Nedskärning av anslag för brottsförebyggande insatser mitt i ökande gängvåld
Interpellation 2023/24:23 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-09-21
- Överlämnad
- 2023-09-22
- Anmäld
- 2023-09-26
- Sista svarsdatum
- 2023-10-06
- Svarsdatum
- 2023-10-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Det är djupt oroande att regeringen och Sverigedemokraterna i en tid när vi ser en markant ökning av gängrelaterat våld beslutar att skära ned på anslagen för brottsförebyggande insatser. Förebyggande åtgärder är en nyckelfaktor i kampen mot organiserad brottslighet, särskilt när vi talar om unga individer som står på tröskeln till en kriminell bana.
Sverige är i en kris. Det rapporteras nästan dagligen om skottlossningar och gängrelaterade brott där barn drabbas, antingen som förövare eller offer. Åklagarmyndigheten rapporterar även om en markant ökning av unga som misstänks för grova våldsbrott. I denna stund av akut behov av åtgärder väljer regeringen i stället att skära ned på de mycket nödvändiga brottsförebyggande insatserna med 170 miljoner kronor.
Samtidigt är det tydligt att den fortsatta ökningen av medel till polis, rättsväsen och kriminalvård, även om den är välkommen, inte räcker till för att hantera den nuvarande krisen. Vi kan inte enbart fokusera på rättsliga påföljder när vi vet att nyrekryteringen till gängen fortsätter i en oroande takt. Det krävs en mer övergripande strategi där vi också investerar i förebyggande åtgärder som riktas direkt mot de unga som är mest utsatta.
Mina frågor till justitieminister Gunnar Strömmer är följande:
- Hur motiverar ministern nedskärningen av anslag för brottsförebyggande insatser, särskilt i ljuset av det aktuella gängvåldsklimatet?
- Vilka åtgärder avser regeringen och ministern att vidta för att säkerställa att kommunerna har de nödvändiga resurserna för att hantera den ökade brottsligheten, särskilt bland unga?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:23
Webb-tv: Nedskärning av anslag för brottsförebyggande insatser mitt i ökande gängvåld
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:17
- Protokoll 2023/24:17 Tisdagen den 17 oktoberProtokoll 2023/24:17 Svar på interpellation 2023/24:23 om nedskärning av anslag för brottsförebyggande insatser mitt i ökande gängvåld
Protokoll från debatten
Anf. 2 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på interpellationer
Fru talman! Innan jag kommer till interpellationssvaret vill jag förstås instämma i mycket av det som talmannen just gav uttryck för. Vi har ett förfärligt dygn bakom oss, med oerhört brutala och tragiska händelser i Bryssel där två svenska medborgare har bragts om livet och en tredje har skadats.
Jag tycker att det är viktigt att, som talmannen lyfte fram, ha full insikt om att detta utgör ett hot mot hela vårt fria och öppna samhälle. Det är även viktigt att vi verkligen utgår från de människor som har mist livet - de som drabbats direkt av våldet - och deras anhöriga.
Detta bekräftar tyvärr också att Sverige hanterar flera hot mot den inre säkerheten parallellt. Det var så sent som i augusti som terrorhotnivån höjdes från 3 till 4 - dessvärre, får vi säga, för att ta höjd även för den typ av händelse som vi såg exempel på i går. Vi vet även att statliga aktörer som Ryssland, Kina och Iran agerar väldigt offensivt för att främja sina intressen gentemot Sverige.
Sedan har vi också den systemhotande grova organiserade brottsligheten, som de senaste veckorna återigen har visat sina mest brutala sidor här hemma i Sverige. Det är inte minst i ljuset av detta som det är viktigt att diskutera de frågor som i dag har lyfts av Lars Isacsson och andra när det gäller det brottsförebyggande arbetet med att förhindra och förebygga ett ökande gängvåld.
Lars Isacsson har frågat mig hur jag motiverar nedskärningen av anslag för brottsförebyggande insatser, särskilt i ljuset av det aktuella gängvåldsklimatet. Vidare har Lars Isacsson frågat mig vilka åtgärder som regeringen och jag avser att vidta för att säkerställa att kommunerna har de nödvändiga resurserna för att hantera den ökade brottsligheten, särskilt bland unga.
Jag vill börja med att säga att vi under de senaste åren har sett en mycket negativ utveckling i Sverige med grovt och hänsynslöst våld i kriminella miljöer. Vi kan också se att allt yngre individer dras in i de kriminella nätverken. Läget är synnerligen allvarligt, och den negativa utvecklingen måste brytas.
Regeringen genomför en stor omläggning av kriminalpolitiken med effektivare verktyg till brottsbekämpningen och ökade resurser till rättsväsendet. Sammanlagt beräknas rättsväsendet växa från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. För att vi ska kunna vända utvecklingen behöver dock både rättsstaten och socialstaten mobiliseras.
I förra årets budget hade regeringen satsningar på över 2,1 miljarder på det förebyggande arbetet för 2024. I år tillför vi ytterligare 700 miljoner kronor. Det innebär förebyggande satsningar på totalt 2,8 miljarder under 2024. Detta är pengar som ska gå till mycket, bland annat till utökade hembesöksprogram, förstärkta föräldraskapsstödjande insatser, skolsociala team, utvecklad idrottsverksamhet och en satsning på ett fritidskort för barn och unga. Det handlar om tidiga stödinsatser för att minska risken för allvarlig problematik och framtida kriminalitet.
Nästa år kommer regeringen dessutom att presentera en ny socialtjänstlag för en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stimulera omställningen av verksamheten har vi föreslagit en kompetens- och bemanningssatsning om 200 miljoner kronor för 2024, 1,2 miljarder kronor för 2025 och 2,2 miljarder kronor årligen 2026-2028. Det innebär en satsning på socialtjänsten på över 8 miljarder under denna period.
Vi arbetar också för att säkerställa att socialtjänsten har de verktyg den behöver för att kunna jobba effektivt. En utredning ser just nu över hur socialnämnden ska kunna besluta om krav riktade mot barn och unga, som att den unge ska vara hemma på vissa bestämda tider, praktisera på en arbetsplats eller delta i regelbunden fritidsaktivitet. Utredningen ska även föreslå en ordning som ger socialnämnden möjlighet att besluta om öppna insatser för barn utan vårdnadshavarnas samtycke. Vi arbetar också för att skapa förutsättningar för en effektiv informationsdelning, det vill säga för att riva sekretesshinder, så att bland annat polis, skola och socialtjänst ska kunna utbyta information med varandra för att få gemensam kraft i arbetet med barn och unga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen utvecklar även det nationella och regionala stödet till kommunerna i det brottsförebyggande arbetet. Den 1 juli fick kommunerna ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet, och i samband med detta har Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna fått i uppdrag att utveckla det stöd som de ger till bland annat kommunerna. Vi har även tillsatt en delegation som ska lämna förslag på hur förstärkningsteam kan utformas, som kan stötta socialtjänsten i deras brottsförebyggande arbete med barn och unga.
Sammantaget gör regeringen alltså stora satsningar på att utveckla och stödja det socialpreventiva arbetet för att färre barn och unga ska dras in i eller fortsätta med kriminalitet.
Anf. 3 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation. Jag vill även tacka för det arbete som statsrådet och regeringen tillsammans med Svenska Fotbollförbundet och ansvariga myndigheter både i Sverige och i Belgien har utfört i natt, och fortfarande utför, för att se till att svenska medborgare och fotbollssupportrar tar sig hem till Sverige vid liv från ett Bryssel där två svenska supportrar i går kväll blev mördade, som det verkar just därför att de var svenskar.
Jag förstår att statsrådet inte har fått mycket sömn i natt. Det är likadant för många av oss. Några av mina bästa vänner fanns på den läktaren, så jag vill tacka för detta arbete.
Vad gäller min interpellation vill jag lyfta fram vikten av det brottsförebyggande arbetet. Sverige är i en fruktansvärd situation med gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet som är systemhotande, barn som mördar barn och rena avrättningar av anhöriga eller någon som bara delar efternamn. Helt oskyldiga personer dödas. Det är en utveckling och ett samhällsklimat som det ibland känns svårt att andas i.
Men vi kan ju inte ge upp. Samhället måste kraftsamla. Jag skulle önska att den samstämmighet som har rått vad gäller utökade resurser och befogenheter till de brottsförebyggande myndigheterna och hårdare lagstiftning kunde följas upp av samma enighet och beslutsamhet vad gäller det brottsförebyggande arbetet.
Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller en kriminell karriär senare i livet.
Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till samhällets institutioner lägre samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns många bra förslag och satsningar i statsrådets svar. Den springande punkten, som jag ser det, är dock finansiering. Kommuner och regioner befinner sig i ett ekonomiskt stålbad. Rapporter om stora varsel kommer från hela Sverige. För något år sedan var den stora frågan var man skulle få tag på den kompetenta personal som man då behövde anställa. Nu handlar det i stället om varsel.
När det görs neddragningar i kommuner och regioner är det icke lagstadgad verksamhet som man tittar på först. Många av de bra förslag som statsrådet hade med i svaret riskerar att aldrig bli av.
Fru talman! Min fråga till statsrådet är om regeringen, med tanke på de stora neddragningar som nu sker i kommuner och regioner, kommer att ompröva statsbidragen till välfärdssektorn så att den kraftsamling för nyrekrytering som behövs kan genomföras.
Anf. 4 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Jag vill först instämma i min partikollegas tack till justitieministern för statsrådets insatser efter det fruktansvärda dådet i Bryssel i går. Mina tankar är hos de anhöriga till de drabbade.
Jag vill också tacka interpellanten Lars Isacsson för denna viktiga interpellation om brottsförebyggande arbete.
Det är min fulla övertygelse att vi måste lyfta fram samhället och samhällsgemenskapen för att kunna trycka tillbaka gängen. Alla påverkas vi av våldet som plågar våra samhällen, skadar människor och släcker liv i en brutal våldsspiral. Våldet måste få ett slut, men det kommer att ta tid. Det kommer också att kräva stora och dyra insatser. Då krävs det politisk samverkan och en långsiktighet som sträcker sig över flera mandatperioder, men det behövs också insatser här och nu.
När det gäller utgiftsområde 14 - alltså det som rör rättsväsendet, som polis, säkerhetspolis och kriminalvård - är vi överens om beloppen och har snarlika satsningar i våra respektive budgetförslag. Men, fru talman, jag hade önskat en större politisk samsyn kring ekonomiska prioriteringar när det gäller det jämlikhetsskapande och det brottsförebyggande.
Under den tidigare regeringen skärptes eller tillkom över 80 straff. Polisen har fått ökade resurser, fler verktyg och två nya polisutbildningar. Poliserna har också fått fler kollegor. Men helt uppenbart har detta inte räckt. Helt uppenbart behövs någonting annat. För varje gängkriminell som plockas in står tre unga på kö för att efterträda honom. Vi måste göra upp med decennier av försummelse av vår välfärd och våra eftersatta bostadsområden.
De senaste 20 åren har riksdagen bestått av en borgerlig majoritet, och när Socialdemokraterna i regeringsställning har försökt att gå fram med förslag för en stärkt välfärd och en rättvisare skattepolitik har hoten om misstroendeförklaring kommit som ett brev på posten.
Men jag tror inte att vi kommer att kunna vända utvecklingen utan att använda välfärden som medel. Vi måste bli mycket bättre på att förebygga våldet och brotten. Alla unga vill såklart ha en roll i samhället. Man vill vara någon och bli respekterad. Det har dock vuxit fram en gängkultur som har ökat avståndet till det svenska samhället och där det finns unga som söker respekt och status bland kriminella och är beredda att plocka upp vapen för att få höra till. Vi måste bryta gängkulturen och stärka tillhörigheten till samhället - det är helt nödvändigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Socialdemokraternas budgetmotion försöker vi möta just dessa behov. För varje krona som läggs på polisen måste minst lika mycket satsas på det förebyggande arbetet. Det var vårt vallöfte i valrörelsen 2022, och vi står fast vid att det är det som krävs.
Vi måste bygga runt barnen: satsa på förskolor och skolor i utsatta områden, satsa på kultur för unga, ge likvärdighetsbidrag till skolan och stötta idrottsrörelsens arbete med att fånga upp unga. Vi föreslår också att underhållsstödet för ensamstående föräldrar stärks.
I Socialdemokraternas budgetmotion ökas också de generella statsbidragen markant. Kommuner och regioner går på knäna och har inte möjlighet att möta de stora behov som finns i socialtjänst och skola samt i primärvården.
Fru talman! Är regeringen beredd att ompröva sina besked om stödet till kommuner och regioner för det förebyggande arbetet?
Anf. 5 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tackar Lars Isacsson och Sanna Backeskog för viktiga inlägg i mycket angelägna frågor.
Jag tackar också för uppskattande ord, och det är inte falsk ödmjukhet när jag understryker att det framför allt är andra som ska tackas för det senaste dygnets insatser, inte minst vår egen polis i samspel med belgisk polis. Det är genom ett fantastiskt fint samspel man har kunnat hantera den akuta säkerhetssituationen, evakueringen av stadion i fråga, eskort till och från hotell och förhoppningsvis säkra flighter hem. Äras dem som äras bör.
Vi kan dock bidra från politiskt håll, och vi har försökt bidra på bästa möjliga sätt, inte minst genom egna direkta kontakter med den belgiska regeringen, som har varit suverän på informationsgivning och i diskussioner om hur situationen ska hanteras.
Så till dagens interpellationsämne. När vi ska hantera det läge Sverige befinner sig i kommer det att krävas flera olika delar. Den utveckling som har fört oss hit har onekligen pågått under lång tid. Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats över tio år. Apropå internationell samverkan: När jag talar med mina nordiska kollegor och jämför fjolårets statistik över dödsskjutningar - 62 i Sverige, 4 i Norge, 4 i Danmark och 2 i Finland - säger det mycket om det läge Sverige befinner sig i.
I våras uppskattade polisen att ungefär 30 000 personer ingår i de kriminella nätverken. Det är en tillväxt med tre per dag, vilket jag tror nämndes i något av inläggen här. Det betyder att ungefär 1 000 nya personer varje år rekryteras in i de kriminella gängen. Den kriminella ekonomin omsätter enligt polisen 100-150 miljarder kronor varje år, och så sent som i förmiddags fick jag en uppgift om att globalt kommer rättsstater och övriga myndigheter åt ungefär 1 procent av den kriminella ekonomin. Det är alltså en enormt stor utmaning.
När det gäller barnen kan vi mäta på olika sätt. Hittills i år har ungefär 80 barn åtalats för mord, försök till mord eller medhjälp till mord - alltså de grövsta tänkbara brotten. Vi talar om barn mellan 15 och 17 år, för denna statistik fångar inte upp barn under 15 år. För tio år sedan var den siffran 8. Vi ser att nio av tio Sis-placerade barn som finns där för att de har begått brott återfaller i brott. Det är ett monumentalt mörker om man ser på vår utgångspunkt, och utvecklingen har som sagt pågått under lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens plan består i grund och botten av tre delar: slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Jag är av den bestämda uppfattningen att inget kan ske utan finansiering, och jag uppfattar att över 40 procent av regeringens budget går till välfärden. Jag har redogjort för en omfattande katalog av åtgärder som handlar specifikt om det brottsförebyggande arbetet - allt från skolsociala team och satsningar på socialsekreterare till familjestöd med mera.
Med sin långa historiska erfarenhet vet även Socialdemokraterna att om vi inte knäcker inflationen kommer anslagen att urholkas år ut och år in. Det innebär en ekonomisk stramhet i det korta loppet för att vi ska kunna återgå till en växande ekonomi också för välfärden, inklusive det brottsförebyggande arbetet, framöver.
Anf. 6 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Jag håller med om att det handlar om flera olika delar och en lång period med en nedåtgående spiral, och vi socialdemokrater kunde definitivt ha gjort mer under våra åtta år vid regeringsmakten, inte minst vad gäller att upprätthålla finansieringen till det brottsförebyggande arbetet, till utsatta områden och till de kommuner som fick ta ett stort ansvar under flyktingkrisen 2015-2016. Det är svårt att driva bra verksamhet när pengar försvinner efter något år.
Låt mig konkretisera lite vad jag menar med att finansieringen är den springande punkten. Propositionen om kommunernas lagstadgade ansvar för det brottsförebyggande arbetet, som också statsrådet tog upp, är en reform som vi är överens om. Den följde på den tidigare socialdemokratiska regeringens program för det brottsförebyggande arbetet.
Till denna reform kommer en finansiering på 20 kronor per invånare. Sveriges mediankommun är Leksand med 16 000 invånare, vilket innebär att hälften av Sveriges kommuner får en finansiering på mindre än 320 000 kronor, vilket motsvarar en halv kommunal tjänst. Lägg därtill att det i stora delar av Sverige finns 0,36 kommunpoliser per kommun. Eftersom det ofta är samordnaren och kommunpolisen som ska samordna arbetet är det svårt att få till en likvärdighet i hela landet.
Kommunernas breda uppdrag medför att de tillsammans med Polismyndigheten får anses utgöra kärnan i det lokala brottsförebyggande arbetet. Den centrala roll som kommunerna har gör att det är av stor vikt att det arbete de bedriver är effektivt och kunskapsbaserat. Det finns ett flertal andra viktiga aktörer. I propositionen räknas upp att kommunerna ska ha kontakt med Brottsförebyggande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Kriminalvården, länsstyrelserna, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk och Tullverket. Det är ingen liten uppgift vi lägger på kommunens samordnare, men finansieringen är liten.
Jag vet att det stora brottsförebyggande arbetet sker i kommunernas ordinarie verksamhet, det vill säga i förskola, skola, gymnasium, socialtjänst, fritidsverksamhet, bibliotek och föreningsliv. Men jag återkommer till att Sveriges välfärd står inför ett stålbad. Kommuner och regioner, som precis tagit sig igenom en svår pandemi, drabbas nu med full kraft av inflation och kostnadsökningar, och 21 av 21 regioner rapporterar att de kommer att gå med ekonomiskt underskott i år. Konsekvenserna av detta har vi sett förut: kraftiga nedskärningar i vård, skola, äldreomsorg och socialtjänst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror helt ärligt att vi socialdemokrater hade hanterat den ekonomiska krisen annorlunda, vilket vi visade under pandemin.
Jag har tidigare sagt att regeringen och SD bara ser halva problemet, att allt inte går att lösa med hårdare straff och att det inte behöver vara antingen eller utan måste vara både och. I sitt svar ser statsrådet hela bilden men finansierar inte hela bilden.
När jag var kommunalråd hade vi en tanke om att varje satsad krona på förebyggande arbete gav fyra tillbaka. Men då gäller det att ha den där första kronan. Man måste också ha en ekonomi som går ihop, och det har inte många kommuner nu.
Fru talman! Är regeringen beredd att släppa prestigen och tillsammans med oppositionen ta fram en långsiktig, blocköverskridande plan för att stoppa den hemska utvecklingen? Det handlar om en plan för hur vi slår mot den kriminella ekonomin, som finansierar mycket av brottsligheten, och en plan för både det repressiva och det förebyggande arbetet med finansiering av båda delar.
Anf. 7 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Den fruktansvärda våldsvågen och gängkriminaliteten är en nationell, och förvisso även internationell, angelägenhet. Vi vet alla att våldsverkarna inte agerat isolerat i sin stadsdel eller i sin kommun. De insatser som kommunerna gör här och nu gör skillnad på såväl individnivå som samhällsnivå. Kommunerna kämpar hårt för Sveriges bästa.
Jag vill återkomma till det som Lars pratade om när det gäller kommunernas lagstadgade ansvar att arbeta brottsförebyggande. I Gävle kommun med sina drygt 100 000 invånare lägger man cirka 30 miljoner per år på de specifikt riktade brottsförebyggande insatserna. Det handlar till exempel om socialtjänstens familjestöd och fältassistenter som finns där ungdomar befinner sig. De fångar upp dem som är på glid och samverkar såväl med socialtjänsten, skolan och polisen som med familjen.
I skolorna sker också viktigt arbete. Från förskolan till gymnasiet jobbar Gävles skolor med våldsförebyggande arbeten, såsom Stopp min kropp, Mentorer i våldsprevention, Agera tillsammans och Machofabriken. Målet är att man tillsammans med barn och unga ska förebygga våld innan våldet sker. Kompensationen från regeringen räcker precis till en enda heltidsanställd. Det räcker inte.
I grannkommunen Sandviken med 39 000 invånare pågår också ett intensivt brottsförebyggande arbete med fältassistenter och det hyllade samarbetet med Drogfri skola. Värt att nämna är också Spira, som är en unik styrmodell där hela samhället samverkar för att trygga barns och ungas uppväxtmiljö.
Staten går in med 817 000, detta samtidigt som hela den kommunala välfärdssektorn går på knäna och kommunpolitiker runt om i hela landet med olika partifärg behöver pussla med väldigt svåra prioriteringar.
Fru talman! Jag skulle återigen vilja prata om det oerhört angelägna att vi behöver se till att kommunerna och regionerna kan göra sin del i det brottsförebyggande arbetet. Det vinner hela landet på.
Anf. 8 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar än en gång Lars Isacsson och Sanna Backeskog för viktiga inlägg, och jag vill särskilt ta fasta på den kommunala erfarenheten som kommit till uttryck i inläggen. Enkelt uttryckt kan man säga att väldigt lite här i världen fungerar om inte kommunalråden är med på noterna. Det gäller inte minst det socialpreventiva arbetet.
Jag skulle vilja säga att det är en stor styrka med den budget som regeringen nu lägger fram. Utöver att den tillför 16 miljarder till kommunerna i statsbidrag, vilket utgör 40 procent av den budget som läggs på bordet, om jag inte räknar fel, är en stor andel av det dessutom ett uttryck för ett mycket offensivt sätt att se på socialpreventivt arbete med allt från familjestödet, de elevsociala teamen, den långsiktiga investeringen i socialtjänsten och mycket annat, och detta i sig är sakligt sett rätt. Dessutom är det en budget som har majoritet i Sveriges riksdag, vilket vill säga att den kan gå igenom.
En snabb överflygning av alternativen ger väl en något spretigare bild, om jag får uttrycka mig på det sättet. Ett bra sätt att få tryck i de kommunala ekonomierna är att rösta för regeringens budget. Den är noggrant genomarbetad och genomräknad och kommer också att nå kommunerna med väldigt stor precision.
Jag skulle också vilja säga något om det repressiva och det socialpreventiva. Väldigt mycket av det som vi investerar i rättsväsendet i stort är i högsta grad brottspreventivt; det är brottsförebyggande program.
Om jag får börja i en helt annan ände: De ungdomsfängelser som jag förstår att det finns bred support för i Sveriges riksdag, vilket jag tycker är mycket glädjande, är oerhört viktiga också ur ett brottsförebyggande perspektiv, och det av flera skäl. Om vi kan lyfta bort 100-150 av de grövsta brottslingarna - som i dag finns i Sis-hemmen, vilka är organiserade för en helt annan tid och en helt annan verklighet och rustade för att möta ungdomar med helt andra behov - kommer vi att kunna ta hand om de grövsta brottslingarna på ett sådant sätt att sannolikheten för att nio av tio efter påföljderna ska gå in i nya brott minskar, eftersom vi placerar dessa barn i kriminalvårdens regi.
I den utredning som kom i augusti pekar man just på det brottspreventiva syftet med detta. Det är en villkorlig frigivning som är organiserad, där det finns möjlighet till kontroll, fortsatt behandling och fortsatt utbildning och så vidare. Dessutom lättar vi trycket på Sis-hemmen så att de kan riktas mot alla andra ungdomar, vilket i sin tur kommer att lätta trycket på HVB-hemmen och familjehemmen. Allting hänger ihop.
Jag menar att en del saker som kanske lite lättvindigt skrivs på det repressiva kontot är något av det allra viktigaste vi kan göra också i ett brottsförebyggande, brottspreventivt, syfte.
Det råder ingen tvekan om att finansieringen är A och O, men en fråga av precis samma vikt och betydelse är vad man kan göra med pengarna. Lars Isacsson var inne på den svåra kommunala ekvationen som gäller hur det ser ut med den lokalt närvarande polisen och resurserna i kommunen. En oerhört väsentlig sak är att röja de sekretesshinder som i dag förhindrar en effektiv samverkan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kommer med förslaget om detta i nästa vecka. Vi kommer till riksdagen så snart det bara går, och då hoppas jag på mycket stor uppslutning. När vi nu gör detta betyder det att de pengar som vi investerar från den nationella nivån också kommer att kunna användas på ett sätt som ger avsevärt mycket mer uteffekt för varje satsad krona, när polis, skola och socialtjänst kan sätta sig i samma rum och dela information. Vi får en helt annan systemkraft mot barn och unga på glid.
Anf. 9 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag vill återigen tacka justitieminister Gunnar Strömmer för debatten. Det är mycket intressant, så man kan hålla på länge. Jag vill bara kommentera något av det ministern sa.
Sekretesslagstiftningen tycker jag är jättebra. Det skulle vi ha gjort för länge sedan. Jag är tjänstledig från jobbet som lärare på en högstadieskola där jag jobbade med barn i behov av särskilt stöd. Jag tyckte att det var hemskt med att socialtjänsten var som ett stort svart hål. Sedan blev jag ordförande för omsorgsstyrelsen och insåg att skolan är en rätt spretig organisation och att inga kunde prata med varandra. Så detta skulle vi ha gjort för länge sedan.
I dag är en sorgens dag: Det är ytterligare ett Drottninggatan, denna gång i Bryssel. Lägger man till Rysslands invasion mot Ukraina, Hamas fruktansvärda terrordåd mot Israel, situationen för oskyldiga i Gaza och den förödande gängkriminaliteten här hemma är det lätt att bli deprimerad och tappa tempo. Men vi har inte råd med det. Vi är politiker för att vi vill förändra samhället till det bättre.
Min ärliga bild är att om vi ska rå på den grova organiserade brottsligheten och gängen behöver vi en kraftsamling för hela samhället som inte har gjorts tidigare i Sverige. Det är också min bild att där behöver två statsbärande partier som Moderaterna och Socialdemokraterna vara med. Det måste finnas en överenskommelse, en långsiktighet och en finansiering över tid - inga kortvariga projekt, ingen populism och inga enkla lösningar, som regeringens samarbetsparti enligt mitt tycke ägnar sig åt.
Anf. 10 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag vill än en gång tacka Lars Isacsson för initiativet till en väldigt viktig diskussion. Jag delar helt och hållet uppfattningen att långsiktighet och uthållighet och en genomtänkt och uppriktig idé om vad den nationella nivån ska bidra med till den lokala nivån är avgörande för förutsättningarna för att lyckas i lokalsamhället och därmed även lyckas nationellt med att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten.
Jag vill ta fasta på det som är regeringens tre grundslag i planen för att lyckas med detta. Det är nödvändigt att slå hårt mot det grova våldet. I januari kommer vi med dubbla straff för de grova vapenbrotten och de grova sprängningsrelaterade brotten. I februari kommer vi med polisiära vistelseförbud. Det är ett mycket ingripande sätt att skydda både offer och bostadsområden från förövarna. I mars kommer vi med förslag till visitationszoner, som jag vet är lite mer laddat i den svenska debatten. Jag menar dock att det ur ett danskt erfarenhetsperspektiv har varit en viktig del för att kunna bryta mönster. Jag tror att vi måste våga göra det som vi inte har gjort tidigare om det inte ska gå som det hittills har gått. Jag hoppas på brett stöd i alla de delarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller det brottspreventiva arbetet, det som finns på den sociala sidan, vill jag understryka - även om mitt huvudsakliga ansvarsområde är rättspolitiken - att om vi inte får snurr på socialstaten, om vi inte får till hela greppet mellan rättsstat och socialstat, kommer vi inte att lyckas med uppgiften att bryta nyrekryteringen. Får vi inte ihop olika delar av det offentliga, långt utanför Justitiedepartementets domäner, kommer vi inte heller att kunna strypa den kriminella ekonomin.
Om dagens diskussion får vara ett rop på bredare grepp både här i kammaren och i samhället i stort för att få förutsättningar att bryta kriminaliteten ställer jag mig mer än gärna bakom det stridsropet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.