Missbruk av nystartsjobb
Interpellation 2023/24:387 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-01-25
- Överlämnad
- 2024-01-26
- Anmäld
- 2024-01-30
- Sista svarsdatum
- 2024-02-09
- Svarsdatum
- 2024-02-16
- Besvarad
- 2024-02-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
I Riksrevisionens rapport Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga brister pekas nystartsjobben ut som den lönesubvention med högst risk för missbruk. Anledningen är dess utformning med en relativt hög ersättning, samtidigt som kraven på arbetsgivaren liksom kontrollerna inför beslut är betydligt lägre än vad som gäller för övriga subventionerade anställningar.
Att det inte finns krav på att anställningsvillkoren – förutom lönen – ska vara i nivå med kollektivavtalade villkor innebär att arbetsgivaren varken är skyldig att se till att den anställde är försäkrad eller att premier för tjänstepension betalas in.
Inför beslut om nystartsjobb sker inte heller någon arbetsmarknadspolitisk bedömning, vilket innebär att det inte heller görs något arbetsplatsbesök eller att arbetstagarorganisationerna får möjlighet att yttra sig om arbetsplatsens lämplighet. Riksrevisionen uppger i rapporten att Arbetsförmedlingens handläggare sällan ens har kontakt med vare sig arbetsgivare eller arbetstagare före beslut om nystartsjobben. De pekar ut detta som en trolig anledning till att nystartsjobb är den subventionerade anställning som är vanligast förekommande i Arbetsförmedlingens polisanmälningar.
Bristen på krav och kontroller ökar risken för fusk, missbruk och arbetslivskriminalitet. Dessutom riskerar arbetstagare att utnyttjas och fara illa på arbetsplatser där arbetsvillkor eller arbetsmiljö är dåliga.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att motverka fusk och missbruk i nystartsjobben och för att säkerställa att individer anställda med nystartsjobb inte utnyttjas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:387
Webb-tv: Missbruk av nystartsjobb
Dokument från debatten
- Fredag den 16 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:73
- Protokoll 2023/24:73 Fredagen den 16 februariProtokoll 2023/24:73 Svar på interpellation 2023/24:387 om missbruk av nystartsjobb
Protokoll från debatten
Anf. 10 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka fusk och missbruk i nystartsjobben och för att säkerställa att individer anställda med nystartsjobb inte utnyttjas.
I sin fråga refererar Serkan Köse till Riksrevisionens granskningsrapport: Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga är högt prioriterat av regeringen. Självklart ska utbetalningar från välfärdssystemen vara korrekta.
Nystartsjobb är efter lönebidrag den vanligast förekommande formen av subventionerad anställning. En hög andel av personer med nystartsjobb etablerar sig på arbetsmarknaden efter avslutad tid med stöd.
Ingen form av felaktigt utnyttjande av offentliga medel är acceptabel. Hur omfattande de felaktiga utbetalningarna avseende subventionerade anställningar är lämnar Riksrevisionens rapport inte något svar på. Men att det finns allvarliga risker är illa nog. Jag kan försäkra att regeringen tar frågan på stort allvar.
Enligt regleringsbrevet för 2024 ska Arbetsförmedlingen bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Arbetsförmedlingen hanterar ska därför minska. Arbetsförmedlingen ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter.
Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag. Förslaget syftar till att ge berörda statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor tillgång till uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Förslaget syftar även till att ge de statliga myndigheter som deltar i samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra och följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser.
Vad gäller arbetslivskriminalitet gav regeringen i december 2023 ett förlängt uppdrag till de samverkande myndigheterna om att fortsätta sitt tidigare uppdrag under 2024. Regeringen avser att senast under tredje kvartalet 2024 återkomma med ett förnyat uppdrag. Delegationen mot arbetslivskriminalitet ska, i enlighet med sina direktiv, redovisa en uppföljning och analys av myndigheters samverkan senast den 23 februari 2024. Det förnyade uppdraget ska beakta förslagen i delbetänkandet och innebära ett effektivare genomförande av regeringens prioriteringar, bland annat att arbetet ska slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö och människoexploatering genom arbete.
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport till regeringen den 21 november med anvisning att inom fyra månader från överlämnandet lämna en skrivelse till riksdagen med anledning av rapporten.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en sådan skrivelse i närtid.
Anf. 11 Serkan Köse (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
I januari hade drygt 23 000 personer nystartsjobb, en lönesubvention som infördes av den borgerliga regeringen 2007 och som inte är ett vanligt arbetsmarknadspolitiskt program som kräver en anvisning från Arbetsförmedlingens handläggare. I stället bygger nystartsjobb på en rättighetslagstiftning, vilket innebär att subventionen är en rättighet. Det krävs därför inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning så länge den anställde uppfyller vissa, förhållandevis vida, kvalificeringsvillkor.
Nystartsjobben, som var en del av den borgerliga regeringens reformagenda, syftade till att förenkla och sänka kostnaderna för företag att anställa personal. Deras enkla utformning jämfört med andra former av subventioner har troligtvis lett till att fler personer har fått anställning. Dock har detta även medfört större utmaningar, vilket innebär att vissa av de jobb som subventionen hjälpte till att skapa sannolikt hade uppstått även utan ekonomiskt stöd från staten. Detta beror förmodligen på att arbetsgivare har möjlighet att välja ut arbetslösa som redan har en starkare relation till arbetsmarknaden och står närmare den. Detta bekräftas av data från Arbetsförmedlingen som visar att individer som erhållit anställning genom nystartsjobb har haft en mer fördelaktig position på arbetsmarknaden jämfört med dem som blivit anställda genom andra anställningsstöd.
Riksrevisionen har nu granskat om kontrollen av de subventionerade anställningarna är effektiv. I den granskningen pekas nystartsjobben ut som den lönesubvention där risken för missbruk är störst. Anledningen är deras utformning med en relativt hög ersättningsnivå samtidigt som kraven på arbetsgivaren, liksom kontrollen inför beslut, är betydligt lägre än vad som gäller för övriga subventionerade anställningar.
Herr talman! Det är svårt för Arbetsförmedlingen att kontrollera löner och försäkringar när arbetsgivare saknar kollektivavtal. Det är också komplicerat att återkräva felaktigt utbetald ersättning på grund av hur regelverket är konstruerat. Arbetsgivare som medvetet har missbrukat systemet kan strunta i att betala och vänta på att bli stämda av Arbetsförmedlingen i allmän domstol, vilket kan ta flera år eller inte alls bli av.
Att det inte finns krav på att anställningsvillkoren - förutom lönen - ska vara i nivå med kollektivavtalade villkor innebär att arbetsgivaren varken är skyldig att se till att den anställde är försäkrad eller att premier för tjänstepension betalas in.
Inför beslut om nystartsjobb sker inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning, vilket innebär att det inte heller görs något arbetsplatsbesök. Arbetstagarorganisationerna får heller inte möjlighet att yttra sig om arbetsplatsens lämplighet.
Riksrevisionen uppger i rapporten att Arbetsförmedlingens handläggare sällan ens har kontakt med vare sig arbetsgivare eller arbetstagare före beslut om nystartsjobben. De pekar ut detta som en trolig anledning till att nystartsjobben är den subventionerade anställning som är vanligast förekommande i Arbetsförmedlingens polisanmälningar.
Återigen: Bristen på krav och kontroller ökar risken för fusk, missbruk och arbetslivskriminalitet. Dessutom riskerar arbetstagare att utnyttjas och fara illa på arbetsplatser där arbetsvillkor eller arbetsmiljö är dålig.
Med anledning av detta ställde jag en konkret fråga till statsrådet Johan Pehrson om vilka åtgärder han avser att vidta för att motverka fusk och missbruk i nystartsjobben och för att säkerställa att individer anställda med nystartsjobb inte utnyttjas.
Jag upprepar min fråga: Vad avser statsrådet att göra för att hantera frågan om nystartsjobben?
Anf. 12 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! I svaret till interpellanten Serkan Köse räknade jag upp ett antal åtgärder som nu vidtas.
Det är otroligt angeläget att komma till rätta med fusk, fel och ren kriminalitet, och vi jobbar nu brett med detta. Vi stärker hela rättsväsendet med stora satsningar på de brottsbekämpande myndigheternas förutsättningar att komma åt de krafter som ligger bakom kriminaliteten. Det är ju inte så att det bara är någon enskild person som får för sig att här ska det fuskas lite, utan det är ofta organiserat.
Vi pratar om en grov brottslighet som håller på att äta sig in i samhällskroppen - ta bara Södertälje, där man kämpar enormt med detta. Därför är det väldigt bra att det till exempel i Arbetsförmedlingens styrelse finns företrädare från, hör och häpna, Södertälje kommun som har kunskap, erfarenhet och faktiskt passion - jag pratar om en socialdemokrat - och som kämpar för ordning och reda, mot gängen och mot den organiserade brottslighet som tuggar sig in i benmärgen i vårt samhälle.
Vi genomför det stora. Vi hyvlar ned sekretess och driver fram samarbete för att kunna köra register och jämföra. Vi har också satt igång Utbetalningsmyndigheten. Allt det här syftar till att rätt person ska ha rätt stöd. Den som inte har rätt till det stödet ska inte få det, och fuskar man ska man straffas.
Det är väl det jag vill säga att vi gör. Sedan kan jag ha respekt för att Serkan Köse inte tycker att det är tillräckligt.
Vad gör vi gällande Arbetsförmedlingen? De jobbar alltså med det här uppdraget. Jag och regeringen kommer att återkomma med ett svar på den skrivelse som riksdagen har skickat till oss med Riksrevisionens värdefulla analys. Det svaret kommer att innehålla en del saker som vi redan har gjort, men vi kommer också att peka ut vad vi tror att vi kommer att behöva göra ytterligare.
Herr talman! Interpellanten pekar ut en sak som är viktig, och det är att när man har egen rättighet och så att säga själv kan begära ett nystartsjobb är det, om man sköter sig och allting är uppfyllt och korrekt, mindre byråkratiskt på det sättet att det inte sker en arbetsmarknadsprövning. Själva utvärderingen visar att de här jobben fyller en funktion, men det är inte det enda stödet. Vi har allt från lönebidrag till särskilda anställningar inom Samhall. Det görs anpassningar, och det finns även andra insatser.
Nu är etableringsjobben äntligen på plats, vilket jag är väldigt glad för. Även många socialdemokrater har förtjänstfullt kämpat för detta. Som liberal är jag glad över att kunna leverera det här, så nu gäller det att vi tillsammans ser till att den här typen av stöd används på ett bra sätt för att få in fler människor på arbetsmarknaden.
Det behövs en mångfald av åtgärder, och vi kommer att fortsätta leverera alla åtgärder vi kan.
Jag nämnde också insatserna mot arbetslivskriminalitet som man rimligen, herr talman, får säga att detta hör till. Arbetslivskriminalitet kan vara del av ett mer systematiskt brott mot det svenska samhället och mot individer, och vi kommer att fortsätta att växla upp när det gäller detta, för det är helt centralt.
Vi gör alltså det som jag nämner i mitt svar, och vi kommer att göra mer. De lagstiftningsförändringar som vi nu genomför skulle dock ha genomförts för åtta nio år sedan.
Anf. 13 Serkan Köse (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret!
Vi socialdemokrater har länge efterfrågat att arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska vara behovsprövade och individuella. Vi har krävt skärpta kontroller, förbättrade möjligheter för fackförbunden att kontrollera arbetsplatser och krav på att företag som nyttjar subventioner ska följa kollektivavtalade villkor. Dessa steg är viktiga för att försvara arbetstagarnas rättigheter och garantera att statliga medel används på ett ansvarsfullt sätt.
Herr talman! Årligen betalas det ut 18 miljarder i statliga medel till subventionerade anställningar - 18 miljarder! Det berör cirka 150 000 människor. Mer än 1 miljard av dessa 18 miljarder bedöms betalas ut felaktigt, enligt Arbetsförmedlingens egna beräkningar. En överväldigande majoritet, 85 procent, av dessa felaktiga utbetalningar beror på fel orsakade av arbetsgivare, både avsiktligt och oavsiktligt.
Vi socialdemokrater delar uppfattningen att subventionerade anställningar är viktiga åtgärder. Det finns många människor, målgrupper, i vårt samhälle med olika förutsättningar som behöver stödet. Det är också viktigt att det finns olika typer av statlig stimulans och åtgärder för att hjälpa de människor som behöver stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Men det krävs en förstärkt kontroll av de subventionerade anställningarna. Det är nödvändigt för att vi ska kunna motverka fusk och minimera risken för felaktiga utbetalningar på närmare bestämt 1 miljard kronor. Återigen handlar det om att säkerställa att offentliga medel används på det mest ansvarsfulla och effektiva sättet, vilket också Johan Pehrson nämnde i sitt svar.
Riksrevisionens rapport är hård i sin kritik. Bland annat lyfter man fram att utformningen av stöden kan underlätta missbruk, bland annat är vissa delar av kontrollerna ineffektiva. Det finns också kritik mot riskerna med utformningen av insatserna, bland annat skenanställningar och dåliga arbetsvillkor. Insatserna går också till personer som inte har rätt till dessa anställningar.
Riksrevisionen är hård i sin granskning, situationen ser ut som den gör och det är fråga om en rättighetsbaserad åtgärd. Så länge det är fråga om en rättighetsbaserad åtgärd är jag rädd för att vi kommer att fortsätta att se problemen.
Jag förstår att dåvarande alliansregeringen och den nuvarande regeringen har satsat helhjärtat på nystartsjobben och tror att de ska leda till fler jobb. Men hur tänker statsrådet agera för att sätta stopp på missbruket här och nu? Jag ser fram emot regeringens svar på skrivelsen, och jag väntar på vilka förslag regeringen tänker lägga fram. Men tänker Johan Pehrson redan nu se över utformningen av nystartsjobben utifrån att det är fråga om en rättighetsbaserad åtgärd? Kommer den att vara behovsprövad? Kan statsrådet säga något redan nu? Kommer vi att se någon typ av förändring för nystartsjobben? Jag tror att både statsrådet och jag är måna om att 1 miljard kan användas till mycket annat, inte minst i välfärden.
Anf. 14 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Rättigheter! De är fina, herr talman. Det finns sådana i vår grundlag, och vi liberaler tror på rättigheter. Jag hör att Socialdemokraterna är tveksamma till rättigheter, att så att säga få ett stöd om det inte finns en politisk prövning innan. Det ska vara någon som lägger sig i; om det inte är en politiker ska det vara en statstjänsteman. Det är ändå intressant att ta del av fördelningen.
Herr talman! Men jag är i grunden glad att interpellanten är så engagerad mot fusk, att våra trygghetssystem, till exempel arbetslöshetsförsäkringen, används på ett korrekt sätt. Det är därför vi inte bara vidtar åtgärder för nystartsjobben utan också säger att vi ska vara noga med att Arbetsförmedlingen kontrollerar att människor verkligen står till arbetsmarknadens förfogande. Man ska söka de jobb som finns och vara beredd att tillämpa den faktor som gäller redan i dag, det vill säga vara beredd att flytta på sig från en kommun till en annan, från ett ställe där man bor till en arbetsplats som ligger på ett annat ställe.
Jag utgår från att engagemanget är lika starkt från Serkan Köse, som har väckt en interpellation om att saker ska skötas rätt och riktigt och att människor ska följa de regler som finns. Annars ska Serkan Köse, Johan Pehrson eller någon annan, rimligen myndigheten, sätta stopp för detta.
Låt mig återgå till frågan om nystartsjobben. Vi sänker alltså ersättningsnivåerna eftersom vi inte tycker att ersättningsnivåerna ska vara för höga. De sänks för det här året. Det är tydligt att det ska finnas en finansiering som är mer omfattande från arbetsgivaren så att personer inte ska uppleva att de blir utnyttjade om de gör ett värdefullt jobb, och sedan får de fortsätta med en subventionerad anställning. Det ska bli en högre ersättning.
Det sker många kontroller i dag. Den verksamhet som Arbetsförmedlingen har i dag för kontroller blir nu permanent, och det tycker ni är bra. Det är också en del av uppdraget när man fyller på och förtydligar i regleringsbreven att Arbetsförmedlingens breda ansvar är att bekämpa fusk och fel. Då skulle det vara konstigt om man utelämnade nystartsjobben.
Vad gäller regelverken för nystartsjobben måste jag ändå för protokollets skull få upplysa om att det var den socialdemokratiska regeringen som avskaffade dem. När det gäller de kontrollåtgärder som vi nu inför hade det varit bra om Serkan Köse varit med och infört dem för åtta nio år sedan. Jag hör inte att Serkan Köse är emot. Då hade det varit en bättre situation med färre exempel på fel, fusk eller i värsta fall grov brottslighet.
Anf. 15 Serkan Köse (S)
Herr talman! Jag förstår att Johan Pehrson verkligen slåss för att försvara nystartsjobben. De infördes ju under alliansregeringens tid. Nu ser vi bristerna i systemet med nystartsjobben. Kontrollerna är otillräckliga, och kraven på arbetsgivarna är svaga. Det har lett till fusk, och det har gött arbetslivskriminaliteten. Jag nämnde att 1 miljard betalas ut felaktigt. Jag förstår att Johan Pehrson försvarar nystartsjobben eftersom Johan Pehrson fördubblade resurserna till nystartsjobben. Sedan förstod Johan Pehrson att de kanske inte var riktigt så bra och drog ned lite grann på resurserna till nystartsjobben.
Jag är lite bekymrad över att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har avvisat vårt förslag om skärpta kontroller, särskilt under en tid då arbetslösheten ökar och där det finns ett behov av effektiva arbetsmarknadsinsatser. Det är akut, och det behövs resurser till dessa åtgärder.
Vi har sagt att insatsen ska vara behovsprövad. Det är viktigt att den är behovsprövad och individuell. Johan Pehrson tycker att det är fel när jag säger att insatsen ska vara behovsprövad. Risken med dagens modell är att insatsen går till allt och alla. Så länge man uppfyller villkoren får man med sig stödet. Riksrevisionens rapport visar att stödet används på ett felaktigt sätt i dag. Riksrevisionen har också lagt fram mer konkreta rekommendationer till regeringen, nämligen att anpassa kontrollkraven för att återspegla riskerna med nystartsjobben. Man säger också att det måste ske en översyn av förordningen för att säkerställa goda anställningsvillkor även hos arbetsgivare utan kollektivavtal, och man avslutar med att systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar måste förbättras. Det finns tydliga krav från Riksrevisionen, och vi delar den uppfattningen. Det här är ett system som just nu inte funkar.
Jag ser fram emot Johan Pehrsons svar på skrivningarna, och jag ser fram emot den fortsatta debatten.
Anf. 16 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Jag tackar för en bra debatt. Jag är rätt säker på att vi är eniga om att vi ska motverka fusk, fel och organiserad brottslighet.
Det blir ändå intressant att det ska vara fråga om behovsprövning. Jag tycker att utsatta människor, arbetslösa, också ska ha möjlighet att göra viktiga val, att ta sig vidare i livet.
Man kanske vill gå en utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen för att förstärka sina möjligheter till mer egenmakt och frihet. Man kanske vill ta ut en examen på yrkeshögskolan för att bli mer anställbar. Det skulle vara frihet, och det ska inte behovsprövas.
Om jag som individ har haft svårt att få jobb, och det finns en möjlighet att ta ett nystartsjobb, med sänkta ersättningsnivåer, med den införda ökade kontrollen, kan min position på arbetsmarknaden förstärkas. Behovet finns hos individen, och jag tror på att individen kan ha ett eget ansvar. Jag som liberal tror på människan.
Vi ställer upp, men vi ställer också krav. Därför har vi förstärkt kontrollen när det gäller nystartsjobben.
Alla arbetsmarknadspolitiska insatser är ju svårberäknade - man gör dem innan ett år har börjat, och sedan kommer året. Konjunktur och regionala variationer påverkar hur många - eller hur få - nystartsjobb det blir. Det går inte att se in i framtiden, herr talman.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.