Lärarutbildningen i matematik

Interpellation 2009/10:92 av Granlund, Marie (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-11-06
Anmäld
2009-11-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2009-11-19
Sista svarsdatum
2009-11-20
Besvarad
2009-12-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 november

Interpellation

2009/10:92 Lärarutbildningen i matematik

av Marie Granlund (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Skolinspektionen konstaterade nyligen efter en kvalitetsgranskning vid 23 grundskolor att många elever inte får den undervisning de har rätt till i matematik. Skolministern har vid flera tillfällen, bland annat vid Lärarnas riksförbunds kongress förra året, uttalat att utrymmet för ämneskunskaper i lärarutbildningen måste öka. Ministern har talat om att skifta fokus, och att ämneskunskaper ska bli viktigare i den nya lärarutbildningen.

Detta till trots har utbildningsministern uttryckt stöd för den utredning om den nya lärarutbildningen som föreslagit att ämneskunskaperna i bland annat matematik ska få ett minskat utrymme för lärare för yngre elever.

För oss socialdemokrater är det självklart att alla lärare i grundskolans tidigare år måste ha kompetens i både matematik och svenska eftersom grunden för dessa ämnen läggs under denna period. Men det räcker inte att alla läser 30 poäng. Eleverna ska förstås undervisas av lärare som är matematikspecialister. Kvaliteten i matematikundervisningen kommer knappast att öka om utredningsförslaget till ny lärarutbildning blir verklighet. Då kommer lärarna i förskolan att få hälften så mycket matematik i sin utbildning jämfört med i dag och möjligheterna för lärare i år F-6 att fördjupa sina matematikkunskaper (mer än 30 poäng) försvinna. Genomför man detta får man räkna med fortsatta problem. Lärare som har djupare kunskaper i ämnet och lärandet är mindre läroboksbundna och kan arbeta med problemlösning, logiskt tänkande och diskutera matematiska dilemman med eleverna.

Min fråga till utbildningsministern är följande:

Hur avser utbildningsministern att matematikkunskaperna för elever i förskola och grundskolans första år ska kunna stärkas om deras lärare får mindre utbildning i matematik?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:92, Lärarutbildningen i matematik

Interpellationsdebatt 2009/10:92

Webb-tv: Lärarutbildningen i matematik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Marie Granlund har frågat mig hur jag avser att matematikkunskaperna för barnen i förskola och eleverna i grundskolans första år ska kunna stärkas om deras förskollärare och lärare får mindre utbildning i matematik. Det är självfallet angeläget att förskollärare och lärare för grundskolans tidigare år har goda kunskaper i både matematik och svenska. Betydelsen av dessa ämnen framkommer också av dagens examensbeskrivning för lärarexamen, som bland annat anger att för undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år ska lärarstudenten "visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning". Det är för mig självklart att detta måste vara ambitionsnivån också för den framtida lärarutbildningen. Lärarutbildningen behöver, utöver att uppfylla högt ställda kunskapskrav, också vara anpassad efter de behov som finns i både stora och små skolor när det gäller att ge förutsättningar för att anställa lärare som är utbildade för det som de ska undervisa i. Det är en viktig utgångspunkt när vi nu utformar förslaget till en ny lärarutbildning. Som Marie Granlund säkert vet har regeringen även tagit initiativ till Lärarlyftet, den största statliga satsningen någonsin på kvalificerad lärarfortbildning. Ett av motiven är att komma till rätta med de brister som funnits i lärarutbildningen, till exempel att lärare i grundskolans tidigare år inte har haft tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Regeringen satsar också på att förbättra förskolans kvalitet. Bland annat sker en särskild fortbildningssatsning, Förskolelyftet, som ska ge bland annat förskollärare möjlighet att förstärka sin kompetens. Avslutningsvis vill jag också säga att jag sympatiserar med många av förslagen från Lärarutbildningsutredningen (SOU 2008:109). Det gäller inte minst utredningens understrykande av betydelsen av läs- och skrivundervisning och av matematikundervisning. När det gäller regeringens förslag om en ny lärarutbildning, bereds det för närvarande inom Regeringskansliet varför jag inte kan uttala mig om vad propositionen kommer att innehålla.

Anf. 27 Marie Granlund (S)
Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret, även om det verkligen är ett icke-svar. Det här med matte är någonting som är otroligt viktigt, självklart om man ska fortsätta med vidare studier, men det är också en demokratisk rättighet att kunna räkna och att förstå sammanhang och samband. Vi vet väl alla vad som inträffar när man inte kan detta. Vi nås dagligen av berättelser om unga människor som tar sms-lån till förfärliga räntor och så vidare. Det här handlar som sagt om en demokratisk rättighet, men det handlar också om att kunna sköta sin privatekonomi, och det handlar om att ha goda kunskaper för att kunna gå vidare i livet. Situationen är inte så där vansinnigt positiv vad det gäller mattekunskaperna. Skolinspektionen konstaterade nyligen, efter en kvalitetsgranskning vid 23 grundskolor, att många elever inte får den undervisning som de faktiskt har rätt till i matematik. Och skolministern har vid flera tillfällen, bland annat vid Lärarnas Riksförbunds kongress förra året, uttalat att utrymmet för ämneskunskaper i lärarutbildningen måste öka. Ministern har talat om att skifta fokus och att ämneskunskaper ska bli viktigare i den nya lärarutbildningen. Detta till trots har utbildningsministern uttryckt stöd för den utredning om den nya lärarutbildningen som föreslagit att ämneskunskaperna i bland annat matematik ska få ett minskat utrymme för de lärare som ska undervisa de yngre eleverna. För oss socialdemokrater är det självklart att alla lärare i grundskolans tidigare år måste ha kompetens i både matematik och svenska, eftersom grunden för dessa ämnen läggs just när man är liten. Men det räcker inte att alla läser 30 poäng. Eleverna ska förstås undervisas av lärare som är matematikspecialister. Kvaliteten i matematikundervisningen kommer knappast att öka om utredningsförslaget till ny lärarutbildning blir verklighet, för då kommer lärarna i förskolan att få hälften så mycket matematik i sin utbildning jämfört med i dag. Och möjligheterna för lärarna från förskoleklass till årskurs 6 att fördjupa sina matematikkunskaper kommer att försvinna. Genomför man detta får man räkna med fortsatta problem. Lärare som har djupare kunskaper i ämnet och lärandet är mindre läroboksbundna och kan arbeta med det som är så viktigt, som problemlösning, logiskt tänkande och att diskutera matematiska dilemman med eleverna. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att utbildningsministern inte har några åsikter om detta. Jag kan förstå att man inte kan redovisa i detalj vad som kommer i en proposition, men visst borde utbildningsministern kunna uttrycka om det är rimligt att halvera kunskaperna i matematik för lärarna för de yngre barnen. Är detta rimligt eller inte? Det är en väldigt viktig fråga vi har att ta ställning till. Om vi ska behålla ett matematikkunnande bland eleverna måste lärarna för de yngre barnen få tillräckliga matematikkunskaper. Jag vill fråga utbildningsministern hur han ser han på att Lärarutbildningsutredningen tycker att det är okej att man halverar matematikutbildningen.

Anf. 28 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Marie Granlund verkar ha kunskaper om min kommande lärarutbildningsproposition och vad den innehåller, som jag själv inte har och jag tror ingen annan heller. Det är bara Marie Granlund som vet vad den kommer att innehålla. Den är inte färdigberedd. Huvudinriktningen i Marie Granlunds interpellation är att fråga vad som kommer i den kommande lärarutbildningen, och jag säger att det svarar jag inte på i dag. Jag kommer att lägga fram den för riksdagen när den är färdigberedd. Det är helt riktigt att Sverige har sjunkande resultat i matematik. Det beror på den socialdemokratiska utbildningspolitik som har styrt svensk skola i decennier. 1985 års lärarutbildningsreform, som genomfördes av Lena Hjelm-Wallén, och 2001 års lärarutbildningsreform, som genomfördes av Thomas Östros, har varit katastrofer för matematikundervisningen i svensk skola. Det är de som har lagt grunden för att massor av lärare på låg- och mellanstadiet knappt har några matematikkunskaper i sitt bagage, trots att de ska undervisa i matematik när de kommer ut. Var fjärde lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik har mindre än tio poäng i matematik från högskolan. Det är ett resultat av 1985 och 2001 års reformer. Det är dem vi river upp nu. Det är därför som jag inom några månader ska lägga fram en proposition om en ny lärarutbildning till riksdagen. Stå inte och föreläs för mig om behovet av kunskapsskola! Det är ni som har monterat ned den. Det är ju vi som tar tag i detta nu. Men jag tänker inte i dag berätta exakt hur den nya lärarutbildningen kommer att vara upplagd, för det är inte färdigt. Det bereds inom regeringen. Men problemen är skapade av Marie Granlunds parti.

Anf. 29 Marie Granlund (S)
Herr talman! Jag tycker att det är intressant att ministern tycker att det här med matte inte är så viktigt att han ens kan använda sina minuter till att förklara hur man ska stärka matematikundervisningen i svensk skola. Var det inte så att när Lena Hjelm-Wallén lade fram sin proposition var vi överens om den över blockgränsen? Det var på den tiden när vi inte använde skolan som ett politiskt slagträ utan kunde se vad som var viktigast för eleverna. Det som är anmärkningsvärt är att man lägger fram direktiv till en ny utredning, att en ny utredning presenteras och att utbildningsministern är ute och tillstyrker denna utredning som gör att lärarna för de yngre barnen kommer att få mycket sämre matematikkunskaper än vad de har i dag. Det är det som är frågan just nu. Det är de små barnen som ställer de klurigaste frågorna, varför solen är gul eller varför havet är blått. Då måste man också ha lärare som kan förklara detta. Det är så man upprätthåller nyfikenheten, kunskapen och lusten att lära och som sedan kan finnas kvar även när barnen blir äldre. Goda ämneskunskaper är väldigt viktigt också för lärarna för de yngre barnen. Jag ser det här icke-svaret som ett led i den politik som ni borgerliga driver. Ni lägger fram förslag eller har beslutat om barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag och drar bort undervisning för de barn som har de absolut största behoven av det, kanske barn som inte kommer att komma i kontakt med det svenska språket förrän de är sju år. Man startar ett lärarlyft utan att från början ta med lärarna för förskolan. Man säger att det är okej med lärarutbildning där lärarna för de yngre barnen inte ska ha möjlighet att forska. Man förkortar också utbildningen för lärarna inom förskolan i förhållande till utbildningens längd i dag. Utbildningsministern måste väl ändå ha en uppfattning, utan att redovisa varje poängtal, om det är rimligt att lärarna för de yngre barnen kommer att få halverade ämneskunskaper. Han måste kunna ha en åsikt om det. Jag är övertygad om att om man ska komma till rätta med de problem med matematik som vi har i dag måste man jobba på bred front. Det handlar om mattecoacher för att hjälpa dem som har det svårt. Det handlar om att avdramatisera matematiken. Många tror att det är så väldigt svårt och bökigt, vilket det inte behöver vara. Det krävs som sagt goda kunskaper om man ska kunna göra det. Det är en rad olika sådana här åtgärder som måste vidtas. Ni gör i stället så att de yngre barnen inte får tillräckliga kunskaper. Det är när barnen är små som man verkligen måste satsa på det här. Det går inte att göra i åttan, nian eller på gymnasiet. Min fråga till utbildningsministern är återigen: Vad tycker utbildningsministern om utredningen, om att man faktiskt gör lärarna för de yngre barnen mindre redo att kunna lära ut matematik och för den delen också svenska?

Anf. 30 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är väldigt märkligt, Marie Granlund, att i varannan mening komma med ett påstående om vad den kommande lärarutbildningen kommer att innehålla och i varannan mening en fråga om vad den kommer att innehålla. Jag har sagt att jag kommer att redovisa min och regeringens uppfattning när vi lägger fram propositionen. Det är inte så långt kvar. Vi kommer att riva upp de två socialdemokratiska grundprinciperna, de två socialdemokratiska lärarutbildningsreformerna från 1985 och 2001. Marie Granlund påstod nyss dessutom att Folkpartiet röstade för reformen 1985, vilket är helt fel. Folkpartiet och Moderaterna röstade mot båda dessa reformer, både 1985 och 2001, därför att vi inte trodde på dem. Det är därför vi nu river upp detta. Det är de båda reformerna som har skapat mycket av problemen, tillsammans med en del andra utbildningspolitiska reformer som har genomförts under er långa regeringstid. Det är de som har skapat de problem som vi nu försöker lösa. Det är närmast komiskt att Marie Granlund från Socialdemokraterna försöker anklaga mig för att inte vara för ämneskunskaper. Jag tror att när vi lägger fram förslaget till lärarutbildning kommer kritiken från vänstern att vara att det handlar för mycket om ämneskunskaper och för lite om annat. Jag är helt övertygad om att ni kommer med den kritiken. Marie Granlund får ge sig till tåls, liksom alla andra får göra, till dess att vi lägger fram propositionen. Marie Granlund påstår rader av saker om vad den nya lärarutbildningen kommer att innehålla. Jag kan bara säga att det vet Marie Granlund inte ett dyft om, för det är ännu inte bestämt. Jag har själv inte de slutgiltiga svaren, för beredningen pågår. Jag kommer att redovisa detta för riksdagen och för Marie Granlund när arbetet är klart.

Anf. 31 Marie Granlund (S)
Herr talman! Jag tycker att det är djupt anmärkningsvärt att Sveriges utbildningsminister inte har någon som helst åsikt om hur man ska förbättra matematikkunskaperna för svenska elever, att han inte har någon åsikt om en utredning som har lagts fram eller om det är rimligt att man halverar utbildningen för lärare för de yngre barnen i just matematik och för den delen också svenska. Någon uppfattning måste ju finnas. Jag kan förstå att utbildningsministern inte kan redovisa någon proposition i detalj men att inte ha en uppfattning om detta är rimligt eller inte tycker jag är att ta alldeles för lätt på de här problemen. Jag tror som jag har sagt tidigare att man måste satsa väldigt brett. Det handlar om mattecoacher. Det handlar om ämnesdjup även för lärarna för de yngre barnen. Det handlar om att använda IT mer i undervisningen, och det handlar om att faktiskt också få läsa matte på sitt modersmål om man kommer från ett annat land, någonting som Folkpartiet har varit emot. Jag tycker som sagt att man absolut inte tar det här på allvar när man inte kan ha en uppfattning om det är rimligt att det ska bli mer eller mindre ämnesdjup för de lärare som ska lära de yngre barnen. Jag tycker som sagt att det är otroligt anmärkningsvärt.

Anf. 32 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag tror att det framgick tio gånger i det senaste inlägget att Marie Granlund tycker att det är anmärkningsvärt att jag nu inte redovisar innehållet i den kommande lärarutbildningen. Jag kommer ändå inte att göra det. Jag kommer att göra det när vi lägger fram propositionen. Hela den här regeringens inriktning är att stärka ämneskunskaperna och öka kunskapsresultaten i den svenska skolan. Vi gör upp med decennier av socialdemokratisk flumpolitik på det här området. Det kommer också den nya lärarutbildningsreformen att vara inriktad på. Jag är rätt övertygad om att Marie Granlunds och hennes allianskamraters kritik när propositionen läggs fram om ett tag kommer att vara att det är för mycket fokus på ämneskunskaper. Men det får vi se då. Är det inte det utan vi blir överens är jag mycket glad, men då är det en ordentlig omsvängning ni har gjort.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.