Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Minoriteternas rättigheter i Irak och inom det kurdiska självstyret

Interpellation 2016/17:464 av Robert Hannah (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-04-20
Överlämnad
2017-04-21
Anmäld
2017-04-25
Sista svarsdatum
2017-05-05
Svarsdatum
2017-05-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Minoriteternas rättigheter i Irak och inom det kurdiska självstyret(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

World Council of Churches rapport The Protection Needs of Minorities from Syria and Iraq beskriver en extremt svår situation för Syriens och Iraks minoriteter.

Rapporten beskriver hur Iraks minoriteter varit de största förlorarna i Irak under modern tid. Bland annat tvingades assyrier/syrianer att under folkräkningarna 1977, 1987 och 1997 välja mellan att registreras som araber eller kurder. De som insisterade på att identifiera sig som assyrier ströks eller blev godtyckligt registrerade som araber eller kurder. Efter Saddam Husseins fall trodde de flesta att situationen skulle bli bättre, men tvärtom – nu har minoriteterna i stället utsatts för folkmord av Islamiska staten. Syriens minoriteter stöttar nu till största del diktatorn Assad efter att ha bevittnat hur minoriteterna i Irak håller på att utrotas efter Saddam Husseins fall.

Samtidigt pågår det ett helt annat förtryck från makthavarna i Irak – såväl från centralregeringen som från det kurdiska regionala styret (KRG) gentemot minoriteterna. I SVT:s Korrespondenterna visades nyligen dokumentären Hem till byn som handlar om assyriernas och yazidiernas situation i det kurdiska regionala styret (KRG). Den visar på en maktlöshet där bland andra KRG:s presidents Massoud Barzanis släktingar har beslagtagit mark som tillhör den assyriska minoriteten och andra ursprungsbefolkningar, bland annat i området Nahla inom KRG-provinsen. Därefter har demonstrationer även stoppats, vilket bland annat Human Rights Watch har rapporterat om och kallat för ”encroachment”.

Även Amnesty har tagit fram rapporter som visar att det finns stora områden mark som lokala ledare har beslagtagit från områdets minoriteter. Det finns bland Iraks och det kurdiska självstyrets minoriteter en berättigad oro att KRG inte kommer återlämna omtvistade markområden tillhörande minoriteterna som man skyddar från IS.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. På vilket sätt har ministern försökt att påverka eller utöva påtryckningar på centralregeringen i Bagdad och självstyret i KRG för att försäkra sig om att de skrivningar om mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter som finns i Iraks konstitution och i KRG:s motsvarighet också blir verklighet i praktiken?
  2. På vilket sätt har ministern försäkrat sig om att det svenska stöd som ges till kurdiska peshmergan och centralregeringen inte används mot de redan utsatta minoriteterna?
  3. Kräver ministern och regeringen att KRG ser till att personer tillhörande den assyriska minoriteten får tillbaka mark som ockuperats av kurdiska klanledare?
  4. Kräver ministern och regeringen att KRG säkerställer att den assyriska minoriteten i området Nahla får tillbaka sin mark som KRG:s presidents släkt har ockuperat?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:464, Minoriteternas rättigheter i Irak och inom det kurdiska självstyret

Interpellationsdebatt 2016/17:464

Webb-tv: Minoriteternas rättigheter i Irak och inom det kurdiska självstyret

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Margot Wallström (S)
Anf. 46 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Robert Hannah har frågat mig på vilket sätt jag har försökt att påverka eller utöva påtryckningar på centralregeringen i Bagdad och på självstyret i KRG för att försäkra mig om att de skrivningar om mänskliga rättigheter som finns i Iraks konstitution och i KRG:s motsvarighet också blir verklighet i praktiken. Han frågar mig på vilket sätt jag har försäkrat mig om att det svenska stöd som ges till den kurdiska peshmergan och till centralregeringen inte används mot de redan utsatta minoriteterna.

Robert Hannah frågar även huruvida jag och regeringen kräver att KRG ser till att personer tillhörande den assyriska minoriteten får tillbaka mark som ockuperats av kurdiska klanledare samt om jag och regeringen kräver att KRG säkerställer att den assyriska minoriteten i området Nahla får tillbaka sin mark som KRG:s presidents släkt har ockuperat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Över 20 år av krig, sanktioner och sekteristiskt våld i Irak har lett till svåra sociala och politiska utmaningar som kräver långsiktigt och brett engagemang i Irak. Situationen för religiösa och etniska minoriteter är, som Robert Hannah beskriver, bekymmersam. Den pågående väpnade konflikten mot Daish har drabbat dessa grupper särskilt hårt. De är överrepresenterade bland dem som tvingats fly sina hem.

I och med de militära framgångarna mot Daish är det nu av stor vikt att Irak genomför inkluderande politiska och ekonomiska reformer för att säkerställa stabilisering, långsiktig återuppbyggnad och nationell försoning. Det internationella samfundet har ett ansvar att bistå Irak med detta samt att framhålla vikten av att folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, respekteras och upprätthålls. Sverige tar löpande upp detta såväl med centralregeringen i Bagdad som med Kurdistans regionala regering, även på högsta nivå. Detta gjordes allra senast i mars då ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin, besökte landet.

Sveriges femåriga biståndsstrategi för Irak, som lanseras under andra halvan av 2017, har fokus på freds- och statsbyggande och kommer därigenom att verka för inkluderande processer. Inom EU verkar Sverige aktivt för ökat engagemang till stöd för Irak. Som ett resultat av det arbetet har EEAS tagit fram civila stödoptioner, bland annat stöd till säkerhetssektorn i Irak. Sverige stöder att EU inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken upprättar ett utvärderande team inom säkerhetssektorreform. Beslut om ökat EU-stöd på området väntas kunna fattas i början av sommaren.

Även inom FN arbetar Sverige för ett demokratiskt och stabilt Irak, där alla grupper i samhället finns representerade. Det är naturligtvis också en prioritering under det svenska säkerhetsrådsmedlemskapet. Vi verkar i säkerhetsrådet för att stödja FN:s politiska mission i Irak (United Nations Assistance Mission for Iraq, Unami) och dess arbete för att främja nationella processer för försoning och fredsbyggande. Där ingår stöd till nationella processer för dialog mellan sunni- och shiabefolkningen, kurder, yazidier och andra grupper.

Den politiska processen är ytterst avgörande för att säkerställa återvändande, ett lagligt styre och skydd för kristna och andra minoriteter i landet. Fredlig samexistens samt respekt för egendom och markägande är nödvändigt. Sverige bidrar även till att möjliggöra återvändande till befriade områden genom UNDP:s stabiliseringsfond (FFIS), till vilken 125 miljoner kronor hittills kanaliserats.

Sverige tolererar inte att övergrepp begås i kampen mot Daish, och Sverige uppmanar därför, tillsammans med EU, Irak att ansluta sig till den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Regeringen framhåller vikten av att Mosuloffensiven och andra insatser genomförs i enlighet med den internationella humanitära rätten och att civilbefolkningen skyddas. Det svenska militära utbildningsbidraget inom den globala koalitionen har som en av sina uppgifter att utbilda de lokala irakiska försvarsstyrkorna i internationell humanitär rätt. Regeringen har konsekvent betonat att uppgifter om kränkningar av mänskliga rättigheter och den internationella humanitära rätten måste utredas och att förövare måste ställas till svars. Övergrepp är oacceptabla oavsett var och av vem de begås. Kampen mot terrorism måste respektera folkrätten, inklusive humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det är något Sverige återkommande påpekar i FN:s säkerhetsråd och andra internationella organ.

Robert Hannah (L)
Anf. 47 Robert Hannah (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att den svenska insatsen i Irak är hedervärd och otroligt viktig för fred och stabilitet i Mellanöstern och särskilt i Irak. Det gör mig stolt som svensk att vi faktiskt gör detta, så det handlar inte över huvud taget om att kritisera det.

Däremot håller jag självklart med om det som Robert Halef tidigare tog upp: att insatserna måste säkerställa att minoriteterna får en riktig och ärlig chans att kunna stanna kvar och fortsätta. Jag utgår från att utrikesministern gör sitt bästa för att poängtera att minoriteternas utsatthet är extremt stor och att det är de grupperna som behöver prioriteras i en återuppbyggnad av Irak. Jag är i stort nöjd med utrikesministerns svar på den frågan, även om vi inte delar åsikter när det gäller självförsvar och styrkor och sådant. Men i stort är den svenska insatsen otroligt hedervärd.

För mig är det extremt viktigt att alla folkgrupper i Irak får en chans och en möjlighet att stanna kvar. Därför har jag i denna interpellation väldigt mycket betonat deras möjlighet att faktiskt göra det. Det är egentligen bara på en punkt som jag inte får något svar från utrikesministern. Därför vill jag lyfta den särskilt. Men det innebär inte att jag inte har åsikter i de andra frågorna.

Jag lyfte frågan om assyriska byar i den kurdiska regionen. Jag är en av de personer som absolut försvarar den kurdiska regionen. Demokratiutvecklingen där har varit god historiskt sett, och det är en av de starkare krafterna i Mellanöstern. Men det finns också problem, och det måste man som regering kunna betona och lyfta.

I Korrespondenterna visades en dokumentär för någon månad sedan som handlade om olaglig ockupation av assyriska byar i den kurdiska regionen. Byar tas av klanledare, i det här fallet Massoud Barzanis släkting. Jag har inte hört några uttalanden från regeringen över huvud taget med kritik mot den typen av ockupationer. Jag vill betona att detta inte är någonting som jag själv har hittat på eller som någon annan har hittat på. Jag vill nämna några av de organisationer som tar upp detta. Amnesty International har rapporter om denna fråga. World Council of Churches har en rapport om frågan. International Crisis Group har också rapporter om ockupationer av assyriska byar i den kurdiska regionen. Även Human Rights Watch har gjort rapporter om detta.

Det senaste fallet i Nahla handlar om Massoud Barzanis kusin och den klan som han tillhör. De har helt enkelt gått in i byn och tagit mark. När markägarna, den assyriska minoriteten i området, har försökt demonstrera och försökt få sin mark tillbaka har de inte fått någon hjälp över huvud taget. Den kurdiska peshmergan har inte gått in där för att säkerställa att marken finns, och Massoud Barzani har inte uttalat att de behöver lämna markerna.

Min fråga till utrikesministern är: På vilket sätt har regeringen uttalat att konfiskationen av assyriska byar är otillåten, och vad tänker ministern göra för att säkerställa att detta inte sker?

Fredrik Malm (L)
Anf. 48 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att vi i västvärlden har uppfattningen att Mellanöstern är någon sorts smältdegel av olika kulturer och religioner. Det är en stor mångfald och en hel mosaik av olika kulturer. Men sanningen är att det i den regionen alltmer utvecklas till att bli en rad olika väldigt homogena enklaver.

I stort sett alla judar har flyttat till Israel. De flesta kristna som överlevt utrensningar har emigrerat till västvärlden. Extremister inom islams två huvudfåror begår enorma övergrepp mot civila, sunnimuslimer och shiamuslimer, och det är så mycket vapen i omlopp att dödandet bara fortsätter. Det verkar ha sin egen dynamik på något sätt. Bagdad är en stad där våldet minskade för sju åtta år sedan. Det var delvis en följd av amerikansk truppförstärkning, men det var också en följd av att det inte gick att etniskt rensa mer. Staden var i stort sett rensad ända ned på trappuppgångsnivå. Denna utveckling är oerhört tragisk och fruktansvärd.

Det finns några platser som fortfarande har en mångfald. Libanon är ett sådant ställe och även Kurdistanregionen i norra Irak. Därför är det väldigt viktigt att minoriteterna skyddas. Min uppfattning, fru talman, är att Sverige bör ha så goda relationer som möjligt med den kurdiska regeringen i Erbil, för det ger oss också möjligheter att påverka. Vi har stora diasporagrupper i Sverige som på olika sätt tycker att dessa frågor är väldigt viktiga - hur utvecklingen går och så vidare. Vi behöver givetvis använda våra kontaktytor gentemot det kurdiska självstyret för att påverka. Det hoppas jag verkligen att regeringen gör. Det ligger även i Barzanis och de andra ledarnas intresse att göra detta, eftersom de nu kommer att gå vidare inför den folkomröstning om självständighet som man ämnar hålla.

Fru talman! Jag skulle vilja säga något i anslutning till detta som är väldigt viktigt för svensk del, inte minst med tanke på våra aktiviteter i området, där vi deltar i koalitionen för att slå ut IS. Vi behöver en bred politisk agenda för vad som händer efter Isis, efter Daish. Det gäller återuppbyggnad och annat. Sverige gör mycket. Jag tror att vi på olika sätt kan göra mer för att människor ska få möjlighet att återvända.

Sedan är det en annan del i detta. Iraks militära struktur innebär att mer och mer militär kapacitet har förflyttats över till olika milisgrupper, som kallas Hashd al-Shaabi, som är mycket nära Iran. Många av dessa grupper är i praktiken en del av den iranska revolutionen. Det är en del av Irans ideologiska sekteristiska projekt för att dominera i Irak, snarlikt Hizbullah i Libanon.

Detta kommer att bli en oerhörd utmaning framöver. När IS drivs ut från Mosul och Raqqa kommer det att sluta med att dessa trupper kommer att ställas mot peshmergatrupperna i norr. Risken är att man får en ny dimension i denna konflikt. Frågan är hur regeringen ser på det och att våra militära resurser går till att träna till exempel förband eller enheter som sedan ansluter sig till de olika milisgrupper som inte i huvudsak är lojala med Bagdad utan med Teheran.

Margot Wallström (S)
Anf. 49 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det kanske inte verkar som om jag uppskattar debatten med Robert och Fredrik, men det gör jag. Jag tycker alltid att det är lika intressant, för ni är så kunniga och engagerade.

I den här frågan har vi faktiskt en stor samsyn. Jag har ingenting att invända men kan tillägga till det Fredrik säger att bakgrundsbeskrivningen är den som ligger till grund för bedömningen att det finns en risk för att både Syrien och Irak delas upp i mindre stater och intresseområden. Vad som helst kan hända framöver om vi inte ser upp med denna utveckling, så det är viktigt att man träder fram försiktigt och tänker långsiktigt på vad olika insatser kan medföra.

Dessutom tycker vi samma sak om minoriteternas utsatthet. De rapporter som du håller fram, Robert, behöver vi ta med oss i vår dialog med KRG och med Irak. De bör vara en del av den kritiska diskussion som vi har med KRG och med centralregeringen om minoriteterna liksom det som kom fram i Korrespondenterna. Jag tycker att det har gett underlag och bränsle till den debatt som vi måste ha.

Jag håller med om det allra mesta som ni har sagt. Det är viktigt hur vi agerar. Det känns bra att vi kan fortsätta arbeta på alla de tre parallella spåren som vi pratade om tidigare i Irakinterpellationen: ett politiskt, ett humanitärt och ett militärt spår. Men framför allt behövs en långsiktig plan.

Det här är en så central diskussion om minoriteternas utsatthet, så den måste vi ha med oss. Vi måste också kunna basera den på bland annat de här rapporterna. Jag har ingen annan syn än att detta är viktigt och måste vara en del av vår dialog.

Den andra, större frågan är den politiska utvecklingen som vi har sett. Som Fredrik sa är det inte alls en smältdegel, utan nu polariseras också olika muslimska grupper och andra minoritetsgrupper. Det här bådar inte gott och kommer att bli en extra stor utmaning för oss som vill verka för inkluderande samhällen och en fredlig utveckling, inte minst i Irak.

Robert Hannah (L)
Anf. 50 Robert Hannah (L)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för ett bra svar!

Jag delar utrikesministerns bild att man måste arbeta politiskt, humanitärt och militärt. Om vi lyckas med dessa tre spår är minoriteterna de som vinner mest på det - så är det.

Jag tror att det finns jättestora möjligheter för den svenska regeringen att påverka både den irakiska regeringen och även det kurdiska regionala styrets regering i rätt riktning.

När jag senast var i det kurdiska parlamentet i Erbil pratade jag svenska med vice talmannen, för han har varit politisk flykting här i Sverige, i Stockholm. Och när jag går runt på kaféerna i Erbil kan något av dessa heta Kafé Eskilstuna. Vi är i mina ögon troligtvis bland de absolut mäktigaste påverkansarbetarna som stat mot en annan stat. Vi kan och behöver göra en stor skillnad där, för det finns vissa saker som inte fungerar i dag, och det drabbar främst minoriteterna i Irak, där man nu inför en massa sekteristiska lagar som begränsar till exempel religionsfriheten och inför förbud mot alkohol, som till stor del dricks av minoriteter.

Jag vill poängtera att en av de saker som man absolut måste göra inom KRG är att bekämpa korruptionen som finns där. Jag kan till exempel berätta att jag hade en taxichaufför med mig en hel vecka senast jag var i Irak. När vi avslutade veckan frågade jag honom om han hade något mer jobb på gång. Då sa han: Nej, jag jobbar egentligen på Utrikesdepartementet. Jag sa: Men vadå, du jobbade ju för mig en hel vecka. Han svarade: Men jag går in en gång i månaden och får halva lönen, och min chef tar den andra halvan. Det är ungefär på det sättet det fungerar. Det är extremt korrupt. Det gör också att rättssystemet inte fungerar. Man måste veta att också det assyriska folket har sina ursprungsområden i den kurdiska regionen. När de har papper på äganderätt till marker som har ockuperats av Massoud Barzanis egen kusin och går till domstolar avfärdas de av domstolarna, trots att de har bevisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste arbeta politiskt och se till att politikerna tar på allvar att man inte får konfiskera mark som tillhör minoriteterna. Men man måste också arbeta för ett rättssystem som fungerar så att det finns domstolar som lyssnar och väljer rätt när man utsätts för ingrepp.

Ett av de absolut största problemen i Mellanöstern är just klanmentaliteten och de klansamhällen som begränsar möjligheterna för enskilda individer att hävda sin egen rätt. Det är jätteviktigt att vi politiskt och humanitärt jobbar för att bygga upp de här instanserna.

Det låter väldigt bra att utrikesministern tänker jobba med de här frågorna, och jag hoppas att det faktiskt görs.

Jag tackar för debatten. Jag vill inte fortsätta den utan avslutar den här.

Fredrik Malm (L)
Anf. 51 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Den situation som beskrivs i Kurdistanregionen i norra Irak är en följd av att man inte har en samordnad, fungerande rättsstat, utan det är olika, överlappande system för rättsskipning, helt enkelt. Den som är president i regionen kan inte nödvändigtvis kontrollera allt som sker på lokal nivå.

Det är en viktig process som man måste genomgå. Det skulle förstås underlätta om man fick en formell självständighet från Irak, för så länge som konflikterna mellan Erbil och Bagdad pågår tror jag att det försvårar en demokratisering också i norra Irak.

Fru talman! I mitt första inlägg tog jag upp problematiken med de milisgrupper som är väldigt närstående Iran. Det är olika beväpnade milisgrupper, som går under samlingsnamnet Hashd al-Shaabi och som i praktiken är delvis olika sekteristiska grupperingar som verkar för en mer fundamentalistisk variant av shiaislam, delvis delar från Iraks armé som så att säga förflyttats över till de här miliserna. Problemet är att miliserna kan begå ohyggliga övergrepp mot sunnimuslimska civila när man bekämpar Daish och framöver även mot kurder.

Jag tror att vi kommer att få fler debatter framöver kring den här frågan, därför att så som strukturen nu ser ut inom Iraks militära enheter kommer det att bli stört omöjligt med en återuppbyggnad av Irak efter att Daish är utkörda från Mosul. Det kommer att bli närmast omöjligt att bygga upp Irak igen om denna djupa sekterism fortgår från Bagdadhåll.

Margot Wallström (S)
Anf. 52 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! En av de två frågor som återstår att göra ytterligare någon kommentar till har att göra med korruptionen, därför att den är endemisk. Det är en otroligt viktig fråga som vi dessutom alltid nämner i våra kontakter. Vi vill förstås stödja reformer som tar itu med korruptionen, alltifrån vardagskorruption till korruption på högsta nivå, där det kan vara mycket stora belopp inblandade som rör oljeaffärer och annat. Det här är något som vi förstås är mycket uppmärksamma på och som är en del av vår dialog, där vi påpekar hur viktigt det är med reformer för att ta itu med korruptionen. Annars kommer man heller inte att få några investeringar och inte en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gäller den säkerhetssektorreform som framför allt EU är intresserad av att bidra med. Då måste man vara mycket uppmärksam på den typen av företeelser. Det måste planeras på ett sådant sätt att man bygger möjligheterna att ett land är inkluderande med ett politiskt system som är inkluderande. Man måste ta itu med många av de fenomenen så tidigt som möjligt i Irak och verkligen kväsa dem så att det inte kommer att gå alldeles åt skogen. Det är för FN en mycket stor uppgift att få Irak på rätt spår i framtiden.

Jag har tagit till mig era påpekanden, och jag uppskattar engagemanget. Sverige kommer att med det stora förtroende och inflytande som vårt land har fortsätta att påverka i rätt riktning. Det gäller att vi använder våra bistånds- och andra utvecklingsbidrag på rätt sätt, precis som med vårt samarbete med både EU och FN. Vi ska insistera på inkluderande processer, bekämpa korruption och vara uppmärksamma på sekterismen - som verkligen är ett växande problem.

Tack för debatten! Jag har uppskattat den.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.