Livet på landsbygden
Interpellation 2015/16:203 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-18
- Överlämnad
- 2015-11-18
- Anmäld
- 2015-11-19
- Sista svarsdatum
- 2015-12-03
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Vår nuvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har beskrivit regeringens budget som en framgång för alla som lever på landsbygden i Sverige. På regeringens hemsida kan vi läsa att statsrådets målsättning är att "det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden."
På landsbygden finns ingen tunnelbana och inga pendeltåg. Mellan många orter finns över huvud taget inga kollektiva färdmedel. Det är helt enkelt inte möjligt att ta sig till och från sin arbetsplats, till barnens fotbollsträning eller ens till grannen, utan bil.
Därför drabbas människor som lever utanför svenska städer och tätorter särskilt hårt, när nu regeringen föreslår ökat skatteuttag på bensin och diesel. Och därför ter sig landsbygdsministerns uttalande väldigt märkligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Håller finansministern med sin statsrådskollega om att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden?
- Hur kan regeringens föreslagna höjningar av skatten på drivmedel sägas vara till gagn för människor som lever på landsbygden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:203
Webb-tv: Livet på landsbygden
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
- Protokoll 2015/16:44 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2015/16:44 Svar på interpellation 2015/16:203 om livet på landsbygden
Protokoll från debatten
Anf. 33 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Anette Åkesson har frågat finansministern om hon håller med mig om att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden samt hur regeringens föreslagna höjningar av skatten på drivmedel kan sägas vara till gagn för människor som lever på landsbygden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Ett av regeringens övergripande mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. För att nå målet behövs en livskraftig, hållbar och aktiv landsbygd. Det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden.
Landsbygden står inför stora utmaningar men rymmer också goda möjligheter. Politiken ska bidra till livskraftiga och innovativa företag, till goda förutsättningar för boende på landsbygden och till att naturresurserna används hållbart, både i Sverige och globalt.
Dessa prioriteringar har vi i regeringen i åtanke när vi beslutar om åtgärder för att främja landsbygden, bland annat i det svenska landsbygdsprogrammet. Till exempel gör vi en stor satsning på bredband utanför storstäderna, som kompletteras med insatser i de tre nordliga regionalfondsprogrammen. I landsbygdsprogrammet finns också särskilda medel för att öka tillgängligheten till lokal service. Både boende och företagare på landsbygden ska ha god tillgänglighet till grundläggande service som dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar.
Det är en stor utmaning att minska den klimatpåverkan som resor och transporter innebär och att utveckla ett hållbart transportsystem. Det innebär exempelvis att insatserna för att minska andelen fossila bränslen till förmån för förnybara alternativ intensifieras.
I gles- och landsbygder finns många av de förnybara resurser som behövs för en positiv samhällsutveckling. Här kan affärsmöjligheter skapas för företag på landsbygden. Genom att höja beskattningen av fossila drivmedel ges möjlighet att finansiera viktiga satsningar för Sverige samtidigt som skattesystemets miljöstyrande effekt stärks.
Regeringen är samtidigt väl medveten om den hårt utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket befinner sig i. Regeringen föreslår därför att jord- och skogsbruket kompenseras genom att skattenedsättningen för diesel ökas med 300 miljoner kronor per år under perioden 2016-2018.
Anf. 34 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Till att börja med vill jag tacka landsbygdsministern för svaret. Det är glädjande att vi alla verkar vara överens om att det ska vara attraktivt att bo på landsbygden och att det måste finnas goda förutsättningar för hela Sverige att växa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att S-MP-regeringen liksom Alliansen satsar på bredbandsutbyggnad är positivt. Tillgång till snabbt internet är inte längre en del av att attrahera människor till landsbygden, utan det är en förutsättning. Det har gått från att vara en marknadsföringsmöjlighet för landsbygdskommuner till att vara ett absolut minimikrav.
Hans Rosling har blivit känd bland annat för att han är duktig på att visa hur västvärldens fördomar om utvecklingsländer inte stämmer med verkligheten. Jag tror att samma sak kan hävdas om svenska storstadsbors bild av dem som bor på landsbygden. Man bildar sig en uppfattning om hur livet på landet är utifrån bilden man får när man tillbringar några veckor om året i sommarstugan eller på jakt. Med rena Skansenperspektiv drivs många riksintressen från Stockholm, och man vill stoppa den utveckling som är nödvändig för att de som bor på landet ska kunna följa med i eller kanske till och med driva utvecklingen.
Inom parentes kan sägas att Stockholmsperspektivet på regeringens förslag att stänga Öresundsbron vittnar om okunskap om hur det ser ut och vad som händer i Skåne.
Många har valt ett liv på landsbygden för att det har sina fördelar. Man är medveten om att man kan ha längre avstånd till affärer och service samt sämre kollektivtrafik. Men man tycker ändå att fördelarna överväger. Livskvaliteten är större med närheten till naturen och kontakten med trevliga grannar, för att nämna bara två exempel.
Men man påverkas kanske i högre grad av politiska beslut, inte minst de höjda skatterna på bensin och diesel. Inför valet 2014 var det endast Miljöpartiet som lovade höjd bensinskatt, så det var väl ingen som räknade med att det skulle genomföras. Men löftesbrottet från S kom snabbt. Problemet är att bor man på landet kan man inte avstå från bil, och det slår hårdare än om man har olika valmöjligheter och kanske väljer bilen enbart för att det är bekvämare.
Att värna miljön är viktigt. Det tycker även de som bor på landet. Det är därför vi politiskt måste förbättra förutsättningarna för människor att transportera sig klimatsmart också på landet. I bästa fall kan man köpa en bil som går på förnybara drivmedel. Men det är ändå inte alla som har den möjligheten. Då är det detta vi måste försöka främja.
Landsbygdsministern säger själv att det är för att få in skatteintäkter man höjer beskattningen på drivmedel. S-MP fortsätter beskatta avstånden i stället för utsläppen. Man höjer trösklarna för att bo kvar på eller flytta till landet, och med detta driver man ytterligare på den urbaniseringstrend som redan råder. Även om landsbygdsbefolkningen i absoluta tal inte sjunker längre sker enligt SCB all ökning i befolkningen i tätorterna.
När man nu höjer drivmedelspriserna och fördyrar transporterna av gods, tänker landsbygdsministern på något sätt kompensera alla som bor på landsbygden för de höjda kostnaderna på samma sätt som man väljer att kompensera jord- och skogsbruket med ökad skattenedsättning på diesel?
Anf. 35 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! För att först ta det här med skatter tror jag inte att skattesänkningar alltid är lösningen på allt. Det gjorde Moderaterna och alliansregeringen. Skattesänkningar löser skolan. Skattesänkningar löser äldreomsorgen. Skattesänkningar löser allt. Resultatet blev ju att det inte löste sig alls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu går man till attack mot bensin- och dieselskattehöjningen. Men vad gjorde alliansregeringen? Jo, man höjde de här skatterna under sin period - två gånger faktiskt och mer än dubbelt så mycket som den här skattehöjningen med 1,41 per liter.
Jag räknade på det här. Skattehöjningen på bensin och diesel som vi gör nu, med moms och allt, gör att det för en bilist med en normal bil som drar 0,8 liter per mil och kör 1 000 mil per år kostar 44 kronor i månaden. Kör man 2 000 mil kostar det 88 kronor i månaden. Det Alliansen gjorde var mer än dubbelt så mycket, bara för att klara av den biten.
Det som hände under det styret innebar också att vi fick börja med ett minus på 67 miljarder. Då gäller det att prioritera. Vi har prioriterat landsbygden väldigt tydligt och bra.
Jag tar exemplet bredband. Vi går in med 4,6 miljarder, 4 600 miljoner, under programperioden. Vi höjer också förskottsutbetalningarna när det gäller bredband för att de mindre kommunerna ska ha en möjlighet. Dem höjer vi till 1 miljon för att man ska få igång byggnation också i de kommuner på glesbygd och landsbygd som har problem att få det här.
Vi mer än fördubblar investeringsbidraget till livsmedelsbutikerna - mer än fördubblar. Under Alliansens tid låg det på 15 till som bäst 35 miljoner årligen. Vi går nu in med 88 miljoner i investeringsbidrag till landsbygdsbutikerna - årligen under fem år.
Vi går in med 35 miljoner till landsbygdsbutiker i driftsstöd. Det är jätteviktigt för landsbygden att få ha de här landsbygdsbutikerna och även utveckla dem till servicepunkter för att man ska kunna bo, leva och verka på svensk landsbygd.
Vi går in med 200 miljoner till stöttning av landsbygdens kollektivtrafik. Vi går också in med investeringar i väg och järnväg specifikt för svensk landsbygd med 200 miljoner årligen under tre år. Det är väldigt viktiga satsningar för landsbygden.
Jag vet att en dieselskattehöjning inte är någon populär åtgärd, men den är miljöstyrande, och den här skattehöjningen är betydligt lägre än den som Alliansen genomförde.
Låt mig påminna om att Alliansen 2007 tog bort det särskilda reseavdrag för svensk landsbygd som regeringen Persson hade infört. Vi får väl se när vi orkar återinföra det.
Anf. 36 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Ja, visst genomförde Alliansen skattesänkningar, och de kanske trots allt var lösningen på problemet eftersom det tillsammans med andra alliansreformer innebar ökade skatteintäkter för kommuner och landsting, det vill säga mer pengar till välfärden - vården, skolan och omsorgen.
Vi kan försöka se situationen utifrån ett landsbygdsperspektiv. Darwin sa inte att det är den starkaste som klarar sig utan att det är den som är bäst på att anpassa sig som överlever. Det visar man dagligen på landet. Även landsbygdsministern känner säkert till många som bedriver sina lantbruk på halvtid medan de har ett fast jobb för en säker inkomst. Eller så finns det de som utvecklar värdekedjan, kanske öppnar en butik, erbjuder korvstopparkurser eller arrangerar matvandringar, bara för att nämna några exempel på det jag ser i min närhet. Det visar att man anpassar sig. De är överlevnadskonstnärer och i många fall de där mikroentreprenörerna, som vi ofta pratar om i andra sammanhang.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det betyder att vår uppgift som politiker är att säkerställa att vi, även om vi inte förbättrar förutsättningarna för människor på landsbygden, åtminstone inte försämrar dem. Vårt mål borde vara att det ska vara lättare och billigare att leva på landet. Det är inga offer som bor där. Det är människor som har lärt sig att klara sig själva om de bara har möjligheten.
En höjd bensinskatt kanske man klarar. Men den är en av flera delar som läggs på varandra och som gör att livet blir tuffare. I kombination med att man sannolikt har långa restider till jobbet eller för att köra barnen till olika aktiviteter blir det dyrare. Därutöver bidrar det kreativa, i negativ bemärkelse, införandet av indexeringen av bensinskatten till att ökningen inom några år blir väldigt stor, dessutom utan att någon politiskt behöver stå till svars för den. S-MP bygger in i systemet att de som politiker ska slippa stå till svars när människor plötsligt upptäcker hur dyr bensinen har blivit. Det är både fegt och ovärdigt.
I stora delar av landet står skogen för en betydande del av sysselsättningen, och skogen har stor potential, även ur miljöperspektiv. Enligt Skogsindustrierna finns en möjlighet att öka antalet anställda med upp till 25 000 personer till år 2020. Det borde vara intressant för regeringen, inte minst för att det är jobb på landsbygden.
Tyvärr har S-MP lagt en budget som, vilket de själva anger, minskar antalet jobb. Det betyder att även om man, liksom landsbygdsministern gjorde i sitt svar, säger att man har ett övergripande mål att Sverige år 2020 ska ha lägst arbetslöshet inom EU är det bara ord. Det visas inte i handling.
Att regeringen väljer att försämra för RUT- och ROT-avdragen, som har omvandlat svarta jobb till vita, är ingen hemlighet. Just RUT-avdragen har vuxit i hela landet eftersom hemserviceföretag har vuxit upp där efterfrågan finns. Den största ökningen av kunder har de senaste fem åren varit i Kronoberg, Norrbotten och Skåne. Där finns jobbtillväxt som nu stryps.
Sammanfattningsvis kan sägas att S-MP väljer att höja bensinskatten till en nivå som från år 2019 kommer att vara världens högsta, och det i Europas näst mest glesbefolkade land, samtidigt som man minskar antalet jobb.
Jag undrar: Hur hänger den faktiska politiken ihop med det man kallar övergripande mål för arbetslösheten? Har regeringen räknat på de långsiktiga konsekvenserna av indexeringen av det höjda bensinpriset? Hur slår det mot glesbygdsbor?
Anf. 37 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag vet inte vilken beräkning Anette Åkesson har för att säga att vi kommer att ha världens högsta bensinskatt. Men om det är så vill jag säga att i så fall har alliansregeringen varit en mycket större bidragare till det än vad den nuvarande regeringen är.
Vi ser vad som händer med välfärden när man har sänkt skatten med 140 miljarder. Den krackelerar i många stycken, inte minst ute på svensk landsbygd. Vad gjorden Alliansen? Jo, man tillförde via utjämningssystemet 1 miljard till kommunerna, 1 000 miljoner. Vart gick de pengarna? Jo, till de rikaste kommunerna. Kom de landsbygden till del? Nej, inte alls. Landsbygden fick ingenting.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi gör en rejäl satsning på svensk landsbygd. Jag nämnde dieselskattereduktionen. Det är 900 miljoner på tre år. Vad gjorde Alliansen? Jo, man försämrade dieselskattereduktionen för jord- och skogsbruk från 2,38 till 90 öre. Samtidigt höjde man skatten rejält för dem. Vi förbättrar dieselskattereduktionen så att den höjs från 90 öre till 1,70.
Inte sedan 90-talet har Norrlandsstödet fått full uträkning till det som är framförhandlat. Vad händer nu? Jo, det höjs till maxtaket för just landsbygdsdelarna i Norrland, som har jätteproblem med jordbruket.
Vad gäller det nationella kuvertet från EU gick vi in med 100 procent nationella medel, 152 miljoner till jordbruket som är drabbat, till mjölkproducenterna.
Vi har startat ett arbete med en nationell livsmedelsstrategi. När vi var i opposition drev vi den frågan stenhårt i riksdagen, men Alliansen sa nej år efter år. Nu kommer den, och jag välkomnar Moderaterna i det jobbet. Det är viktigt att vi får en nationell livsmedelsstrategi.
Att vi ökar vår livsmedelsproduktion i Sverige, vilket vi måste göra, är väldigt landsbygdsnära. Det skapar utveckling i primärnäringen, jordbruket, trädgårdsnäringen och det kustnära fisket. Dessutom skapar det utveckling i svensk livsmedels- och dryckesindustri. Där jobbar i dag 55 000 människor. Det är en oerhört viktig industrigren, den fjärde största i Sverige, och den är ofta väldigt landsbygdsnära. När vi skapar dessa möjligheter ger det jobb på den svenska landsbygden, och där är den nationella livsmedelsstrategin en oerhört viktig del.
RUT-avdraget är 25 000 kronor, inte 50 000. Om vi tittar på hur det har nyttjats, de extra pengarna i avdraget, ser vi att det är ett mycket litet fåtal som har utnyttjat det. RUT-avdraget finns kvar, men det är på 25 000 per person och år. Är man två i hushållet är det 50 000.
Jag återkommer i nästa inlägg till ytterligare landsbygdssatsningar som regeringen gör.
Anf. 38 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Landsbygdsministern har kanske inte förstått att det är indexeringen av bensinskatten som bidrar till att vi 2019 kommer att ha världens högsta bensinskatt. Det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som har infört indexeringen.
Alliansens skattesänkningar bidrog till många fler jobb, 350 000 fler jobb, och välfärden hade aldrig haft så stora skatteintäkter och resurser som då. Välfärden växte varje år med Alliansen.
Det är lätt att säga att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Men det är en annan sak att leverera förutsättningarna för att det verkligen blir så. S-MP har genomfört en del, men på samma gång försämrar de inte minst de ekonomiska förutsättningarna för att kunna bo kvar eller flytta till landet. Det är inga offer som bor på landet. Det är redan allkonstnärer som anpassar sig efter förutsättningarna. De är vinnare, enligt Darwin, om vi inte saboterar politiskt.
De höjda bensinskatterna är bara ett exempel som förstärks av indexeringen och som straffar avstånd och inte utsläpp i ett stort land som Sverige. Att S-MP inte jobbar för jobben är ett annat. Långa restider till arbete och aktiviteter stjäl redan resurser i form av tid. Vi borde inte dessutom låta det kosta mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi borde kanske i stället lära av landsbygden. Hur ser vi till att människor klarar sig på bästa sätt? Hur främjar vi att antalet jobb blir fler, även på landet? Det borde vara vårt gemensamma fokus, inte att höja kostnaderna för att bo på landet eller minska möjligheten för företag som är verksamma på landsbygden.
Som jag ser det driver S-MP helt fel politik. Man pratar mycket, men det man säger hänger inte ihop med det man levererar. I själva verket ger den höjda bensinskatten mer skatteintäkter som S-MP behöver, men pengarna används inte för jobben och definitivt inte med fokus på hur vi kan skapa bättre förutsättningar för människorna på landsbygden.
Jag kan bara beklaga att S-MP verkligen inte har rätt fokus samt att man dessutom fegt gömmer framtida bensinskattehöjningar bakom indexeringar.
Jag vill tacka landsbygdsministern för debatten.
Anf. 39 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Moderaternas skattesänkarpolitik har missgynnat landsbygden. Moderaternas skattesänkarpolitik tänker på de rika. Det är tydligt när det gäller moderatmiljarden. När man tillför pengar ger man till de rika och glömmer bort svensk landsbygd. Precis så fungerar det.
Precis så fungerar det också med det du tog upp om RUT-avdraget, Anette Åkesson. Jag nämnde att det får liten betydelse att det sänks från 50 000 kronor till 25 000. Det är 1 procent i Sverige som har använt avdraget upp till 50 000 - 1 procent. Och vet ni vilken genomsnittlig inkomst de har? Nästan 1 miljon. Det visar hur Moderaterna tänker på de rika kommunerna och de rika människorna och struntar i landsbygden och de som har det lite svårare.
Vi ska satsa på det nationella skogsprogrammet, som är en jätteviktig landsbygdssatsning. Vi går nu in och har en mycket bra dialog med näringslivet, skogsindustrin och ideella organisationer, som kan skapa många jobb på svensk landsbygd. Det är oerhört viktigt.
Skogsindustrin säger att de nu har en regering som tar skogen på allvar. Sex företag har beslutat att investera 17 miljarder i svensk skogsindustri för att de vet att de nu har en regering som ser skogen som en enorm resurs och en möjlighet också för landsbygden.
Vi har tillsatt en nationell landsbygdskommitté som ska jobba med en sammanhållen landsbygdspolitik, och där är alla partier i riksdagen välkomna. Ni är mycket varmt välkomna med inspel, Anette Åkesson, som gör skillnad till det bättre för landsbygden.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.