nyföretagandet

Interpellation 2001/02:188 av Strömbom, Inger (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-21
Anmäld: 2002-01-22
Besvarad: 2002-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 januari
Interpellation 2001/02:188
av Inger Strömbom (kd) till näringsminister Björn Rosengren om nyföretagandet

Rekordfå startar nya företag, löd rubriken i en av dagstidningarna häromdagen. Genomsnittligt minskade nyföretagandet i Sverige med drygt 16 % 2001 jämfört med 2000, visar färsk statistik. Minskningen skedde i samtliga län, vilket är mycket oroväckande.

Stockholms län räknas som den viktigaste regionen för uppstart av företag. Beräkningar visar att för varje nyskapat arbetstillfälle i Stockholm genereras ytterligare ett jobb i övriga landet. Också i Stockholms län viker nyföretagandet, med drygt 17 %.

Resultatet är katastrofalt. Sammantaget har vi 10 000 färre företag 2001 jämfört med år 2000 i Sverige. I dag finns det inte fler personer som är företagare än vad det fanns 1994. Detta är mycket alarmerande.

Företagande och tillväxt är förutsättningen för att vi ska kunna utveckla välfärden. Ska vi kunna ta väl hand om våra barn i omsorg och skola och kunna ge våra gamla en värdig ålderdom måste vi stimulera, inte bromsa, företagandet. Få reformförslag som skulle kunna förenkla och förbättra för företagandet har hittills kommit från Näringsdepartementet.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vad avser ministern göra för att stimulera ett ökat nyföretagande?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:188

Webb-tv: nyföretagandet

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 106 Näringsminister Björn (S)

Därmed är frågestunden slut. Jag tackar företrä- darna för regeringen för att de har kommit hit och svarat på kammarledamöternas frågor.

Inger Strömbom (Kd)

Anf. 108 Inger Strömbom (Kd)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för sva- ret. Samtidigt som jag fick det här interpellationssva- ret fick jag ett svar på en fråga som jag hade lämnat in till ministern om såddfinansiering. Det intressanta tycker jag är att båda svaren slutar på precis samma sätt: Ministern kommer att följa utvecklingen. Så brukar svaren från Näringsdepartementet låta när man pekar på någon av de många svaga punkterna i den förda politiken. Ett annat välkänt svar från regeringen är att man tillsätter en utredning. Särskilt nu när vi går mot val sopas den ena svåra frågan efter den andra under mattan för att frågan helst ska vila lugnt över valet. Jag påstår att regering- en nu ägnar sig mer åt förvaltning av det gamla än åt nödvändig utveckling. Men, herr talman, frågan om nyföretagandet och dess minskning är så viktig att den kan vi inte sopa under mattan. Den utredning som departementet presenterade i går är väl bra till sitt innehåll. Men den är samtidigt ett erkännande av att allt faktiskt inte är så bra som regeringen alltid låter påskina, för det är ingen nyhet att företagar- och företagsklimatet måste bli bättre i Sverige. År efter år har vi i politiken och från nä- ringslivet ropat efter regelförenklingar, sänkningar av skatter och arbetsgivaravgifter och andra avgifter, rättvis konkurrens och inte minst en attitydförändring, så att fler vågar satsa på att starta företag. Nyföretagandet minskar kraftigt, det tror jag att vi kan vara överens om. Min interpellation utgår från Jobs and Societys siffror. De mäter bredare än vad regeringens officiella statistik gör. Men om nu det totala antalet nyregistre- rade företag minskar så kan vi nog vara övertygade om att också antalet s.k. genuint nystartade företag minskar. Förra torsdagen avfärdades här i kammaren Jobs and Societys siffror av ministern. Så sent som i sep- tember förra året visade ändå Björn Rosengren i ett frågesvar att han tror på Jobs and Societys statistik. Då skrev ministern att den statistik som presenteras av nyföretagarbarometern Jobs and Society är oro- väckande och bör tas på allvar. Vad ska man dra för lärdom av detta? Ibland duger statistiken, ibland inte. Jag menar att sådant inte ger trovärdighet till minis- terns uttalanden. Kristdemokraterna har en lång rad konkreta för- slag som skulle skapa bättre förutsättningar för nyfö- retagande och tillväxt för de små företagen. Jag hop- pas kanske kunna komma tillbaka till dem i mitt nästa inlägg. Jag menar att regeringens förslagslåda när det gäller möjligheten att skapa bättre villkor för nyföre- tagande är ganska tom. Så jag frågar: Vad gör rege- ringen mer än "följer utvecklingen", som det står i svaret från departementet? Och vad gör regeringen mer än utreder? När kommer konkreta förslag som öppnar för att fler människor vågar starta företag?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 109 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Först vill jag säga att jag har stor re- spekt för Jobs and Society. Jag har också respekt för deras statistik. Men vad jag i all försiktighet och öd- mjukhet vill säga är att vi borde avvakta innan vi basunerar ut att det nu är katastrof tills vi har sett den statistik som ändå ger en mer sannfärdig bild. Det är möjligt att den kommer att visa att det långtifrån är bra. Det vill jag erkänna. Men jag tycker att det är felaktigt att nu ta fram vargarna. När det handlar om näringspolitik har vi ett före- tagsklimat som vi blir väldigt hyllade för internatio- nellt från OECD och andra. Jag ska inte trötta ut interpellanten med det. Man säger att vi i det här landet är väldigt duktiga på det. Men det är väl så att man aldrig är bra i sitt eget rike. Jag vill också säga att det handlar väldigt mycket om generella åtgärder. Det handlar självklart om åtgärder som skattepolitik. Det handlar om åtgärder som regionalpolitik. Där har vi nu tagit fram en mängd åtgärder i den regionalpolitiska propositionen. Det handlar om frågor som har att göra med in- frastruktur. Infrastrukturen är kanske det viktigaste för regionalpolitiken och företagandet. Det handlar om bra vägar, bra järnvägar. Där har vi en eftersatt- het. Det handlar om IT-infrastruktur. Det handlar också, inte minst, om utbildning. Det är få länder, om något land, som har satsat så mycket på högre utbildning som vi den senaste tiden. Högre utbildning har en oerhört stor betydelse. Det bästa en regeringen, en stat, kan göra för att tillse att man får en tillväxt där företagandet sedan kan ta vid, är att man kan tillföra kompetenta människor, människor med hög utbildning och en kunskap som är up-to-date etc. Vi har också vidtagit andra åtgärder. Jag ska ta några punkter. Ett antal seminarier om innovationsk- limatet kommer att anordnas under våren. Det här är mycket kopplat till Carl Bennets grupp. Han har tagit fram en grupp där det handlar om att försöka ta fram inom vilka branscher Sverige kan hävda sig med högt kunskapsinnehåll - bioteknik för att nämna någon. Vi kommer att fånga upp det där tillsammans med nä- ringslivet och titta på hur vi kan stärka innovationsk- limatet. Till saken hör, ska väl sägas, att vi ligger etta där. Ett möte med företagare om näringslivsklimatet med inriktning på ungt företagande är bestämt sedan länge. Där kommer vi att träffa Svenskt Näringsliv. Vi träffar dem. Jag vill inte säga att vi är överens, men vi har en dialog som i alla fall är uppskattad från regeringens sida. Skattefrågorna rörande fåmansbolag bevakas med hög prioritet. Det gäller exempelvis 3:12-reglerna om generationsskifte, avkastning i små företag, skalbolagsregler, och pomperipossaeffekter vid överlåtelse av fåmansbolag. Det här kommer att tas upp under 2002. Vi har Företagarguiden för att underlätta för före- tagen att hitta rätt information. 24 olika myndigheter deltar i arbetet. Det där är vi klara med. Entreprenörs- och teknikskolor etableras i ett antal kommuner på samma sätt som vi har fått musiksko- lor. Mycket av entreprenörskapet handlar faktiskt om attityder. Det handlar om vår skola. Det handlar om Jantelagen, att jag tillåts vara lite annorlunda, att jag tillåts öppna och driva företag och att jag t.o.m. tillåts tjäna pengar och få glädje av det. Det är kanske en av de viktigaste frågorna vad gäller entreprenörskap, och då får man börja i skolan. Flera statliga aktörer som stöder små och medel- stora företags kapitalförsörjning, NUTEK, ALMI, Industrifonden, Norrlandsfonden och Stiftelsen Inno- vationscentrum, har nyligen enats om att samordna resurserna bättre för att öka effekten av sina insatser. Därtill har Simplexgruppen en stor prioritet när det gäller detta med regelförenkling. Jag ska be att få återkomma till det i mitt nästa inlägg.

Inger Strömbom (Kd)

Anf. 110 Inger Strömbom (Kd)

Herr talman! Jag tackar ministern för detta. Det här handlar om nyföretagande. Det handlar om hur fler människor ska våga starta företag med tanke på hur det ser ut i dag när det gäller regler, när det gäller avgifter, när det gäller krånglighet och när det gäller attityder, som ministern själv sade. Sedan hänvisar ministern till seminarier tillsam- mans med väldigt tunga företrädare för näringslivet och de stora företagen. Men det här handlar ju om de små, de som ska starta försiktigt, från början. De kanske ska starta som soloföretagare. Hur ska de våga? Det är ju ofta så företag börjar. Det är det jag tycker att den här diskussionen ska handla om. Ministern nämnde, tyckte jag, 3:12-reglerna. Det sitter en utredning - jättebra. Men vad jag förstår har utredningen av fåmansbolagsreglerna blivit ordentligt försenad. Regelverket och dess krånglighet identifie- rades faktiskt som ett oerhört stort problem, och en nackdel för de mindre företagen, redan 1997. Med den takt som utredningen har i dag, och det arbete som följer efter, får vi kanske inte se någon föränd- ring på det här området förrän - kanske - 2004-2005. Jag undrar: Ska det ta sju åtta år att lösa ett problem som så tydligt är till skada för så många företag, för näringsliv och tillväxt? Så har vi regelförenklingarna, som ministern nämner, Simplexarbetet. Jag vill mena att tanken med Simplexarbetet är jättebra. Det stöder jag till hundra procent. Men jag menar också att arbetet ju faktiskt går med en snigels hastighet. Under tiden kämpar företagen med krångligheter, med blanketter och med den enorma regelbördan. Och det kommer att vara fler regler under tiden. Många talar om regelinflation. Man kan undra varför. Jag har hört att många på sistone, när man talar om regelförenklingarna, säger att den politiska styrningen av regelförenklingsarbetet är alldeles för svag. Är det så att tjänstemännen har blivit trötta på tomma löften och inte längre lyssnar när ministrarna talar om det här arbetet? Det händer ju inte så mycket konkret på det här området. Ända sedan 1993, om vi nu går tillbaka till nyfö- retagandet och antalet företagare, har faktiskt antalet företagare minskat stadigt enligt en rapport från Svenskt Näringsliv och även en stor internationell rapport. Vi placerade oss på plats 16 av 21 undersökta länder. Sverige hamnade alltså nästan i bottenskiktet. Våra nordiska grannländer ligger klart bättre till lik- som de flesta EU-länder. Den rapport som jag har hämtat detta från är Global Entrepreneurship Moni- tor, en mycket känd undersökning. Och vad ser vi i dag? Jo, stora företag varslar och nyföretagandet minskar. Jag hoppas ministern märker att jag inte tar i med överord. Jag påstår att nyföreta- gandet minskar, för det gör det. Oroas inte närings- ministern över att nyföretagandet minskar? Varför sker ingenting konkret?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 111 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Sedan 1996 har det skapats 300 000 nya jobb. Under den borgerliga regimen försvann 450 000 jobb inom industrin. Jag tycker att det talar sitt eget språk. När det gäller nyföretagandet kan man inte säga annat än att det också har skapats många nya företag under de senaste åren. Sedan är det möjligt, och det vill jag återkomma till, att vi inte har haft samma ökning som tidigare. Det är nog så allvarligt. Min poäng är att vi har en relativt god tillväxt och att vi har ett relativt bra klimat när det gäller småfö- retagande. Vi kan nog tala om två frågor. Den ena frågan handlar om hur de företag som nu finns lever, om de kan expandera och vilka problem de har. Den andra frågan som jag har förstått att den här debatten skulle handla om gäller att människor inte vill starta eget. Då kan jag bara konstatera att det inte stämmer med de olika bedömningar som har gjorts. Jag kan också konstatera - det kanske inte låter så bra i kristdemokratiska öron - att det bästa medlet att starta eget är nyföretagarstödet, det som ges av AMS. År 2000 startades 10 000 företag med hjälp av detta. Till saken hör också att 70 % av dessa företag lever i fem år. Det finns ingen åtgärd som är så stark som den när det gäller att starta eget. Men det är möjligt att det behövs andra åtgärder för att de företag som nu är startade ska kunna växa och överleva. Jag menar att det är en fråga som man får lösa successivt. Den klarar vi inte av att lösa med enkla skatter. Michael Treschow, som jag har stor respekt för, säger också att de enkla svaren om att man genom att sänka en viss skatt och vidta vissa åtgärder inte räcker. Det handlar faktiskt om en hel- het. Då vill jag återkomma till att det handlar om lång- siktiga frågor - infrastruktur, utbildning, transporter, kommunikationer, IT. Det har denna regering satsat väldigt mycket på. Den har också gjort regelförenk- lingar. Simplex har ju inte somnat in, och tjänstemännen sitter inte där och är trötta på ministrarna. Det är helt enkelt så att Simplex gör ett utomordentligt bra jobb av hög kvalitet. Men det tar sin tid. Man gör bl.a. s.k. konsekvensanalyser av lagar och förordningar som kommer från alla departement. Man tar reda på vilka konsekvenser de får för företagen. Vi går också ut till verken - Jordbruksverket och många andra statliga verk - och talar om hur de ska förenkla sitt arbete och ta bort onödiga regler. Vi gör också sammanslagningar så att man har samma re- gelbedömning. Det har också väldigt stor betydelse. Om man ska starta eget kan man därtill gå in på en portal som finns mellan NUTEK och PRV, Patent- och registreringsverket dit 24 myndigheter är koppla- de. Det innebär att jag kan gå in och ställa mina frå- gor och tala om vad mitt företag ska syssla med. Jag knappar in det, och sedan kan företaget i princip vara startat på eftermiddagen eller efter någon dag. Det är oerhört rationellt. Vi kommer också att se till att skatten blir för- enklad även för småföretagen. Man kan alltså dekla- rera via sin dator och få ut det man ska ha. Därtill behöver man nu inte skicka in sin årsberättelse. Den hämtas direkt från PRV. Vi genomför en mängd så- dana förenklingar.

Inger Strömbom (Kd)

Anf. 112 Inger Strömbom (Kd)

Herr talman! Jag måste ändå kommentera ett par saker som ministern sade. Ministern talade om att vi har god tillväxt. Vad vet vi om hur tillväxten blev under förra året? Om man läser dagens tidning ser det ju lite illa ut. Utifrån SCB:s siffror lutar det väl åt att tillväxten under förra året stannade på bara 1 %. Men analysen är ju inte klar än. Men det ser inte så bra ut. När ministern gör en jämförelse och plockar fram en nästan tioårig historia tar jag det som ett bevis på att han kanske börjar sakna argument. Det brukar man ta till när man känner sig trängd och när argu- menten tryter. Vad som hände under den borgerliga regeringen ska vi väl inte diskutera i dag? Vi ska väl titta framåt och försöka göra det lättare för människor att våga starta nya företag. Jag vill tacka för debatten. Jag förstår att minis- tern själv inte har haft tid att läsa Kristdemokraternas näringspolitiska motion. Den är ganska tjock. Jag förstår också att ministern inte heller har haft tid att läsa den lite tunnare småföretagarmotionen. Jag vill därför överlämna en mycket enkel, trevlig och lättill- gänglig broschyr i vilken några av våra konkreta förslag tas upp. Jag hoppas att ministern läser detta och tar till sig det. I detta lilla häfte skriver vi bl.a.: Ge oss makt att skapa ett samhälle där det inte är ett helt företag att driva firma, ett samhälle där även företagare behandlas mänskligt, där nyfödda företag får en chans att växa, ett samhälle där det inte är så jobbigt att ordna nya arbeten och ett samhälle där det är idé att vara påhittig.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 113 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Låt mig bara konstatera att det näs- tan låter som en socialdemokratisk skrift. Det som skiljer oss åt är antagligen vilka medel som vi ska använda för att uppnå dessa mål. Jag ställer mig helt bakom de mål som det har redogjorts för här. Jag vill avslutningsvis säga att det som ändå har en väldigt stor betydelse när det gäller näringsklima- tet är de makroekonomiska frågorna - låg inflation, låg ränta, bra statsfinanser. Det tycker jag ändå att vi har. Sedan är det självklart så att vi måste känna oro över den konjunktursvacka som vi nu ser och hoppas att det ska vända. Sverige är väldigt internationellt beroende, och vi måste med all sannolikhet tillföra nya idéer som handlar om en mängd olika saker för att förbättra näringsklimatet. Jag vill också ge den erkänslan i inlägget här att det mer handlar om att tala om framtiden än om det som har varit.

Intressenter

Frågeställare

Strömbom, Inger (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna