Närhet till samhällsservice
Interpellation 2019/20:73 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-10-22
- Överlämnad
- 2019-10-23
- Anmäld
- 2019-10-24
- Sista svarsdatum
- 2019-11-13
- Svarsdatum
- 2019-11-19
- Besvarad
- 2019-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
För ett år sedan meddelade Kronofogden att man skulle avveckla ett antal kontor i Sverige, bland annat i Hudiksvall. Samtidigt har regeringen sagt sig vilja ha fler statliga jobb utanför våra storstäder liksom en samhällsservice i hela Sverige. Ur miljöperspektiv är det märkligt att regeringen vill att medarbetare ska dagpendla från Hälsingland till Sundsvall för att sedan i tjänsten pendla tillbaka till Hudiksvall och andra delar av Hälsingland för att utföra sitt arbete.
Kronofogdens verksamhet i Hudiksvall är väl fungerande och mycket betydelsefull för arbetsmarknaden i Hudiksvall. Om all verksamhet koncentreras till residensstäder innebär det inte att hela landet ges möjlighet att leva utan bara delar av det. Detta är en uppfattning som har en stark politisk förankring i Gävleborg. Att den offentliga debatten har tystnat betyder inte att beslutet kan accepteras.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminsiter Magdalena Andersson:
- Vilken konsekvensanalys har ministern gjort av det beslut som har tagits av Kronofogdens ledning?
- Vilka konsekvenser ser ministern av hur verksamheten påverkas av Kronofogdens beslut?
- Är beslutet om att lägga ned Kronofogdemyndigheten på ett antal orter förankrat bland övriga partiet inom ramen för januariöverenskommelsen?
- Anser ministern att beslutet att lägga ned väl fungerande statlig verksamhet i Gävleborg är förenligt med regeringens uttalade ambition att förbättra den statliga närvaron i hela Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:73
Webb-tv: Närhet till samhällsservice
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:34
- Protokoll 2019/20:34 Tisdagen den 19 novemberProtokoll 2019/20:34 Svar på interpellation 2019/20:73 om närhet till samhällsservice
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilken konsekvensanalys jag har gjort av Kronofogdemyndighetens beslut, vilka konsekvenser beslutet får för verksamheten, om beslutet är förankrat med övriga partier inom ramen för januariöverenskommelsen och om en nedläggning av väl fungerande statlig verksamhet i Gävleborg är förenligt med regeringens uttalade ambition att förbättra den statliga närvaron i hela landet.
Jag besvarade i mars i år liknande interpellationer i samma ämne.
Frågorna är ställda mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten 2018 beslutade att omlokalisera sin verksamhet från bland annat Hudiksvall till Gävle och Sundsvall. Under 2018 beslutade Kronofogdemyndigheten också, efter ett regeringsuppdrag, att flytta ca 80 årsarbetskrafter från Stockholm till andra orter.
Inledningsvis vill jag understryka att regeringens politik ska komma hela landet till del; såväl landsbygd och glesbygd som större städer ska kunna utvecklas. Statlig närvaro är en viktig fråga för att hela landet ska både leva och växa.
Många myndigheter, däribland Kronofogdemyndigheten, ansvarar själva för verksamhetens organisering, inklusive sin kontorsstruktur. Regeringen ser emellertid att det behövs mer regional hänsyn när myndigheter fattar beslut om lokalisering. Regeringen beslutade därför om en ny förordning om statliga myndigheters lokalisering som trädde i kraft den 1 juni 2019.
Regeringen gav också under våren 2019 länsstyrelserna och Statskontoret flera olika uppdrag att ta fram underlag, som nu ligger till grund för det fortsatta arbetet med att stärka den statliga närvaron i landet.
För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet ansvarar Statens servicecenter från och med den 1 juni 2019 för en samlad organisation för lokal statlig service där service avseende Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ingår.
Kronofogdemyndigheten beskrev i oktober 2018 i sin delrapport av regeringsuppdraget att omlokalisera viss verksamhet att den också kan komma att dra nytta av servicekontorens verksamhet.
Just nu pågår förberedelser för att servicekontoren också ska ge service avseende Arbetsförmedlingen.
I dag finns det 113 statliga servicekontor, bland annat 1 i Hudiksvall, och arbetet med att utveckla den lokala statliga serviceorganisationen fortgår.
Anf. 2 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
I går besökte Ulla Andersson, Vänsterpartiet, och jag Hudiksvall och Kronofogdemyndigheten där. Anmärkningsvärt nog fick vi inte vara i Kronofogdens lokaler, men i en anslutande lokal mötte vi medarbetarna i Hudiksvall.
Jag kan konstatera att statsrådets svar står i skarp kontrast till verkligheten. Verkligheten är att de som bor i Hälsingland kommer att få en väsentligt sämre samhällsservice när staten backar ur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag önskar att finansministern skulle besöka Hudiksvall. Det ligger ungefär 30 mil norr om Stockholm. Det är en bit från Nacka, men det går fint att åka tåg dit. Jag önskar att finansministern satte sig ned med de 16 medarbetarna, som gör ett mycket bra jobb. Jag skulle också önska att finansministern vid samma tillfälle passade på att möta någon av de personer som tyvärr har regelbunden kontakt med Kronofogdemyndigheten. Det handlar om lite fler än 5 000 gäldenärer bara i Hälsingland.
Under mitt och Ulla Anderssons besök i går kom det också fram att receptionen i Hudiksvall redan har stängt. Nu har receptionen stängt på tio kontor runt om i Sverige.
Under vårt besök satt vi i en anslutande lokal, men hela tiden ryckte folk i dörren. Personer som bor i Hälsingland försöker alltså besöka den verksamhet som finansministerns myndighet har stängt.
Fru talman! Det blir dessutom en väldigt liten besparing. Det är ju ingen som ska sägas upp, utan precis som finansministern säger ska 16 personer flyttas till kontoret i Sundsvall. Det betyder att dessa 16 personer, utanför arbetstid, ska resa till Sundsvall. Från Sundsvall ska de sedan resa tillbaka till Hälsingland för att utföra sitt arbete. När arbetsdagen är slut ska de ta sig tillbaka till Sundsvall för att sedan, utanför arbetstid, resa tillbaka till Hudiksvall, där de flesta bor.
Vad har Kronofogden då för verksamhet i Hudiksvall? Bland annat har man ungefär 300 delgivningsärenden i veckan, och fyra gånger per vecka har man fysisk aktivitet. Man har försäljning av fastigheter, och lagstiftningen är så utformad att när Kronofogden säljer fastigheter måste köparen befinna sig där fysiskt. Det är en försäljning per månad då fyra till sex objekt säljs.
Man ska vara ganska verklighetsfrånvänd om man anser att detta inte blir en kraftig försämring för dem som bor i Hudiksvall.
Medarbetarna på Kronofogden var också bekymrade. Även de har läst regeringens uttalanden om att staten ska vara närvarande och att samhällsservicen ska vara nära samhällsmedborgarna. De som bor i till exempel Färila i Hälsingland får ju nu väldigt långt till kontoret i Sundsvall, och det är självfallet en försämring.
Det att medarbetarna inte har fått någon som helst information är givetvis ett arbetsgivaransvar som regeringen inte kan belastas för.
Det vore dock intressant att höra finansministern reflektera. Anser inte finansministern att det blir en kraftig försämring för dem som bor i Hälsingland om det inte finns någon statlig närvaro av Kronofogden?
Anf. 3 Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag är den förste att beklaga att denna typ av debatter kommer igen. Det är inte första gången vi står i dessa talarstolar och debatterar myndigheter som beter sig på ett sätt som regeringen vill påskina att man inte riktigt stöder - eller åtminstone att man har en annan ambition.
Regeringen har aldrig varit sen med att trumma ut sin ambition på detta område: Hela Sverige ska leva.
Då blir det desto mer beklämmande att se hur myndigheter gång efter annan arbetar hårt för att agera i motsatt riktning. Man centraliserar. Man flyttar tjänster till centralorter, inte sällan hela vägen hit till Stockholm. Det fall som vi nu diskuterar rör alltså Kronofogdens centraliseringsplaner. I mitt eget hemlän handlar det om att flytta jobb från Mora till Falun. Det är ett anmärkningsvärt förslag, för det går inte att påvisa vad mervärdet av det skulle vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte är beredd att tala tydligare om vad man egentligen tycker. Regeringen gömmer sig hela tiden bakom att den enskilda myndigheten själv äger att organisera och strukturera sin verksamhet. Absolut måste det vara huvudregeln, men när man märker att myndighetens agerande i det specifika fallet går stick i stäv med den övergripande ambition som regeringen har för att hela landet ska leva måste man som regering naturligtvis intervenera.
Man borde dessutom vara prestigelös nog att kunna dra slutsatser av tidigare omlokaliseringar som inte har fungerat. För bara något år sedan hade vi ett exempel där Skatteverket flyttade från Mora till Falun. Då hade man problem med att besätta de nya tjänsterna på plats i Falun. Från början sa man att man skulle göra allt för att de anställda i Mora skulle kunna lösa detta genom pendling, att få jobba hemifrån ibland eller få förmånliga reseavtal, men när väl flytten hade skett började arbetsgivaren dra tillbaka detta för att man ville att de som pendlade från Mora skulle säga upp sig och återgå till den lokala arbetsmarknaden i Mora.
Detta är inte snyggt, fru talman! Till syvende och sist faller ansvaret på regeringen, för det är regeringen som styr riket och sina myndigheter. Om regeringen inte är beredd att agera mot detta får man tolka det som att det sker med regeringens och finansministerns goda minne.
Det vore alltså väldigt välgörande att få höra om finansministern är beredd att backa upp policyn att hela Sverige ska leva genom att styra sina myndigheter på ett tydligare sätt.
Anf. 4 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Den ordning vi har i Sverige är att myndigheter själva beslutar om sin kontorsstruktur, sin lokalisering, hur många som ska arbeta på de olika kontoren och hur många som ska arbeta på myndigheten generellt. Nu låter det som om båda riksdagsledamöterna här ifrågasätter den ordningen, men jag har inte sett några konkreta förslag i riksdagen från moderater om att regeringen och riksdagen bör ta över det direkta ansvaret för hur myndigheter ska lokalisera sig.
Så länge vi inte har någon annan ordning än denna faller kritiken mot att regeringen inte agerar något platt. Den ordning vi har är ju att myndigheter bestämmer om sin verksamhet och sin lokalisering.
Däremot har Kronofogdemyndigheten, utöver dessa förändringar i kontorsstrukturen, också arbetat med att fler av myndighetens medarbetare ska jobba utanför våra storstadsområden. Man har därför omlokaliserat 80 årsarbetskrafter från Stockholm till andra delar av landet. Det är naturligtvis något som är bra, för det är viktigt med statliga arbetstillfällen runt om i hela landet. Det finns också goda möjligheter att hitta kompetens och få kompetens att stanna kvar på myndigheter längre tid när de lokaliseras utanför storstadsområdena.
Den andra frågan handlar om den statliga servicen. Kronofogdemyndigheten har visat intresse för de statliga servicekontoren och att eventuellt kunna gå med i den strukturen. Det återstår naturligtvis att se om de har gått med i den strukturen när kontoren på de här orterna stänger. Då finns det ju en möjlighet att fortsätta ha fysiska besök.
Kronofogdemyndigheten vill också förbättra sin tillgänglighet dygnet runt och veckans alla dagar och förstärker därför också sin digitala plattform, så att det ska finnas större möjligheter för dem som behöver ha kontakt med Kronofogdemyndigheten att sköta sina ärenden digitalt. Man har också en väl utbyggd telefonservice.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har fått uppgift om att man på kontoret i Hudiksvall har haft ungefär tre besök om dagen. På Lars Beckman lät det som om folk ryckte i dörren hela tiden. Det kanske var så just då han var där, men jag har alltså fått uppgift om att det handlar om i genomsnitt tre besök om dagen. Det är möjligt att något av dem skulle kunna ske digitalt eller via telefon. Sedan måste naturligtvis Kronofogden se hur man ska göra med dem som ändå har behov av fysiska besök - det kan till exempel vara genom servicekontorsstrukturen eller något annat.
Anf. 5 Lars Beckman (M)
Fru talman! Finansministern har uppenbarligen inte någon som helst aning om vilken verksamhet som sker på Kronofogdemyndighetens lokalkontor i Hudiksvall. Antagligen är det samma sorts verksamhet på kontoren i Arvika och Mora, som också ska stängas. Den här verksamheten kan inte ersättas av servicekontor. Det är naivt att tro det.
När jag och Ulla Andersson var där i går ställde vi frågor till medarbetarna om vad vi skulle ta med oss till den här interpellationsdebatten, vad de skulle vilja framföra till finansministern och vilka frågor de skulle vilja ha svar på. En fråga som kom var: Varför låter regeringen detta hända om man vill att staten ska finnas i hela landet? Jag tror att väldigt många känner till att regeringen i ett regleringsbrev skulle kunna tala om att man ska finnas närvarande.
En annan, ganska ung medarbetare sa: Jag är hitflyttad till Hudiksvall. Jag flyttade till Hudiksvall för att jag vill bo här med min familj. Jag vill inte arbetspendla.
Alla vill inte flytta till den stora staden. Om man bor i Nacka eller Stockholm förstår jag att det är Stockholm som är den stora staden, men i det här fallet är det Sundsvall man menar.
Digitaliseringen borde skapa jobb i Hudiksvall. Då vänder vi på hela argumentet. Hudiksvall har ett bra och fint kontor som är väldigt uppskattat. Man har avlastat andra kontor nu. Om man vill att hela Sverige ska leva på riktigt hade man kunnat bygga ut verksamheten i de lokalerna och skapat fler jobb i Hudiksvall. Det berättade man för mig och Ulla Andersson.
Det är detta som blir så bekymmersamt, precis som Carl-Oskar Bohlin poängterar. Regeringen säger en sak men låter sina myndigheter agera tvärtom. I det här fallet betyder det att Hälsingland kommer att vara utan fysisk närvaro av Kronofogdemyndigheten. Vad betyder det för den som är försatt i skuldsanering? Det säger sig självt att den som är i skuldsanering har en väldigt ringa ekonomi. Att då vara tvungen att resa mellan till exempel Hudiksvall och Sundsvall blir en väldigt kostsam historia.
Dessutom är det roligt att finansministern tar upp detta med att ringa. Vår riksdagskollega Ulla Andersson försökte just ringa till Kronofogden i fredags eftermiddag och få tag i en av de medarbetare vi skulle träffa. Hon satt i över 20 minuter i telefonkö innan hon lyckades ta sig fram, och innan hon blev kopplad till rätt person tog det ytterligare ett antal minuter.
Jag tror att det vore nyttigt för finansministern att prova att ringa och utnyttja de telefontjänster som hon hänvisar till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På grund av regeringens politik blir det alltså sämre samhällsservice för dem som bor i Hälsingland. Som jag sa: Jag tror inte på allvar att finansministern tror att ett servicekontor ska arbeta med avhysning eller delgivning. Naturligtvis behövs de 16 medarbetare som finns där i dag, och Kronofogden har inte sagt att de ska sägas upp, utan man flyttar bara personer. Den enda kostnad man möjligen kan spara in är alltså lokalkostnaden i Hudiksvall. Men den lokalkostnaden uppstår å andra sidan i Sundsvall i stället. Från Sundsvall ska medarbetarna sedan köra till norra Hälsingland. Det blir ett förskräckligt bilåkande! Såvitt jag har förstått har regeringen ambitionen att bilåkandet ska minska och att fler ska köra fossilfritt, och regeringen har uttalade miljöambitioner. Det här kan ju inte anses stämma överens med de ambitionerna.
Anf. 6 Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Det är väl ingen som ifrågasätter huvudregeln att svenska myndigheter äger rätten att organisera sig på det sätt de finner lämpligast, och det gjorde jag inte heller i mitt inledande anförande. Men om det skulle vara så att det inre livet i en myndighet helt plötsligt visar sig gå stick i stäv med en uttalad ambition från regeringen har naturligtvis regeringen alla möjligheter i världen att sätta ned foten och markera i frågan. För finansministerns kännedom: Den nuvarande regeringen gjorde precis detta i till exempel frågan om högskolans lokalisering i mitt eget hemlän. Det är klart att det är fullt möjligt att göra det även nu.
Jag förstår inte varför man är så rädd för att ta den politiska striden för det man säger sig stå för, nämligen att hela landet ska leva. Dessutom har vi de dyrköpta erfarenheterna från Skatteverkets omlokalisering. I mitt hemlän var det fråga om precis samma orter - det skedde en flytt från Mora till Falun. Där gjordes det inte någon besparing. Effekten av omflyttningen blev bara krångel och svårighet att besätta tjänsterna efter det att omlokaliseringen hade skett. Det är fråga om en avsaknad av respekt för vad akademiska arbetstillfällen faktiskt gör på en liten ort. Jag tycker att det är beklagligt att regeringen inte tar den här frågan på större allvar.
Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Givet att vi inte har några konkreta förslag från Moderaterna på riksdagens bord när det gäller att man ska ta ett större ansvar från regeringens sida vad gäller kontorsstrukturen i våra myndigheter faller möjligen argumentationen lite platt till marken. Om man däremot har frågor till Kronofogdemyndigheten finns naturligtvis alla möjligheter i världen för riksdagens ledamöter att kalla till sig generaldirektören för att fråga vad som är tanken och idéen bakom olika organisationsbeslut. Det kan också vara bra att påpeka att det här inte är det enda Kronofogdemyndigheten gör; de utlokaliserar också ett åttiotal tjänster från Stockholm till andra delar av landet. De argument som Kronofogdemyndigheten anför för de förändringar som de gör med kontoren tror jag att de är bäst på att motivera själva, men de menar att förändringarna långsiktigt kommer att förbättra verksamheten.
Från regeringens sida har vi haft en ambition om att fler av de statliga tjänsterna ska ligga utanför våra storstadsområden. Under förra mandatperioden blev det 2 000 fler arbetstillfällen i statlig verksamhet utanför våra storstadsregioner. Det ser jag som en stor framgång och början på ett arbete som vi gärna vill fortsätta, för det är naturligtvis viktigt att det finns arbete även med staten som arbetsgivare runt om i hela landet. Därutöver är det viktigt med en väl fungerande service. Servicekontoren innebär naturligtvis en möjlighet att ersätta de besök som i dag sker hos Kronofogdemyndigheten direkt på kontoren.
Anf. 8 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag skulle vilja rikta mig till de två andra partierna i januariöverenskommelsen, Centern och Liberalerna. Uppenbarligen är det så att regeringen och finansministern inte tänker agera. Som min kollega Carl-Oskar Bohlin antyder är det möjligt att det här sker i samförstånd genom underhandskontakter mellan regeringen och myndigheten. Men till de andra partierna inom ramen för januariöverenskommelsen, inte minst Centerpartiet, vill jag säga att jag tycker att man ska besöka Hudiksvall. Jag tycker att man ska besöka medarbetarna. Om man på allvar vill att hela Sverige ska leva får man nog sätta lite hårt mot hårt mot den här regeringen. Ni har inom ramen för januariöverenskommelsen gjort en överenskommelse som innebär att hela Sverige ska leva. Menar man det på allvar får man väl leva upp till det också.
Att Socialdemokraterna inte ser värdet av att verksamheten ska finnas i hela Sverige är uppenbart av finansministerns inlägg i den här debatten. Finansministern vet mycket väl att regeringen styr myndigheterna och kan styra dem via regleringsbrev. Det har man gjort på andra områden. Man har till exempel inspirerat Försäkringskassan att skära ned kraftigt för Sveriges funktionsnedsatta som är i behov av LSS. Det är klart att regeringen har möjlighet att styra sina myndigheter.
Jag tycker också att finansministern ska provåka tåg till Hudiksvall. Jag tycker att finansministern ska besöka de 16 medarbetarna i Hudiksvall. Jag är helt säker på att kommunledningen kan göra ett bra program för finansministern, så att hon förstår signalvärdet av att staten överger viktiga orter i Hälsingland. Vi har en kommunledning som jobbar tillsammans dygnet runt för att se till att skapa en växande kommun och ett bra varumärke för Hudiksvall. Men staten lämnar Hudiksvall. Det är inte så man underlättar samhällsbygget ute i landet.
Anf. 9 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Staten lämnar inte Hudiksvall. Det kommer att finnas en lång rad människor med statliga anställningar i Hudiksvall även framöver.
Jag åker såklart gärna till Hudiksvall. Jag har varit där många gånger. Det är en vacker och fin stad som man mycket gärna besöker.
Jag förstår naturligtvis den oro som finns hos många medarbetare som nu arbetar på Kronofogdemyndigheten och som kommer att påverkas av detta beslut.
Att de moderata debattdeltagarna har ett genuint engagemang i frågan är jag säker på. Men jag kan också konstatera att Moderaterna varken under sin tid i regeringsställning eller under sin tid i opposition har agerat för att staten ska ta över och styra exakt hur kontorsstrukturen ska se ut.
Det är nästan tragikomiskt att just skattekontoret i Mora kommer upp. Det var ett beslut som fattades när det var Moderaterna som styrde landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.