: skolattack.se. Jag rekommenderar alla att gå in och titta på den. Webbplatsen vänder sig till alla skolformer, oavsett huvudman. På webbplatsen samlas information och stöd från de aktörer som på olika sätt arbetar förebyggande mot skolattacker och som erbjuder stöd i detta arbete.
Regeringen har gett Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, CVE och MSB i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva den nya strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism i sina verksamheter. På så sätt vill regeringen säkerställa att myndigheternas arbete kommer att bedrivas i linje med de inriktningar för det fortsatta arbetet som anges i strategin.
Med dessa åtgärder kommer aktörer inom skolväsendet och andra berörda aktörer att ha tillgång till stöd och vägledning både för deras förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och i arbetet med att förebygga och hantera skolattacker. Jag och regeringen kommer att fortsatt följa frågan noggrant och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det bedöms vara nödvändigt.
Anf. 40 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Attacker mot barn och unga är något av det mest skoningslösa som finns. Att man kan ge sig in på skolor, på den plats där våra barn ska känna sig trygga, lära sig om livet, samhället och omvärlden, med uppsåt att döda är helt ofattbart. Men tyvärr är vi inte förskonade från det.
Länge ansågs skolattacker vara ett amerikanskt problem. Men det senaste decenniet har tyvärr ett antal skolattacker och våldsdåd skett även i svenska skolor. När man söker på skolattacker i Sverige brukar det hänvisas till cirka tolv fall från 1960-talet fram till i dag. Det bör nämnas att de alla tack och lov har varit utan dödligt utfall.
Två av de attentaten skedde före år 2000. Det innebär att tio av dem skett i modern tid. Sju av attentaten har skett de senaste nio åren. Tyvärr har de tre senaste skett i Skåne, min egen region. Där har Eslöv, Kristianstad och Malmö drabbats.
Anledningen till att jag ställt min interpellation är inte de attentat som tyvärr har skett utan att polisen, forskare och CVE själva får allt fler oroande signaler om och tecken från lärare, vårdnadshavare, socialtjänst med flera på att fler planerade skolattacker än någonsin uppdagas.
I samtal med olika berörda aktörer inom området framkommer det tydligt att en växande grupp ungdomar, nästan alltid pojkar tyvärr, isolerar sig från verkligheten och i stället fördjupar sig i farliga nätforum. I dessa nätforum, i barnens digitala miljöer, sprids extremism och konspirationsteorier. Där diskuteras hat mot människor från andra kulturer. Hat mot islam är tyvärr ett återkommande ämne. Tecken på att man vill rensa ut personer med koppling till islam anses av de här personerna som det enda rätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Unga svenska pojkar hyllar på nätet dem som utfört skolattacker i USA och Nya Zeeland som hjältar och menar att andra borde följa deras exempel. Dessutom fortsätter oavbrutet strömmen av poddar, videor och chatttrådar som visar hur en skolattack skulle kunna gå till och hur man kan skapa egna bomber och vapen. Att det aldrig tar slut på nätet är en av de stora utmaningarna enligt polisen.
De senaste veckorna har man i Aftonbladet kunnat följa en artikelserie om hatarna i skolan och våld i skolorna. Man kan läsa hur unga män som utfört skolattacker själva beskriver att de radikaliserats på nätet, till exempel Tiktok och Snapchat, och att de av personer som hyllar våld och högerextremism drivits på att utföra skoldåd. Unga pojkar beskriver att de hamnat i en ond spiral av utanförskap, hat, högerextremism och våldsromantik och äntligen hittat ett forum för gemenskap. Det är ett växande fenomen som oroar mig.
De som forskar på extremism pekar tydligt på att det nästan aldrig är barn som startar den typen av tankar, utan det är när främlingsfientlighet letar sig in i samhället och får en grogrund som också barn börjar få de här tankarna.
Ministern nämner i sitt svar flera olika verktyg och pågående arbete för att motverka extremism och terrorism. Det är bra. Men min fråga till ministern blir: Hur jobbar regeringen för att öka samhällsgemenskapen och förståelsen för andra kulturer?
Anf. 41 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Tack, Anna Wallentheim, för möjligheten att diskutera de här utomordentligt viktiga frågorna i dag!
Vi delar oron som Anna Wallentheim ger uttryck för. Det här är dessvärre väl dokumenterat och väl beskrivet. Det är också bakgrunden till att regeringen på bred front ger uppdrag, tillsätter utredningar och backar upp myndigheter som i samspel med varandra nu tar offensiva grepp för att förebygga och förhindra den här typen av allvarliga våldsbrott.
Faktorer som är särskilt oroande är att de som har gjort sig skyldiga till dessa väldigt allvarliga brott som regel är väldigt unga. De är inte sällan själva barn. Det bekräftar att barn och unga är särskilt påverkbara och sårbara när det kommer till radikalisering och rekrytering.
Det går inte heller att frikoppla detta från den bredare utvecklingen i samhället när det gäller extremism och våldsbejakande extremism. Anna Wallentheim beskriver på ett bra sätt en väsentlig del av hotet som kommer från en högerextrem miljö och att det inte minst verkar digitalt och når många unga människor den vägen. Men vi vet också att den våldsbejakande islamismen är det andra riktigt allvarliga hotet när det gäller radikalisering och inlemmande i extremistiska miljöer som kan resultera i allvarliga attacker. Det handlar om terrorattacker som kan drabba andra mål i samhället men också skolor.
Om vi ska ta oss an denna utmaning och göra det på ett systematiskt sätt behöver vi framför allt tänka i termer av högerextremism och våldsbejakande islamism. Vi behöver också angripa de delar där miljöerna påminner om varandra, ibland också gränsar till varandra och överlappar varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En sak är tydlig för oss som gärna tänker i systematiska termer när det gäller vissa ideologiska riktningar. Vi bör ha med oss att många av de unga vi talar om, de ensamagerande som är de svåraste att upptäcka men som också i hög grad gjort sig skyldiga till olika attacker både i skolor och på andra sätt, ofta har skräddat ihop en egen ideologi. Gemensamt är att det finns våldsbejakande och våldsamma inslag, men de kan i övrigt vara hopkok från olika ideologiska håll. Allt detta måste vi vara medvetna om och trycka tillbaka.
Det är ett ansvar som hela samhället delar att göra allt som står i vår makt för att förebygga och förhindra att barn och unga radikaliseras och dras in i våldsbejakande miljöer. Det svåraste är sannolikt det som sker i den digitala miljön eftersom det är svårast att ha kontroll över, men vi måste likafullt vidta åtgärder som är preventiva även i det hänseendet.
Anf. 42 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret även om jag tycker att vi kanske lite missar kärnan i den fråga jag ställde, nämligen hur vi ökar samhällsgemenskapen. Det är en sak att förhindra att barn och unga dras in i radikalisering och extremism och en annan sak att se till att öka samhällsgemenskapen så att barn och unga inte ens känner att detta är något som lockar.
Jag hoppas och tror att ministern kanske anar vad det är jag vill lyfta. Kärnan i och lösningen på otroligt mycket av den brottslighet vi ser är att jobba förebyggande. Självklart är det bra att det finns planer och lagstiftning att ta till så att vi vet hur vi ska hantera brottslingar, kriminella, terrorister och extremister.
Det är också jättebra att vi, som ministern nämnde i sitt första inlägg, har skolattack.se, som är ett viktigt digitalt forum dit skolor kan vända sig för att få hjälp med att hantera till exempel situationer där man ser att barn riskerar att hamna i våldsbejakande extremism. Det är också viktigt att ha en uppdaterad nationell strategi mot terrorism och extremism för att hänga med i det moderna samhället.
Men det finns inget som är så viktigt som att bygga samhället starkt och se till att ingen människa, ingen ungdom och inget barn någonsin hamnar i de onda spiraler som gör att det går så långt att man är beredd att till exempel genomföra en skolattack. Brottsförebyggande måste därför prioriteras.
Som jag har nämnt i tidigare debatter med ministern rör detta alla typer av brottslighet. Jag anser dock att regeringen tyvärr inte alltid lever upp till de vackra ord som sägs här. Det är enligt mig inte trovärdigt att regeringen pratar sig varm om hur viktigt det är att stärka samhällsgemenskapen, pratar om det brottsförebyggande arbetet - i ordens rätta mening, vill jag påpeka - och pratar om att få stopp på våldet och brottsligheten om man samtidigt ignorerar den verklighet vi står inför.
Det är nämligen inte, enligt mig, genom hårdare straff, lagstiftning eller visitationszoner vi löser problematiken, utan det är i människors vardag. Det är bara att erkänna att varken jag eller justitieministern är de som kommer att göra den stora skillnaden. Det är våra lärare, våra fältare, föräldrarna, socialsekreterarna, fritidsledarna, civilsamhället, idrottsledarna, våra kommuner med flera som kommer att göra det avgörande jobbet.
Våra kommuner, våra regioner, civilsamhället och vanliga barnfamiljer lider just nu. Människor blir av med sina jobb här och nu. Kommuner tvingas just nu dra ned på sina verksamheter. Barnfamiljer måste vända på varenda krona för att ens ha råd att ställa mat på bordet eller att låta sina barn och unga fortsätta med sina fritidsaktiviteter. Lärare, vårdpersonal och fältare sägs upp i detta nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt har vi en regering som talar om ett paradigmskifte inom vårt område. Men man gör inte tillräckligt när det gäller det brottsförebyggande arbetet.
Ingen av de unga pojkar som just nu radikaliseras, oavsett vilken form av radikalisering vi pratar om, kommer vi att kunna omvända genom hårdare straff. Men exempelvis en bankskatt, ett extra barnbidrag, höjda statsbidrag till våra kommuner och regioner, fler vuxna på våra skolor, minskade vårdköer och ett starkare civilsamhälle är i alla fall en början. Självklart löser detta inte allt, men vi skulle i alla fall börja i rätt ände. Vi skulle stänga den kran som fyller badkaret i stället för använda en sked för att tömma det samtidigt som vattnet strömmar snabbare in i det.
Anf. 43 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Vi ska naturligtvis inte skämta när vi talar om så väldigt allvarliga saker, men det är slående att varje diskussion till slut landar i en bankskatt, när man talar med socialdemokrater. Jag trodde att de pengarna skulle gå till försvaret, men för all del - även om många av förslagen om hur detta skulle gå till, om jag förstod det hela rätt, var ofinansierade kommer det säkert också att räcka till det socialpreventiva arbetet. Vi får tro det när vi ser det, som det heter.
Jag tror att det är väldigt angeläget att backa tillbaka till kärnfrågorna. Om man tittar på den strategi som vi nu kanske lite slarvigt tar oss förbi ser man att den är i högsta grad preventiv till sin karaktär, till och med socialpreventiv. Tre fjärdedelar av den handlar just om att förhindra, förebygga och skydda vårt samhälle och om att avbryta en radikalisering innan den övergår i en förankring i en våldsbejakande miljö, så att det aldrig uppstår ett läge där någon är beredd att ta till våld för att främja sina övertygelser eller intressen.
Det är alldeles självklart att man inte kan åstadkomma denna prevention i ett samhälle bara genom att höja straffen. Jag vet inte riktigt vilken halmgubbe Socialdemokraterna slåss mot, och jag vet inte vem som påstår detta; jag har aldrig gjort det. Däremot ska jag komma till vikten av att höja straffen även i det här hänseendet. Det är klart att detta i högsta grad är en preventiv strategi och att det krävs en mobilisering av hela samhället, långt utanför rättsväsendet, för att ge denna prevention kraft.
Med detta sagt vill jag också säga att många av de saker vi gör mer i kärnan av rättspolitiken, som att skärpa straffen, kan ha utomordentligt stor betydelse. Vi kan exempelvis ta den straffskärpning som skedde den 1 januari, dubbla minimistraff för den som ägnar sig åt grovt vapenbrott eller transporterar sprängmedel. Den betyder att dessa personer under dubbelt så lång tid inte kommer att kunna rekrytera in nya barn och unga i kriminalitet. Det är klart att detta också har en väldigt viktig brottspreventiv effekt.
När det gäller de säkerhetszoner som diskuteras skulle jag vilja säga att den lokala polisiära närvaron är utomordentligt betydelsefull för fältarnas möjligheter att vara ute och arbeta på kvällar och nätter runt om i landet. När Socialdemokraterna i Stockholm drog ned rejält på antalet ordningsvakter fick detta som omedelbar effekt att fältare, till exempel från civilsamhället, som brukar vara ute kvälls- och nattetid inte vågar gå ut därför att det inte finns någon ordningsmakt eller några andra yrkeskategorier som upprätthåller trygghet och säkerhet på gator och torg. När de fanns där skapade de en trygghet i det offentliga rummet så att man kunde bedriva ett socialpreventivt arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När vi backar undan i fråga om rättstryggheten riskerar vi alltså också i högsta grad att dra undan mattan för förutsättningarna att bedriva ett offensivt socialpreventivt arbete. Att som Socialdemokraterna bygga upp en motsättning mellan å ena sidan det repressiva och å andra sidan det preventiva är alltså inte särskilt effektfullt som politisk retorik och har väldigt lite att göra med de verkliga förhållandena på marken. Vi behöver verkligen göra både och.
Vad gäller resurserna till välfärden är det viktigaste vi kan göra för att få dem att växa att få stopp på inflationen, som gör att varje kommuns pengar tappar i värde för varje dag som går - apropå att ösa in i ett läckande badkar. Vi måste hamna i ett läge där pengarna inte tappar i värde, och sedan ska vi se till att ekonomin börjar växa så att fler människor kommer i arbete.
En gång i tiden landade allting hos Socialdemokraterna i arbetslinje; nu landar det i bankskatt. Jag tror att det vore bättre om ni kom tillbaka till arbetslinjen. Då skulle vi få rejält med växande resurser till välfärden.
Anf. 44 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Om jag väljer att snälltolka ministern, vilket jag mer än gärna gör, tror jag att vi tycker lika när det gäller ganska mycket.
Ministern verkade prata om hur viktigt det är att göra både och. I så fall vill jag säga grattis till regeringen, som äntligen väljer att följa den socialdemokratiska linje som vi har pratat om i så otroligt många år. Jag vill påpeka att varken jag eller Socialdemokraterna någonsin har sagt något annat än att vissa straffskärpningar ibland måste till. Vi skärpte otroligt många straff under våra åtta år i regeringsställning, men till skillnad från denna regering pratar vi socialdemokrater inte bara om både och utan gör också verklighet av det.
Jag vill ännu en gång påpeka att våra kommuner och regioner blöder just nu. Lärare sägs upp. Allt fler människor hamnar hos kronofogden. Samhället splittras just nu. Ur detta föds utanförskap och extremism som riskerar att leda till bland annat skolattacker, som interpellationen handlar om.
Jag är tacksam för de svar jag har fått i dag. Jättemycket bra har nämnts - också saker som ministern är medveten om att vi socialdemokrater står bakom. Vi står till exempel bakom den nya nationella strategin. Men kranen är fortfarande öppen, och min och Socialdemokraternas prioritering kommer alltid att vara att den stängs.
(Applåder)
Anf. 45 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar än en gång ledamoten för möjligheten att diskutera dessa oerhört viktiga frågor i dag. Nu har vi breddat diskussionen en del från skolattacker, radikalisering, våldsbejakande extremism och alla socialpreventiva insatser och andra preventiva insatser som måste till för att man ska bryta mönstren och se till att så få barn och unga som möjligt dras in i en radikaliseringsprocess och våldsbejakande extremism, som i värsta fall till slut kan resultera i våldsamma och dödliga attacker. Detta har vi sett alltför många exempel på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har i dag redogjort för det breda strategiska grepp som regeringen har tagit i nära samspel med myndigheter, kommuner, forskning och civilsamhälle - hela den bredd av aktörer som måste mobiliseras för att vi ska klara den här uppgiften. Jag är säker på att det finns en enorm kraft ute i samhället och en enorm vilja att samarbeta för att åstadkomma detta.
När det gäller det socialpreventiva vill jag säga följande: Jag håller med om att Socialdemokraterna har talat väldigt mycket om detta, men resultaten är ändå det som till slut räknas. Jag kan bara konstatera att alla de 15, 16- eller 17-åringar, och ibland 12, 13- eller 14-åringar, i vårt samhälle som nu dras in i våldsam kriminalitet eller i radikaliseringsprocesser var tre, fyra eller fem år gamla för tio år sedan. Utan att göra partipolitisk polemik av detta kan jag säga att den socialprevention som vi har ägnat oss åt i det här landet uppenbarligen inte har varit särskilt effektiv.
Precis det stora omtag som regeringen nu gör på rättspolitikens område kommer också att behöva göras på socialpolitikens område. Om vi ska få en socialprevention i det här landet som inte bara är ord som inte bara är ett slagord i en politisk debatt kommer vi att behöva bryta mönster på bredden också när det gäller skolan, förskolan och socialtjänsten. Detta paradigmskifte pratar jag gärna vidare om i nästa interpellationsdebatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.