Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion

Interpellation 2023/24:167 av Katarina Luhr (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-11-10
Överlämnad
2023-11-13
Anmäld
2023-11-14
Sista svarsdatum
2023-11-28
Svarsdatum
2023-12-04
Besvarad
2023-12-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Den 8 april 2022 lämnade den parlamentariskt tillsatta kommittén Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål, mål som alla riksdagspartier ställde sig bakom. Beredningens förslag går ut på att det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål om klimatpåverkan från svensk konsumtion och klimatnyttan från export. I förslaget finns även ett paket med förslag på styrmedel och åtgärder för att minska klimatutsläppen från vår konsumtion. Regeringen behöver ta ställning till förslagen innan beslut kan fattas av riksdagen.

Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar en produkts alla utsläpp som sker i alla led innan den konsumeras, oavsett var dessa utsläpp sker, till skillnad från de territoriella utsläppen där man räknar utsläpp inom en viss geografisk plats.

Enligt Naturvårdsverkets siffror var Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. Av dessa utsläpp uppstod 64 procent utomlands. De totala konsumtionsbaserade utsläppen enligt denna uppskattning innebär i genomsnitt 8 ton per person och år för en svensk, vilket kan jämföras med Parisavtalets uppskattning att utsläppsnivån behöver sänkas till cirka 1 ton per person och år.

Storleken på de konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker. Detta innebär att vi med vår konsumtion, med vår import och export, och med krav på det vi köper, allt från kläder och smink till mat, bränsle och byggmaterial, kan påverka utsläppen i de länder vi handlar med och från, till exempel Indien och Kina.

Inom Sveriges miljömålsarbete anger generationsmålet den övergripande inriktningen för Sveriges miljöpolitik och pekar på vikten av att nå målen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige, bland annat genom preciseringen konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Detta innebär att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att undvika en ökad global temperaturökning. Målet understryker att utsläppsminskningar i Sverige inte får ske på bekostnad av miljö eller hälsa i andra länder, vilket understryker vikten av att följa upp och bekämpa även de utsläpp som orsakas av vår import.

De globala klimatutsläppen behöver minskas snabbt; i dag är vi på väg mot en temperaturökning på 2,5 grader och inte de 1,5 grader som Parisavtalet siktar på. Om detta blir verklighet kommer korallreven att slås ut, miljontals människor att tvingas på flykt, skördar att minska och miljarder av människor att drabbas av vattenbrist. Den kvarvarande koldioxidbudgeten för världen att med 50 procents chans klara 1,5-gradersmålet, är cirka 380 miljarder ton koldioxid. Det innebär att koldioxidbudgeten är helt slut om mindre än tio år om världen fortsätter att släppa ut samma mängd koldioxid som år 2022. I dag ökar utsläppen i stället för att minska.

Både regeringspartierna och stödpartiet Sverigedemokraterna brukar trycka på vikten av att ha ett globalt perspektiv i klimatarbetet och att utsläppsminskningar behöver ske i andra länder än i Sverige. Arbetet med att minska konsumtionsutsläppen handlar till stor del om detta. Mer än 60 procent av dessa utsläpp sker utanför Sveriges gräns.

Flera kommuner och regioner arbetar i dag med mål för att minska konsumtionens klimatpåverkan, men åtgärder behövs även på nationell nivå. Även näringslivet har förstått detta, och numera finns både kompetens och kunskap i många olika led. Det är hög tid även för regeringen att sätta fart.

I Miljömålsberedningens delbetänkande från 2022 finns en hel bukett av förslag på både styrmedel och åtgärder för flyg, sjöfart, upphandling, export, cirkularitet, livscykelanalyser och konsumtionsmål.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Hur ser statsrådet på Miljömålsberedningens förslag, och vilka åtgärder vidtar statsrådet och regeringen för att minska Sveriges konsumtionsutsläpp?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:167, Minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion

Interpellationsdebatt 2023/24:167

Webb-tv: Minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 65 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Katarina Luhr har frågat mig hur jag ser på Miljömålsberedningens förslag på styrmedel och åtgärder för att minska klimatutsläppen från konsumtion och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska Sveriges konsumtionsutsläpp.

Miljömålsberedningen har vid det här laget funnits med länge i svensk politik. Många tidigare förslag från beredningen har kommit att bli självklara delar av Sveriges miljö- och klimatpolitik. Jag tycker att det är en styrka för Sverige att vi kan bedriva ett seriöst och brett förankrat parlamentariskt arbete på miljö- och klimatområdet.

Miljömålsberedningen lämnade i april 2022 över sitt delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck till regeringen. Miljömålsberedningen föreslår mål för exportens klimatnytta och konsumtionens klimatpåverkan. Beredningen föreslår också mål för att minska utsläppen från internationellt flyg och sjöfart samt åtgärder för att vår gemensamma offentliga sektor på olika sätt ska gå före i klimatarbetet.

För att få en bättre bild av Sveriges globala klimatavtryck har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att följa upp statistik om exportens effekt på de globala utsläppen med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat.

Det är en styrka att samtliga åtta partier är eniga i att konstatera att klimatfrågan är global. Att klimatfrågan kräver globala svar är en utgångspunkt som jag bedömer är ännu viktigare för denna regering än för den förra. Därför arbetar regeringen vidare med att minska de globala utsläppen på flera olika sätt.

För det första är det viktigt för denna regering att bidra till de globala utsläppsminskningarna genom export både av grön innovation och av varor som produceras med lägre klimatpåverkan än i omvärlden eller till och med är helt klimatneutrala. Sverige och EU kan visa resten av världen att det går att inspirera till användandet av fossilfri teknik i andra länder genom att visa att det är möjligt att genomföra klimatomställningen i en växande ekonomi.

Det är även genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. Regeringen publicerade den 20 november 2023 en ny utrikeshandelsstrategi där en grön och digital omställning är en av de tre viktigaste prioriteringarna. Klimatomställningen ska bli en lönsam exportvara, och regeringens ambition är att den svenska exportens bidrag till global klimatnytta ska öka. Bland annat innebär det att Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden, kommer att få i uppdrag att förstärka svenska företags bidrag till global klimatnytta och utveckling i låg- och medelinkomstländer.

EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom unionen som för att driva på omvärlden, men utan engagemang från de största utsläppsländerna USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte att möta den globala utmaning vi står inför. Den internationella klimatpolitiken behöver också utvecklas. Alla länder behöver nå hela vägen till noll. Klimatbiståndet och klimatinvesteringarna behöver stärkas och effektiviseras på både svensk och europeisk nivå. Klimatbiståndet behöver inriktas på att skapa förutsättningar för en omställning i tillväxt för att inte råka läggas undan till förmån för motsatsen. På så sätt kan regeringen bidra till att minska klimatpåverkan från konsumtion på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis arbetar regeringen på flera olika sätt med att minska de globala utsläppen och bidra till att minska Sveriges globala klimatavtryck på ett effektivt sätt. Detta är en viktig del i arbetet med omläggningen av klimatpolitiken som vi kommer att utveckla under mandatperioden.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 66 Katarina Luhr (MP)

Fru ålderspresident! Jag tackar miljö- och klimatministern för svaret.

Vi står mitt i ett klimatnödläge. År 2023 kommer troligen att bli världens varmaste år, enligt vad som hittills uppmätts. Med de åtgärder som finns på plats i dag går vi mot en uppvärmning på 2,5-3 grader, vilket kommer att göra delar av jorden obeboeliga.

För att hålla oss inom Parisavtalets ramar har vi råd med ett globalt genomsnittligt klimatutsläpp på cirka 1 ton per person och år. Själv bor jag i Stockholms stad, precis som nästan 1 miljon andra personer. Om man sätter en ostkupa över Stockholms stad och sedan undersöker hur mycket växthusgaser som släpps ut under kupan är det ungefär 1,5 ton växthusgaser per person varje år. Det mesta kommer från trafiken och avgasrören, men en mätbar del kommer även från uppvärmning och el.

Planen är att klimatutsläppen i Stockholm ska vara nere på noll år 2040. Det är ett av Stockholms egna klimatmål. Det är ett hårt arbete att trycka ned de lokala utsläppen, men samtidigt är det lättare att påverka utsläpp som man har egen kontroll över än klimatutsläpp som sker på en helt annan plats.

Det är viktigt att vi gör detta arbete, för det finns ett klimatarbete som är ännu svårare: arbetet för att minska våra konsumtionsutsläpp. Det är det som jag vill debattera i dag.

Vi använder nämligen också en hel del saker som inte tillverkas under vår egen ostkupa, oavsett om det gäller Stockholm, Skellefteå eller Sverige som helhet. Det ger utsläpp någon helt annanstans. Kanske köper jag till exempel solceller till mitt hustak som tillverkats av kolkraft i Kina. Man kanske bygger ett hus av cement från Tyskland på min granntomt. Kanske är mina jeans tillverkade i Turkiet, eller jag kanske bestämmer mig för att ta flyget ut genom ostkupan för en semester i Spanien.

De utsläpp som inte har sitt ursprung under Stockholms egen ostkupa räknas inte med i de 1,5 ton som jag som stockholmare släpper ut. Dessa utsläpp, konsumtionsutsläppen, som inte är helt enkla att beräkna, ligger i stället på runt 7-8 ton i genomsnitt för en medelstockholmare - mindre för en del och mycket mer för andra. Mer än hälften av dessa utsläpp görs också utanför den svenska gränsen. För att minska dessa utsläpp krävs rejäla krafttag och en hel bukett av åtgärder.

Som de flesta förstår finns det ett stort behov av aktivitet inom det här området då konsumtionsutsläppen i dag står för den större delen av de utsläpp som vi svenskar ger upphov till. År 2022 ställde sig därför en enig miljömålsberedning bakom ett nytt nationellt mål för att minska konsumtionsutsläppen. Utredningen lämnade också ett betänkande på 850 sidor med bland annat förslag på hur man kan jobba för att minska dessa utsläpp.

Miljömålsberedningen slår fast att ansvaret för att minska konsumtionsutsläppen vilar på en rad olika aktörer. För den del av utsläppen som sker genom privat konsumtion - som för övrigt står för ungefär två tredjedelar av de totala konsumtionsutsläppen - är det mycket angeläget att skapa incitament för att underlätta och skapa förutsättningar för konsumenten att minska sitt klimatavtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljömålsberedningen lyfter åtgärder som information, till exempel olika former av märkning på produkter och tjänster och en stödjande transportinfrastruktur, men även ekonomiska styrmedel och regleringar som till exempel produktkrav. Man föreslår även införandet av styrmedel och åtgärder som kan bidra till en övergång till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi.

Miljömålsberedningens förslag lades fram i april 2022. Det har snart gått två år, och jag kan inte se att något händer på detta otroligt viktiga område.

Många tidigare förslag och reformer och påbörjade projekt har dragits undan av den sittande regeringen. Min fråga är därför vad regeringen och miljö- och klimatministern gör för att bidra till att Sveriges konsumtionsutsläpp minskar. Och hur hjälper regeringen svenska konsumenter att kunna minska sin klimatpåverkan?

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 67 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågan.

Om vi börjar med vad regeringen rent konkret gör med de förslag som har kommit från Miljömålsberedningen vill jag bara först återigen bekräfta att regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att kunna följa upp statistik om exportens effekter på de globala utsläppen med utgångspunkt i de förslag som har redovisats från Miljömålsberedningen.

Utöver det har regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att uppdatera sina verktyg för analyser av offentliga inköp och deras miljö och klimatpåverkan. Ett sådant arbete pågår alltså också.

Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans utveckla vägledning med metoder för att kunna bedöma klimatpolitikens effektivitet. De underlagen bör i sin tur kunna användas av myndigheter och regeringen för att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten i den förda klimatpolitiken och föreslå åtgärder och styrmedel som minskar Sveriges globala klimatavtryck.

Just det perspektivet är mycket närvarande i all den politik vi för. Vi behöver ta större hänsyn till den globala kontext som klimatkrisen sker inom. Vi kan inte ha åtgärder som leder till utsläppsläckage när vi exporterar utsläppsminskningar.

Samtidigt behöver Sverige vara ledande och gå först. Då är det väldigt viktigt att se över hur vi på olika sätt kan sänka trösklar och påbörja arbeten som andra länder ännu inte tar tag i.

Kombinationen av att vara ledande och samtidigt inte hänvisa produktion, inköp eller import till större utsläpp generellt är en väldigt intressant och viktig del av den klimatomställning som Sverige går igenom. Det är också, som sagt, ett perspektiv som är ständigt närvarande. Jag är övertygad om att de 850 sidor som ledamoten refererar till hanteras fullt ut inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har nämnt lite av det arbete som pågår redan nu. Vi tittar väldigt noga på hur vi i högre utsträckning kan förhålla oss till det globala klimatavtryck som Sverige genererar. Inte minst är det viktigt att börja med att leva som vi lär från myndigheternas och statens sida och på olika sätt utveckla metoder för att inte bara räkna på inhemska utsläpp utan på det globala klimatavtryck som man genererar.

Det är också alldeles relevant, som ledamoten nämner, att vi har störst rådighet över de utsläpp som sker inom landets gränser. Det är väldigt viktigt att vi fortsatt utvecklar våra samhällen i rätt riktning och minskar de utsläpp som sker i varje ostkupa runt om i vårt avlånga land.

Det finns många aspekter man skulle kunna lyfta i detta arbete. Mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller tror jag är mycket viktigt för ett industriland och exportland som Sverige. Där ser vi nu att vi exempelvis inom Europeiska unionen har en mycket skarp lagstiftning för att minska utsläppen. Jag tänker främst på utsläppshandeln, men även på ESR-åtaganden som gör att vår omställning behöver ske, svart på vitt. Företag och branscher måste ha mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller. De linjära kommer att bli väldigt kostsamma, och alltmer kostsamma, framöver.

Att på olika sätt utveckla vägledning i denna omställning, både för den privata sektorn och för den offentliga, är väldigt viktigt. Därför är vi mycket tacksamma för det arbete som har skett inom ramen för Miljömålsberedningen.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 68 Katarina Luhr (MP)

Fru ålderspresident! Miljö- och klimatministern lyfter vikten av grön export och innovation i sina svar. Jag håller med om att det är viktigt att Sverige kan gå före, både som ett innovationsland och ett land som kan exportera miljö- och klimatsmart teknik. Däremot har jag inte sett så mycket handling för att brett stötta exempelvis den gröna industriomvandlingen.

När det gäller den gröna industriomvandlingen i norr har man till och med tagit bort det nationella stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten. Ändå är detta en region som på många platser behöver växa med kanske 20-30 procent på kort tid för att kunna bygga hållbara bostäder till nya arbetare för den gröna omställningen.

Bygg- och bostadssektorn är en väldigt viktig del att jobba med när det gäller att minska konsumtionsutsläppen. Ungefär en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kommer därifrån. Branschen ropar efter nationella styrmedel. Det gäller både stöd för återanvändning och återbruk av byggmaterial och de gränsvärden för klimatdeklarationer som tydligen har fastnat hos regeringen.

Detta är ännu ett arbete som ligger klart men som inte ens kommer ut på remiss. När det gäller åtgärder för ett starkt samordnat nationellt arbete för den cirkulära ekonomin har jag inte hört så mycket om åtgärder för just detta.

Och så fortsätter det. Av alla de olika insatser som krävs för att minska klimatutsläppen på konsumtionssidan blir åtgärder fördröjda eller borttagna utan att jag kan se att de ersätts med något annat, vilket borde vara ett minimikrav för en effektiv klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där vi i dag behöver ett brett arbete med en stor variation av stödåtgärder ser vi framför allt en bred nedmontering av klimatpolitiken från regeringen. En betydande del av konsumtionens miljö- och klimatpåverkan sker genom offentlig upphandling och offentliga investeringar. I somras skulle ett nytt svenskt direktiv ha kommit på plats där klimatkrav skulle bli ett obligatoriskt upphandlingskrav, men också detta har regeringen plockat bort.

Ministern pratar om att vi ska exportera klimatsmart teknik, men det handlar också om att någon ska vilja köpa vår teknik. Hur kan vi räkna med att någon ska satsa på att köpa vår teknik om inte ens vi i Sverige vill ställa klimatkrav på det som köps in av stat och kommun?

Miljömålsberedningen lyfter fram att stöd i olika former behövs för att underlätta för både konsumenter och näringsliv att ställa om till en mer hållbar konsumtion och produktion. Klimatpolitiken behöver till exempel underlätta för näringslivet att bli mer cirkulärt, och man trycker på vikten av information, till exempel olika typer av märkning, såsom klimat- och energideklarationer, och en stöttande transportinfrastruktur men också ekonomiska styrmedel och regleringar som produktkrav.

Regeringen minskar stödet för miljömärkningen Svanen. Man avvecklar stödet till konsumentorganisationer. Man tar bort skatten på plastpåsar som det vi konsumerar läggs i. Man lägger ned och skjuter upp järnvägsprojekt för ett mer hållbart resande och passar till och med på att höja momsen på reparationer som kan bidra till att saker kan användas lite längre.

Det finns alltså många åtgärder som regeringen har slopat redan år ett, och jag undrar vad som kommer i stället. Var är den nya politiken och de reella åtgärderna? En fjärdedel av mandatperioden har gått, och klimatåtgärder har monterats ned. Nu är det dags att presentera om vi får något i stället.

En effektiv klimatpolitik kan aldrig innebära att utsläppen ökar, och vi måste ned till noll. När Miljömålsberedningen släppte sitt förslag med ett skarpt mål för att få ned konsumtionsutsläppen till nettonoll år 2045 jublade många globalt. Jag vill därför veta hur ministern tänker bidra till att Sverige ska kunna fortsätta att hålla fanan högt och vara ett föregångsland inom klimatarbetet och hur vi kan behålla vår spets i arbetet för minskade klimatutsläpp när det gäller konsumtion.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 69 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för många olika frågor! Dem skulle vi säkert kunna ha enskilda debatter om, och jag hade gärna talat om varför vi förändrar plastpåseskatten. Jag tycker exempelvis inte att det är lämpligt att göra det dyrare att bära hem sin mat i en kasse som är producerad av återvunnen plast eller biobaserad plast medan man inte kommer åt jungfrulig plast som importeras från Kina, där till exempel ett utsläppsläckage är en stor risk med en sådan förd politik.

Men det är inte detta som denna diskussion handlar om. Jag har till exempel fått frågor här om den gröna industriomvandlingen och hur vi ska se till att Sverige som ett land som säljer både produkter och tjänster ska kunna erbjuda dessa till världsmarknaden med en klimatstämpel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här blir väldigt intressant. Vad är det som gör att så många stora batterifabriker, aktörer inom rent stål och andra vill befinna sig i Sverige som stat och ha sin produktion här? Jo, det är inte minst för att Sverige, med sin fantastiska vattenkraft och kärnkraft, kan erbjuda ren el som de kan använda i sin produktion. Och eftersom vi har så mycket bra baskraft, alltså vattenkraft och kärnkraft, kan vi stoppa in ännu mer vindkraft. Det är detta som gör att så många vill ha sin produktion i Sverige och inte i andra länder.

Man kanske kan stirra sig blind på andra länders fina markörer av saker som är bra för klimatet, men om den el som används för att göra alla dessa saker kommer från det fossila är det sämre. Den allra viktigaste grundpunkten i att klara av att ha en grön produktion med gröna produkter och gröna varor och tjänster som exporteras runt om i hela världen är ett rent elsystem och ren energiproduktion.

En stor anledning till att den här regeringen fick ta över makten är att man har sett att man behöver en regering som bygger ut elen och som vill ha mer vindkraft och mer kärnkraft i stället för att, som den förra regeringen, luta sig tillbaka och invänta krig och elkris.

Vi behöver agera proaktivt och bygga ut vårt energisystem och på så sätt se till att den gröna industriomvandlingen kan ske här. Utöver detta behöver man satsa stort. Vi är i en fas av klimatomställningen där vi behöver satsa på omställningen, och jag är därför stolt över att vara en del av den regering som har lagt fram de två näst största budgetarna för klimat- och miljöområdet.

Det finns något som är intressant om man är nyfiken på vilken som var den största budgeten och som hade allra mest pengar till olika satsningar på grön industri uppe i norr eller omvandling av olika industrier i södra Sverige, och det är att det faktiskt var budgeten för 2022. Som vi alla i denna kammare vet var det inte den förra regeringens budget som vann 2022, utan det var oppositionens budget, alltså den nuvarande regeringens.

De stora satsningarna på klimatet i rena siffror kommer alltså från det högra blocket i svensk politik. Detta blir kanske förvirrande för folk - varför är det vi som satsar mest pengar på klimatet? Det är för att vi vet att den svenska industrin inte kommer att stå stark i framtiden om vi inte vågar bygga ut exempelvis Klimatklivet och Industriklivet på det sätt som vi nu gör. Jag är väldigt glad över att Klimatklivet under min tid som minister kommer att vara större än någonsin.

Vi bygger ut det som fungerar, och vi förändrar exempelvis det som betyder att det blir dyrare att bära hem maten i en plastkasse som kanske är helt återvunnen och därmed inte förstör vår miljö eller genererar mer utsläpp.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 70 Katarina Luhr (MP)

Fru ålderspresident och statsrådet! Jag lyssnar på statsrådets svar men känner mig inte ett dugg lugnad. Vi har fortfarande tid att agera mot klimatförändringarna, men det är bråttom att minska utsläppen, väldigt bråttom.

Statsrådet lyfter fram att regeringen har lagt mer pengar i budgeten än någon annan, men samtidigt ökar utsläppen. Jag kan inte se hur detta kan vara en effektiv klimatpolitik på något som helst sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges klimatutsläpp från konsumtionen utgör en stor andel av de totala utsläppen, och därför är det en extremt viktig del att ta tag i. Det är ingen enkel uppgift att sätta tänderna i, men just därför är det viktigt att arbetet startar nu. Det här är troligen det område där det behövs flest olika åtgärder, då utsläppen innefattar allt från nöjesresor till husbyggande och den mat vi äter.

Miljömålsberedningens föreslagna mål om nettonollutsläpp för konsumtion år 2045 känns långt borta när åtgärder för att nå detta effektivt monteras ned av regeringen, samtidigt som åtgärderna inte ersätts med något annat.

Jag lyfte upp denna fråga i hopp om att regeringen hade en plan, men jag ser ingen plan. Kommer miljö- och klimatministern att presentera något som ligger i linje med Miljömålsberedningens tidigare förslag, som alla partier tidigare har ställt sig bakom? Och kommer vi att få se något infört mål för minskade konsumtionsutsläpp under mandatperioden? Min fråga kvarstår.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 71 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! Det finns många delar av Sveriges klimatomställning och vår påverkan globalt att diskutera. Regeringen har tagit de förslag som kommit från Miljömålsberedningen och arbetar med dem, bland annat genom att vi har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att se över hur vår export påverkar de globala utsläppen.

Det är viktigt att fortsätta se till att vi värnar Sveriges roll i att vara ledande i klimatomställningen och gå före samtidigt som vi uppmuntrar fler länder att bli en del av omställningen. Något som blir svårt att berätta för ett land som är mitt i sin utveckling, alltså att fler och fler har mat i magen, tak över huvudet och sin hälsa i behåll, är att de ska lägga undan detta till förmån för utsläppsminskningar. Vi måste visa på den vinnande kombinationen där ekonomin står stark när man ställer om och när man producerar rena varor och tjänster.

Utsläppen i världen ökar faktiskt till stor del därför att fler och fler tar sig ur fattigdom och får mer pengar som de kan spendera på saker och ting men också får en högre levnadsstandard. På olika sätt behöver vi hålla dessa två bollar i huvudet när vi försöker påverka länder världen över och främst utvecklingsländerna.

Det finns många stora utsläpparländer som jag är övertygad om tittar noga på Sverige. De ser att Sverige har låga utsläpp, och de vill också fortsatt se att vi har en stark ekonomi. Det är nämligen det som kommer att få dem att följa efter.

Vi kommer fortsatt att verka för att Sverige ska vara en aktör i det globala som producerar rena varor och tjänster och på olika sätt bidrar på det viset till att minska det globala klimatavtrycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.