Lex Realia
Interpellation 2014/15:23 av Maj Karlsson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-10-10
- Överlämnad
- 2014-10-13
- Anmäld
- 2014-10-14
- Sista svarsdatum
- 2014-11-03
- Svarsdatum
- 2014-11-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
De två senaste mandatperioderna har högerns politik ökat klassklyftorna och skapat utsatthet bland allt fler människor i Sverige. Under många år har hela vårt trygghetssystem satts ur balans och tvingat ut människor ur samhällelig trygghet till utanförskap och fattigdom. När våra trygghetssystem brustit har socialtjänsten runt om i vårt land fått bära den tyngsta bördan eftersom allt fler individer blivit utkörda ur socialförsäkringssystem och i stället tvingats till att leva på försörjningsstöd. Ett samhälle med ökade klassklyftor och hårdare klimat bidrar till att människor i allt högre grad lever ett liv i utsatthet och därmed har ett ökat behov av hjälp och stöd. Socialtjänsten har under lång tid fått bära konsekvenserna av samhällsutvecklingen men utan att ges vare sig förutsättningar eller resurser för att kunna möta människors ökade behov. Följderna har blivit överbelastad personal och allvarliga felbedömningar, vilket inneburit att människor i utsatthet inte fått sina rättigheter tillgodosedda.
Vid brister i myndighetsutövning och utförandet inom det sociala arbetet riktas ofta kritiken mot den enskilda socialsekreteraren, som allt som oftast får bära hundhuvudet. De anställda sitter klämda mellan att å ena sidan följa lagen, å andra sidan hålla budget, en ekvation som ibland är oförenlig. På flera håll har socialsekreterarna slagit larm om växande arbetsbörda och ohållbar arbetsbelastning. Så många som 55 procent av socialsekreterarna anser att arbetsbördan ökat de senaste åren, enligt en undersökning av Akademikerförbundet SSR. Allt fler vittnar om ökad stress, och antalet sjukskrivningar har ökat markant. Trots massiva protester om arbetsförhållandena och begränsade möjligheter att utföra sin profession ställs den enskilde handläggaren ensam till svars när brister uppstått.
Den borgerliga regeringen har tidigare förslagit ändringar i lex Sara som skulle innebära att alla inom socialtjänsten blir skyldiga att påtala missförhållanden. Men fackförbundet Vision vill gå längre och har arbetat fram ett system där professionens bedömning blir tydligare än vad som föreslås i ändringen av lex Sara. Det nya systemet kallas lex Realia och bygger på att socialarbetarna ska ges möjlighet att föra fram sin professionella bedömning när det gäller såväl situationen kring enskilda individer som konsekvenser av politiska beslut och utvecklingstendenser i samhället. På så sätt säkras att socialarbetarnas bedömning alltid får uttryckas, och det politiska ansvaret tydliggörs.
Jag vill därför ställa följande fråga till stadsrådet Åsa Regnér:
Avser statsrådet att utreda möjligheten att införa lagstiftning enligt lex Realia och därmed skapa förutsättningar för en rättssäker myndighetsutövning och ett tydligt ansvarsutkrävande inom socialtjänstens område?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:23
Webb-tv: Lex Realia
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:15 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2014/15:15 Svar på interpellation 2014/15:23 om lex Realia
Protokoll från debatten
Anf. 69 Statsrådet Åsa Regnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att utreda möjligheten att införa lagstiftning enligt lex Realia.
Först och främst vill jag instämma i Maj Karlssons påstående att det är av största vikt att socialsekreterare bereds sådana arbetsomständigheter som är nödvändiga för att utföra ett professionellt arbete med hög kvalitet. Inom socialtjänsten tas många viktiga beslut vad gäller såväl barns som vuxnas livsvillkor. Det är särskilt angeläget att de beslut som rör människor som befinner sig i en utsatt situation fattas under arbetsvillkor som möjliggör en hög professionell nivå.
Jag har tagit del av ett flertal undersökningar som visar att många socialsekreterare i dag arbetar under en stor arbetsbelastning och att det dessutom råder stor omsättning på personal inom viktiga områden inom socialtjänsten. Jag tar dessa resultat på stort allvar. Särskilt oroande är de larm som kommit om arbetssituationen för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Huvudmännen måste uppmärksamma socialsekreterares arbetssituation och vidta de åtgärder som behövs för att hålla god kvalitet i socialtjänstens utredningar, bedömningar och beslut.
Från statens sida vidtas ett flertal åtgärder för att stärka en god kvalitet och rättssäker myndighetsutövning. När det gäller den sociala barn- och ungdomsvården är utvecklingen av utrednings- och dokumentationssystemet BBIC, Barns Behov i Centrum, betydelsefull. Detta instrument syftar till att vara ett samlat stöd för kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling. Nästan samtliga kommuner har numera infört BBIC. Det har bidragit till en bättre enhetlighet när det gäller att utreda barn- och ungdomsärenden inom socialtjänsten. För att underlätta en rättssäker myndighetsutövning inom socialtjänsten ger också Socialstyrelsen ut föreskrifter och allmänna råd när det gäller en mer enhetlig och väl strukturerad dokumentation. Dessa syftar till att stödja kommunerna när det gäller uppföljning, styrning och förbättringsarbete. En annan viktig åtgärd som jag vill nämna är att det finns en lagstadgad skyldighet sedan 2013 att vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.
En ytterligare åtgärd är att se till att personalen har rätt kompetens. Från och med den 1 juli i år finns det lagstadgat krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Genom krav i lagstiftning ställs högre krav på kommuner att se till att personalen har både rätt kompetens och erfarenhet.
Jag vill också nämna att från den 1 november i år, det vill säga i praktiken från i går, och två och ett halvt år framåt kommer en nationell samordnare att arbeta med att stärka och stödja den sociala barn- och ungdomsvården. Samordnaren ska föra en dialog med företrädare för ett antal kommuner och stimulera dem att utveckla verksamheterna för att möta de utmaningar som finns. En av de frågor som kommer att lyftas fram är med all sannolikhet hur en rättssäker handläggning ska åstadkommas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har med stort intresse tagit del av Visions förslag om att stärka möjligheterna för personalen inom socialtjänsten att föra fram professionella bedömningar. Jag är dock i nuläget inte beredd att utlova en utredning.
Anf. 70 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka dig, Åsa Regnér, för ditt svar. Det finns mycket i svaret som är väldigt bra, även om jag självklart hade önskat att ni hade ställt er bakom vårt förslag.
Jag vill förtydliga varför vi anser det nödvändigt att utreda förutsättningarna för att införa Visions krav på en ny lag, den så kallade lex Realia.
För att förstå vår ståndpunkt måste man se vad som har hänt i Sverige under Alliansens år vid regeringsmakten. De två senaste mandatperioderna har högerns politik ökat klassklyftorna i vårt land. Under många år har hela vårt trygghetssystem satts ur balans och tvingat människor ut ur samhällelig trygghet till utanförskap och fattigdom. De människor som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet och som tidigare hade rätt till a-kassa och sjukersättning blir nu i stället hänvisade till socialtjänsten.
Konsekvenserna av denna ansvarsförflyttning i kombination med att fler människor har fått uppleva klassklyftornas avigsidor har inte låtit vänta på sig. Arbetsbelastningen har ökat markant på socialkontoren runt om i vårt land. Men samtidigt har kommunerna inte fått tillräckligt med resurser för att kompensera för den ökade belastningen.
Många socialsekreterare vittnar om hur en allt snävare budget, politikens detaljstyrning och den ökade arbetsbördan gör det mycket svårt att uppfylla socialtjänstlagens intentioner. Trots upprepade larm från såväl socialsekreterare som fackförbund lämnar politiken allt som oftast över ansvaret på socialtjänsten och enskilda sekreterare. Det är just här själva grundproblemet ligger. När vi nu har fått en socialtjänst där politisk färg eller ekonomiska prioriteringar blivit avgörande för vilken hjälp människor i extrem utsatthet får, är det då inte rimligt att politiken tar ansvar för sina prioriteringar?
Riksdagen valde 2010 att ställa sig bakom förslaget om en utvidgning av lex Sarah, vilket innebär att man inom alla områden som socialtjänsten omfattar blir skyldig att påtala missförhållanden. Syftet med lex Realia är att socialarbetarna även ska ges möjlighet att föra fram sin professionella bedömning av såväl brister inom verksamheten som konsekvenserna av politiska beslut och samhällsutvecklingen. Professionens bedömning blir tydligare än vad det ges utrymme för inom ramen för lex Sarah. Då säkras att socialarbetarnas bedömning får uttryckas och det politiska ansvaret tydliggörs. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är ett mycket bra förslag.
Därför frågar jag nu vad regeringen vill göra för att stärka rättssäkerheten och ansvarsutkrävandet inom socialtjänsten om man inte vill utreda lex Realia.
Anf. 71 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Som vi har konstaterat och är eniga om är det väldigt viktigt att uppmärksamma socialsekreterares villkor. Jag vet att det finns många rapporter där det talas om att socialsekreterarens vardag inte är tillfredsställande. Det finns också goda exempel där det mesta fungerar bra. Men det finns rapporter om stor personalomsättning, och det är många som arbetar mycket kort tid inom socialtjänsten. Vi vet också att det på chefsnivå finns många problem med att folk blir överbelastade och inte stannar kvar i verksamheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet att detta är en fråga som vi på många sätt behöver prioritera. Socialtjänstens och socialsekreterarnas arbete är otroligt viktigt i en modern välfärdsstat.
Det finns dock andra åtgärder som jag tror är viktiga. Först och främst är det viktigt att säga att det är kommunerna som har ansvar för utförandet av dessa uppgifter. De är huvudmän för verksamheten. Men det finns redan ett antal åtgärder som staten vidtar. Jag vill först se effekten av dem.
Proposition 2012/13:175 handlar om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. Där talas det om att man ska ha behörighet för den sortens arbetsuppgifter och att man ska ha en viss formell kompetens.
Som jag nämnde finns det också sedan i går en nationell samordnare på Socialdepartementet som ska föra en dialog med kommunerna för att stödja socialtjänsten i deras arbete. Särskilt fokus där är barn- och ungdomsvården; vi tycker att det är väldigt viktiga frågor. Samordnaren ska helt enkelt ge inspiration, överföra information och stärka socialarbetarna på olika sätt. Arbetet kommer att bedrivas tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, som är en viktig aktör i detta. Samordnaren kommer också att föra samtal med andra aktörer, som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Barnombudsmannen, länsstyrelserna och så vidare.
Dessutom finns det för 2013 och 2014 stimulansbidrag till kommunerna för kompetensutveckling lokalt.
Eftersom regeringen är relativt nytillträdd tycker jag förstås att det är viktigt för oss och för mig att analysera hur staten kan bidra till bättre arbetsvillkor för socialsekreterarna och anställda inom socialtjänsten, men jag vill gärna se effekten av bland annat den nya samordnaren och analysera frågorna. Jag kommer också själv att ha en dialog - jag har redan börjat - med Sveriges Kommuner och Landsting och till exempel Akademikerförbundet SSR och Vision, som ju har engagerat sig i de här frågorna, om hur regeringen på bästa sätt kan stödja kommunerna i det här arbetet.
Anf. 72 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Krisen inom socialtjänsten är ett faktum, och det råder inget tvivel om att det är mer resurser som måste till för att vi ska få en socialtjänst som kan leva upp till det den är avsedd för och för att personalen ska få en arbetssituation som är rimlig.
Socialsekreterare är en yrkeskår som är känd för att vara mycket tyst. Det är en kår som i stället för att protestera arbetar ännu hårdare. Men 2012 var situationen så akut att socialsekreterarna runt om i Sverige startade ett upprop för att uppmärksamma politikerna och allmänheten på det ohållbara läget. Över hela landet rapporteras det om hög personalomsättning, resurs- och personalbrist, stress, psykisk ohälsa och hög sjukfrånvaro.
Fru talman! Jag ser det som oansvarigt att ha den här debatten utan att synliggöra vad det är vi faktiskt pratar om. Bakom varje siffra och bakom varje socialsekreterare som inte ges möjlighet att utföra ett bra jobb finns nämligen de människor som inte får den hjälp de har rätt till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att få av oss i denna kammare förstår hur det är att leva med tungt missbruk eller hur det känns att inte längre få leva tillsammans med sitt eget barn. Jag tror att det för de flesta av oss är nästan omöjligt att föreställa sig hur det är att som barn tvingas flytta ifrån sin mamma och pappa, hur det är att vara mamma till ett barn som får bevittna våld i sitt eget hem eller hur det känns att få tillbringa nätterna på en madrass utanför NK. Vi måste klä detta i ord för att verkligen förstå vilket svek samhället utsätter människor för när vi inte tar ansvar för vår socialtjänst.
Under ytan i denna samhällsutveckling finner vi nämligen tydliga spår av samhällets maktstrukturer. Socialtjänsten är som vi alla vet ett kvinnodominerat yrke. Det är också så att människor som lever i utsatthet och fattigdom mycket sällan är den mest högljudda eller krävande samhällsgruppen - snarare tvärtom. Jag har mycket svårt att föreställa mig att vi hade kunnat låta personalen i en mansdominerad bransch arbeta under så ansträngda förhållanden. Jag har också mycket svårt att tro att vi skulle låta resursstarka personer betala ett så högt pris för politiska prioriteringar att det i värsta fall kunde kosta dem eller deras nära och kära livet.
Det är därför det är så viktigt att vi har en socialtjänst vars intentioner bygger på idén om solidaritet, rättvisa och alla människors lika värde - oavsett politiskt styre - och att vi ser på det socialpolitiska arbetet som en prioriterad fråga, eftersom vi vet att de människor det berör är de som har det allra tuffast i vårt samhälle.
Allt det interna utvecklingsarbete som nu pågår och som du har redogjort för, Åsa Regnér, tycker vi är jättebra. Framför allt gäller det att man arbetar för att stärka barns rättigheter. Det jag dock fortfarande saknar är ett svar på min fråga. Hur gör vi det möjligt att synliggöra när politiska beslut och samhällstendenser påverkar socialtjänstens arbete så starkt att det inte finns förutsättningar att tillämpa de metoder man nu har arbetat fram?
Anf. 73 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, samt deras familjer, är ett väldigt viktigt uppdrag. Det är också ett av socialtjänstens allra svåraste uppdrag. Barns bästa vid alla beslut hoppas jag stärks ytterligare när regeringen överför barnkonventionen till svensk lagstiftning, vilket är en prioritering under mandatperioden.
Precis som du säger, Maj Karlsson, behöver de handläggare som utreder situationen för barn som far illa de bästa förutsättningarna för att kunna göra sitt arbete på bästa sätt. Jag anser att regeringen tar ansvar för situationen, bland annat genom de åtgärder jag räknade upp. Visar det sig att de inte är tillräckliga måste man naturligtvis göra en annan analys, men jag tycker att det är en bra början.
Jag tycker, vilket jag också har sagt, att det är viktigt att uppmärksamma socialsekreterares arbetsvillkor. Det är en kvinnodominerad yrkeskår och bransch, och jag vet att många socialsekreterare i dag arbetar under förhållanden som inte är tillfredsställande. Jag vet också att man många gånger undviker debatten genom att göra det här till ett individuellt ansvar i stället för en fråga som handlar om samhället eller det gemensamma ansvaret. Den vägen vill jag naturligtvis inte gå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag tidigare har sagt vill jag dock först vidta de åtgärder jag har räknat upp, och därefter får man om behov finns återkomma i frågan.
Anf. 74 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Syftet med den här debatten har varit att synliggöra socialtjänstens situation och samtidigt efterfråga tydligare rättssäkerhet och ett ansvarsutkrävande genom att utreda lex Realia. För oss i Vänsterpartiet är det oerhört viktigt att politiken tar ansvar när huvudmännens uppdrag så kraftigt försvåras på grund av nationella politiska beslut. Om vi menar allvar med att det är av yttersta vikt att socialsekreterare bereds möjlighet att utföra ett professionellt arbete kan vi nämligen inte blunda när politiska beslut förhindrar att så sker.
Jag vill avslutningsvis tacka dig, Åsa Regnér, för en mycket intressant och viktig debatt. Vi tycks ha en gemensam bild av vilka utmaningar vi har inom socialtjänsten, även om vi i den här frågan skiljer oss när det gäller hur vi vill åtgärda den. För oss i Vänsterpartiet är en aktiv socialpolitik en förutsättning för ett solidariskt och rättvist samhälle. Jag har efter dagens debatt höga förhoppningar om att vi gemensamt ska arbeta för en progressiv socialpolitik under de kommande fyra åren.
Anf. 75 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Jag tycker också att det är en viktig debatt och en viktig fråga. Jag vill föra en aktiv socialpolitik, och jag återkommer gärna i de här frågorna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.