Målet för handelspolitiken
Interpellation 2023/24:537 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-20
- Överlämnad
- 2024-02-21
- Anmäld
- 2024-02-22
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
- Svarsdatum
- 2024-04-19
- Besvarad
- 2024-04-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit en fri, hållbar och rättvis internationell handel. Sverige har en lång tradition av att stå upp för en politik som säkerställer att den globala handelns fördelar kan komma alla till del. Handeln har varit och fortsätter att vara avgörande för att lyfta människor ur fattigdom, stärka den sociala dialogen och genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Sverige har historiskt sett varit pådrivande för en internationell handel som värnar exempelvis miljön, klimatet och arbetstagares rättigheter i syfte att uppnå en mer långsiktig och hållbar tillväxt.
Den nuvarande regeringen har emellertid övergett målet om en rättvis internationell handel. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att det tidigare målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande skulle upphöra att gälla och strök skrivningen om en rättvis handel (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:98).
En handelspolitik som säkerställer att alla kan dra nytta av den globala handelns fördelar är avgörande för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel, särskilt mot bakgrund av de ökade protektionistiska strömningarna runt om i världen. En rättvis handel är således en förutsättning för en regelbaserad handel. I tider av ökad protektionism, pågående handelskonflikter och geopolitiska spänningar blir det allt viktigare att Sverige står upp för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. Denna utveckling är högst oroväckande sett till handelns betydelse för vår framtida välståndsutveckling och den gröna omställning som just nu pågår.
Mot bakgrund av ovanstående är min frågeställning till statsrådet Johan Forssell följande:
På vilka grunder har statsrådet och regeringen strukit målet om en rättvis handel?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:537
Webb-tv: Målet för handelspolitiken
Dokument från debatten
- Protokoll 2023/24:102 Fredagen den 19 aprilProtokoll 2023/24:102 Svar på interpellation 2023/24:537 om målet för handelspolitiken
Protokoll från debatten
Anf. 69 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om på vilka grunder regeringen strukit målet om en rättvis handel i budgetpropositionen för 2023 och framåt.
Låt mig börja med att säga att en öppen och regelbaserad global handel är en förutsättning för att bygga långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, vilket även bidrar till att bekämpa fattigdom och främja hållbar utveckling i utvecklingsländer.
Sverige är en trogen frihandelsvän, och regeringen verkar för en fri, hållbar och regelbaserad handel. Det multilaterala, regelbaserade handelssystemet skapar, främst genom WTO, förutsägbarhet och lika villkor för alla länder. Det bidrar till tillväxt och till att minska den globala fattigdomen.
Som jag tidigare uppgett för Aida Birinxhiku i svar på den skriftliga frågan 2022/23:394 kan begreppet rättvis handel ha olika innebörd beroende på avsändare. Från en del globala aktörer står begreppet i motsats till frihandel, och är i stället ett uttryck för merkantilism och reciprocitet. Att luta sig mot termen öppnar upp för en icke önskvärd otydlighet om var Sverige står i frihandelsfrågor. För regeringen är det viktigt att vara tydlig mot omvärlden med att vi arbetar för robusta och regelbaserade ramverk för världshandeln. Vår ambition är att skapa stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet för den internationella handeln.
Det är inom ramen för det regelbaserade handelssystemet som vi kan arbeta fram förutsättningar för att i större utsträckning värna miljö, hållbarhet och goda arbetsförhållanden. Regelbaserad handel är således ett tydligare och bredare begrepp än rättvis handel.
Anf. 70 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Jag tackar utrikeshandelsministern för svaret. Jag vill inledningsvis konstatera att denna debatt är särskilt angelägen mot bakgrund av de ökade protektionistiska strömningarna i världen. I tider som dessa är det möjligen viktigare än någonsin att Sverige är en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel.
Statsrådet är av uppfattningen att termen rättvis handel öppnar upp för otydligheter om var Sverige står i frihandelsfrågor. Min bestämda uppfattning är att det snarare är regeringens val att överge målet om en rättvis handel som gör det.
Sverige har en lång tradition av att stå upp för en politik som säkerställer att den globala handelns fördelar kan komma alla till del, det vill säga en rättvis handelspolitik. Det är någonting som vi har varit rörande överens om.
Därför är det anmärkningsvärt att den nuvarande regeringen helt plötsligt överger målet om en rättvis handel. Och det är lika anmärkningsvärt att företrädare från statsrådets parti i denna talarstol påstår att en rättvis handel innebär fler pålagor för företagen och att det gör det svårare att göra affärer. Detta, om något, öppnar upp för otydligheter, och det skickar oönskade signaler om var Sverige står i dessa frågor. Det skickar signaler om att Sverige inte längre prioriterar social och miljömässig hållbarhet i den globala handeln, och det skickar signaler om att Sverige inte längre är ett föregångsland för en fri, hållbar och rättvis handel. Och detta, om något, borde väcka oro hos statsrådet.
Fru talman! Jag vill understryka att detta inte är en fråga om semantik utan om hur regeringen bedriver sin handelspolitik.
Statsrådet och jag är överens om att WTO-samarbetet är grundläggande för att upprätthålla rättvisa spelregler i den globala handeln. Men det är inte tillräckligt. Sverige måste vara en stark röst för en rättvis handel, även inom EU-samarbetet. Där ser vi att regeringen i stället har försökt att motarbeta en historisk EU-lagstiftning som säkerställer företagens ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, en lagstiftning som är grundläggande i arbetet för en mer rättvis handel.
Ett annat viktigt verktyg är det globala partnerskapet Global Deal. Men där ser vi att regeringen saknar ambitioner för att utöka och utveckla partnerskapet. I praktiken tycks det alltså finnas en oförmåga, eller rent av en ovilja, från regeringen att bedriva en politik som innebär att Sverige står upp för en rättvis handel.
Fru talman! Jag är övertygad om att Sveriges styrka ligger i vår öppenhet, i våra handelsförbindelser med omvärlden och i vår strävan att stå upp för en politik som ökar välståndet och lyfter människor ur fattigdom, som stärker den sociala dialogen och skyddet för arbetstagares rättigheter och som ökar takten i den globala klimatomställningen. Står den nuvarande regeringen inte längre bakom detta?
Anf. 71 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag tackar igen för frågan, som vi naturligtvis ofta har anledning att återkomma till i många olika diskussioner i utskottet och i EU-nämnden.
Den här regeringen har valt att ha en mycket mer framåtlutad position än den tidigare regeringen vad gäller just frihandelsarbetet för att säkerställa goda konkurrensvillkor för våra fantastiska svenska företag, inte bara på papperet utan också i verkligheten.
En viktig del i det arbetet är att säkerställa att vi gör upp med onödig byråkrati och administration, för det fortsätter att vara ett väldigt stort problem, inte minst på EU:s inre marknad. En väldigt stor del, till och med en majoritet, av den typen av handelshinder och problem för företagen som fanns på den inre marknadens skapande för 30 år sedan fortsätter att finnas kvar.
Bakgrunden är väldigt uppenbar. EU:s del av världshandeln sjunker. Den har sjunkit från 25 procent för 30 år sedan till 17 procent i dag. Prognoserna framåt pekar på ett ännu större tapp.
Mot den bakgrunden hade man ju kunnat hoppas att mycket av EU-arbetet eller de politiska förslagen, till exempel från oppositionen, i den delen skulle handla om hur vi förenklar för företagen och tar bort onödig byråkrati och regler som verkar hämmande för våra företags möjligheter både på den inre marknaden och för exporten av deras produkter.
I stället är tyvärr allt som oftast fokuset ett annat. Ja, man säger att man är för konkurrens, öppenhet, frihandel och så vidare. Men i många av de förslag som läggs fram går utvecklingen åt ett helt annat håll, inte minst i EU-arbetet, där det ju kommer nya pålagor för företagen som försvårar. Det är bara att fråga företagarna själva. De är väldigt tydliga på den här punkten. Det kommer att göra det mindre attraktivt att investera i Europa. Det kommer att göra det svårare att exportera produkter. Det kommer att försämra möjligheterna att starta, driva och utveckla företag, med färre arbetstillfällen som följd.
I det ljuset ska man se den här diskussionen, som ju lätt blir ganska semantisk. Jag och regeringen tycker, fru talman, att det är sakfrågorna, innehållet, som måste vara i fokus snarare än etiketterna.
Jag kan bara konstatera att begreppet rättvis handel allt som oftast används av krafter som vill se mindre av det som vi från den svenska regeringens sida vill se, nämligen en öppen världshandel med färre handelshinder och mindre protektionism. Det används väldigt ofta snarare som ett sätt att införa nya handelshinder och nya problem. Det skulle skada Sveriges förutsättningar att bli framgångsrikt på den globala världsmarknaden.
Ett närliggande exempel nu när vi närmar oss valtider - jag tänker inte på det indiska valet, även om den här typen av diskussioner förekommer även där - kan man notera att i det stora landet i väster var det precis den här typen av argumentation som Donald Trump hade när han avbröt frihandelsförhandlingarna. Han ville inte se free trade, utan han ville se fair trade.
Från den svenska regeringens sida har vi en helt annan ingång i detta. Vi menar att begreppet regelbaserad, som är ett mycket tydligare begrepp, direkt kan hänföras till exempelvis WTO-regleringar. Man kan vända sig till en domstol och olika överprövningsorgan för att fastslå i den delen. Det är ett mycket mer exakt begrepp. Det fångar bättre den svenska frihandelsvänliga linjen men är också ett begrepp som blir mycket mer exakt för våra företag. Just osäkerheten om begrepp försvårar inte bara för företag utan gör också att Sveriges röst i världen kan bli mindre tydlig. Därför har vi valt ett bättre begrepp med en regelbaserad världshandel, och regeringen har inga intentioner eller ambitioner att förändra det.
Anf. 72 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Att den globala handelns fördelar kan komma alla till del är en förutsättning för att människor ska tro på frihandeln, särskilt i tider av ökad protektionism. Det är i själva verket en förutsättning för det regelbaserade handelssystem som statsrådet gärna talar om. Det är därför som Sverige har en lång tradition av att stå upp för frihandel och motverka protektionism.
Vi har visat att det är fullt möjligt att förena en fri och öppen handel med bättre villkor för arbetstagares rättigheter, högt ställda klimatkrav och en hållbar utveckling. I Sverige finns ett brett stöd för frihandel. Men vi får inte glömma bort att det i allt fler länder inte ser ut på det sättet.
Fru talman! Som jag nämnde tidigare handlar det här inte bara om att regeringen har valt att ändra målet för handelspolitiken och stryka just den del som handlar om en rättvis handel.
Som jag nämnde i mitt tidigare anförande ser vi också att regeringen i praktiken har motarbetat en historisk EU-lagstiftning om företagens ansvar för till exempel tvångsarbete, barnarbete och miljöförstöring - en lagstiftning som spelar en grundläggande roll i arbetet för en mer rättvis handel.
Den här regeringen har ända sedan den tillträdde försökt att bromsa och blockera det här lagförslaget. Sverige var till och med det enda EU-land som uttryckligen aviserade att man tänkte rösta nej till direktivet, och det vet statsrådet mycket väl.
Jag är glad över att det belgiska ordförandeskapet, trots detta, lyckades samla en majoritet av EU-länderna bakom lagförslaget. Det senaste kompromissförslaget, som nu även den svenska regeringen har ställt sig bakom, är utvattnat i flera avseenden. Men det är utan tvekan bättre än att inte ha något gemensamt regelverk på plats.
Fru talman! Jag vill också återknyta till mitt tidigare anförande om det globala partnerskapet Global Deal, för där ser vi att regeringens engagemang sviktar. Anledningen till att jag nämner det är att partnerskapet spelar en viktig roll i arbetet för en handel som stärker den sociala dialogen och skyddet för arbetstagares rättigheter. På några få år har detta svenska initiativ lyckats samla över hundra aktörer från hela världen, inklusive USA som anslöt sig till partnerskapet under hösten 2022. Och det finns en stor potential att utöka och utveckla Global Deal. Men när jag ställde en skriftlig fråga om detta till utrikeshandelsministern fick jag i stället svaret att tiden är mogen för Sverige att ta ett steg tillbaka och att andra partner borde ta en mer framträdande roll. Det är alltså alldeles uppenbart att de ambitionerna inte finns hos den nuvarande regeringen, och det kan jag bara beklaga.
Fru talman! Jag noterar i allra högsta grad att statsrådet vill vara särskilt tydlig mot omvärlden om var Sverige står i frihandelsfrågorna. Därför hoppas jag att statsrådet kan ge ett tydligt svar i den här debatten. Det gäller även mina frågor om EU-direktivet och om partnerskapet Global Deal. Vill regeringen genom den politik som jag har redogjort för tydliggöra för omvärlden att Sverige inte längre är ett föregångsland för en rättvis handel?
Anf. 73 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag tror att vi har lite skilda utgångspunkter i den här debatten. Jag tittar inte så mycket på begreppen utan mer på fakta i den här diskussionen.
Det är ofrånkomligt att EU:s del av världshandeln sjunker som en sten, helt enkelt. Jag tycker att det är väldigt bekymrande. Det handlar ju om att vi blir mindre rika, att vi får en högre arbetslöshet och att jobb flyttar till andra delar av världen. Vi ser också hur det svenska exportvärdet till Asien har släpat efter till exempel Danmark de senaste 20 åren.
Då är frågan huruvida man är beredd att vidta åtgärder för att förändra detta eller om man är nöjd med att det fortsätter att vara ungefär som det är. Prognoserna pekar dessutom på att den här utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Vi släpar efter. Vi tappar i konkurrenskraft, i investeringar och i nya jobb. Vi ser hur företag helt enkelt blir mindre benägna att investera på den europeiska kontinenten.
När man talar med företagare om detta pekar de väldigt ofta just på regelbördan och på att lagstiftning implementeras på ett sätt som gör det svårt och krångligt och inte minst dyrt.
Allting är ju relativt i detta. Om man till exempel jämför med det som sker i den amerikanska ekonomin - vi konkurrerar ju med USA liksom med många andra regioner och länder i världen - blir skillnaderna uppenbara.
Därför blir jag lite fundersam när jag hör Aida Birinxhiku säga att man å ena sidan är för konkurrenskraft och frihandel - det är väl jättebra - och å andra sidan driver på för en lagstiftning som ju företagen själva så tydligt pekar på kommer att försvåra möjligheterna för handel, jobb och investeringar. Det går inte riktigt ihop.
Det är klart att det i potten här ligger kanske tusentals svenska arbetstillfällen, som riskerar att gå förlorade om man inför ytterligare administration och regelbörda. Detta är väldigt allvarligt. Jag hoppas att Socialdemokraterna har tänkt igenom denna position. Att förlora arbetstillfällen och investeringar just nu skulle vara väldigt bekymmersamt.
Jag är stolt över att den här regeringen har tagit en väldigt aktiv del i diskussionerna. Vi har försökt få till ett mycket bättre kompromissförslag, och vi har också fått till stånd en sådan kompromiss, som mycket mer beaktar just risken för att detta kommer att hindra ekonomisk tillväxt, investeringar och jobb. Men det här måste ske även på en lång rad andra områden.
Det är just detta vi pekar på i vår nya handelsstrategi, som är mycket mer framåtlutad än den tidigare regeringens och inte bara täcker exportfrågor utan handelsfrågor i stort, även investeringar i Sverige, och vår konkurrenskraft som ett litet land. Det är en mycket bredare strategi som vi har presenterat och som har fått ett gott mottagande.
En viktig del i denna strategi är det faktum att svenska företag i dag är världsledande när det gäller att agera ansvarsfullt, långsiktigt och målmedvetet. Det är klart att det kan finnas problem med enskilda företag - det kan det alltid finnas - men som land förknippas vi väldigt mycket med ansvarsfullt företagande, socialt, miljömässigt och på flera andra områden.
Detta tror jag är en styrka för Sverige. Jag märker det under många av mina resor, där jag försöker att lägga grunden för fler svenska affärer och fler jobb i Sverige. Många länder ser detta som en framgång redan i dag, och det är något vi bekräftar i vår strategi.
Men vi måste vara varsamma med ytterligare EU-regleringar och med de protektionistiska krafter som säger "Gärna frihandel, men den måste vara rättvis, och inte just på våra områden och i våra ekonomier; det är bra om andra öppnar upp sig, men inte vi". Tyvärr ser vi hur den typen av protektionistiska krafter nu sprider sig i världen, och vi vill från den svenska regeringens sida erbjuda en annan väg framåt, med mer av fri och regelbaserad handel.
Anf. 74 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till utrikeshandelsministern för den här debatten. Jag noterar att utrikeshandelsministern bara tänker på pålagor och bördor när jag pratar om en rättvis handel. Det tycker jag är talande i sig.
Jag vill också säga något om EU-direktivet om företagens ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Detta är ett lagförslag som har efterfrågats av stora delar av näringslivet i Sverige. Vi ser att svenska företag ligger i framkant när det gäller hållbarhetsfrågorna, men i dag tvingas de konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte gör samma prioriteringar.
Som tidigare konstaterats har Sverige en lång tradition av att stå upp för en fri, hållbar och rättvis handel. Statsrådets svar i den här debatten ger inga skäl att frångå det, snarare tvärtom. Både statsrådet och jag har uttryckt vår oro över de växande protektionistiska krafterna i världen. Det är just dessa krafter som gör det viktigt att vi står upp för en rättvis handel. Det är i själva verket en förutsättning för det regelbaserade handelssystem som statsrådet nämner.
Fru talman! Regeringen måste fortsätta stå upp för en handelspolitik som leder till fler jobb, en starkare välfärd och ett ökat välstånd - för alla. Sverige ska vara ett föregångsland för en fri, hållbar och rättvis handel. Detta ska det inte råda någon otydlighet om.
Anf. 75 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Regeringen har sedan dag ett varit mer framåtlutad för att främja svenskt entreprenörskap, svensk innovation och vår konkurrenskraft - frågor som inte varit tillräckligt prioriterade tidigare, vare sig i Sverige eller i Europeiska unionen. Vi ser också att investeringarna som en följd därav har minskat under en lång rad år.
Nu vill vi förändra detta. Vi vill vara mer offensiva. Vi vill lägga grunden för att Sverige ska börja vinna den här typen av investeringar. Då är det inte tillräckligt att bara säga att man är för mer handel och entreprenörskap; det kan ju alla göra. Vi måste alltid titta på förslag av den typen som kommer. Inte minst en hel del av den EU-lagstiftning som nu kommer skulle kunna få dramatiska effekter för många små och medelstora företag.
Jag vill upprepa det jag har sagt tidigare: Är man okritisk till detta och bara ser till de sociala aspekterna utan att fundera kring administration och regelbörda kan det handla om flera tusen jobb i Sverige som går förlorade. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar detta i beaktande när man så okritiskt sluter upp bakom den ökade regelbörda vi nu ser från Bryssel.
Vi måste förändra detta. Annars kommer utvecklingen för Europa att fortsätta som tidigare: Investeringar lämnar Europa och går till USA, Kina eller andra delar av Asien i stället. Det är precis detta tillväxtperspektiv vi nu lägger in, och där är det viktigt att vi är tydliga.
Den rättvisa handel som jag får frågor om här är inte ett definierat begrepp. Det är bättre att ha en regelbaserad handel som lutar sig mot WTO-regleringar. Vi vill inte förknippas med den typ av protektionism som vi ser att begreppet rättvis handel ofta förknippas med, inte minst från Donald Trumps sida. Vi står upp för en fri, hållbar och regelbaserad världshandel i stället.
Tack, Aida Birinxhiku, för den här debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.