Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

likvärdiga betyg och nationella prov

Interpellation 2001/02:50 av Nilsson, Ulf (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-01
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 november

Interpellation 2001/02:50

 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om likvärdiga betyg och nationella prov

Betygen i skolan är viktiga som uppföljningsinstrument av hur skolan uppnår de nationella målen. De innebär dels att elevens insatser utvärderas men också att lärarens och skolans insatser kan värderas. Dessutom är betygen viktiga, när det gäller att informera skolan om att extrainsatser behövs i form av specialundervisning m.m. Om det saknas klara uppgifter om hur eleven uppnår målen, är det stor risk att många elever går miste om denna sin rätt till stöd. Beklagligt nog tyder de många avhoppen och misslyckandena i gymnasieskolan på att alltför många elever skickats vidare från grundskolan utan att ha fått det stöd de är berättigade till.

Om betygen ska fungera som utvärderingsinstrument, är det viktigt att de sätts efter samma principer över hela landet. Tyvärr kommer alltfler uppgifter om att betygen i dag sätts utifrån olika principer och att betygssättningen därför inte är likvärdig och rättvis över landet.

Många lärare uppger att betygskriterierna är otydliga och att de önskar mera stöd för betygssättningen. I Skolverkets granskning av betygen konstateras också att "det finns betydande brister vad gäller en rättvis och likvärdig betygssättning" (Skolverkets rapport 190). Sedan denna rapport presenterats har Skolverket fattat det överraskande beslutet att ta bort betygsgränserna på de nationella proven. Om förslaget blir verklighet kommer lärarna att få ännu mindre stöd i sitt arbete än i dag. Det blir inte längre någon nationell mall för hur resultaten på de nationella proven ska värderas. Som följd riskerar betygssättningen att bli mera godtycklig.

Regeringens egna utredningar visar visserligen att det finns stora brister i betygssättningen, men samtidigt leder Skolverkets beslut till att de nationella målen blir ännu svårare att tolka för lärarna. Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åstadkomma en likvärdig och rättvis betygssättning?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:50, likvärdiga betyg och nationella prov

Interpellationsdebatt 2001/02:50

Webb-tv: likvärdiga betyg och nationella prov

Protokoll från debatten

Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Anf. 1 Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Herr talman! Ulf Nilsson har frågat mig vilka åt- gärder jag avser att vidta för att åstadkomma en lik- värdig och rättvis betygssättning. Per Bill har frågat mig om de nationella proven även i fortsättningen kommer att ha en betygsstödjande roll samt vilka åtgärder jag ämnar vidta för att vi ska få ett rättssäkert betygssystem, där kriterierna för ett visst betyg är lika oavsett var man bor och i vilken klass man studerar. Jag avser att besvara dessa båda interpellationer i ett sammanhang. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystem vi nu har i skolan har inte funnits särskilt länge. De första eleverna som lämnade gymnasieskolan med det nya betygssystemet fick slutbetyg våren 1997 och de första eleverna som lämnade grundskolan med det nya betygssystemet fick slutbetyg våren 1998. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem in- nebär att betyget ska relateras till innehållet i elevens kunskaper. Varje betygssteg svarar mot en bestämd och angiven kunskapsnivå. För att underlätta betygs- sättningen för lärarna finns betygskriterier i anslut- ning till varje kursplan. Betygskriterierna ska precise- ra vilka kvaliteter av kunskap enligt kursplanen som krävs för att eleven ska få något av betygsstegen. I både grundskoleförordningen och gymnasieförord- ningen föreskrivs att läraren ska använda betygskrite- rierna som stöd vid betygssättningen. Det är läraren som ansvarar för att betygssättning- en sker i enlighet med de nationella kraven, och det är rektorn som ska se till att lärarna ges förutsättningar för detta arbete. Staten och kommunerna har ett ge- mensamt ansvar för att de nationella målen för skolan uppnås och att en likvärdig utbildning erbjuds alla barn, ungdomar och vuxna. Det krävs många olika insatser för att säkra och utveckla kvaliteten i utbild- ningen, som kan bidra till att en likvärdig utbildning upprätthålls över hela landet. Viktiga insatser är bl.a. att kursplaner och betygskriterier utvecklas till tydliga hjälpmedel för undervisningen, lärarnas utbildning och kompetensutveckling samt ett nationellt prov- system med hög kvalitet och stor acceptans bland lärare och elever. I årets lägesbedömning lyfte Statens skolverk åter fram den ökande stressen bland barn, elever och vux- na som ett allvarligt och växande problem i skolan. För eleverna är denna stress särskilt knuten till betyg, prestationskrav och en arbetstakt som de stundtals upplever som alltför uppskruvad. I Skolverkets se- naste attitydundersökning konstaterades att stressen har ökat betydligt både i grundskolan och i gymnasie- skolan sedan 1997 då en liknande undersökning gjor- des. Ett skäl till den ökade stressen är det ökande antalet prov. Därför är det viktigt att läraren vid be- tygssättningen tar hänsyn till all tillgänglig informa- tion om elevens kunskaper i förhållande till kraven i den aktuella kursplanen - inte bara provresultaten. Skolverket har sedan 1994 ett regeringsuppdrag att tillhandahålla instrument för kunskapsbedömning i grundskolan och i gymnasial utbildning. Uppdraget förnyades och utvidgades den 23 september 1999. Ett viktigt stöd för betygssättningen är de nationella prov som Skolverket har regeringens uppdrag att utforma och distribuera till skolorna. I både grundskoleför- ordningen och gymnasieförordningen föreskrivs att läraren ska använda de nationella proven. Ett huvud- syfte med de nationella proven är att de genom sin betygskalibrerande funktion ska ge förutsättningar för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt i landet. Det är avgörande för betygens trovärdighet och systemets legitimitet att betygssystemet grundar sig på en likvärdig bedömning. I utbildningsinspektörer- nas rapport framgår att det finns brister i skolornas arbete när det gäller en rättvis och likvärdig bedöm- ning. Detta är självklart inte tillfredsställande. Rege- ringen har av bl.a. detta skäl i budgetpropositionen för 2002 bedömt att det behövs kompetensutveckling för lärare i gymnasieskolan om kunskapsbedömning och betygssättning. Regeringen kommer inom kort att ge Skolverket i uppdrag att förbereda för en sådan utvecklingsinsats. Jag kommer i uppdraget till Skol- verket att understryka att de nationella proven ska behålla sin betygsstödjande roll. Därför tycker jag att betygsgränserna i de nationella proven bör finnas kvar.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 2 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag ska be att få tacka skolministern för svaret. Den direkta anledningen till min interpel- lation var att jag blev mycket förbluffad när jag läste att Skolverket beslutat att avskaffa betygen på de nationella proven. Det skulle göra betygen mer orätt- visa, och det skulle minska elevernas rättssäkerhet. Därför tycker jag naturligtvis nu att det är positivt att skolministern säger att hon tycker att "betygsgränserna i de nationella proven bör finnas kvar". Samtidigt är det förvirrande och oklart med alla olika uttalanden om betyg och utvärdering i skolan. Skolverkets generaldirektör har meddelat att beslutet att avskaffa betygsgränserna på proven fortfarande står fast. Jag har aldrig riktigt förstått den socialdemokra- tiska inställningen till betyg och utvärdering. Det verkar på något sätt som om rädslan för betyg har gått som en röd tråd genom socialdemokratisk skolpolitik. Länge var en betygsfri grundskola partiets officiella ståndpunkt. Under många år envisades man t.ex. med att försvara att de nationella proven inte behövde göras på samma dag. Den absurda ordningen innebar att färdiga resultat fanns ute på nätet för alla som gjorde provet efter första dagen. För några år sedan ändrades detta. Sedan har en massa svävande diskussioner om betygen förts. Skolverket har t.ex. föreslagit att god- käntkraven i basämnena ska avskaffas när det gäller att komma in på gymnasiet. Den socialdemokratiska partikongressen, som väl har stort inflytande över regeringens skolpolitik, har slagit fast att grundskole- betygen ska avskaffas som urvalsinstrument vid in- tagning till gymnasieskolan. Ideligen pratar faktiskt socialdemokratiska politiker och representanter för regeringens myndighet om hur stressande godkänt- kraven i skolan är. Samtidigt glömmer alla dessa betygsmotståndare vilket svek det är att släppa elever genom skolan utan att ge dem deras rätt till kunskap och vilket svek det är att en elev först långt upp i gymnasieskolan ska förstå att hon eller han inte har en chans att hänga med. Sammanfattningsvis, herr talman, är jag väldigt osäker på vart regeringen egentligen är på väg när det gäller betyg och utvärdering i skolan. Vid ett tillfälle efter Skolverkets beslut om att av- skaffa betygsgränserna på proven har skolministern uttalat att hon vill ha en samsyn när det gäller de nationella proven. Men jag förstår inte hur en samsyn kan vara möjlig mellan två så skilda synsätt som för eller mot betygsgränser på proven. Det är som sagt positivt att skolministern säger att hon tycker att betygsgränserna bör finnas kvar - för att använda hennes egna ord. Frågan är bara vad detta egentligen innebär. Regeringens myndighet för sko- lan föreslår att betygsgränserna ska avskaffas. Därför vill jag nu ställa en tydlig fråga. Kommer betygsgränserna att vara kvar på de nationella proven om skolministern får fortsätta att bestämma, eller är det bara något som skolminister Wärnersson tycker? Ett klart svar skulle göra att i varje fall ett stort frå- getecken rätades ut.
Per Bill (M)
Anf. 3 Per Bill (M)
Herr talman! Betygens vara eller inte vara har vi diskuterat många gånger i den här salen. Den tydliga skiljelinjen brukar vara att vi på den borgerliga sidan vill ha betyg oftare i fler steg och tidigare ned i års- kurserna och inte, som i dag, med start i årskurs 8. Vi är dock överens om några saker. Vi är numera överens om att vi ska ha mål- och kunskapsrelaterade betyg som mäter elevernas kunskaper och att det inte ska vara så att det i en klass delas det ut två 5:or, fyra 4:or, tretton 3:or osv. eller motsvarande med de nya betygen MVG och VG osv. Det är bra. Betygen är oerhört viktiga. De kanske har blivit ännu viktigare de senaste åren. Det beror naturligtvis på att för många grundskoleelever ger betygen i års- kurs 9 en möjlighet att komma in på den gymnasieut- bildning de vill komma in på. För gymnasieelever ger betygen en möjlighet att komma in på den högskole- utbildning de vill komma in på. Tyvärr är det så att de dåliga centralistiska antag- ningssystemen när det gäller högre utbildning har gjort det oerhört viktigt om man har ett VG eller ett MVG. Det kan faktiskt vara ett enda sådant betyg som avgör om man kan komma in på sin drömutbild- ning eller inte. I den här situationen blir det först och främst vik- tigt att ändra på antagningssystemet. Men det är inte det vi diskuterar här. Här diskuterar vi hur vi ser till att en flicka långt uppe i norr och en pojke mitt i Stockholm med exakt lika stora kunskaper inom ett visst område får samma betyg. För detta finns flera instrument som ger lärarna möjlighet att sätta rättvisa betyg och som ger eleverna möjlighet att bli rättvist bedömda. Ibland blandar vi ihop dessa två saker. Men några av instrumenten är dels de nationella proven, dels betygskriterierna och dels det vi har diskuterat allra mest de senaste veck- orna, nämligen betygsgränserna på de nationella proven. I ett system där unga människors livsval avgörs på ett VG eller ett MVG är det oerhört viktigt att de nationella proven är så specifika att de ger både lärare och elever så goda möjligheter som det bara går att sätta rätt betyg. Det blir till slut viktigt att veta att 25 poäng ned till 20 ½ på provet är lika med MVG, medan 20 till 15 är lika med VG osv. Det ger just lärarna ytterligare en pusselbit för att se till att de betyg de sätter är så rättvisa som möjliga. Det ger också eleverna god vägledning att veta att i ett ämne har de ett starkt betyg och i ett annat ämne har de ett betyg där det, om de pluggar lite extra sista året, är möjligt att höja. Sammantaget behöver vi både krite- rier, betygsgränser och nationella prov. Därför är det mycket glädjande att vi i dag har fått ett bra och snabbt svar från skolministern. Det är extra viktigt i en tid när vi ser bl.a. s-kongresser gå ut med helt motsatta budskap.
Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Anf. 4 Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Herr talman! Jag ska först bemöta Ulf Nilsson. Han säger att det finns en rädsla för betyg. Jag skulle inte vilja uttrycka det på det sättet. Det som finns hos oss socialdemokrater är en omsorg om att betyg ska bli satta på rätt sätt. Det är oerhört viktigt. Per Bill underströk i sitt inlägg att vi måste se till att vi får en rättvisa och att vi får en nationell likvärdighet i be- dömningen av våra elever. Att säga att stressen i skolan bara är prat tycker jag är allvarligt. Jag tar alla de rapporter, uppföljning- ar och utvärderingar som jag får från Skolverket och andra på högsta allvar. Vissa av rapporterna har visat att våra elever inte har nått de mål vi har satt upp. Vi har många gånger i denna kammare diskuterat hur vi verkligen ska se till att alla elever når dem. Samtidigt har flera rapporter visat på att stressen har ökat i sko- lan, såväl bland lärarna som bland eleverna. Man har hänvisat till betygen. Det måste vi ta på precis lika stort allvar som vi tar att eleverna inte har nått de mål vi har satt upp. Då får vi fundera över hur vi ska få en bättre situation för alla som är verksamma i skolan. Det ska inte nonchaleras när någon säger att han eller hon känner sig stressad. Proven är en viktig del i att just hitta en likvärdig- het när vi i dag arbetar på det fria sätt vi gör med kursplaner, med uppsatta mål och med betygskriteri- er. Ändå understryker vi att utvecklingen för den enskilde verkligen ska vara individuell och gå i vars och ens egen takt. Det ska vara ordentliga avrapporte- ringar och bekräftelser på var man befinner sig mot de nationellt uppsatta målen. Därför fick Skolverket 1994 i uppdrag att utveckla ett nationellt provsystem. Men den 23 maj 1999, när jag själv var skolminister, fick de ytterligare ett upp- drag, nämligen att utveckla diagnostiskt material, ämnesprov, kursprov samt en provbank i det offentli- ga skolväsendet. I provbanken ska finnas instrument, uppgifter och prov för bedömning av kunskaper. På sikt ska det ske i ett flertal ämnen. I dag finns det diagnostiska prov för grundskolan i svenska i årskurserna 2 och 7, i engelska i årskurs 7 och matematik i årskurserna 2 och 7. Utvecklingen av provbanken ska fortsätta att inriktas mot att ge exempel på hur inlärning av kun- skaper kan analyseras och därigenom ge stöd till lärare för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till kursplanerna. Vi utvecklar nu motsvarande inom gymnasiesko- lan. Här har vi i dag nationellt fastställda prov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och ma- tematik. Sedan 1996 finns det en provbank med lik- nande prov i franska och tyska. Vi har utvecklat ganska många prov när man ser ett fåtal år tillbaka. Det är för att hitta likvärdigheten, dvs. proven ska bli ett stöd för såväl läraren, hela skolan som för den enskilde eleven. I fråga om provens utformning har vi också sagt att de ska vara en naturlig del i utbildningen. Syftet är att bedöma kunskaper som stöd i inlärningsprocessen, analysera elevens kunskap och kompetens i förhål- lande till målen, individuellt eller kollektivt. Sett över en längre tid ska det vara flera mått på utbildningens kvalitet och på skolans, lärarnas och elevernas pres- tationer. Proven ska i sin utformning vara så tydliga att det framgår att de omfattar bara vissa kursmål och att de därför utgör en del av underlaget för betygs- sättningen av en viss kurs.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 5 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Skolministern höll inte med mig om att hon själv och socialdemokraterna har varit rädda för betyg. Vi har haft en rad diskussioner här huruvi- da man ska erbjuda föräldrarna skriftliga omdömen om hur det går för eleverna i grundskolan. Det har överlämnats ett förslag till Gymnasiekommittén om att ta bort kravet om att vara godkänd för att komma in på gymnasieskolan. Vi har hört regeringen säga nej till förslag om att göra de nationella proven obligato- riska i tidigare årskurser än årskurs 8, osv. Nog finns det ett mönster där man hela tiden är snubblande nära att säga att tyvärr uppnår alltför många elever inte målen, att målen ska ändras eller inte utvärderas. Jag vill också understryka, precis som jag sade förra gången, att jag tycker att det besked som skol- ministern har gett i dag är positivt. Jag skulle ändå vilja höra ett tydligt svar på den fråga jag ställde i förra inlägget: Innebär nu detta att betygsgränserna kommer att vara kvar på de nationella proven, efter- som vi trots allt har en statlig myndighet som i dag föreslår någonting annat? Däremot antydde skolministern att jag på något sätt skulle ha undervärderat upplevelsen av stress bland eleverna i skolan. Det sade jag ingenting om i mitt anförande, och det gör jag verkligen inte heller. Men vad jag tycker är väldigt viktigt att framhålla är att den stress och irritation en elev kan känna när han får reda på att han inte har uppnått målen ska vägas mot den stress och den olycka en elev känner när han först senare, i 15-, 16- eller 17-årsåldern, upplever och förstår att han inte hänger med i skolan och har massor att ta igen. Det är naturligtvis inte alltid så roligt att få reda på att man inte har nått upp till kun- skapsmålen, men det är ännu mindre roligt och ännu mera tragiskt att få reda på det alldeles för sent. Herr talman! Det är, som sagt var, viktigt att komma ihåg att vårt nya betygssystem, som vi nu har haft några år, inte handlar om att rangordna eleverna i första hand. Det gjordes i det gamla betygssystemet, där just en viss procent av Sveriges elever skulle ha ett visst betyg. I det nya betygssystemet kan egentli- gen hur många som helst få det lägsta eller det högsta betyget. Det ska mäta uppnådda kunskapsmål. När man hör debatten ute i landet verkar det ibland som om många betygsmotståndare inte riktigt har fattat att vi har fått ett annat betygssystem. Betygen i skolan är viktiga av många olika skäl. Det är för att eleverna ska få det stöd och den hjälp de har rätt till. Sorgligt nog tyder många av avhoppen och misslyckandena i gymnasieskolan på att alltför många har skickats vidare från grundskolan utan att ha fått det stöd som de är berättigade till. Betyg är en viktig del i den här utvärderingen av skolan, av eleverna och av lärarna. Betygen ska na- turligtvis inte bara sättas på grundval av ett enskilt prov. Där vill jag för säkerhets skull säga att jag är övertygad om att skolministern och jag, och alla and- ra, är helt överens om att inga betyg ska sättas på ett enskilt nationellt prov. En elev kan alltid misslyckas på ett enstaka prov. Men det är en oerhörd hjälp för läraren att kunna ha en allmän uppfattning om hur nivån i t.ex. ämnet svenska ska vara, att ha en ty- puppsats för att kunna jämföra hur man ska skriva som helhet om man ska klara godkäntgränsen. Men det finns också en massa andra saker att väga in. Betygs- och utvärderingsdebatten är lite förvirrad, även om skolministern i dag har gett ett besked i en riktning som jag uppskattar. Jag hoppas att den kom- mer att klarna framöver.
Per Bill (M)
Anf. 6 Per Bill (M)
Herr talman! En bra skola ger eleverna möjlighet att sätta fokus på kunskap. Under gymnasiet eller högstadiet ska man skaffa sig så mycket kunskap som möjligt, för att kunna gå vidare till nästa utbildning och där skaffa sig ännu mera kunskap, för att sedan kunna förverkliga sitt livsprojekt. Ibland vet vi att betygen hindrar detta. Det blir så viktigt att just få MVG eller VG att man medvetet väljer bort tyska, franska eller någonting annat svårt och väljer någon- ting lättare. Ett vanligt exempel har varit "kul mat- lagning". Jag är själv mycket intresserad av matlag- ning, så jag ser absolut inget ont i just det. Men det är ändå ett problem att många elever av taktiska skäl tvingas välja vad de upplever som enklare kurser, för att kunna lägga sin kraft på de kurser där de verkligen måste få bättre betyg. Det här ger naturligtvis också en stress. Förr eller senare måste man ta igen den kunskap som man inte skaffade sig därför att man trodde att man skulle få bättre betyg om man gjorde någonting annat. Jag tror att det här är en del av stressen. Jag tror också att den riktigt stora delen av stressen har att göra med att betygen betyder så mycket. Det är en väldig skillnad att komma in på läkarlinjen i Uppsala eller Stockholm mot att få åka långt söderut eller norrut för att läsa samma utbildning. Många har inte det valet, utan alternativet är att plugga på komvux och försöka få upp betygen eller att läsa någonting helt annat någon annanstans. Då är det lätt att förstå att stressen blir stor. Jag tror att det allra viktigaste vi kan göra ligger utanför den här debatten. Det handlar om att hitta ett antagningssystem för högre utbildning och ett antag- ningssystem för gymnasieskolan som gör att betygen inte är det enda instrumentet för ens framtid. Det återkommer jag gärna till senare. Det som fascinerar mig i den här debatten när jag försöker läsa alla detaljer och förstå alltihop, är in- trycket att Skolverket oroar sig för att lärarna inte pratar tillräckligt mycket om betygskriterier och inte har en ordentlig diskussion med varandra innan de sätter betyg på sina klasser. Då har de kommit på den fiffiga åtgärden att ta bort betygsgränserna i de natio- nella proven, och därmed tycks de tro att lärarna ska tvingas diskutera mer med varandra. Det är för mig en logik som är väldigt svår att förstå. Jag tror precis tvärtom, att ju fler olika verktyg man kan få för att betygen ska bli så rättvisa som möjligt, desto större chans har både lärare och elever att känna att betygen blev rätt. Därför vore det väldigt bra om vi här i dag, precis som Ulf Nilsson har sagt, kunde vara väldigt tydliga i fråga om att vi snarare behöver fler än färre instru- ment för att säkerställa rättvisan, rättssäkerheten, för elever och för lärare. Jag är helt övertygad om att lärarna är minst lika intresserade av att kunna sätta säkra, riktiga betyg som eleverna är av att få dem.
Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Anf. 7 Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Herr talman! En sak kan man konstatera i dag, och det är att lärare inte har fått tillräckligt med tid att sätta sig in i det nuvarande betygssystemet. De upp- följningar och utvärderingar som vi har gjort på olika sätt är entydiga. Det är också någonting som vi som politiker verkligen ska dra lärdom av, att när vi inför en ny läroplan eller ett nytt betygssystem räcker det inte att ha några dagars introduktion av detta, utan det måste ständigt återkomma och följas upp. Det är därför som vi i budgeten nu har aviserat att vi ska ha en bred kompetensutveckling runt nationella prov och betygssättandet. Upplägget och hur det ska utformas ska inte ses som en kritik mot lärarkåren, utan som ett stöd och en hjälp. De ska inte lastas för att de inte fick möjlighet att verkligen sätta sig in i hur nuvarande system ska fungera. Det är därför som jag har bjudit in representanter för lärarorganisationerna och Skolverket till ett samtal denna vecka, med upplägget hur den här utbildningen ska se ut. Riksdagen har ännu inte beslutat om den utan kommer att göra det först i december när bud- geten tas. Men jag hoppas att vi ska vara överens om detta, och därför vill jag redan nu börja förbereda det så att vi så tidigt som möjligt kan sätta i gång proces- sen. Den är oerhört viktig. Precis som både Per Bill och Ulf Nilsson har understrukit, måste det finnas olika delar när man gör den totala bedömningen av hur en elev har nått de olika målen. Jag kommer alltså att ha detta samtal. Vi kommer givetvis också att diskutera det som Skolverket nu har gått ut med, att inte ha betyg på de nationella proven. Det samtalet är alltså första steget. Men jag vill redan nu framhålla att jag är beredd att i ett nytt uppdrag till Skolverket förtydliga provens roll för en likvärdig betygssättning. Det har inte funnits något sådant upp- drag tidigare, och det kanske är de ni har efterlyst, att det har varit otydligt. Detta har varit ett uppdrag som har legat helt och hållet på Skolverket. Det har inte heller skett några förändringar jämfört med tidigare system, utan så här har det varit. När man tittar på de olika metoderna är det viktigt att det finns andra komponenter, som utvecklings- samtalen, den individuella planeringen och åt- gärdsprogrammen. Man bör så tidigt som möjligt, redan när eleverna är i de lägre årskurserna, ge en ordentlig bekräftelse på var de befinner sig. I det förslag som jag har lämnat till riksdagen om det vi kallar för elevhälsa finns också tankar om och bedömningar av den individuella planeringen för varje elev. Där tar jag också upp vilken status olika betyg eller dokument ska ha i förlängningen. Om man utvecklar den skriftliga dokumentationen är det också viktigt att klargöra om det är en offentlig handling eller ett arbetsmaterial mellan två parter. Ni båda har tydligt beskrivit att nuvarande betygssystem inte handlar om att jämföra med andra. Betygen är ett verktyg som eleven använder enbart i förhållande till sig själv för att undersöka om han eller hon når må- len. I förslaget som vi har lämnat till riksdagen har jag också fört fram tankar på en utredning om sekretess- frågorna när det gäller denna typ av dokument. Jag anser att det är oerhört viktigt att få detta klarlagt. Det kan många gånger vara svårt att få en verkligt ärlig bild när det gäller mindre barn. Det kan finnas ett felaktigt hänsynstagande. Man vill kanske helt enkelt inte berätta att eleven inte har lyckats. Vet man vilken status detta dokument har är det också mycket större möjlighet att få en tydlighet. Jag hoppas att riksdagen ska ställa sig positiv till förslaget när det så småningom behandlas.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 8 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Naturligtvis är betygen ett verktyg som eleven använder i förhållande till sig själv, som skolministern uttryckte det. Men man får inte heller glömma att betygen också i allra högsta grad är en utvärdering av skolan och av lärarens arbete. Där har de också en viktig roll. Det är bra att skolministern nu säger att lärarna ska få mera stöd i betygssättningen, för det har man verkligen väntat på ute på skolorna. Egentligen är det kanske fel att debatten har denna rubrik, för diskussionen borde inte handla om huruvi- da vi ska försämra ett system eller inte. Den borde handla om hur vi ska göra det bättre. Därför vore det väldigt bra om det konstiga beslutet att ta bort be- tygsgränserna på nationella prov försvinner. Jag väl- jer att tolka skolministerns svar på det sättet. Men fortfarande känns det som sagt förvirrande, eftersom det finns ett beslut från den högsta skolmyndigheten om att man ska försämra möjligheten att sätta likvär- diga betyg. Debatten i dag har handlat om att inte försämra utvärderingen, men egentligen borde den handla om att förbättra och utveckla utvärderingen och stärka elevernas rättssäkerhet genom att säkra rättvis och likvärdig betygssättning. Min interpellation handlade faktiskt inte bara om de nationella proven. Jag ställe frågan vilka åtgärder ministern ämnar vidta för att få rättvis betygssättning. Ministern har varit inne på en del av detta. Jag menar att det behövs en rad åtgärder. Förutom det självklara att lärarna ute på skolorna ska diskutera betygssättningen behövs det fler nationella prov i fler ämnen, översyn av betygskriterierna så att de blir mer begripliga, tydligare information om betygssystemet och stöd till lärarna. Jag ber en gång till, inför sista inlägget, ministern att ännu tydligare klargöra vilka nya åtgärder skolmi- nistern funderar på att föreslå för att vi ska få ett ännu mer rättvist betygssystem. Det är den riktigt intres- santa frågan, om vi nu kan lämna det märkliga stickspåret med de nationella proven bakom oss.
Per Bill (M)
Anf. 9 Per Bill (M)
Herr talman! Jag tror att det har varit en bra debatt för landets elever och för landets lärare. Den sista månaden har det gått ganska mycket hit och dit. Det började redan i somras med Skolverket, som sade att man skulle ta bort betygsgränserna för de nationella proven. Det gick en tid, och så sade man från Stockholms stad: I så fall inför vi sådana. Vi tillsätter en grupp som gör detta. Vi ser till att alla våra skolor och alla skolor i landet som vill kan använda sig av våra be- tygsgränser. Så gick det några dagar, och sedan sade skolmi- nistern att de nationella provens betygsstödjande funktion är nödvändig. Det gick ytterligare några dagar, och så var det socialdemokratisk partikongress. Där sade man att man skulle avskaffa betygen i grundskolan eller åt- minstone, om jag förstod det rätt, ta bort dem som urvalsinstrument. Som sådant hade de spelat ut sin roll. Det är en liten skillnad mellan de två varianterna. Det gick ytterligare några dagar, och sedan sade statsministern att betygen behövdes. Det går mycket hit och dit. Jag tror att denna de- batt har varit bra på det sättet att vi har sett att det verkar finnas en ganska stor samstämmighet mellan åtminstone Moderaterna, Folkpartiet och Socialde- mokraterna. Vi behöver betygsgränser på de natio- nella proven, och vi måste öka antalet instrument, så att lärare och elever kan sätta respektive få så rätts- säkra betyg som möjligt.
Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Anf. 10 Statsråd Ingegerd Wärn (S)
Herr talman! Ytterligare sätt att nå målen är att se till att det finns mer personal och fler lärare och andra som verkar i skolan. Det är oerhört viktigt att man når varje elev. Vi ska fortsätta att ge lärare en bra kom- petensutveckling på en lång rad områden. Vi ska utveckla våra centrum i t.ex. matematik och fysik och kemi och gynna både forskningen och kompetensut- vecklingen för lärarna. Vi ska öka elevinflytandet, så att det blir en glädje att nå målen. Det är kanske det viktigaste av allt: Kunskap ska vara en glädje. Man läser för sin egen skull. Man läser inte för betyget eller för att tillfredsställa läraren, utan för att man själv vill utvecklas som människa. Jag vill göra ett klarläggande gällande den social- demokratiska kongressen. Vi vill ta bort betygen just som urvalsinstrument. Det är bra att Per Bill noterar att betygen har två ben. Betygen fungerar dels som urvalsinstrument, dels som en tydlig bekräftelse på att man har nått de kunskapsmål som är uppsatta. År 1990 fattade riksdagen beslut i enlighet med propositionen Växa med kunskap. Där fastställdes att elevernas förstahandsval inför gymnasiet så långt som möjligt skulle tillgodoses. Nu är vi på väg att nå detta mål. I många kommuner kan man i dag komma in på sitt förstahandsval. I det perspektivet kommer betyget inte att behövas som ett urvalsinstrument, för man kommer in på det program som man är intresserad av. Den socialdemokratiska kongressen har däremot aldrig sagt att man inte behöver en ordentlig bekräf- telse på vilka kunskaper man har. Men år 2010 kom- mer kanske alla in på sitt förstahandsval, och då är betygen inte längre aktuella som urvalsinstrument. Det viktiga är att vi ser till att det blir en tydlig be- kräftelse.

Intressenter

Frågeställare

Nilsson, Ulf (fp)
Nilsson, Ulf (fp) FP

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.