Nedlagda utredningar trots DNA-bevis
Interpellation 2015/16:256 av Beatrice Ask (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-12-07
- Överlämnad
- 2015-12-07
- Anmäld
- 2015-12-08
- Sista svarsdatum
- 2016-01-12
- Svarsdatum
- 2016-01-15
- Besvarad
- 2016-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Redan för tio år sedan när möjligheterna att ta DNA-prov av misstänkta utvidgades konstaterades att det ”kan få betydande positiva effekter främst i form av ökad brottsuppklarning och minskat lidande för brottsoffer”. Sedan dess har en hel del hänt och i dag kan DNA-resultat också prövas över flera nationsgränser.
Ett framgångsrikt arbete kräver emellertid att polisen dels tar DNA-prov när så ska ske, dels gör brottsplatsundersökningar och att resultaten lämnas till register och att slagningar görs. Därutöver är det givetvis nödvändigt att resultaten från sådana sökningar används.
Dagens Nyheter har nyligen gjort en granskning av detta som visar att polisen inte följer upp positiva träffar systematiskt, utan brott förblir ouppklarade trots att DNA kan utgöra stark bevisning i domstol. Enligt granskningen återupptogs aldrig utredningen och inte ens en anteckning om DNA-träff registrerades i nästan vartannat fall under första halvåret 2014.
Mot bakgrund av det vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder har vidtagits eller planeras att vidtas för att säkerställa att polisen använder DNA-tekniken i den brottsutredande verksamheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:256
Webb-tv: Nedlagda utredningar trots DNA-bevis
Dokument från debatten
- Fredag den 15 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:53
- Protokoll 2015/16:53 Fredagen den 15 januariProtokoll 2015/16:53 Svar på interpellation 2015/16:256 om nedlagda utredningar trots DNA-bevis
Protokoll från debatten
Anf. 10 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att säkerställa att polisen använder DNA-tekniken i den brottsutredande verksamheten.
DNA-teknikens utveckling har inneburit stora framsteg för rättsväsendets möjligheter att klara upp brott. Självfallet måste polisen utnyttja möjligheterna som detta verktyg ger, både när det gäller att inhämta DNA-material och när det handlar om att använda resultatet av analyserna av materialet. I stor utsträckning gör polisen också det, men man kan bli ännu bättre.
Polismyndighetens egna uppföljningar visar att det finns stora variationer inom och mellan polisregionerna i hur träffrapporter hanteras, trots att det finns rutiner inom myndigheten för detta. Under 2016 kommer Polismyndigheten därför att införa en ny och tydligare rutin på området. Därmed kommer DNA-träffar att hanteras på ett mer enhetligt och systematiskt sätt. Det gäller även träffrapporter från fingeravtrycksregistret. Polismyndigheten kommer också att höja ambitionsnivån när det gäller DNA-provtagning på brottsmisstänkta personer. Regelbundna uppföljningar av hur många prov som tas kommer att göras på såväl nationell som regional nivå.
Sammanfattningsvis pågår således ett arbete för att säkerställa en bättre handläggning av såväl DNA-prov som träffrapporter från DNA-registren. Parallellt med detta bygger varje polisregion upp en brottssamordningsfunktion för operativ brottsanalys och forensisk analys, vilket syftar till att öka möjligheterna att identifiera seriebrottslighet. Dessa åtgärder är viktiga för att öka brottsuppklaringen, och jag kommer att följa Polismyndighetens insatser på området.
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! För tio år sedan, när möjligheten att ta DNA-prov av misstänkta personer utvidgades av oss här i riksdagen, konstaterades att detta kunde få betydande positiva konsekvenser, främst i form av ökad brottsuppklaring och minskat lidande för brottsoffer. Sedan dess har en hel del hänt. I dag kan DNA-resultat också prövas över nationsgränserna. Sverige har kopplat in sig på flera länder, vilket kan ge väldigt goda resultat. Det är bra.
Men ett framgångsrikt arbete kräver dels att man tar DNA-prov och gör ordentliga brottsplatsundersökningar, dels att man när man får träff tar reda på vad det kan leda till i en brottsutredning. Tyvärr har Dagens Nyheter i en granskning visat att polisen inte ens följer upp träffar systematiskt; brott förblir helt ouppklarade, trots att man fått en DNA-träff. Vad värre är meddelar Nationellt forensiskt centrum att man är väldigt dålig på att ta nya DNA-prov och förnya innehållet i våra register, som därmed blir mer och mer innehållslösa. Vi fick en topp för några år sedan, då det vidtogs särskilda åtgärder, men det är lite pinsamt att Polismyndigheten efter tio år fortfarande inte har sjösatt de här rutinerna. Det har tagits initiativ av och till, men absolut för lite.
För ett år sedan frågade jag inrikesministern vad han tänkte göra åt de här problemen. Då var beskedet att inrikesministern inte tyckte att det fanns behov av särskilda åtgärder. Jag är därför både glad och överraskad över att vi nu får beskedet att Polismyndigheten under det här året kommer att införa bättre rutiner och ta tag i de här frågorna. Jag tycker att det är klokt.
Det jag undrar är naturligtvis hur ministern kommer att säkerställa att det som krävs verkligen kommer på plats. Det är oerhört viktigt att säkerställa att Polismyndigheten och alla som arbetar inom polisen tar till sig ny metodik. Det är ingen mening med att vi genom lagstiftning och annat plockar fram nya möjligheter om de sedan inte används. Det värsta är att det gång efter gång kommit exempel på ärenden rörande allvarliga brott där det uppenbarligen funnits underlag för att klara upp brotten och komma åt förövarna men där man inte gjort något. Jag tror att förtroendet för myndigheterna och rättsväsendet står och faller med att människor känner att man gör vad man kan för att klara upp brott. Det vore därför intressant att höra hur inrikesministern nu kommer att följa upp det som Polismyndigheten uppenbarligen ska göra under detta år.
Vi kan inte ha en situation där vi får allt sämre underlag i våra egna register och där det egentligen bara blir plakatpolitik när vi kopplar upp oss mot andra länder därför att vi har föråldrade uppgifter i våra system eftersom förövare inte har matats in trots att de förmodligen redan har varit i kontakt med polisen.
Den gränsöverskridande kriminaliteten blir alltmer uppenbar. Inte minst när det gäller bostadsinbrott på landsbygden och en hel del andra brott är det just genom denna teknik som vi har möjligheter att komma åt det hela. Vi har ligor som reser genom landet väldigt snabbt, över nationsgränserna och rör sig runt i Europa.
Det är skälet till att EU har gjort dessa möjligheter och att vi har kopplat upp oss. Men det står och faller med basarbetet och kärnuppgifterna inom svensk polis för vårt vidkommande. Där tror jag att vi måste ha en tydlig uppföljning.
(Applåder)
Anf. 12 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Beatrice Ask har naturligtvis helt rätt när det gäller både vikten av att koppla upp sig mot andra länder och att ha ett bra utbyte. Då krävs det att Polismyndigheten när man får en träff i ett annat land klarar att följa upp den och att koppla den till den aktuella utredningen.
Det är inte alltid en träff betyder att man kan gå vidare med ärendet. Det kan vara så att den inte går att använda och att det ändå inte går att komma vidare i utredningen trots att man har en träff. Men självklart ska alla spår följas upp.
Om du har en misstänkt gärningsman ska den självklart topsas för att det ska kunna läggas till i DNA-registret. Det ska också läggas till att det även ska tas fingeravtryck. Framför allt när det gäller fingeravtryck har vi sett en vikande trend. Man tycker att det räcker med att topsa.
Kanske är det så att det har funnits alltför tidsödande och krångliga rutiner för att ta fingeravtryck vilket har gjort att man har valt bort det när man har haft möjligheten att topsa. Men både topsning och fingeravtryck måste göras av polisen så att vi har ett aktuellt och brett register att dra nytta av. I det håller jag helt med Beatrice Ask.
Beatrice Ask frågar mig vad jag ska göra för att säkerställa att det som polisen nu säger sig göra också blir gjort i verkligheten. Jag tänker göra två saker. Jag tänker ta upp det på nationell nivå i de dialoger vi har på regelbunden basis med polisledningen så att de kontinuerligt får redovisa till mig hur det går. Jag tänker också ta upp det när jag reser i landet och träffar polischefer i polisregioner och polisområden runt om så att de känner att det finns ett tryck så att det blir verklighet och att man följer upp de beslut som man gemensamt har fattat.
Förhoppningsvis leder det till att det kommer att topsas fler, att fler ledtrådar följs upp och att fler misstänkta kan gripas och lagföras.
Anf. 13 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Tack för det. Det var faktiskt ett nytt besked att inrikesministern tänker följa upp det hela. Det har funnits en tid, vilket framkom inte minst under den förra interpellationsdebatten, där jag hade en känsla av att inrikesministern höll saker ifrån sig.
Jag tror att det är alldeles nödvändigt att till polisledningen ställa frågan om på vilket sätt man genomför sina rutiner, hur man löser kärnuppgifterna och vilka resultat man får. Självklart ska vi när vi är ute i Polismyndigheten och möter poliser i olika sammanhang ställa relevanta frågor.
Ibland är det så att blanketter är besvärliga, att man tycker att man inte har de grejer man behöver eller att det är något annat som är ursäkten för att man inte gör det som måste göras. Då kan det vara bra att följa upp det som behövs.
Vi måste få rutin på att topsa och att få in det i det svenska DNA-registret och också svara på träffar. Vi är alla medvetna om att inte varje träff betyder att vi har en förövare. Men det är otillständigt när man inte använder möjligheten.
Jag är också glad och nöjd med att inrikesministern tar upp detta med fingeravtryck. Det är samma elände här. Det är en gammal teknik som har funnits under väldigt lång tid och som är genuint bra.
Det är för mig obegripligt att polisen har glömt bort hur man ska hantera det. Den är nämligen inte särskilt tekniskt svår. Jag ska inte försöka beskriva hur man gör, men jag har till och med gjort det själv. Sedan är granskningen besvärligare. Men med datateknik och annat i dag går det mycket snabbare. Till det kommer skospår och fotspår.
Sådana basverksamheter när det gäller brottsplatsundersökning är A och O för att få ett underlag i brottsutredningar och kunna klara upp brott. Det är viktigt att följa upp också detta. Det är utmärkt om polisledningen får signaler från regeringen om att den förväntar sig att man har tydliga regelverk och tydliga regler för hur man använder baskunskaperna. Det är vad jag förstår grundkursen i polisutbildning att kunna säkerställa olika typer av bevis när man gör en brottsplatsundersökning.
Det får inte vara så att man glider förbi det. Då blir det skälet till att vi inte får utslag i domstol. Det är väldigt allvarligt. Vi har i dag problem med väldigt många brott därför att kriminaliteten rör sig över gränserna och det går väldigt snabbt. Då är den här typen av bevistagning och hantering central för att det ska fungera.
Det var ett bra besked att inrikesministern nu på nationell nivå för den dialogen återkommande, utgår jag från, och att man också kommer att påpeka det i olika sammanhang. Justitieutskottet gör sina resor och kommer nu att besöka varje polisregion. Jag kan försäkra att detta är en fråga vi kommer att ställa: Hur arbetar man för att säkerställa att polisen i respektive region gör grundkursen när det gäller brottsbekämpning?
Det är helt nödvändigt att vi inte låter polisorganisationen skylla på förändringar i sin egen organisation för tillkortakommanden när det gäller kärnuppgiften för svensk polis. Det är ett bra besked vi får här i dag. Jag kommer att följa upp det om ett år igen och säkerställa att det har gett lite resultat. Jag tror att med användning av modern DNA-teknik skulle fler mängdbrott som drabbar människor i deras vardag kunna klaras ut.
Anf. 14 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det är glädjande med enigheten över gränserna. Det är väldigt bra att justitieutskottet ställer samma frågor som jag gör. Det stärker naturligtvis kraften i budskapet.
Om jag skulle tipsa om en fråga till att ställa att ute i polisregionerna, som egentligen inte har med detta att göra, är det: På vilket sätt är arbetet mot våld mot kvinnor och våldtäkt organiserat här, och hur skiljer det sig från annan grov våldsbrottslighet? Vi har sett att det tyvärr skiljer ganska mycket i hur man utreder mord och hur man utreder grova våldtäkter. Det är en annan sådan sak som jag alltid frågar när jag är ute som jag vore glad om även ledamöter i justitieutskottet kunde ställa en fråga om.
När vi ändå har talartid över vill jag nämna en sak som regeringen har gjort som har gått lite under radarn men som jag tror kommer att vara effektfull när det gäller inbrott, inbrottsturnéer och gränsöverskridande brottslighet. Det är det krav på id-kontroller i färjetrafiken som regeringen har infört. Tidigare har det varit så att man har haft krav på passagerarlistor på rederierna men inte på identitetskontroll. Det har gjort att vi har haft passagerarlistor från Litauen där det stått Knatte, Fnatte och Tjatte i stället för de riktiga namnen.
Med identitetskrav och passagerarlistor får polisen en helt annan möjlighet att kontrollera vem som reser in och ut i Sverige. Samma sak för tullen. De kan också göra slagningar mot fordon och personer och se om de är efterlysta, har rätt att åka in i landet etcetera. På det sättet tror jag att polisen kan göra livet betydligt besvärligare för de inbrotts- och stöldligor som kommer från andra länder och vill försöka pröva sin lycka i Sverige.
Vi måste gå vidare och se vad vi kan göra för att ytterligare hindra utförseln av varor om vi ändå lyckas få in någon liga som har stulit någonting så att vi kan stoppa dem innan de kan lämna landet med bilen, traktorn, dieseln eller vad det nu än är. Även här tror jag att vi har en betydande samsyn mellan partierna i Sveriges riksdag.
Anf. 15 Beatrice Ask (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det finns en samsyn om att detta är en bra teknik och att det finns mycket som måste göras. Det finns nya möjligheter att förhindra denna kringresande kriminalitet. Det som ändå är uppgiften för oppositionen är naturligtvis att säkerställa att regeringen gör vad den kan för att detta också kommer till användning. Vi kan ha hur fiffiga system som helst, men om våra poliser inte tar DNA och fingeravtryck och kollar om det finns skospår och annat blir det inte mycket verkstad. Det är ett problem.
Jag delar uppfattningen att sexualbrotten är oerhört centrala och att det finns mycket att fråga om dem. Låt mig då bara säga att även här är DNA otroligt centralt. Det var ett av de ärenden som blev förändrat tack vare att Dagens Nyheter lyfte upp de brister i rutiner som polisen har. Man hade ett våldtäktsärende där det fanns en DNA-träff, och man hade inte gjort någonting för att följa upp det hela. Nu hanteras, såvitt jag förstår, ärendet i rättsväsendet i ordnad form igen därför att man vaknade till och lyfte på arkivet när man insåg att detta blev uppmärksammat.
DNA gäller alltså även sexualbrott. Det är otroligt centralt för att klara upp vissa sexualbrott att ha denna typ av bevisning. Vi har sett i domstolarna att man många gånger har höjt ribban och att det ofta krävs denna typ av teknisk bevisning för att få en fällande dom. Då är vi tillbaka till att rutinerna att ta DNA, att sköta sina register och att reagera på träff är A och O.
Jag kommer att följa upp detta noga och se på vilket sätt den nya Polismyndigheten inför dessa nya rutiner och följer upp dem och vilka resultat det ger. Vi måste öka brottsuppklaringen i alla möjliga olika ärenden.
Anf. 16 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag kan bara välkomna att oppositionen tar sin roll på allvar. Jag tror att en aktiv opposition som ifrågasätter och ligger på leder till att regeringen gör ett bättre jobb.
Jag hoppas att vi någon gång till sommaren eller efter sommaren kan ha en ny interpellationsdebatt och att jag då inte blir svaret skyldig, utan att de åtgärder som har vidtagits också har lett till ökad effekt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.