Modernisering av slussen i Södertälje
Interpellation 2007/08:669 av Anger, Staffan (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-09
- Anmäld
- 2008-05-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2008-05-23
- Svar fördröjt anmält
- 2008-05-23
- Besvarad
- 2008-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 maj
Interpellation
2007/08:669 Modernisering av slussen i Södertälje
av Staffan Anger (m)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Slussen i Södertälje behöver snarast en större nyinvestering för att kunna ta in större tonnage i Mälaren med moderna båtar som är kostnadseffektivare. Sjöfarten i Mälaren är viktig för näringslivets rationella transporter till sina fabriker runt Mälaren. Hamnarna i Västerås och Köping håller på att moderniseras och är beredda att ta in en ökad mängd gods.
Sjöfarten är också ur klimatsynpunkt mycket viktig. Skulle motsvarande tonnage som nu fraktas på båt forslas per lastbil skulle utsläppen öka dramatiskt. Investeringen i en ny sluss i Södertälje är beräknad till ca 600 miljoner kronor (2002 års penningvärde) och är en förutsättning för att verksamheten ska fortsätta att vara lönsam. Utan denna investering torde inte hamnarna i Västerås och Köping kunna överleva på lång sikt.
Vidare är en ny sluss också garanti för att på ett effektivt sätt kunna undvika översvämningar i området då vattenflödet bättre kan regleras efter en investering.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga:
Kommer statsrådet att aktivt medverka till att vi får investeringsmedel till en större sluss i Södertälje?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:669
Webb-tv: Modernisering av slussen i Södertälje
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:120 Måndagen den 2 juniProtokoll 2007/08:120 17 § Svar på interpellation 2007/08:669 om modernisering av slussen i Södertälje
Protokoll från debatten
Anf. 76 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Staffan Anger har frågat om jag kommer att medverka till att vi får investeringsmedel till en större sluss i Södertälje.
Låt mig först säga att både Köpings och Västerås hamnar spelar en viktig roll i det svenska transportsystemet. Dessa hamnar är beroende av en väl fungerande sluss i Södertälje. Jag delar också Staffan Angers uppfattning att sjöfarten i Mälaren är viktig för näringslivets transporter.
Hur Mälarsjöfarten och slussen i Södertälje kommer att se ut i framtiden beror bland annat på det slutliga utfallet av Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande som presenterades den 1 oktober förra året samt i utredningens delbetänkande som presenterades i november 2006. Denna utredning redovisar bland annat vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra översvämningar i Mälaren.
Klimat- och sårbarhetsutredningen visar att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna, och anpassningen till klimatförändringarna bör påbörjas redan i dag.
Utredningen föreslår därför att avtappningskapaciteten genom Södertälje sluss samt slussen vid Söderström i Stockholm ökas. Kostnadsansvaret bör enligt utredningen delas mellan kommunerna runt Mälaren och staten.
Regeringen gav i början av det här året i uppdrag till bland annat Sjöfartsverket att utveckla regionala systemanalyser som ska tydliggöra förutsättningarna för bland annat regional, kommunal och privat medfinansiering av olika infrastrukturprojekt.
Sjöfartsverket kommer senast den 30 september i år att redovisa sitt uppdrag och slutsatserna där tillsammans med Klimat- och sårbarhetsutredningens analyser kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens slutliga ställningstagande till vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller slussen i Södertälje.
Anf. 77 Staffan Anger (M)
Herr talman! Jag ber att få tacka infrastrukturminister Åsa Torstensson för ett positivt svar vad gäller utbyggnaden av slussen i Södertälje.
Ministern påpekar helt korrekt att Västerås och Köpings hamnar spelar viktiga roller i det svenska transportsystemet, och hamnarna är beroende av en väl fungerande sluss i Södertälje.
Befintlig sluss är 80 år gammal och har klarat en utveckling mot allt större tonnage. Det har varit en utveckling under lång tid, men nu räcker inte de gamla slussmåtten från 1924.
För Mälarsjöfartens framtid och därmed även hamnverksamhetens utveckling är utbyggnaden av slussen i Södertälje en absolut nödvändighet med hänsyn till möjligheten att ta in fartyg i Mälaren med den nya bredden på 23-24 meter och en längd på 160-170 meter.
Uteblir investeringen kommer Mälarsjöfarten att minska i omfattning för att så småningom helt tyna bort, eftersom de nya fartyg som byggs kräver större mått på slussen.
5 miljoner årston gods passerar slussen i Södertälje på väg in i eller ut från Mälaren. Motsvarande godsmängd skulle belasta det redan tyngda vägnätet med 600-700 lastbilar per dag, vilket skulle öka koldioxidutsläppen väsentligt. Vi måste i stället öka sjöfrakterna i landet för att få ned koldioxidutsläppen från lastbilarna.
Slussen i Södertälje har utöver sin betydelse för sjöfartens utveckling på Mälaren även betydelse för regleringen av vattenståndet. En investering ger också möjlighet till en ökad avtappning, från 70 kubikmeter per sekund till 400 kubikmeter per sekund.
Klimat- och sårbarhetsutredningen visar att Sverige kraftigt kommer att påverkas av klimatförändringar och därmed även Mälaren.
Mälaren är vattentäkt för ett flertal städer, bland annat Västerås. Mälaren är därmed känslig för översvämningar och andra störningar. Klimat- och sårbarhetsutredningen rekommenderar en investering i slussen i Södertälje. Det är naturligtvis en väldigt viktig rekommendation. Det brådskar med en investering i slussen i Södertälje, vilken kommer att ta tre till fem år efter beslut.
En dialog har sedan år 2000 förts mellan ägarna av Mälarhamnar, alltså Västerås stad och Köpings kommun, och Sjöfartsverket för att ersätta en renovering av slussen i Södertälje med en utbyggnad. En utbyggnad möjliggör en 50-procentig ökning av dagens tonnage genom Södertälje kanal.
Sjöfartsverket kontaktade regeringen redan hösten 2003 och framförde att en investering i utbyggnad av slussen är av en sådan storleksordning, 660 miljoner i 2003 års penningvärde, att den inte kan hanteras inom ramen för verkets normala investeringsplaner. I övrigt konstaterade Sjöfartsverket, efter teknisk utredning och genomförd samhällsekonomisk kalkyl, att utbyggnaden är tekniskt genomförbar och samhällsekonomiskt lönsam.
Upprepade kontakter har sedan tagits med regeringen och den gamla regeringen för att hitta en lösning i denna fråga.
Anf. 78 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Slussens utbyggnad i Södertälje och framtiden för hamnarna i Köping och Västerås var en av valrörelsens stora frågor i Västmanland. Anledningen till det var den dåvarande regeringens oförmåga att göra någonting åt situationen, alltså skapa framtida möjligheter till sjöfart till det inre av Mälardalen.
Det här är viktigt. Västmanland är ett av Sveriges främsta industrilän och har stora behov av transporter och givetvis helst också miljövänliga sådana. Västmanland är också ett transportkors för transporter i Mälardalen. Utbyggnaden av slussen är alltså en nyckelfråga inför framtiden som snarast bör lösas.
Jag har själv deltagit i ett otal debatter här i kammaren och även motionerat i den här frågan. Orsaken till de många debatterna har varit att oppositionen numera försöker ge nuvarande regering svartepetter i fråga om vem det är som är orsaken till att det tar så lång tid att göra någonting åt situationen i Södertälje.
Jag tar det som ett tecken på att man nu har insett vem det är som har svartepetter, eftersom man inte deltar i debatten här i dag.
Jag upplever statsrådets svar på Staffan Angers interpellation som positivt, och jag vet att statsrådet var på besök i Västmanland för ett år sedan och är insatt i den situation som vi har.
Statsrådet lyfter också fram Klimat- och sårbarhetsutredningen och behovet av investeringar för att klara en ökad avtappning av Mälaren via våra slussar. Jag delar uppfattningen att det här är ett gemensamt ansvar för staten och kommunerna kring Mälaren. Men jag vill ändå lyfta ett varningens finger i och med att vattendomen för Mälaren nu är uppe och ses över mot bakgrund av Klimat- och sårbarhetsutredningen.
Möjligheten till avtappning av Mälaren finns såväl i Stockholm som i Södertälje. Nu när en översyn sker och aktualiseras av Stockholms hamnar, som står för vattendomen, finns det en strategisk risk att intressenter vill förlägga avtappningen till slussen vid Södertörn av ekonomiska skäl. Ett sådant synsätt skulle innebära dels att avtappningsfrågan skjuts på framtiden, dels att ekonomiska resurser tas bort från Slussens utbyggnad i Södertälje.
Jag förväntar mig att den process som nu är i gång sköts på ett sådant sätt att sårbarhetsfrågorna sätts i fokus och inte ekonomiska särintressen.
En annan faktor som talar för en skyndsam hantering av frågan är den kommunala hanteringen av slussförändringarna i Södertälje. En utbyggnad av slussen är en planfråga och därmed också en fråga för en miljökonsekvensbeskrivning.
Vi vet att den här typen av planärenden kan ta tid. Därför bör man skynda på frågan. En avsiktsförklaring från regeringens sida, som underlag för den kommunala processen, vore därför bra, så att man kan komma i gång med det här planarbetet.
Herr talman! Statsrådets svar ger öppningar inför framtiden även om några frågetecken kvarstår. Frågan om medfinansiering, privat, regionalt, kommunalt, är en fråga som vi får svar på under tidig höst.
Jag förväntar mig inte ett mer utvecklat svar, men jag vill ändå skicka med statsrådet de här två frågetecknen i den fortsatta behandlingen. De gäller alltså vattendomen och den kommunala planprocessen.
Anf. 79 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det är inte första gången som vi debatterar slussen i Södertälje, inte ens under denna mandatperiod.
Jag tycker att det är bra att Staffan Anger har tagit upp frågan igen, för det är en viktig fråga. Och jag tackar statsrådet för svaret.
Det finns många infallsvinklar på detta. Jag tillhör inte dem som är bosatta i Västmanland. Jag tillhör däremot dem som är bosatta i det län där Södertälje ligger. Därför blir perspektivet något annorlunda.
Så här är det i många sammanhang. Trafikinvesteringar som egentligen inte berör den ort där de görs berör ändå orten i högsta grad. Så är det med Södertälje.
Södertälje har i grund och botten inget intresse av slussen, för det är egentligen Mälarhamnarna som har det. Däremot har Södertälje andra orsaker till att vara intresserad av att se till att denna fråga löses. Det gäller inte minst ur miljösynpunkt. Det är ju två delar i den här frågan.
Det är bland annat frågan om utsläppen från Mälaren. Där skulle jag vilja ställa en fråga till statsrådet. Klimat- och sårbarhetsutredningen säger att kostnaderna ska fördelas mellan kommunerna runt Mälaren och staten. Då kan man titta på hur det var i Arvika. Där drabbades ju försäkringsbolagen. När det väl blev översvämningar drabbades försäkringsbolagen oerhört hårt. Man kan diskutera detta, om det är rimligt att inte försäkringsbolagen och försäkringstagarna tar något ansvar för den finansieringen. Det tror jag är en klok infallsvinkel att se till i den delen.
Sedan är det på det sättet att en del av investeringarna har gjorts av miljöskäl. De södra slussportarna i Södertälje är bytta. Det är bara de norra som är kvar och som väldigt mycket påverkar hur mycket man kan släppa ut där.
Rent tekniskt kan man bygga ut slussen i Södertälje med 50-100 meter. Som har sagts i den här debatten skulle det påverka väldigt mycket hur mycket båttonnage som man kan ta in i Västerås och så vidare. Då måste man också fundera på följande: Är det rimligt att detta inte påverkar hamnavgifterna i framtiden i Västerås och Köping? Det är också en annan finansieringskälla till detta. Om man gör en sådan investering måste man titta på detta.
Om man funderar på det andra alternativ som finns, nämligen att man skulle bygga en lite mindre sluss för fritidsbåtar, då kan också Södertälje tänka sig att vara med och investera i denna, däremot inte i den stora slussen eftersom det inte är några båtar som anlöper Södertälje som har nytta av den. Där finns ju Södertälje hamn som är en stor och betydande hamn. Vi vet alla hur vackert det är när man tittar ut över Igelstabron som SJ har byggt över dessa hamnar.
Min fråga till statsrådet i denna viktiga fråga är: Måste man inte lösa denna fråga inom rimlig tid för att få loss pengar i detta sammanhang? Staffan Anger och Jörgen Johansson har helt klart rätt i fråga om detta. Då måste man se till att det är fler som kan ta ansvar för investeringarna, i Västerås och i Köping men också i Södertälje. Också av klimatskäl måste man göra detta. Är det inte på det sättet att vi alla som bor runt Mälaren kanske måste vara med och betala någonting på våra försäkringar för att vi inte ska drabbas av det som många husägare i Arvika drabbades av för några år sedan?
Anf. 80 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Som interpellanten Staffan Anger och andra har sagt beror det på flera intressenter att det blir en bra lösning när det gäller slussen i Södertälje. Jag har mött detta framför allt utifrån ett näringslivsintresse i form av uppvaktningar och artiklar som Staffan Anger har lämnat över till mig. Det handlar om engagemanget för att fortsatt ha bra förutsättningar för godstransporter och därmed vikten av att man skapar förutsättningar för investeringar i slussen i Södertälje. Men inte desto mindre har den naturligtvis ett mycket tydligt samband med de risker och de sårbarhetssituationer som dagens infrastruktur nu står inför och kanske till viss del redan har blivit drabbad av. Det kommer att krävas tydligare säkerhetsanalyser och säkerhetsåtgärder. Men det handlar framför allt om att förebygga ett eventuellt kommande ökat tryck på grund av klimatförändringar.
Därför är naturligtvis det som Klimat- och sårbarhetsutredningen har lämnat ifrån sig en oerhört viktig del i det samlade ansvaret när regeringen därefter går vidare med detta.
Det finns ett engagemang och ett tryck att man ska överföra ytterligare gods på sjöfarten, i detta sammanhang utifrån näringslivet i och kring Västmanland och så vidare. Det får naturligtvis också konsekvenser på de investeringar eller kommande ytterligare kostnader som skulle krävas.
Staffan Anger angav vikten av att det också görs investeringar för att man ska kunna ta emot större fartyg. Större fartyg innebär ytterligare krav på muddringar för säkerheten i fråga om djup och bredd. Det är i sin tur miljöpåverkande, som i sin tur kräver miljökonsekvensanalyser.
Detta är alltså en mycket komplex fråga i sig, precis som Gunnar Andrén säger. Det finns minst två sidor när det gäller de åtgärder som krävs för slussen i Södertälje.
Inte desto mindre tror jag att det är viktigt att vi också ser att Sjöfartsverket, som har ansvaret för slussarna i Södertälje, arbetar med de gamla portarna och har ersatt portarna nedströms med nya. Man analyserar och har påbörjat en projektering av slussportarna uppströms för att undersöka vilka möjligheter det finns att sätta dit slussportar som gör det möjligt att öka avtappningskapaciteten jämfört med i dag.
Det är naturligtvis viktigt att se att det pågår ett arbete. Vi befinner oss alltså inte i en stillastående situation även om det är andra åtgärder som interpellanten och övriga debattörer efterfrågor just i syfte att stärka situationen i fråga om godstrafik till sjöss. Men jag tror att det är viktigt att vi har med oss att det också vidtas åtgärder i dag.
Anf. 81 Staffan Anger (M)
Herr talman! Tidsfaktorn är väldigt viktig i denna fråga. Det är inte bara för klimatets skull utan för att tonnagets storlek ökar och att det blir svårare och svårare att få en rationell hantering. Kommer båtarna inte in i Mälaren till en vettig kostnad blir det inget tonnage den vägen, utan då är det lastbilar som är alternativet.
Det är alldeles riktigt som ministern säger att det pågår arbete. I fredags i förra veckan träffades en delegation från Västmanland med landshövding Mats Svegfors i spetsen. Kommunalråden i Västerås och Köping var med samt ledningarna för hamnarna. Man träffade Sjöfartsverkets ledning. Man beslöt då att gå igenom situationen vad gäller slussen i Södertälje för att nå en gemensam slutsats som kommer att presenteras för regeringen den 1 september 2008.
Jag vill gärna understryka att kommunerna är beredda att ekonomiskt stödja projektet. Detta är ett väldigt viktigt projekt för Västerås kommun och även för Köping. Det innebär att det finns möjligheter att få en investering till slussen i Södertälje i tid för regeringens infrastrukturproposition i oktober 2008. Tidsfaktorn är viktig.
Jag håller med ministern om att en fråga som måste diskuteras ytterligare är muddringsfrågan. Det är nya säkerhetsavstånd nu. Man går från ett säkerhetsavstånd på 60 centimeter till 80 centimeter. Därför kan det behövas mer muddring i farleden med tanke på de nya säkerhetsfrågorna som bland annat EU har tagit upp.
Ministern sade också att näringslivet stöder detta. Ja, så är det verkligen. Man har arbetat med denna fråga sedan 90-talet. Man har gjort uppvaktningar, man har skrivit brev, och man har skrivit debattartiklar i tidningarna, bland annat under den senaste veckan. Det är en enhällig uppslutning kring detta transportslag och Mälarsjöfarten, och man är beredd att göra ett
commitment
i dessa hamnar långsiktigt för att det ska bli en vettig ekonomi.
Herr talman! Jag tror att vi ganska snabbt kan komma till en lösning i denna fråga.
Anf. 82 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag delar Gunnar Andréns uppfattning att Södertälje kanske inte är direkt berörd av effekterna av förändringen av slussen i Södertälje. Men jag är övertygad om att herr talman skulle kunna ha en lång utläggning om varför Södertälje ligger där det ligger, kanske på grund av att just slussen finns i Södertälje.
Jag vill säga några ord om medfinansieringen av infrastrukturprojektet. Vi kan konstatera att hemma i Västmanland bedriver oppositionen en kampanj mot regeringens politik vad gäller medfinansiering. Man säger att kommuner och landsting inte ska behöva välja mellan spår och skola eller mellan väg och vård. Det är de slagord som används.
Synsättet är något förvånande i ett västmanländskt perspektiv eftersom vi har en mångårig tradition av medfinansiering just i Västmanland och Mälardalen. Redan i samband med Mälarledens fördjupning i slutet av 1960-talet gick landstinget in och satsade pengar för att få till stånd denna. I slutet av 1980-talet gick landstinget tillsammans med berörda kommuner in och satsade på Mälarbanans utbyggnad, så traditionen med medfinansiering finns i länet. Därför är det bra att man redan nu från Västerås och Köpings kommuner går ut och säger: Vi är beredda att göra en medfinansiering på samma sätt som tidigare gjorts.
Var har ni i oppositionen varit under alla dessa decennier? Det ni kritiserar är ingenting nytt.
Anf. 83 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Bland det mest positiva i den här debatten är, tycker jag, att vi lyfter fram olika sjöfartsfrågor. Det känns väldigt bra att Åsa Torstensson är engagerad i de frågorna. Sjöfartsfrågorna har ju under en lång tid kommit att få stå tillbaka. Anledningen till att de nu blir aktuellare är helt enkelt att tonnaget har ökat.
I den region som jag företräder har vi också andra projekt, till exempel Horstensleden, där det handlar om en säkerhetshöjning. Där är det inte fråga om så stora investeringar. Men investeringar i storleksordningen 150 miljoner kronor kan bli aktuella under de närmaste åren. Också de måste finansieras. Jag begär dock inte att få svar av statsrådet i den här frågan.
Jag har tagit upp frågor i två hänseenden. Det gäller att se till det blir vidgade finansieringsmöjligheter. Jag tror att det - jag tänker då på Klimat- och sårbarhetsutredningen - är fel att lägga allt på kommunerna. Man måste fundera på om inte också försäkringsbolagen och vi själva måste vara med och betala för en ökad säkerhet när det gäller kampen mot översvämningar. Det som hände i Arvika gör att vi alla har anledning att fundera på hur vi har det med tanke på detta med att få en förbättrad säkerhet.
Dessutom måste man - om den stora investeringen i Södertälje ska färdigställas, vilket måste göras - se till att också de som drar nytta av detta i framtiden kommer att få ta något mer av de kostnader som blir. Det gäller då dem som nyttjar hamnarna i Västerås och Köping.
I övrigt tror jag att man i Södertälje kan vara väldigt intresserad av detta eftersom det blir en förnyelse av Södertäljes stadskärna, vilket också är viktigt.
Slutligen: Jag håller med Jörgen Johansson och är övertygad om att talmannen skulle kunna hålla ett utmärkt föredrag om varför Södertälje ligger där det ligger.
Anf. 84 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att se Mälarhamnarna som en del av en infrastrukturkedja. Då berörs naturligtvis fler än de specifika kommuner utifrån vilka Staffan Anger och Jörgen Johansson diskuterar.
I det här sammanhanget berör åtgärderna och effekterna när det gäller slussen i Södertälje mer än enbart svenskt näringsliv med anledning av de sårbarhets- och klimatdiskussioner som vi nu har så högt upp på dagordningen.
Det pågår ett arbete utifrån att Sjöfartsverket tillsammans med övriga transportverk har i uppgift att senast den 30 september beskriva och dra slutsatser av Klimat- och sårbarhetsutredningen men också göra mer systemanalyser av transportsystemet. Detta åligger också länsstyrelserna och annan regional nivå som finns i de sammanhangen.
Detta ska alltså förankras och göras tillsammans med både näringsliv och regionala och lokala företrädare. Det arbetet är oerhört viktigt just för att sätta Mälarhamnar i ett större sammanhang.
En annan åtgärd med anledning av klimatdiskussionen generellt är att vi har gett Sika och våra verk i uppdrag att utreda och analysera vilka möjligheter och vilka incitament som egentligen finns när det gäller att föra över gods från ett transportslag till ett annat. Det talas mycket om att det är lätt att med ekonomiska styrmedel föra över gods från ett transportslag till ett annat. Men det finns också de som är kritiska till den synpunkten. Därför vill vi ha en regelrätt analys för att också kunna skapa förutsättningar för att göra rätta prioriteringarna i den infrastrukturplanering som vi ska ange och som sträcker sig lite längre fram i tiden.
Viktigt är att Klimat- och sårbarhetsutredningen, som ska resultera i en proposition, har i uppgift att skapa ett underlag och förutsättningar för analyser och för att förebygga så att vi inte hamnar i en Arvikasituation. Därför tror jag mer på att utredningens inriktning beträffande det offentligas roll är tydligare i ett förebyggande arbete än att försäkringsbolagen kommer in i ett skede där det redan är katastrof eller ett problem uppkommit.
Som jag sagt är Klimat- och sårbarhetsutredningen viktig med anledning av åtgärderna kopplade till slussen i Södertälje. Den propositionen är en viktig del för vilka åtgärder som så småningom kommer att vidtas. I dagsläget är det kanske inte så lätt att avgöra vilka summor vi har att hantera. Vi pratar om drygt 600 miljoner kronor i ett tidigare underlag som den tidigare regeringen fick. I dag är det svårt att avgöra om det är realistiska summor man pratar om. Det där får vi återkomma till med anledning av det underlag som finns och det arbete som nu pågår i departementet.
Anf. 85 Staffan Anger (M)
Herr talman! Den utredning som nu pågår mellan Sjöfartsverket och kommunerna kommer att innebära att vi mer bestämt vet vad som är den verkliga investeringshöjden på detta. Det är klart att det blir något mer än 660 miljoner till 2003 års penningvärde. Även om inflationen inte har varit särskilt hög kan muddringen öka kostnaderna en del.
Jag vill gärna framhålla att alliansregeringen i motsats till den gamla socialdemokratiska regeringen verkligen tar infrastrukturfrågorna på största allvar och förstår vikten av att bygga framtidens Sverige. Socialdemokraterna lämnade efter sig endast ett stort underskott vad gäller infrastrukturen samt en ofinansierad önskelista över investeringar i infrastruktur.
Vi är imponerade av hur infrastrukturministern och hennes medhjälpare besökt olika platser i Sverige, från norr till söder, för att få en god uppfattning om investeringsbehoven. Det är inte så lätt att täcka in allting.
Vi vill, som Jörgen Johansson här tidigare sade, tacka för besöket i Västmanland och i Västerås hamn. Jag vill också tacka för det positiva svaret på min interpellation. Vi är övertygade om att regeringens infrastrukturproposition kommer att bli en viktig milstolpe för ett växande och bättre Sverige. Slutligen vill jag tacka ministern för svaren.
Anf. 86 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag vill tacka deltagarna i denna interpellationsdebatt för den här diskussionen. Som flera av er har sagt handlar det kanske inte enbart om slussen i Södertälje och om investeringar i den utan också om sjöfartens roll framöver och dess möjligheter att spela en större roll framöver utifrån klimatet och den sårbara situation som vi i dag befinner oss i och utifrån de åtgärder som krävs för att minska koldioxidutsläppen.
Inte desto mindre ska det också konstateras att själva investeringen i slussen i Södertälje har två oerhört viktiga ben. Också det måste lösas. Ett ben handlar om intresset för att stärka sjöfarten och därmed få in tyngre och större fartyg, vilket naturligtvis får ytterligare konsekvenser när det gäller behovet av muddring som i sin tur också är miljöpåverkande.
Samtidigt måste vi analysera konsekvenserna av det som Klimat- och sårbarhetsutredningen lämnat ifrån sig - detta med vikten av att göra investeringar för att möta kommande situationer eller den situation vi nu befinner oss i med anledning av den förändrade klimatsituationen.
Självklart måste också alla som lyssnar på debatten vara införstådda med att situationen för slussen i Södertälje inte är någon nyuppkommen situation nu 2008. Redan i början av 2000-talet lyftes den fram som en viktig fråga från Sjöfartsverkets sida. Därmed har den diskuterats under många år både från näringslivet och från lokala och regionala politiska företrädare.
Vi ska ha med oss det. Samtidigt har det under tiden dragit i väg, och tidsaspekten har gett nya underlag utifrån just sårbarhetsaspekterna. Det gör att det är bra att Sjöfartsverket nu tillsammans med andra företrädare återkommer till regeringen med en uppdatering om vad som behöver göras och vilka åtgärder man är beredd att vidta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.