Kvinnors rätt till abort

Interpellation 2006/07:129 av Brink, Josefin (v)

den 4 december

Interpellation

2006/07:129 Kvinnors rätt till abort

av Josefin Brink (v)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Världshälsoorganisationen WHO har beräknat att 400 kvinnor och flickor dör varje dag i samband med osäkra aborter. Det är katastrofala siffror som borde mana till kraftfulla internationella insatser för sexualupplysning, preventivmedel och säkra aborter. Men ett avgörande hinder är att starka reaktionära religiösa krafter aktivt motarbetar varje sådant initiativ. En konservativ våg växer sig allt starkare över världen, och rätten till abort ifrågasätts av moraliska och religiösa skäl. Katolska kyrkan, med sitt förbud mot preventivmedel och aborter, intar en särställning genom sitt omfattande ideologiska inflytande i katolska länder i såväl Europa som resten av världen.

För en månad sedan totalförbjöds aborter i Nicaragua, och nu står Polen på tur. Redan i dag är rätten till abort mycket begränsad i Polen. Det tillåts bara om kvinnans liv är i fara, om hon blivit våldtagen eller om fostret är kraftigt missbildat. Många läkare vägrar att alls utföra aborter, samtidigt som mellan 80 000 och 200 000 illegala aborter utförs mot betalning.

Rätt till fri abort på medicinskt säkra villkor är avgörande för kvinnors hälsa och frigörelse. Rätten till abort handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp, det fastslår FN-dokument från kvinnokonferenserna i Kairo 1994 och Beijing 1995. Trots det behandlas aborträtten som en hälsofråga i EU, och medlemsländernas sjukvårdspolitik anses stå fri under subsidiaritetsprincipen.

Vi har ett ansvar gentemot de kvinnor som i andra länder förvägras sina mänskliga rättigheter. Vi måste med allt högre röst driva frågan om kvinnors rätt till sexuellt självbestämmande och reproduktiv hälsa inom såväl EU som FN. Om inte länder som Sverige tar debatten med abortmotståndarna, vem ska då göra det? Vi bör ställa krav på att EU-länderna legaliserar abort, i enlighet med FN-dokumenten. Vi bör informera om svensk abortlagstiftning i länder där abort är förbjudet. Den nya regeringen måste med kraft försvara kvinnors rätt till sin egen kropp i all internationell politik, och i EU och andra internationella organ motverka de konservativa krafter som nu vinner mark.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att väcka frågan i EU angående kvinnors rätt till abort?