Miljösanktionsavgifter

Interpellation 2005/06:17 av Sjösten, Ulf (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-09-22
Anmäld
2005-09-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2005-10-10
Svar fördröjt anmält
2005-10-12
Besvarad
2005-10-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 september

Interpellation 2005/06:17 av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Miljösanktionsavgifter

I samband med att miljöbalkens bestämmelser infördes infördes också ett nytt system för miljösanktionsavgifter. En miljösanktionsavgift är en administrativ sanktionsavgift som tas ut om någon verksamhetsutövare gjort sig skyldig till överträdelse, även om överträdelsen inte skett avsiktligt eller av vårdslöshet. Tillsynsmyndigheten är skyldig att se till att denna avgift tas ut om överträdelse skett, men avgiften tillfaller inte tillsynsmyndigheten utan går till staten.

Relativt små överträdelser, som underlåtenhet att i rätt tid lämna in miljörapporter, kan innebära stora negativa konsekvenser för små enskilda näringsidkare. Som exempel kan nämnas att fel i en köldmedierapport rörande frysanläggningar kan innebära tusentals kronor i miljösanktionsavgift för en småföretagare.

Det är bra med ett sanktionssystem på miljöområdet, men det är viktigt att det är konsekvent och att sanktionen är proportionell i förhållande till överträdelsen. Möjligheten att göra rimlighetsbedömningar är obefintlig, och i de fall lokala miljönämnder har försökt att göra detta har ledamöterna själva utsatts för sanktionsåtgärder.

Regelsystemet är ofta krångligt och saknar transparens, vilket innebär att risken för en småföretagare att göra fel är uppenbar.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se över systemet med miljösanktionsavgifter där en konsekvensanalys enligt proportionalitetsprincipen är nödvändig?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka möjligheten till lokala rimlighetsbedömningar vid beslut i miljöärenden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:17, Miljösanktionsavgifter

Interpellationsdebatt 2005/06:17

Webb-tv: Miljösanktionsavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 10 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se över systemet med miljösanktionsavgifter där en konsekvensanalys enligt proportionalitetsprincipen är nödvändig. Som bakgrund för frågan har Ulf Sjösten anfört att små överträdelser kan innebära stora negativa konsekvenser för små enskilda näringsidkare. Ulf Sjösten har även frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka möjligheten till lokala rimlighetsbedömningar vid beslut i miljöärenden. Miljösanktionsavgifter utgör en viktig del av det miljörättsliga sanktionssystemet. Avgiftssystemet måste vara snabbt, enkelt, tydligt och förutsägbart för att på ett effektivt sätt bidra till en hög standard i miljöpåverkande verksamhet och till att miljöreglerna efterlevs och får verkligt genomslag. Jag anser liksom Ulf Sjösten att det är viktigt att sanktionssystemet är konsekvent och att sanktionen är proportionell i förhållande till överträdelsen. Samtidigt vill jag också understryka att sanktionen måste vara tillräckligt kännbar för att få en styrande effekt. Ulf Sjösten har anfört att små överträdelser, som att inte i rätt tid lämna in miljörapporter, kan innebära stora negativa konsekvenser för små, enskilda näringsidkare. Han har som exempel anfört att avgiften kopplad till så kallad köldmedierapport är hög. Det är inte korrekt. Redan förra året genomförde regeringen ändringar i bilagan till förordningen om miljösanktionsavgift som innebar att avgiften för vissa överträdelser av i första hand administrativ karaktär sänktes. Avgiften för köldmedierapport är sedan den 1 april förra året 1 000 kr. Det är inte heller riktigt att lokala miljönämnder inte kan göra några som helst rimlighetsavvägningar utan att riskera att utsättas för sanktioner. Man kan göra en rimlighetsbedömning och låta bli att ta ut miljösanktionsavgift trots att en överträdelse har konstaterats om det skulle vara uppenbart oskäligt att ta ut avgift. Utrymmet för att låta bli att ta ut avgift är litet och så måste det vara om inte själva grundtanken med ett enkelt system ska gå förlorad. Det är också viktigt att rättstillämpningen är enhetlig. Det är inte minst en rättssäkerhetsfråga. För att se till att lika fall behandlas lika över hela landet behövs ett system som inte lämnar för stort utrymme för skönsmässiga bedömningar, däribland kommunala särintressen. Det kan dock finnas anledning att överväga om inte utrymmet för rimlighetsbedömning kan utvidgas något. Miljöbalkskommittén har i sitt betänkande om miljöbalkens sanktionssystem föreslagit att utrymmet för en sådan bedömning ska bli lite större och att det ska vara möjligt att underlåta att ta ut avgift när särskilda skäl föreligger. Tillsynsmyndigheten är också skyldig att anmäla misstanke om brott. Denna skyldighet är ett led i tillsynsverksamheten och mycket viktig för att straffbestämmelserna ska få avsedd effekt eftersom den ger polis och åklagare kännedom om överträdelser i större utsträckning än vad som annars skulle kunna bli fallet. Regeringens strävar efter ett effektivt och rättvist sanktionssystem, och vi tycker att det är viktigt att arbeta för ett sanktionssystem som är tydligt. På regeringens uppdrag har Miljöbalkskommittén arbetat med att avgränsa och tydliggöra det straffbara området, och kommittén har lagt fram förslag som avspeglar denna strävan. Regeringen har för avsikt att presentera en proposition om sanktionssystemet för riksdagen.

Anf. 11 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för svaret. Jag tycker att det är ett bra och uttömmande svar, och jag drar faktiskt slutsatsen att vi har en ganska stor samsyn när det gäller vikten av att förbättra sanktionssystemet. I samband med att miljöbalkens bestämmelser infördes, infördes också ett nytt system för miljösanktionsavgifter. En sanktionsavgift är en administrativ avgift som tas ut om någon verksamhetsutövare gjort sig skyldig till överträdelse, även om överträdelsen inte skett avsiktligt eller av vårdslöshet. Tillsynsmyndigheten är skyldig att se till att denna avgift tas ut om överträdelse skett, men avgiften tillfaller inte tillsynsmyndigheten utan går till staten. Relativt små överträdelser, som underlåtenhet att i rätt tid lämna in miljörapporter, kan innebära stora negativa konsekvenser för små, enskilda näringsidkare. Fru talman! Det är bra med ett sanktionssystem på miljöområdet, men det är viktigt att det är konsekvent och att sanktionen är proportionell i förhållande till överträdelsen. Möjligheterna att göra rimlighetsbedömningar är i vart fall små, och i de fall lokala miljönämnder har försökt att göra sådana har ledamöterna själva utsatts för sanktionsåtgärder. Det har vi sett ganska många exempel på under de senaste åren. Regelsystemet är, fru talman, fortfarande ofta krångligt och saknar transparens, vilket innebär att risken för en småföretagare att göra fel är uppenbar. Den som gör sig skyldig till en överträdelse av miljöreglerna som man kan tycka är av mindre art, till exempel att inte lämna in en köldmedierapport för sina frysanläggningar, kan få miljösanktionsavgift. Om jag är rätt underrättad gäller inte detta offentliga organ i samma situation. Min fråga till ministern blir då: Vad avser ni att göra för att komma till rätta med det förhållandet?

Anf. 12 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Jag tror att vi är eniga om att vi behöver en översyn av sanktionssystemet. Det är också därför som regeringen avser att lägga fram en proposition i frågan. Jag vill inte föregå den proposition som just nu bereds inom Regeringskansliet och hur vi kommer att förhålla oss till alla de förslag som Miljöbalkskommittén har lagt fram. Men låt mig nämna att bland de förslag som Miljöbalkskommittén har lagt fram finns också förslag om att även andra näringsidkare än enskilda företag ska kunna åläggas miljösanktionsavgift. Det är ett av de förslag som föreligger och som vi kommer att behandla. Det kan då också, enligt det här förslaget, gälla offentliga aktörer. Låt mig också understryka att vi anser att det är viktigt med transparens och tydlighet i regelsystemet. Vi lade i våras fram en proposition om en effektivare miljölagstiftning med en lång rad förslag som syftade till att effektivisera miljölagstiftningen. Vi kommer också att komma med förslag när det gäller sanktionssystemet. Det kan till exempel handla om att på ett tydligare sätt i lagtexten låta det framgå vilket straffansvar man har i stället för att hänvisa till föreskrifter. Detta är för att lagen ska vara lättare att uttolka för alla som använder den. Låt mig dock understryka att om vi vill ha ett konsekvent system är också miljösanktionsavgifterna en viktig del i ett sådant konsekvent och enkelt system. Om vi vill ha en enhetlig rättstillämpning - som vi tycker är viktigt - är det inte alldeles enkelt att ge alltför stort utrymme för enskilda nämnder att fatta beslut och göra skönsmässiga bedömningar. Här är också Miljöbalkskommittén tydlig. Just på grund av behovet av enhetlighet och lika tillämpning över landet måste vi ha en enkelhet och tydlighet i miljösanktionssystemet. Ett förslag som Miljöbalkskommittén lägger fram är att miljösanktionsavgifterna i fortsättningen företrädesvis ska gälla enklare överträdelser, och straffsystemet ska tillämpas vid de grövre förseelserna så att vi på det sättet ska få en ökad tydlighet när det gäller vilken typ av påföljd som ska gälla. Däremot kommer miljösanktionssystemet även fortsättningsvis att vara ett viktigt medel, och det kommer även fortsättningsvis att behöva utformas på ett sätt som gör att det tillämpas enkelt och tydligt och kan användas på ett likartat sätt över hela landet. Var man än bor och har sin verksamhet i landet ska man kunna förutse vad en överträdelse av det slaget får för påföljd.

Anf. 13 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Jag har i min interpellation tagit upp vikten av att göra lokala, pragmatiska bedömningar av olika ärenden som faller under lagstiftningen. Ett rättssäkert system är också beroende av att det upplevs som legitimt och rättvist. Där finns det mycket övrigt att önska när det gäller lagstiftning över huvud taget på området. Jag kan nämna utredningar och lagföring av miljöbrott där rättsväsendet har visat sig vara helt otillräckligt fram tills nu. Nu är det en annan debatt med en annan minister - förmodligen - men jag nämner det ändå i det här sammanhanget. I sitt svar till mig säger ministern: "Det är inte minst en rättssäkerhetsfråga. För att se till att lika fall behandlas lika över hela landet behövs ett system som inte lämnar för stort utrymme för skönsmässiga bedömningar, däribland kommunala särintressen. Det kan dock finnas anledning att överväga om inte utrymmet för rimlighetsbedömning kan utvidgas något." På vilket sätt skulle det kunna utvidgas? Kan ministern utveckla det något?

Anf. 14 Lena Sommestad (S)
Fru talman! När det gäller möjligheten till lokala, pragmatiska bedömningar har vi en fråga som knyter an till Europakonventionens rättssäkerhetsprinciper när det gäller hur fall ska bedömas. Samtidigt har vi, som Ulf Sjösten så riktigt säger, kravet att lika fall ska behandlas lika. När jag i mitt svar säger att det kan finnas ett visst utrymme syftar jag just på Miljöbalkskommitténs förslag. Förslaget är att ändra formuleringen i lagstiftningen. I dag talas det om att det ska vara uppenbart oskäligt. Miljöbalkskommittén föreslår i stället formuleringen särskilda skäl. Detta skulle öppna upp för en något generösare bedömning av under vilka omständigheter man skulle kunna välja att inte utdöma en miljösanktionsavgift. Miljöbalkskommittén betonar dock i förslaget att utrymmet fortfarande måste vara litet om miljösanktionsavgifterna ska fungera på det sätt som är tänkt. Jag vill understryka att förslaget ingår nu som ett av många förslag som regeringen bereder. Det har varit ute på remiss, och vi kommer att återkomma i vår proposition med förslag. Jag vill i dag inte föregripa beredningen inom Regeringskansliet.

Anf. 15 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! I svaret till mig säger också Lena Sommestad: "Regeringen strävar efter ett effektivt och rättvist sanktionssystem, och vi tycker att det är viktigt att arbeta för ett sanktionssystem som är tydligt." Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Problemet är bara att många fortfarande upplever sanktionssystemet inom miljöområdet som snårigt och svårgenomträngligt. Jag kommer att följa framtagandet och leveransen av propositionen i ämnet med stort intresse. Jag återkommer i frågan när vi väl har den på bordet.

Anf. 16 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Jag vill tacka Ulf Sjösten för detta. Jag försäkrar att vi återkommer med samma ambition, att se till att vi får en mer lättillgänglig miljöbalk men med höga miljöskyddskrav så att den också uppnår sitt syfte, nämligen att värna vår miljö. Det är det jag som miljöminister naturligtvis tycker är allra viktigast.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.