Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Legitimation för kuratorer i sjukvården

Interpellation 2007/08:176 av Johansson, Ylva (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-16
Anmäld
2007-11-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-11-23
Sista svarsdatum
2007-11-30
Besvarad
2007-12-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 november

Interpellation

2007/08:176 Legitimation för kuratorer i sjukvården

av Ylva Johansson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Kuratorer arbetar i många olika verksamhetsgrenar inom hälso- och sjukvården. Allt fler medborgare söker vård för psykisk ohälsa och många delar av hälso- och sjukvården vittnar om det ökande behovet av psykosocial kompetens för att möta patienternas behov.

Kuratorn utför ett kvalificerat arbete av stor betydelse för patientsäkerheten i hälso- och sjukvården och arbetar självständigt utan direkt kontroll av någon annan yrkeskategori.

Kuratorn har en självständig yrkesfunktion inom hälso- och sjukvården med direkt patientansvar. Av kuratorn förväntas ett självständigt och kvalificerat psykosocialt behandlingsarbete som innefattar utredning, bedömning och behandling. Samtidigt samarbetar kuratorn vanligen i ett team med mycket nära samarbete med andra yrkeskategorier inom sjukvården.

I dag finns inga formella kompetenskrav för att anställas som kurator inom hälso- och sjukvården. Till skillnad från de flesta av de yrkeskategorier som kuratorn har att samarbeta med är kurator inte en skyddad yrkestitel och det finns inte legitimation för denna yrkesgrupp. Det vanligaste är att kurator har socionomexamen eller motsvarande akademisk grundutbildning. Socionomprogrammet är på 140 poäng (3,5 år). Men i princip kan vem som helst kalla sig kurator.

Legitimationen utgör sedan lång tid ett viktigt bevis på en yrkesutövares kompetens inom hälso- och sjukvården. Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen – reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig.

Legitimationen garanterar att personalen har en viss kompetensnivå och utgör en varudeklaration för personalens kvalifikationer. Rätten till legitimation förbehålls sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten.

Många patienter som vänder sig till en kurator inom hälso- och sjukvården tror säkert att samma krav på dokumentation och kontroll gäller denna yrkesgrupp. Men så är alltså inte fallet. Trots att kuratorn ofta möter människor i ett skört och utsatt tillstånd och ofta får ta emot kunskap och insikt om svåra personliga förhållanden finns alltså inga formella krav på kuratorns kompetens på det sätt som görs för exempelvis sjukgymnaster, sjuksköterskor eller biomedicinska analytiker.

Socialstyrelsen har just presenterat ett förslag om att det bör satsas på vidareutbildning för kuratorer och psykologer i primärvården för att i större omfattning kunna erbjuda evidensbaserad samtalsbehandling och annan evidensbaserad behandling. Det finns ett stort behov av detta. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för kognitiv beteendeterapi, och vidareutbildningen bör därför ha den inriktningen. Det är en behandlingsform som använts i primärvården och som primärvården önskar erbjuda. Denna satsning förutsätter enligt Socialstyrelsen ett statligt stöd till huvudmännen.

Kuratorer är således en viktig yrkesgrupp i sjukvården och det är viktigt att yrket skyddas med en legitimation.

Jag vill fråga socialministern:

Avser ministern att ta initiativ som leder till att kuratorer inom hälso- och sjukvården får legitimation och skyddad yrkestitel?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:176, Legitimation för kuratorer i sjukvården

Interpellationsdebatt 2007/08:176

Webb-tv: Legitimation för kuratorer i sjukvården

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Göran Hägglund (Kd)
Anf. 41 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Ylva Johansson har frågat mig om jag har för avsikt att ta initiativ som leder till att kuratorer inom hälso- och sjukvården får legitimation och skyddad yrkestitel. Kuratorer är en av många viktiga yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården. För en del av dessa yrkesgrupper har det införts bestämmelser om legitimation. Det är viktigt att poängtera att innehavet av en legitimation inte är avgörande för att tillhöra hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed omfattas av både de rättigheter och de skyldigheter som hälso- och sjukvårdspersonalen har. Det är också viktigt att poängtera att kuratorer är en yrkesgrupp som inte enbart arbetar inom hälso- och sjukvården utan till stor del arbetar utanför den. Av tradition har legitimation och skyddet av yrkestitel varit förbehållet vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Det är i dag många yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, och även yrkesgrupper som är verksamma både inom hälso- och sjukvården och utanför den, som önskar få legitimation eller på annat sätt skydda sin yrkestitel. Det är viktigt att fundera kring vad det innebär för till exempel hälso- och sjukvårdens utveckling om nya grupper får legitimation, hur behörighetsfrågor för de yrkesgrupper som inte enbart är verksamma inom hälso- och sjukvården ska hanteras och framför allt hur det här påverkar patientsäkerheten. Frågor om legitimation innehåller med andra ord många dimensioner som måste belysas närmare. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och jag har inte för avsikt att föregå denna beredning.
Ylva Johansson (S)
Anf. 42 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Tack, socialministern för svaret! Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har ökat ganska dramatiskt. Jag menar också att medvetenheten om de problem som är förknippade med psykisk ohälsa dessbättre har ökat. Men vad som är mindre känt - så upplever jag det i alla fall - är att det går att bota psykisk ohälsa. Man kan bli frisk, och man kan börja må väldigt mycket bättre. Vi skulle behöva väldigt många fler solskenshistorier om människor som kommer ut ur sin depression och ser livet på ett helt annat sätt än tidigare och får möjlighet att leva ett helt annat liv. Men för att en behandling ska vara framgångsrik krävs det många olika yrkesgrupper. Det krävs effektiva och vetenskapligt beprövade metoder. Det krävs psykiatrer, psykologer, utbildade allmänläkare, sjuksköterskor, och också sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, och även kuratorer har en viktig roll i det här arbetet. Eftersom behoven är stora har man i många landsting och regioner uppmärksammat detta och också, glädjande nog, på många håll prioriterat att anställa psykosocial kompetens ute på vårdcentralerna. På de ställen där man har gjort det har man varit väldigt nöjd med resultatet och kunna förbättra bemötandet och behandlingen av patienterna. När det gäller psykosocial personal är det ofta kuratorer man anställer. Dessa kuratorer utför ett självständigt arbete. De har ofta ett direkt patientansvar. De arbetar med utredningar, bedömningar och behandling. Av de yrkesgrupper som jag räknade upp, som är nödvändiga för ta hand om den här typen av patientgrupper, är det bara kuratorn som saknar legitimation. Samtliga andra grupper är legitimerade. Det betyder också att det saknas behörighetskrav för vem som får arbeta som kurator. Jag tror faktiskt att de flesta av de medborgare som söker en kurator på en vårdcentral eller inom slutenvården tror att det är en legitimerad yrkestitel och att det är legitimerad personal som omfattades av liknande krav, precis som till exempel när man söker till sjukgymnast. Men så är det inte, och det betyder också att till exempel journalföringsplikten och dokumentationsplikten normalt endast gäller legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Det betyder att detta också har effekter för patientsäkerheten. Fru talman! Jag tycker att socialministerns svar till mig var väldigt allmänt hållet. Väldigt lite berörde den faktiska sakfrågan. Men jag väljer ändå att tolka svaret positivt. Socialministern säger att frågan bereds. Det gjorde den redan på min tid. Det har vi också redovisat i en proposition till riksdagen då den dåvarande regeringen bedömde att det fanns behov av en ny utredning för att se över fler legitimationskrav inom hälso- och sjukvården. Göran Hägglund hänvisar till att det finns många grupper som inte har legitimation inom hälso- och sjukvården. Det är i och för sig sant, men låt oss titta på de grupper som har akademisk examen och eget behandlingsansvar. Jag undrar om det finns någon annan yrkesgrupp med akademisk examen och eget behandlingsansvar som inte har legitimation utöver kuratorer. Jag vill också fråga: På vilket sätt bereds frågan? Kommer regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att se över och utreda frågan om legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården?
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 43 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Ylva Johansson tar upp psykiatrin, och jag kan stryka under det som Ylva Johansson säger om att många människor som får en riktig behandling kan återkomma. Det finns förstås glädjande exempel på detta, men det skulle behövas många fler. Precis som Ylva Johansson stryker under handlar det väldigt mycket om att vi har kompetent personal som arbetar utifrån evidens, att de är tillräckligt många och att vi har landsting - som det framför allt handlar om - som är medvetna om betydelsen av detta. Regeringen har satsat mycket hittills, och vi kommer att satsa mer, på utbildning av personal. Det behövs fler psykiatrer. Det behövs ett större kunnande på vårdcentralerna. Man säger att av de personer som söker upp en vårdcentral är kanske 30 procent eller en tredjedel personer som söker dit därför att de har psykiska problem. Det är klart att vi måste se till att personalen inom primärvården är väl rustad att möta de särskilda krav som de utsätts för. Det kan i vissa fall vara det enda tillfälle de har att nå de här personerna. I vissa fall kan folk gå hem och sedan aldrig mer söka vård och stöd. Därför behöver vi möta dem på ett professionellt sätt. Då får man också fundera över hur det kan komma sig att tidigare regeringar inte har lagt ned mer möda på utbildning på det här området där personalen möter människor med psykiska problem. Vi vet att ledtiderna till exempel för en psykiatriker är fem och ett halvt år. Det betyder ju att det finns en risk för att vi kommer att tappa ytterligare personal innan vi kan förstärka igen, med tanke på de långa utbildningstiderna. Här finns stora bekymmer som vi har fått ärva. Vi ska göra vad vi kan för att så snabbt som möjligt rätta till situationen. Så över till det som debatten egentligen handlar om, legitimationen. Kuratorer är naturligtvis en yrkesgrupp som spelar en väldigt stor roll för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna fungera på bästa möjliga sätt. Vi funderar lite på den här frågan, och det är inte utan anledning. Vi har ju en lång lista av yrkesgrupper som till oss har framfört önskemål om legitimation eller en skyddad yrkestitel. Här skulle jag kunna stå och rabbla länge. Jag ska avstå från att göra det, men vi behöver pröva det här i ett samlat sammanhang. Jag ska i dag inte säga i vilken form det kommer att ske, för det vet jag ännu inte. Men vi behöver ta ett mer samlat grepp för att se att vi får principer som fungerar och som håller över tid. Vi behöver veta vilka grupper som bör vara legitimerade och vilka som kanske inte ska få den möjligheten. Men det måste finnas en avgränsning som går att försvara utifrån principiella grunder. Jag tror att det är betydelsefullt att vi gör på det viset.
Ylva Johansson (S)
Anf. 44 Ylva Johansson (S)
Fru talman! En del personer söker vård för sin psykiska ohälsa. Men det finns också många som söker vård därför att de har ont i ryggen, ont i magen, ont i huvudet, sover dåligt, känner sig oroliga eller onormalt trötta. När man söker för den typen av somatiska besvär möter man legitimerad personal. Om det sedan visar sig att det här är psykosomatiska besvär och det i själva verket är psykosocial problematik som ligger bakom den onda ryggen eller sömnsvårigheterna kanske det är en kurator som kommer att få ansvara för bedömningen av behandlingen. Det handlar alltså om samma person med samma symtom, men när man konstaterar att det inte är kroppen, det somatiska, som brister utan någonting annat flyttas kanske behandlingsansvaret över på en olegitimerad kurator. Man måste ändå ställa sig frågan om det här speglar en värdering, att den psykosociala ohälsan värderas lägre än den somatiska ohälsan. Jag är rädd att det är så. Jag är också rädd att vi är flera som är skyldiga till en sådan värdering inom sjukvården. Men det är också dags att börja ändra på det. Legitimering av kuratorerna är naturligtvis inte alls den enda frågan för att göra detta. Men det är en viktig fråga. Fru talman! Det är bra att Göran Hägglund vill utbilda personalen på vårdcentralerna. Det behövs. Men trots allt är ju utbildningen av personalen huvudsakligen huvudmännens ansvar, medan ansvaret för frågan om legitimation är Göran Hägglunds, regeringens och statens. Den frågan kan huvudmännen inte själva hantera. Därför måste, menar jag, staten agera i den frågan. Sedan tar Göran Hägglund också upp bristen på psykiatrer. Det är naturligtvis en stor brist. Göran Hägglund vet självfallet också att antalet sökande till ST-tjänster inom psykiatrin under senare år har ökat ganska markant. Det är en glädjande ökning. Dessvärre har inte antalet färdiga psykiatrer som arbetar inom psykiatrin ökat i motsvarande utsträckning, vilket ju visar att det här är ett problem som är mycket större än bara utbildning. Det var också därför som Milton hade ett så pass brett uppdrag i psykiatrisamordningen och också har lagt fram, tycker jag, väldigt breda förslag på många områden. Om de genomförs tror jag att de på ett kraftfullt sätt kommer att kunna bidra till att utvecklingen vänds. Jag vill komma tillbaka till frågan om legitimation för kuratorerna, som trots allt i den utveckling som Göran Hägglund beskriver är det som klarast vilar på socialministerns bord och är hans ansvar att ta itu med. Jag tycker att det är naturligt att man ser på den här frågan i ett bredare perspektiv och även tittar på andra yrken som kanske borde eller inte borde legitimeras. Det tycker jag är naturligt. Det var förberett för en sådan utredning när Göran Hägglund tillträdde, och det är snart ett och ett halvt år sedan. Jag skulle gärna vilja veta lite mer om tidsplanen, när kan vi vänta oss ett besked? Planerar regeringen att tillsätta en utredning för att se över kraven på legitimation av kuratorer och kanske också andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården? Kan du svara ett ja eller nej på den frågan? Blir det en utredning?
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 45 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Ylva Johansson ställer frågan, jag tolkar den så i alla fall, om legitimationen på något sätt speglar vår syn på psykisk ohälsa och att den är lägre värderad än somatisk ohälsa. För min del är svaret klockrent: Det gör det förstås inte. Jag antar att Ylva Johansson inte heller har den uppfattningen. Jag tror inte heller att vi ska odla den uppfattningen. Svensk hälso- och sjukvård byggs naturligtvis upp av personer av vilka en del är legitimerade och andra inte är legitimerade. Men det innebär inte att vi graderar dem när det gäller synen på vilka sjukdomar som är viktiga eller vilka yrkesgrupper som är betydelsefulla. Svensk hälso- och sjukvård är beroende av människor med en lång rad olika utbildningar och kompetenser. Skulle vi lyfta ut någon är det klart att vi skulle orsaka mycket stora problem. Alla behövs inom vården. Vi ska naturligtvis ha satsningar på utbildning. Det är klart att det spelar roll vad regeringen gör i det sammanhanget, till exempel när det gäller antalet läkarplatser i utbildningen som regeringen nu ökar rejält. Det tror jag är väldigt betydelsefullt med tanke på de stora pensionsavgångar som vi kan se framför oss. Det gäller ju inte minst på psykiatrins område. Därför har vi också förstärkt när det gäller SK-kurser med psykiatrisk inriktning för dem som ska bli läkare. Där har staten ett ansvar. Landstingen har naturligtvis också ett betydande ansvar, men vi delar detta. Och, som Ylva Johansson säger, när det gäller legitimationer är det statens ansvar. Ylva Johansson vill att jag i dag ska meddela hur vi kommer att hantera den frågan. Det kommer jag inte att göra. Vi bereder den frågan. Med respekt för alla de olika avvägningar som måste göras vill jag hålla på det tills vi har fattat beslut om hur det ska hanteras.
Ylva Johansson (S)
Anf. 46 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Antalet platser på läkarutbildningen ökar nu igen. Det är bra. Det har det också gjort de senaste åren under den socialdemokratiska regeringen. Ett sådant arbete måste fortsätta därför att vi behöver utbilda fler läkare. Det är bra. Göran Hägglund säger i sitt svar att det är många olika frågor som behöver belysas. Det är många olika aspekter som man behöver ta hänsyn till. Och flera olika yrkesgruppers krav på legitimation måste vägas in. Jag har svårt att se hur man ska kunna göra detta om man inte tillsätter en utredning. Det är väldigt svårt att se hur det ska hanteras genom en intern beredning i Regeringskansliet, om det inte är så att man avser att inte göra någonting. Men om man avser att göra den här belysningen och de här bedömningarna tror jag att en utredning måste tillsättas. Jag vill därför avsluta med att uppmana Göran Hägglund att snarast tillsätta en sådan utredning, därför att jag tror att vi från statens sida ligger efter i förhållande till vad många människor redan tror. När man sitter hos en kurator och pratar om sin egen situation och kanske tar upp väldigt personliga och känsliga frågor med en person som man också får ett mycket starkt förtroende för och som tar ansvar för en behandling i ett känsligt skede i ens eget liv tror jag att de flesta människor räknar med att det är en legitimerad person som de möter. Jag tycker att det är dags att vi från statens sida på allvar ser över den frågan och gör det möjligt för kuratorer inom hälso- och sjukvården att få frågan om legitimation prövad. Fru talman! Jag vill avsluta med att önska socialministern god jul!
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 47 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag har hört vad Ylva Johansson har sagt. Hon har själv också redovisat i tidigare inlägg att den här frågan har utretts ett par gånger under de senaste decennierna. Det finns ett underlag som man kan luta sig emot, naturligtvis, men jag ska i dag inte säga hur det kommer att bli på det här området, för det har jag inte underlag att göra. Jag ska också återgälda julhälsningen, men jag tror att jag avstår från den till budgetdebatten, som vi kommer att ha nästa vecka. Jag kan i alla fall så länge ge ett litet god jul. Det kommer ett större så småningom!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.