Läsning
Interpellation 2005/06:111 av Nylander, Christer (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-15
- Anmäld
- 2005-11-15
- Besvarad
- 2005-11-29
- Sista svarsdatum
- 2005-11-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 november
Interpellation 2005/06:111 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Läsning
Det finns flera olika undersökningar som visar att läsförståelsen i Sverige håller på att försämras. Fortfarande ligger svenska elever på en bra nivå i internationella jämförelser, men vi börjar tappa. Det är viktigt att vidta snabba, konkreta och verkningsfulla åtgärder för att så snart som möjligt vända den utvecklingen.
I en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet visar Per Fröjd att den grupp han kallar de sämsta läsarna fördubblats på tre år. Under samma period halverades samtidigt gruppen de duktigaste läsarna. Det finns anledning att ta resultaten på stort allvar. Inte minst eftersom de tydliggör och förstärker den bild som andra undersökningar visat.
Enligt Per Fröjds avhandling beror den totala försämringen således inte bara på att fler får problem med läsförståelsen, utan också att de som har lätt för läsningen blir färre. I den politiska debatten fokuseras gärna på åtgärder för att ge stöd åt dem som har problem med läsförståelsen. Det är en naturlig prioritering. Men det är också viktigt, avgörande för Sverige, att de elever som kan anses vara riktigt bra läsare blir fler.
Sverige måste rustas för att klara den globala konkurrensen om kunskap. För att klara det får man inte låta kunskapens infrastruktur @ läsförmågan, läslusten och läsförståelsen @ rosta sönder.
Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet att vidta för att bryta trenden mot att fler elever har bristande läsförståelse?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler elever ska utveckla sin läsning så att de blir riktigt bra läsare?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:111
Webb-tv: Läsning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:40 Tisdagen den 29 novemberProtokoll 2005/06:40 15 § Svar på interpellation 2005/06:111 om läsning
Protokoll från debatten
Anf. 79 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler elever ska utveckla sin läsning så att de blir bra läsare och för att trenden mot bristande läsförståelse bryts.
En god förmåga att läsa och skriva är viktiga förutsättningar för varje människas aktiva deltagande i samhällslivet och den personliga utvecklingen och därigenom hela samhällets utveckling.
Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevernas språkutveckling, och insatser för läs- och skrivutveckling är av stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolväsendet.
Därför har regeringen redan vidtagit åtskilliga åtgärder för att stimulera skolorna att fokusera på basfärdigheterna, det vill säga läs- och skrivförmåga och matematik. Till exempel har en särskild satsning på basfärdigheterna genomförts, och Myndigheten för skolutveckling har i uppdrag att återrapportera vilka åtgärder myndigheten har vidtagit när det gäller basfärdigheterna.
Dessutom har högskoleförordningen ändrats så att det tydligt framgår att för att få lärarexamen ska studenten ha kunskaper om betydelsen av läs- och skrivinlärning och för att få examen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år ska studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning.
Flickor och pojkar med utländsk bakgrund har som grupp sämre resultat i skolan än flickor och pojkar med svensk bakgrund. Regeringen har därför aviserat i budgetpropositionen för år 2005 en förstärkt satsning på skolor i segregerade områden. Under år 2006 avsätts 70 miljoner kronor och under år 2007 avsätts 155 miljoner kronor för ytterligare insatser. Syftet är bland annat att utveckla svenskundervisningen för elever med annat modersmål än svenska samt utbildningssituationen för elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
På initiativ från regeringen har dessutom avsatts resurser för att anställa fler lärare och andra specialister i skolan. Statsbidraget till personalförstärkning i skola och fritidshem infördes 2001 och satsningen har varit mycket framgångsrik.
Det är viktigt att skolan noga följer elevernas läsutveckling. Individuella utvecklingsplaner är ett viktigt instrument för uppföljning av elevernas väg mot målen. I detta syfte beslöt regeringen i våras om ändringar i skolformsförordningarna som innebär att individuella utvecklingsplaner ska införas för alla elever redan från första årskursen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.
Kommunerna och skolorna har därutöver krav på sig att varje år lämna kvalitetsredovisningar. Det är ett viktigt verktyg för att utveckla verksamheten och därigenom elevernas läs- och skrivutveckling.
När det gäller elever i behov av särskilt stöd, till exempel med läs- och skrivsvårigheter, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. I utkastet till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag föreslår regeringen att det av åtgärdsprogrammet ska framgå hur behoven ser ut, vilka åtgärder som ska vidtas samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I utkastet föreslås dessutom att beslut i fråga om åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd för laglighetsprövning.
Därutöver ska ytterligare totalt 100 miljoner kronor användas för riktade utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten i skolan. De nya resurserna ska bland annat användas till riktade insatser för att stimulera elevernas läs- och skrivutveckling där hänsyn även tas till elever med läs- och skrivsvårigheter - dyslexi. Sådana insatser är till exempel att stödja kommunerna för att kunna kompetensutveckla lärare.
För att alla elever ska få tillgång till ett rikt språk och inblick i vår litteraturskatt ska initiativ tas för att utge moderna klassiker från olika språkområden och världsdelar och skolbibliotekens roll ska stärkas och utvecklas.
Jag följer utvecklingen mycket noga och utifrån redan vidtagna åtgärder kommer jag kontinuerligt att göra bedömningar om vilka eventuella ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att eleverna ska ges ökade möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga.
Anf. 80 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret.
En förskola i Mölndal belönades i helgen för sina insatser för litteratur och läsande. Det var en litteraturförskola som fick diplom för att man har en särskild barnlitteraturprofil. Man använder bokens möjligheter i det dagliga arbetet. Man försöker att ge barn en positiv upplevelse genom läsning av böcker. Man samverkar nära med bibliotek, och man engagerar föräldrarna väldigt mycket i det arbetet.
Detta är exempel på någonting som jag tror är väldigt bra. Det är ett kreativt nytänkande och ett sätt att söka få in boken och läsandet redan i tidiga åldrar. Det är ett härligt exempel på nytänkande. Jag tror att det behövs mer av sådant, och jag saknade det i skolministerns svar.
Min fråga var: Vilka ytterligare åtgärder är skolministern och regeringen beredd att vidta för att stärka läsningen? Det var ett långt svar, men det skulle kunna kortas ned ganska rejält till ordet inga. Det var ju det som ministern sade. Han berättade vilka åtgärder som man har vidtagit i historien och kom fram till slutsatsen att det inte behövs några ytterligare åtgärder. Jag tror att det är väldigt få som delar den åsikten.
Herr talman! Den som tar den här frågan på yttersta allvar måste vara beredd att presentera en väldigt konkret och mycket mera aktiv politik än den som förs i dag.
Det behövs fler offensiva åtgärder. Det krävs en bredd, ett djup, en kreativitet, och det krävs ett väldigt stort engagemang. Jag tror att det här är en avgörande fråga för Sverige. När vi ska konkurrera i den globala kunskapsekonomin kan man inte låta kunskapens infrastruktur, som läsningen utgör, rosta sönder.
Det finns nämligen väldigt tydliga signaler på att utvecklingen går åt fel håll. Jag refererade i min interpellation till en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet av Per Fröjd. Han visar att gruppen de sämsta läsarna har dubblerats på tre år. Samtidigt har den grupp som han kallar de duktigaste läsarna krympt. Bakom trenden att läsförståelsen har försämrats ligger att det är fler som är dåliga i läsning och det är färre som är riktigt duktiga.
En annan bild fick vi i helgen när rådet för högre utbildning rapporterade om stora kunskapsluckor bland dem som ska bli språkstudenter. Det är möjligt att jag har lite förutfattade meningar, men i min värld är de som har tänkt plugga språk på universitetet människor som ofta är ganska intresserade av att studera.
Men rådet visade att de som har gått tolv år i skolan och är intresserade av språk och har tänkt plugga det på universitet saknar kunskaper om språk. Som någon sade visste man inte ens vad det var för skillnad mellan verb och substantiv.
Den tredje bilden av verkligheten gav Lärarnas riksförbund när man studerade läsvanorna hos högstadieelever. Det visade sig att 25 % av pojkarna i högstadiet aldrig läser böcker i skolan - en fjärdedel av killarna.
Vi vet också att skillnaderna här är väldigt stora. Tjejerna läser mer och bättre än killarna. Och framför allt: Tjejer i akademikerfamiljer läser mycket mer än killar i LO-familjer. Varför engagerar inte detta Socialdemokraterna? Jag tycker att det är väldigt märkligt.
Det är ett stort svek av vuxengenerationen att inte ta den här frågan på stort allvar. Det handlar om fler åtgärder i skolan, om att ge garanti för läsning, om att ha ordentliga skolböcker och om att ha utbildade lärare. Men det handlar också om att ställa krav på föräldrarna, att de tar ansvar för sina barns läsutveckling. Kanske man ska tänka ännu bredare i detta, och då handlar det om att utveckla biblioteken.
Herr talman! Vi håller på att få sociala klyftor i läsandet, och jag tycker att det är väldigt bekymmersamt att skolministern inte har mer att komma med. Det krävs ytterligare åtgärder, skolministern.
Anf. 81 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! I går kväll var jag på en skola i Uppsala som ligger i den del av Uppsala som heter Storvreta. Skolan i fråga heter Pluggparadiset. Jag hade möjlighet att träffa både föräldrar och lärare och resonera med dem om utvecklingen i skolan.
De berättade med ganska mycket stolthet om det goda arbete som de gjorde just med läsningen. De använde sig av ett systematiskt arbete och hade upprättat ett läsutvecklingsschema som de följde med väldigt goda resultat.
Jag tar upp detta som ett exempel på det mycket goda arbete som jag vet genomförs på en rad av våra skolor. Det är också många skolor som lyckas väldigt väl, inte minst när det gäller läsningen.
Det är ingen slump att svenska elever utmärker sig, också i internationella undersökningar, bland dem som är bäst på att läsa.
Herr talman! När vi ser att det går bra för de allra flesta får vi dock inte glömma att det också finns elever som faktiskt inte hänger med. Vi vet att det finns stora sociala skillnader, skillnader mellan elever som har olika förutsättningar. Det är därför som det har varit viktigt för regeringen att se till att resurserna till den svenska skolan kan stärkas. Vi vet att när resurserna tryter, då är det alltid framför allt de som har störst behov av hjälp och stöd i skolan som far illa.
Det är därför glädjande att vi kan fortsätta vår satsning på att stärka antalet lärare och andra specialister i den svenska skolan. Den satsningen kommer vi att fortsätta med därför att en kompetent personal är en grundförutsättning i den svenska skolan.
Men jag tror inte att det räcker. Vi måste gå vidare. Därför kommer vi också under de kommande två åren att göra stora satsningar på de elever som har de tuffaste förutsättningarna. Vi kommer att satsa sammanlagt 225 miljoner på de skolor som finns i många av våra segregerade förorter för att därigenom stärka elevernas möjligheter att klara av skolan, inte minst när det gäller språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga.
Jag tror också att det är viktigt att vi förstärker uppföljningen på ett tidigt stadium. Det är därför glädjande att vi under nästa år inför individuella utvecklingsplaner för samtliga elever redan från första året. Det ska vara en tydlig fokus på elevernas basfärdigheter därför att det är en grundförutsättning för att både klara av skolan och stärka ens möjligheter på arbetsmarknaden i vårt samhälle.
Som en fjärde punkt i programmet för en bättre läsutveckling är det väldigt viktigt att vi också riktar kompetensinsatser mot de lärare som undervisar elever i de yngre åldrarna. Det handlar om kompetensutveckling för att på ett tidigt stadium upptäcka brister när det gäller läsförmåga och läsförståelse, men också för att se till att man har goda kunskaper om att lära ut hur man läser till yngre barn. Det stödet till kommunerna omfattar 10 000 lärare i ett första steg. Jag tror att det är viktigt.
Som ett femte steg i det här programmet för att stärka elevernas läsutveckling gör vi också satsningar på att utveckla skolbiblioteken och inte minst skolbibliotekens roll i det pedagogiska arbetet. Jag tror också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur, att boken finns i deras närhet. Därför har regeringen också gett i uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att lansera Alla tiders klassiker så att boken blir en naturlig del av skoldagen.
Detta är fem starka åtgärder som syftar till att stärka läsandet i den svenska skolan.
Anf. 82 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Pluggparadiset hade skolministern varit på. Det låter faktiskt väldigt härligt, inte minst i en skolengagerad folkpartistisk politikers öron. Det finns många härliga exempel. Jag har besökt många av dem, och jag lyfte själv fram de här förskolorna som har en särskild litteratursatsning - alltså redan i förskolan. Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter fram de goda exemplen, för de behöver spridas.
Det är så som skolministern säger, att Sverige i internationella undersökningar fortfarande klarar sig ganska hyfsat. Vi har generellt sett en ganska hög läsförståelse och läskunskap. Men vi ser också att vi börjar sacka efter. Jag tror att det är viktigt att man tar tag i detta så tidigt som möjligt. Ju längre man låter kunskapens infrastruktur rosta desto svårare blir det att rusta upp den. Vi måste ta tag i detta med krafttag väldigt snabbt.
Det finns elever som inte hänger med. För dem är det självklart vissa åtgärder som krävs, och mycket åtgärder som krävs. Det finns också elever som tidigare i skolan klarat det mycket bra, men också deras läskunskap håller på att försämras.
Jag är precis som skolministern bekymrad över de sociala skillnaderna. Vi ser ganska tydligt, om jag ska göra det enkelt, att en tjej i en akademikerfamilj läser väldigt mycket böcker. Hon läser väldigt bra. Hon klarar sig också bra i skolan. En kille i en LO-familj läser mycket mindre. Han läser kanske inte alls. Hans föräldrar kanske inte heller läser. Risken är därmed också att han får svårt att klara skolan. Vi ser att vi har ett socialt läsarv från generation till generation.
Visst kanske det behövs mer resurser. Samtidigt är det så att Sverige lägger väldigt mycket pengar på skolan i en internationell jämförelse. Det visar också att det viktigaste är att använda de här pengarna rätt. Riksrevisionen visade i sin granskning av de statliga stöden till mer personal i skolor och på fritidshem att det inte var så tydligt. Det gick inte att visa att detta gav någon effekt på resultatet. Jag tror att slutsatsen av det är att man måste satsa pengarna rätt, och rätt i det här fallet är nog oftast att satsa väldigt tidigt.
Statsrådet nämnde en satsning på skolbiblioteken, och det tror jag är bra. Men den satsning som görs, om man räknar väldigt snabbt i huvudet, innebär ungefär två kronor per elev. Det tror jag inte vänder utvecklingen när det gäller läsintresse, läsförståelse, läskunskap.
Det är viktigt att boken finns nära, att biblioteken är stora, starka, intressanta och engagerande. Men under de första tre åren av detta sekel krympte till exempel bibliotekens bokbestånd bara i Skåne med 50 000 verk. Åtta filialer försvann i Skåne under samma period. Utvecklingen ser likadan ut i hela landet. Biblioteken krymper och drar sig undan. Jag delar skolministerns åsikt att det är viktigt att böckerna finns nära.
Det här visar att det behövs ett helhetsgrepp om vi ska vända trenden. Det handlar om skolan. Det handlar om en tidig start. Det handlar om tidig utvärdering. Jag skulle gärna vilja höra en kommentar från skolministern om vilken som blir den kompensatoriska åtgärden när man inte får ha tidiga centrala prov, som kongressen sade nej till. Det handlar också om att kanske dra nytta av åren i förskolan, att satsa på ett intresse för boken och läsandet redan då.
Kanske handlar det också om att våga satsa på skolböckerna. Vi har haft en rejäl satsning på datorer i skolan de senaste åren, men skolböckerna har fått stå tillbaka. Jag tror att det finns ett samband mellan att ha en trasig geografibok, en gammal samhällskunskapsbok, och ett ointresse för läsning av vanliga skönlitterära böcker. Jag tror att vi måste vara tydliga med att ge föräldrar deras ansvar i detta. Föräldrarna måste läsa med sina barn. Vi vet att läsandet går i arv. Därför har också föräldrarna tillsammans med skolan ett väldigt viktigt ansvar.
Anf. 83 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag tror att vi kan vara helt överens om att allt som händer i skolan inte bara är beroende av den direkta verksamheten där. Det är naturligtvis också så att hemmet har en stor betydelse i detta. Jag tror inte heller att det är en alltför vågad uppfattning att säga att det har skett väldigt mycket när det gäller unga människors fritid de senaste tio femton åren. Inte minst har datorn blivit väldigt vanlig i våra hem, med datorspel och annat som upptar en allt större del av inte minst pojkarnas fritid. Det finns tydliga undersökningar som visar att detta på sina håll har trängt ut boken. Jag delar uppfattningen till fullo att det är viktigt att vi vidtar åtgärder i den svenska skolan så att vi också i framtiden kan vara i världstopp när det gäller elevernas förmåga att läsa och förstå vad de läser.
Jag tror också att det är nödvändigt att vi har en bra diskussion om vad man gör hemma och faktiskt också om vad man gör på fritiden. Det är riktigt, som Christer Nylander säger, att vi ser att i de hem där man läser mycket är det naturligt nog också så att eleverna klarar läsförståelsen och läsförmågan på ett bra sätt. Jag välkomnar Folkpartiet i den diskussionen, för jag tror att det är nödvändigt att vi alla hjälper till att föra upp just detta till diskussion.
Däremot delar jag inte alls Folkpartiets uppfattning att 14 000 ytterligare lärare och andra specialister inte spelar någon roll, att de inte har någon effekt i den svenska skolan. Det är ofta jag hör från borgerliga företrädare, inte minst folkpartister, att det här med resurser inte är problemet. Den svenska skolan satsar väldigt mycket. Ja, visst satsar vi väldigt mycket. Men vi har också betydligt högre ambitioner med vår skola än vad många andra länder har. Vad är då slutsatsen av den borgerliga högeralliansens politik? Är det att skolan ska ha mindre resurser? Vi kunde ju se under 90-talet vad som hände när skolan faktiskt fick mindre resurser; när lärartätheten sjönk, när personaltätheten minskade i samband med storstädningen efter den borgerliga regeringens ekonomiska moras.
Jag menar att det är viktigt att vi, när vi nu har möjlighet, när vi har en ekonomi som fungerar väl och när vi också har egna resurser att satsa, ser till att det finns kompetent och välutbildad personal i våra skolor. Det förutsätter att vi också är beredda att satsa, att vi har modet att prioritera och säga: Nu gör vi satsningar för att öka antalet lärare och andra specialister i skolan. Det har vi gjort de senaste fyra åren med väldigt goda resultat. Vi vill fortsätta göra det också under nästa år.
Jag tror också att det är viktigt att våga prioritera i olika skolor, för vi vet att skillnaderna är stora. Internationella undersökningar visar att vi fortfarande har världens mest jämlika skola men att skillnaderna ökar. Den typen av signaler måste vi ta på allvar. Det är därför väldigt viktigt för oss att vi vågar satsa på de elever som har det tuffast i dag, att vi vågar satsa rejäla resurser på att möjliggöra språkutveckling och att möjliggöra för eleverna att kanske kompensera för en del av det som de inte får i hemmet.
Jag menar också, herr talman, att det är viktigt att stärka uppföljningen från de tidiga åren men att vi inte bara ska nöja oss med att stärka uppföljningen utan också knyta rätten till hjälp och stöd för eleverna till den här uppföljningen. Det får inte vara så att man nöjer sig med att konstatera att en elev har bristande kunskaper men inte tar nästa steg. Det är viktigt och nödvändigt att också dra slutsatser av den uppföljning man gör och hjälpa de elever som har det tufft redan på ett tidigt stadium. Där delar jag Christer Nylanders uppfattning: Ju tidigare desto bättre.
Anf. 84 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Om jag börjar med det sista hoppas jag att skolministern tar ett snack med förskoleministern, för då kan vi faktiskt få en tydligare styrning också av förskolan med tydligare mål och en tydligare satsning på läsning och litteratur. De goda exempel som finns runtom i landet visar att det gör nytta.
Jag följer den danska politiken ganska noga, och jag har märkt en intressant skillnad mellan den danska regeringen och den svenska regeringen. Det finns många skillnader, men en intressant skillnad tänkte jag ta upp. Det handlar om detta med lite ödmjukhet. När OECD visar att Sverige satsar mycket på skolan säger den svenska regeringen alltid: Hurra vad vi är bra!
När den danska regeringen får samma signal från OECD att man ligger i topp säger man: Det är jättebra att vi satsar mycket pengar, men vi får ut för litet av dem.
Det är en väldigt viktig skillnad i fråga om hur man bemöter dessa rapporter från OECD.
Mitt svar på frågan om vilka slutsatser som man drar när Riksrevisionen säger att man inte riktigt kan visa att de satsningar som hittills har gjorts har lett till bättre resultat är:
Nej, slutsatsen är inte att man ska satsa mindre. Slutsatsen är att man ska satsa rätt, att satsa på utbildade lärare, att satsa tidigt och att ge en läsa-, skriva- och räknagaranti under de allra tidigaste åren.
Det är ett bekymmer att de elever som har svårt att läsa blir fler. Och där måste vi ha väldigt tydliga åtgärder. Men det är också ett bekymmer att de som läser riktigt bra blir färre, vilket jag tror att man också måste fundera på, alltså att de som går vidare till universitetet och ska plugga språk inte har de viktigaste grundelementen i hur ett språk är uppbyggt i sig självt. Det är människor som borde vara väldigt intresserade av att plugga.
När det sedan handlar om fritiden kanske datorerna är ett bekymmer. Jag ska inte säga någonting annat än det. Det handlar också om olika strategier när man läser. Men datorerna kan också vara väldigt bra om de används rätt för att utveckla skrivandet.
Problemet är att de stora satsningar som man har gjort på datorer i skolan under de senaste åren faktiskt har inneburit att man så att säga har trängt tillbaka skolböckerna. Jag tror att det är dags att satsa på skolböcker.
Anf. 85 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Det blir allt tydligare vilka skillnader som finns mellan den borgerliga skolpolitiken och den socialdemokratiska skolpolitiken.
När de borgerliga företrädarna talar om resurser låter det nästan alltid som när Christer Nylander nyss gjorde det - det är tillräckligt, det är bara användningen som vi måste justera.
Jag menar att det är självklart att vi alltid måste se hur våra gemensamma resurser används och att de används effektivt. Men jag menar också att det faktiskt behövs mer resurser i den svenska skolan.
Den socialdemokratiska regeringen kommer därför att fortsätta att satsa på skolan. Jag tror att det också är ett viktigt besked till landets medborgare och till landets lärare att vi är beredda att göra insatser för att se till att lärarna blir fler och att personalen i den svenska skolan ökar.
Den borgerliga politiken tycks vara att det är tillräckligt. Det är bara användningen som man ska göra någonting åt.
Jag kan glädja Christer Nylander med att vi också gör rejäla satsningar på förskolan för att just se till att eleverna får en god start redan från barnsben. Den satsning som inleds i år handlar om att se till att anställa 6 000 fler personer i den svenska förskolan just för att se till att det finns tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa eleverna både i deras sociala och i deras kunskapsmässiga utveckling. Det är viktigt, och jag tror att det på lång sikt kommer att visa sig vara en av de viktigaste insatserna som vi kan göra också när det gäller grund- och gymnasieskola.
Men vad vi inte får glömma - jag tycker tyvärr att vi alltför ofta gör det i de debatter som vi har om den svenska skolan - är att det faktiskt också finns elever i Sverige som inte går nio år i svensk grundskola. De har inte heller gått fem år i svensk förskola. De kanske börjar sin skolgång i fyran, femman, sexan eller sjuan. Dessa elever måste vi också möta. Då räcker det inte med att säga att vi ska ha en garanti i år tre eftersom dessa elever aldrig har gått år tre.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.