Målet om 26 200 poliser till 2025
Interpellation 2021/22:309 av Katja Nyberg (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-31
- Överlämnad
- 2022-02-01
- Anmäld
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-22
- Svarsdatum
- 2022-02-25
- Besvarad
- 2022-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Dagens kriminalitet utgör ett hot både mot samhället och mot dem som har till uppgift att lagföra kriminella. Polismyndigheten har i dag stora utmaningar att fullfölja sitt uppdrag. Det behövs ökade resurser både ekonomiskt och lagföringsmässigt. Dåliga löner, dåliga arbetsvillkor och en alltmer otrygg tillvaro att jobba i har lett till att allt färre poliser arbetar i yttre tjänst.
På grund av den rådande situationen med den ökande grova kriminaliteten behöver Sverige mer än någonsin fler poliser för att upprätthålla lag och ordning. Prio ett är att det måste bli fler poliser för att få stopp på denna utveckling och bättre kunna bekämpa den här typen av kriminalitet.
Det som är viktigast är antalet aktiva poliser. Av dagens knappt 22 000 poliser arbetar endast ungefär 800 renodlat som områdespoliser med brottsförebyggande och trygghetsskapande uppgifter i utpekade geografiska ansvarsområden.
Polismyndigheten har hittills misslyckats med att attrahera tillräckligt många till polisutbildningen. Trots att man har lyckats återrekrytera 92 poliser 2021 slutar ändå fler poliser än någonsin: 762 stycken. De som slutar som polis överstiger därför stort de som man har lyckats återrekrytera.
Samtidigt har Polishögskolan stora svårigheter att fylla platserna till utbildningen. Antalet utbildningsplatser har ökat de senaste åren, men vid varje terminsstart gapar ett stort antal platser tomma. Totalt fanns det 1 020 studieplatser för terminsstarten i januari 2022, varav 650 personer hade fått bekräftad antagning. Nästan 40 procent av studieplatserna står alltså tomma vid början av utbildningen.
Det är den nionde utbildningsstarten i rad som inleds med mängder av vakanser, och nästan varje termin fylls inte cirka 300 platser. Det motsvarar ett normalstort polishus. Rikspolischefen Anders Thornberg säger att det behövs minst 1 000 studerande per termin för att målet om 26 200 poliser till 2025 ska uppfyllas. Regeringens mål om att uppnå målet om 38 000 polisanställda, varav 26 200 poliser, till 2025 ser ut att bli svårt att nå.
Problemet är inte att det saknas intresse för att bli polis. Inför varje terminsstart söker cirka 20 000 personer utbildningen. Enligt dåvarande inrikesminister Mikael Damberg handlar det om att de sökande inte har tillräckliga meriter för att fylla utbildningsplatserna.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att uppfylla sitt mål med 26 200 poliser till 2025?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:309
Webb-tv: Målet om 26 200 poliser till 2025
Dokument från debatten
- Fredag den 25 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:73
Protokoll från debatten
Anf. 22 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Katja Nyberg har i tre interpellationer frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att uppfylla målet om 26 200 poliser till 2025, om jag avser att stödja en särskild lönesatsning för att höja polisernas villkor och därigenom attrahera fler kompetenta sökande till polisprogrammet samt om jag tänker ta några initiativ för att införa en betald polisutbildning i syfte att fylla platserna på utbildningen med kvalificerade sökande.
Regeringen initierade den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten 2017 för att stärka polisverksamheten i hela landet. Målsättningen med tillväxten är att från ingången av 2016 till utgången av 2024 öka antalet polisanställda med 10 000.
I dagsläget är antalet poliser runt 22 000 samtidigt som det finns ungefär 3 000 blivande poliser på polisutbildningen. Att det förekommer icke nyttjade platser på polisutbildningen beror på att regeringen har gett förutsättningar för att kraftigt öka antalet platser. Sedan 2015 har antalet antagna till polisutbildningen nära tredubblats.
Detta har varit möjligt eftersom regeringen har ökat kapaciteten hos Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny och snabbare antagningsprocess till polisutbildningen samt möjliggjort att civilanställda specialister kan utbildas till poliser.
Samtidigt har regeringen säkerställt historiskt stora ökningar av anslaget. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor, en ökning med 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015, motsvarande en ökning med 82 procent.
Polismyndighetens höjda anslag har gett förutsättningar att använda medlen till bland annat förbättrade villkor för de anställda. Polisernas genomsnittliga grundlön per månad har ökat med 6 000 kronor sedan 2015. Det är en avsevärt högre löneökningstakt än för många andra grupper på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga grundlönen för alla poliser är i nuläget 38 500 kronor i månaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen, som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Det är en grundläggande och viktig princip för den statliga sektorn. Min uppfattning är att varken interpellanten eller jag ska besluta löner och ob-tillägg för ett särskilt yrke.
Attraktiviteten i polisyrket har ökat bland annat beroende på att löner och andra villkor har förbättrats. Det bekräftas av det höga söktrycket till polisutbildningen och den låga personalomsättningen bland poliser - drygt 3 procent totalt men så låg som 1,5 procent om man bortser från pensioneringar. Det ska jämföras med personalomsättningen i övriga statliga anställningar som är runt 10 procent.
Påståendet att många poliser lämnar yrket stämmer inte. Efter 2016 följde fyra år i rad med ett minskat antal poliser som slutade. År 2016 slutade 950 poliser, och under förra året slutade 762 poliser. Ungefär hälften av de som slutar går i pension. Utifrån prognosen i Polismyndighetens tillväxtplan, som lades fram 2018, har det visat sig att det är färre poliser än förväntat som lämnat yrket och fler än förväntat som återanställts.
Antalet poliser i Sverige låg den 31 januari 2022 på den högsta nivån någonsin samtidigt som cirka 3 000 studerar till att bli poliser och snart ska ut och patrullera på gator och torg. Detta är rätt, riktigt och viktigt.
Anf. 23 Katja Nyberg (SD)
Herr talman! Jag får tacka Morgan Johansson för svaret. Men uppenbarligen räcker inte detta, för det går alldeles för långsamt.
Sedan Morgan Johansson tillträdde som justitieminister 2014 har dödsskjutningarna ökat från 19 till cirka 48 per år, vilket är en ökning med nästan 150 procent. Av dem som dödats i våldsdåd var andelen som dog av skjutvåld 23,6 procent år 2017, och i fjol var andelen 28,6 procent - och ökningen fortsätter. Polisen säger dessutom att läget är akut och har varit det under flera års tid.
Den grova kriminaliteten slukar i dag väldigt mycket resurser från den övriga polisiära verksamheten. Utredningar om vardagsbrott får stryka på foten, och vanliga medborgare känner sig utlämnade till vardagsvåld som varken polis eller åklagare verkar ha tid att bry sig om. Polisen hänvisar till att det finns så mycket grövre brott som kräver deras uppmärksamhet och att de därmed inte har tid för de så kallade vardagsbrotten.
Jag hade i veckan samtal med några butiksägare som berättade att de bara anmäler ett av tio brott som sker i deras butiker. De anser att det är lönlöst att anmäla brotten eftersom i princip alla utredningar läggs ned. Det är inte längre värt mödan att göra en anmälan - det skulle i så fall vara för att kunna få ut pengar från försäkringsbolaget. Detta gäller såklart inte bara brott som sker i butik, utan det gäller även alla övriga brott som människor blir utsatta för. I dag finns det i princip ingen lokalpolis som kan ha ett samarbete med det lokala samhället. En butiksägare i Gnesta berättar att det tar minst en timme för polisen att komma om han behöver akut hjälp.
Det är som sagt inte bara hanteringen av vardagsbrottsligheten som får stå tillbaka, utan jakten på de kriminella gängen har även gjort att det är svårt för polisen att utreda annan grov brottslighet, som till exempel våldtäkter. Den typen av brott har i Stockholm fått flytta till enheten för brott i nära relation, vilket är en redan hårt ansatt enhet där det inte finns tillräckligt med personal för att utreda även de här brotten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Morgan Johansson nämnde att antalet polisanställda har ökat, och visst, numerärt har de ökat. Polismyndigheten har anställt tusentals nya personer, men det ska även vägas in att befolkningen i Sverige har ökat och att kriminaliteten har ökat. Antalet polisanställda har ökat med 20 procent, men antalet utbildade poliser har bara ökat med 3 ½ procent.
I yttre tjänst har det faktiskt blivit färre poliser, och många slutar efter en kort tid, speciellt i storstadsregionerna. År 2015 fanns det 9 726 i yttre tjänst, och 2019 var det 9 049 poliser i yttre tjänst. Det är en minskning från 94 till 88 poliser per 100 000 invånare. Siffrorna har alltså inte förbättrats utan snarare tvärtom.
För 20 år sedan var det inte ovanligt att poliser stannade i yttre tjänst i 10-20 år. I dag anses det som lång tid om en polis stannar i yttre tjänst i säg 1-3 år. Unga poliser med ytterst kort tid i yttre tjänst blir befordrade till yttre befäl och får i och med det ta ett väldigt stort ansvar. De har då inga äldre kollegor med erfarenhet att luta sig mot.
Utifrån detta tycker jag att det är lite märkligt att Morgan Johansson inte ens kan ta i beaktande att det kan finnas fördelar med riktade lönesatsningar för att attrahera fler kompetenta sökande och med att införa en betald polisutbildning. Min fråga är därför: Vad tänker Morgan Johansson göra rent konkret? De alternativ som Sverigedemokraterna har föreslagit är tydligen inte aktuella för regeringen.
Anf. 24 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det där var ju en total svartmålning av polisen och hur läget i polisen är. Det är en bild som jag menar inte alls stämmer med verkligheten.
Sanningen är den att vi efter de satsningar vi har gjort på polisen nu har ett läge där Sverige har fler poliser än någonsin tidigare - i januari hade vi 21 929. Från och med i år kommer också antalet poliser per capita, alltså antalet poliser per invånare, att öka. Även den siffran kommer att kunna nå all-time-high. Vi kommer alltså inte enbart ikapp själva befolkningsutvecklingen, utan vi ökar också antalet poliser per invånare.
Totalt sett har vi fler polisanställda än någonsin, 34 716. Vi har fler i polisutbildningen än någonsin; det är över 3 000 som går utbildningen och är på väg ut. Om man tittar på anslagen ser man att polisen har mer pengar än den någonsin har haft. Det är egentligen en helt remarkabel utveckling: Under perioden 2015-2025 ökar polisens anslag från lite drygt 20 miljarder kronor till knappt 40 miljarder kronor. Det är nästan en fördubbling av anslaget till polisen under en period om tio elva år. Jag kan knappt tänka mig att någon annan myndighet i svensk statsförvaltning har växt snabbare, i varje fall inte under efterkrigstiden. Detta är en helt historisk satsning; det handlar alltså om nästan fördubblade anslag under en tioårsperiod.
Vi har också rekordmånga som vill bli polis. Söktrycket är jättehögt till de utbildningar som vi har haft. Vi har dessutom tagit fram ytterligare två utbildningar i Borås och Malmö.
Vi har nu färre som lämnar polisen och fler som återvänder till polisen. Av dem som lämnade polisen mellan 2016 och 2021 har över 800 poliser återanställts. Detta är poliser som har varit ute några år, kanske i andra sektorer. Nu ser de att det händer saker och att politiken - regeringen - ser till att det satsas på polisen. Det finns ett samhällsproblem som de vill vara med och hjälpa till att försöka klara upp. De är ju poliser i grunden. De ville tillbaka in i polisverksamheten och tog det steget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Över 800 personer har återanställts, som sagt. Ungefär en fjärdedel av dem som har slutat sedan 2015 har återanställts och är på väg tillbaka in i poliskåren, så den här svartmålningen av läget och verksamheten i svensk polis ställer jag inte alls upp på. Detta är faktiskt inte med verkligheten överensstämmande.
Katja Nyberg tog upp lönefrågan. Vi har haft en väldigt stark löneutveckling för polisyrket de senaste åren. Det grundar sig på en överenskommelse som den förre rikspolischefen Dan Eliasson gjorde med Polisförbundet i januari 2018 och som ledde in lönerna på en högre bana. Man har bland annat satsat på poliser i yttre tjänst.
Under vår tid har genomsnittslönen för en svensk polis ökat med nästan 6 000 kronor i månaden. Lönerna har ökat snabbare för poliser än för de allra flesta andra grupper på arbetsmarknaden.
Jag är angelägen om att man alltid ska hålla armlängds avstånd mellan lönebildningen å ena sidan och regering och riksdag å andra sidan. Det är en del av den svenska arbetsmarknadsmodellen att det är parterna som tar ansvar för lönebildningen. Vi som politiker ska inte sitta här och bestämma vem som ska ha vilken månadslön, vilket ob-tillägg människor ska ha eller hur mycket extra de ska ha när de jobbar kvällar och helger. Det blir nämligen helt ogörligt. Om politiken går in och detaljreglerar på det sättet kommer det dessutom att väcka kompensationskrav från andra grupper. Jag slår vakt om den svenska lönebildningsmodellen.
Anf. 25 Katja Nyberg (SD)
Herr talman! Det är verkligen ingen svartmålning av Polismyndigheten och deras verksamhet eller av hur samhället ser ut, utan detta är fakta. Det är så här det ser ut. Vi har problem; det går inte att komma ifrån det.
Morgan Johansson säger att det är en all-time-high när det gäller antalet polisanställda och poliser. Det stämmer vad gäller numerären, men varför har vi då en så hög kriminalitet som vi har? Hur är det med den gängkriminalitet vi ser? Arbetet mot vardagsbrottsligheten får stryka på foten. Det är något som inte funkar.
Dessutom har vi det mål om 26 200 fler poliser som ska uppnås till 2025. Det kommer inte att nås; det vet vi i dag. Någonting måste göras. Det som regeringen har gjort hittills räcker inte.
Det finns ett stort antal tomma platser på Polishögskolan, och detta antal har faktiskt ökat. Det är många som söker dit, men platserna fylls fortfarande inte. I januari var nästan 40 procent av platserna på Polishögskolan tomma. Dessutom är det så att mellan 8 och 16 procent av dem som kommit på polisutbildningen har slutat tre veckor in på utbildningen. Detta händer varje termin, så frågan är varför dessa elever slutar. Är det fel på rekryteringen? Är det något som måste ses över i rekryteringsprocessen? Det är dock en annan fråga.
För att bli en bra polis krävs erfarenhet. Polisförbundet har gjort en undersökning som visar att hela 36 procent av de anställda i poliskåren gör något aktivt för att planera för ett arbetsliv utanför Polismyndigheten. Vi börjar faktiskt åter att se en ökning av antalet som slutar. Det gick nedåt från 2016, men sedan 2020 eller 2021 har antalet avhopp faktiskt ökat med 21 procent. Detta är exklusive pensionsavgångar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2021 var det 43 procent av poliserna som slutade av andra anledningar än pension. Det håller inte att fortsätta att säga att det kommer nya poliser. Som jag nämnde tidigare är polisyrket ett erfarenhetsbaserat yrke, och det är förödande för den brottsbekämpande verksamheten när erfarna poliser slutar. Detta speglar även den problematik som vi ser i samhället i dag.
Sedan 2016 har nästan 2 500 poliser slutat, och detta är exklusive pensionsavgångar. Dessutom går inte polisyrket att jämföra med andra statliga arbeten; det gäller såväl lönesättning som antalet som slutar. Att ersätta en polis är inte lika enkelt som att till exempel ersätta en civil utredare. Eftersom vi har den polisbrist som vi har i dag är det väldigt kostsamt varje gång en polis slutar, både i pengar och för samhället.
Det är, återigen, därför vi behöver göra någonting mer konkret. Det spelar ingen roll att det aldrig har funnits så många poliser som det finns i dag när vi har den kriminalitet och de problem som vi har samt många poliser som funderar på att sluta eller faktiskt slutar. Vad tänker Morgan Johansson göra förutom det han har sagt hittills?
Anf. 26 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Vi kommer fortsätta att bygga ut både polisen och det övriga rättsväsendet. Vi fortsätter att sätta av stora resurser till detta de kommande åren. Polisens anslag har som sagt nästan fördubblats på tio år. Det finns ingen statlig myndighet som har växt lika snabbt som polisen har gjort nu, vågar jag påstå - i alla fall inte i modern tid.
Katja Nyberg säger tvärsäkert att det här målet inte kommer att nås. Det får vi väl helt enkelt se.
Vi kompletterar de insatser som vi redan har gjort. På grundutbildningen har vi 3 000 i utbildning; de är på väg ut. Sedan kompletterar vi med funktionsutbildningen, som gör att en del av dem som redan jobbar i Polismyndigheten kan vidareutbilda sig till polis. Detta kommer att locka ytterligare personer in i poliskåren.
Vi har även insatser för att återrekrytera. Jag vill nog påstå att det totalt sett är ett ganska bra resultat att ha återrekryterat 800 anställda sedan 2016.
Polisen har väldigt låg personalomsättning; den är 3 procent. Det kan jämföras med övrig statlig sektor, som ligger på 10 procent. Polisens personalomsättning är alltså en tredjedel av detta. Om man räknar bort pensionsavgångarna är tappet ungefär 1 ½ procent. Det är väldigt lågt.
Min bild är nog trots allt att de som utbildar sig till polis och kommer in i polisyrket i de allra flesta fall vill stanna kvar i polisen, för de känner att de utför ett fantastiskt viktigt arbete och vill vara kvar i yrket.
Vi har ju en utveckling när det gäller framför allt gängkriminalitet som är djupt bekymmersam; så är det bara. Men man ska inte glömma bort att se att vi har en annan utveckling i andra avseenden.
Det som har skett de senaste åren är att gängskjutningarna och våldet inom de gängkriminella leden har ökat, också med dödlig utgång, vilket är ett stort samhällsproblem. Så är det. Men totalt sett har det dödliga våldet i Sverige minskat över tid. Risken att bli dödad i Sverige var större för omkring 30 år sedan, 1989-1990, när jag gick ut skolan. Det som har hänt på senare år är att det gängrelaterade våldet och dödligheten med anknytning till detta har ökat, men dödligheten i övrigt har faktiskt minskat över tid. Det tycker jag att man också ska se.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige ligger ungefär i linje med de övriga nordiska länderna när det gäller dödligt våld. Det tycker jag att man, trots allt, ska notera.
Andra typer av brottslighet har minskat kraftigt. Just nu har vi det minsta antalet inbrott i Sverige sedan 1975. Antalet ungdomsrån, som ju diskuterades väldigt mycket för några år sedan, har minskat med nästan 30 procent de senaste två åren.
Man kan naturligtvis alltid hitta statistik som pekar i ens egen riktning och säga att allt bara blir värre och sämre, men det finns faktiskt också andra uppgifter som pekar i en annan riktning.
Med detta sagt kommer vi att fortsätta att förstärka Polismyndigheten och det övriga rättsväsendet med stora belopp framöver. Vi kommer att sätta av de resurser som behövs och ge polisen de verktyg som behövs för att den ska kunna klara sin uppgift. Under de här åren har vi visat att vi är beredda att göra detta, och vi kommer att göra det även under de kommande åren.
Anf. 27 Katja Nyberg (SD)
Herr talman! Nej, det handlar inte om att säga att allt blir sämre, men faktum kvarstår: Vi har ett stort problem i dag i Sverige gällande kriminaliteten. Morgan Johansson säger att inbrotten har minskat och att ungdomsrånen har minskat. Det är jättebra. Visst kan man alltid använda statistik och titta på olika saker. Men jag tror att mycket av detta beror på att vi har haft en pandemi som gjort att den här typen av brott inte förekommit i samma omfattning.
Återigen: Vi har ett mål som ska uppnås - 26 200 poliser till 2025. Det kommer inte att uppnås som det ser ut i dag. Då undrar jag varför det inte går att ha riktade lönesatsningar. Vi har ett skriande behov av fler poliser. 54 procent av poliserna säger att lönen är den viktigaste aspekten för att stanna kvar i yrket. Poliserna ligger faktiskt drygt 3 000 kronor under övriga statstjänstemän i lön. Med det yrket, den komplexiteten, det ansvaret, de hoten och så vidare som de får utstå och den utbildningen kan man fråga sig varför de inte ligger högre än så. Det borde ske en riktad lönesatsning som gör att poliser får en väldigt mycket högre lön, och det måste ske snabbt. Det är bråttom nu.
Det är likadant med en betald polisutbildning. En sådan har funnits förut. Det fungerade alldeles utmärkt. Jag tror att det var 1993 man avvecklade den. Man kanske behöver göra samma sak nu för att kunna attrahera fler kompetenta sökande, för det finns inte tillräckligt många kompetenta sökande. Platserna fylls inte, vilket behöver ske. Då kan man kanske fånga upp de här människorna som befinner sig mitt i livet, som inte har möjlighet att ta studielån och så vidare, som har livserfarenhet och som kan bli väldigt bra poliser.
Varför fungerar det inte med betald polisutbildning och riktade lönesatsningar? Kan Morgan Johansson svara på det?
Anf. 28 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det handlar om den grundläggande respekten för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Genomsnittslönen för en polis ligger på 38 500 kronor i månaden. Det är en ökning med 6 000 kronor sedan vi tillträdde. Lönerna har förbättrats snabbare under vår tid i regering än under den föregående regeringen. Det säger jag som en redovisning av själva utvecklingen. Lönerna för poliser har stigit snabbare än för de flesta andra grupper på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt vill jag också säga att lönebildningsfrågan måste vila på en grundläggande respekt mellan politiken och parterna. Om vi börjar ta in lönebildningsfrågor i riksdagen och ska sitta och bestämma hur mycket sjuksköterskan, polisen och den försvarsanställde ska ha får vi en situation som vi aldrig någonsin kommer att reda ut. Då kommer nämligen självklart kompensationskrav att komma. Om ni avsätter de här pengarna till polisen, varför avsätter ni då inte lika mycket eller mer pengar till de försvarsanställda eller till de civilanställda i polisen? Precis det här har lett till enorma problem i många länder där man av politiska skäl börjat peka ut att den eller den gruppen ska särbehandlas. Det funkar inte så.
Det är samma sak när det gäller betald utbildning. Vi har bristsituationer i många sektorer i Sverige. Vi har brist på sjuksköterskor, lärare, läkare och socialsekreterare. Vi har även brist på industriarbetare, och det är de som drar in alla våra exportinkomster. Varför ska inte industriarbetarna också ha gratis utbildning i så fall? Det skulle man kunna börja säga.
Vi måste se till att hålla ihop samhället, tycker jag. Det innebär bland annat att vi ser till att de fackliga organisationerna, parterna, har sin uppgift, och att vi i politiken har vår uppgift. Vill man ägna sig åt lönefrågor får man engagera sig fackligt. Då är det inte i första hand politiskt man ska engagera sig.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.