kurderna i Syrien
Interpellation 2003/04:374 av Wikström, Cecilia (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-03-18
- Anmäld
- 2004-03-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-03-26
- Sista svarsdatum
- 2004-04-01
- Besvarad
- 2004-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 mars
Interpellation 2003/04:374
av Cecilia Wikström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om kurderna i SyrienLäget för kurderna har den senaste tiden förvärrats i de kurdiska områdena i Syrien. Att situationen har blivit mycket allvarlig och nu kulminerat i våldsamma sammandrabbningar mellan kurder och arabiska nationalister kommer inte som en överraskning. Trycket på kurderna i Syrien har ökat under den senaste tiden och ledningen i Syrien har inte agerat när arabiska nationalister gått till angrepp mot kurdiska byar och attackerat enskilda kurder.
Kurder särbehandlas i Syrien. Inför den fotbollsmatch som utlöste den senaste tidens våldsamma sammandrabbningar genomgick enligt uppgift alla kurder i publiken en säkerhetskontroll medan supportrar för det arabiska laget släpptes in utan någon som helst kontroll. Under bråket mellan supportrarna började säkerhetsvakterna skjuta skarpt mot kurderna och attackera kurder tillsammans med de ditresta arabiska nationalisterna i stället för att skilja supportrarna åt. Detta ledde till en upprorsstämning bland kurderna. Allt detta lär ha pågått med polisens och säkerhetstjänstens goda minne.
Kurderna har demonstrerat och protesterat mot förföljelserna och mer än 100 000 kurder har varit på Qamishlis gator och visat sitt missnöje med regeringen. Man har bränt ned en del av Baathpartiets lokaler och vält statyer av den avlidne presidenten Al Assad. Soldater och även militärflyg har satts in mot en del byar, massarresteringar har genomförts och enligt säkra kurdiska källor har ungefär 100 personer dödats och mer än 250 skadats under de senaste dagarnas oroligheter.
Kurderna fruktar nu att ett mardrömsscenario håller på att iscensättas vars omfattning vi nu bara kan ana oss till. Armén har tagit över kurdiska städer. Militära pansarfordon, helikoptrar och tanks patrullerar i städerna. Flera tusen kurder har arresterats och utegångsförbud råder. Telekommunikationerna fungerar inte längre och elen är avstängd.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag utrikesministern:
Vilka åtgärder har utrikesministern för avsikt att vidta för att rikta uppmärksamhet mot den syriska regeringens agerande i området?
Hur avser utrikesministern att agera för att kräva att de gripna kurderna friges och att militären drar sig tillbaka från kurdiskt område?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:374
Webb-tv: kurderna i Syrien
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:94 Tisdagen den 13 aprilProtokoll 2003/04:94 8 § Svar på interpellation 2003/04:374 om kurderna i Syrien
Protokoll från debatten
Anf. 1 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Cecilia Wikström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att rikta uppmärksamhet mot den syriska regeringens agerande mot kurderna och för att kräva att de gripna kurderna friges och att militären drar sig tillbaka från kurdiskt område.
Jag har tidigare besvarat ett antal riksdagsfrågor om utvecklingen i Syrien den senaste tiden, men låt mig också i kammaren redogöra för regeringens ståndpunkt i denna fråga.
Kurdernas situation i Syrien är otillfredsställande och på flera punkter i strid med det internationella regelverket om respekten för de mänskliga rättigheterna.
Den situation Cecilia Wikström hänvisar till i Syrien blev omedelbart föremål för handling från den svenska regeringens sida. Ambassaden i Damaskus har stått i kontakt med företrädare för den syriska regeringen för att försöka få klarhet i händelserna. I det uttalande som jag gjorde den 18 mars vädjade jag till alla inblandade att visa återhållsamhet och till den syriska regeringen att slå vakt om säkerheten och de mänskliga rättigheterna för alla befolkningsgrupper i landet, inklusive kurderna.
Även EU har varit aktivt. EU-trojkan i Damaskus har uppvaktat den syriska regeringen för att uttrycka oro för det oproportionerliga våldet, som har lett till flera dödsfall, och för att uppmana den syriska regeringen att lämna mer information om vad som har hänt.
Också framöver kommer Sverige i sina kontakter med syriska företrädare att ta upp de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som förekommer. Sverige och EU kommer att fortsatt undersöka omständigheterna kring den senaste tidens oroligheter i Syrien samt verka för att de som har arresterats för sina åsikter släpps så snart som möjligt. Vi kommer även att påtala nödvändigheten av att stärka kurdernas - och inte minst de statslösa kurdernas - rättigheter. Det internationella samfundet kan inte generellt ha synpunkter på Syriens militära närvaro inom det egna territoriet. Däremot kan krav ställas på att militär och ordningsmakt agerar i enlighet med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna.
Anf. 2 Cecilia Wikström (Fp)
Herr talman! Låt mig inledningsvis få framföra ett tack till utrikesministern för svaret på min interpellation. Jag är övertygad om att utrikesministern, precis som jag, lider av att höra de tråkiga nyheterna från Syrien och känner sorg och oro över de händelser som där har förevarit och som har drabbat det kurdiska folket så svårt.
I dag är det dramatiska förloppet över. Ute på gatorna råder lugn, enligt uppgift. Människor dödas inte längre på det sätt som var fallet då jag ställde min interpellation. Nu har det övergått till en mer sofistikerad och förslagen förföljelse av kurderna. Nattetid arresteras fortfarande, enligt uppgift, människor på oklara grunder. Utegångsförbud råder från mörkrets inbrott fram till följande morgon.
Den senaste veckan, herr talman, har ett tiotal universitetsstudenter avstängts från sina utbildningar i bland annat Aleppo och Damaskus.
I Amuda, en stad nära Qamishli, där oroligheterna startade, har 44 personer gripits den senaste veckan. De flesta av dessa personer är familjeförsörjare. Ingen av dem har fått veta vad de anklagas för. De har förts bort, ofta nattetid.
Känner utrikesministern till detta? Och känner utrikesministern till att 5 av dessa 44 personer i Amuda är barn under 18 år? Den yngste av dem är 14 år.
Detta måste, herr talman, betraktas som ett mycket djupt och allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna, och det strider på ett fundamentalt sätt mot FN:s barnkonvention.
Fortfarande kan världssamfundet inte känna till hur omfattande dödandet har varit, då staten har vägrat att lämna ut döda kroppar, allt för att vi ska leva i okunnighet om det ohyggliga som förevarit. Men det är ställt bortom varje tvivel att 31 personer har begravts. Troligtvis uppgår de döda till bortemot 100 personer.
Anhöriga uppger att man inte får några besked om huruvida de personer som sårades i samband med oroligheterna i Qamishli är skadade, dödade eller fängslade. Arresteringarna har fortsatt. Man grips nattetid utan att anhöriga får veta vilken myndighet som för bort en eller vart. Häromdagen var det enligt uppgift två mammor som fördes bort i samband med att de besökte ett föräldramöte i skolan.
Det är allas vårt ansvar att uppmärksamma dessa uppenbara brott mot folkrätten och att ingripa när mänskliga rättigheter hotas eller kränks, så som nu är fallet mot kurderna i Syrien.
Exemplen kan göras många. Bland annat var det en ung man som gjorde värnplikten för Syrien som talade kurdiska med en vän. Detta uppmärksammades, och han arresterades och dog till följd av den tortyr han utsattes för.
Alla dessa exempel, herr talman, som jag här redogör för är hämtade ur källor som Kurdsat, Kurdistan TV och kurdiska hemsidor. Jag tillmäter dem stort sanningsvärde.
Sverige har haft och har fortfarande en stark ställning inom världssamfundet. Nu vore det helt på sin plats att vi i Sverige gör mer för att de gripna kurderna omedelbart friges, att universitetsstudenterna genast tillåts återta sina platser på utbildningsorterna och att vi protesterar mot de undantagsregler som råder i hela det kurdiska området i Syrien.
Sist men inte minst skulle jag vilja fråga utrikesministern om det inte vore högst befogat och på sin plats att Sverige nu tills vidare stoppar utvisningarna av de kurder som finns här i Sverige till Syrien. Det känns orimligt, tycker jag, att vi utvisar dem till den situation som råder i Syrien för närvarande.
Anf. 3 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Det är ingen tvekan om att situationen i Syrien är mycket allvarlig i flera avseenden. Alla de olika detaljer av förföljelse och grymheter som förekommer har vi i och för sig inte fått bekräftade, men mycket av det är känt. Vår ambassad i Damaskus har till exempel bekräftat att det är mellan 30 och 40 personer som har dödats.
Situationen är allvarlig. Det har den i och för sig varit under mycket lång tid. Det har inte skett några avgörande förbättringar när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna sedan den nye presidenten tillträdde år 2000, och Syrien har ett politiskt system som systematiskt inskränker de flesta kategorier av fri- och rättigheter.
Det här är mycket allvarligt. Det finns all anledning för det internationella samfundet och Sverige att uppmärksamma det och fortsätta att kräva att få information, så att vi successivt får veta vad som händer. Därutöver kan man protestera i alla de sammanhang som vi har möjlighet att göra det i. Vi måste hävda de mänskliga rättigheterna i Syrien, inte minst för kurderna.
Anf. 4 Cecilia Wikström (Fp)
Herr talman! Jag tycker att det känns fint och viktigt att vi här i kammaren gör detta så entydigt och klart, så att de kurder som finns i Sverige kan höra att debatten förs här i kammaren och att utrikesministern säger detta. Det känns väldigt gott för mig att höra. Det är helt på sin plats att Sverige fortsätter, på det sätt som utrikesministern beskriver, att kräva detta, att de som är gripna friges. Jag vill också uppmana till fortsatt dialog.
Jag känner till att vi från Sveriges sida har fört samtal med Syrien, men det vore kanske också på sin plats med en dialog med kurdernas representanter här i Sverige. Det handlar också om att uppmana Syrien att föra det samtalet med den delegation av kurder som sedan ett par veckors tid finns i Damaskus i avvaktan på samtal med den syriska regeringen. Sägas bör också att denna delegation under två veckors tid har krävt att få träffa den syriska regeringen. Hitintills har man alltså slagit dövörat till. Lite grann kan man säga: Som man ropar får man svar. Det är klart att den syriska regeringen ger sin bild av verkligheten. Det är inte säkert att den överensstämmer med den bild som kurderna skulle ge. Jag tycker att det är högst befogat att utrikesministern för det samtalet med kurderna här hemma och också uppmanar till att de samtalen förs i Syrien.
Anf. 5 Yvonne Ruwaida (Mp)
Herr talman! Fru utrikesminister! Jag tror att frågan om kurdernas mänskliga rättigheter och kurdernas situation är väldigt angelägen. Det är inte bara kurdernas situation i Syrien utan även kurdernas situation i Turkiet, Iran och i det krigsdrabbade Irak som vi behöver diskutera.
Frågeställningen, som jag tycker borde vara grunden, är: Hur säkrar vi kurdernas rättigheter i framtiden? Det handlar också, enligt mitt tycke i alla fall, om kurdernas nationella rättigheter.
Jag anser att det som är ett problem i Qamishli men även i Diyarbakir och på många andra ställen där kurderna bor är att kurdiska städer inte har kurdiska borgmästare. Jag tror att det bästa för att garantera kurdernas rättigheter skulle vara om kurderna hade ett eget styre över sig själva och också ett eget land. Men det är kurderna som måste få avgöra sin framtid. Det är det som jag tycker är viktigast.
Jag hävdar att det vore väldigt bra om Sverige och den svenska regeringen i FN kunde driva att kurderna ska ha rätt till en egen folkomröstning om sin egen framtid. Vad vill man ha? Vill man ha självstyre? Räcker det? Eller vill man ha ett eget land? Och FN ska då se till att kurderna får det de själva bestämmer i en sådan folkomröstning.
Men vi kan titta på kurdernas akuta situation i dag, innan man håller en sådan folkomröstning och skapar en permanent långsiktig och hållbar framtid för kurderna. Jag tycker att Sverige borde närvara mycket mer i Syrien, i Turkiet, i Iran och i Irak. Till exempel i Irak borde Sverige ha en representant i den kurdiska delen, en representant som kurder kan vända sig till för att söka visum till Sverige, för att bygga upp handelsrelationer och så vidare.
I Syrien - det gäller även i Turkiet och i Iran - tycker jag att Sverige skulle kunna samordna sig med andra EU-länder eller med FN, så att man har representanter som kurder som drabbas av övergrepp kan vända sig till och informera, så att det finns observatörer i fråga om mänskliga rättigheter utstationerade.
Ett problem i dag är att man, när det kommer information om övergrepp på kurder, inte alltid tar det på allvar. Det är bland annat därför som kurdiska flyktingar från Turkiet, Syrien eller Iran som söker asyl i Sverige inte får uppehållstillstånd. Man bedömer situationen som säker. I mitt tycke är inte situationen säker för kurderna vare sig i Syrien, Turkiet, Iran eller Irak. Irakiska flyktingar borde ha rätt till permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Jag skulle vilja veta hur utrikesministern bedömer situationen i de här fyra länderna. Det är ändå de bedömningar som görs av regeringen som ligger till grund för de beslut som man tar på Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Är situationen för kurderna i Iran, Irak, Syrien och Turkiet säker, eller är den osäker?
Anf. 6 Laila Freivalds (S)
Herr talman! När det handlar om dialog gäller det naturligtvis att inte bara ha dialog med den som har makten i ett land. Det är viktigt att också få information från och få till stånd ett samtal med dem som är närmast berörda, i det här fallet kurderna. När det gäller situationen i Syrien är det vår ambassad som har möjligheter att föra en sådan dialog, och det gör man. Det är ett sätt att samla information.
Här i Sverige har vi givetvis också kontakt med kurderna. Kurdernas riksförbund har varit uppe på UD och haft långa samtal med tjänstemännen där för att på det viset säkerställa att vi får tillgång till den information som de har. Det är naturligtvis också ett sätt för oss att tala om på vilket sätt vi agerar i olika forum.
Den mera vida fråga som Yvonne Ruwaida tar upp har vi diskuterat ett antal gånger här i kammaren tidigare. Jag vill bara passa på att säga att kurderna är en minoritet i de länder där de lever, och de har rätt att åtnjuta minoritetsrättigheter. Sverige kommer att fortsätta ansträngningarna, både bilateralt och i alla internationella forum, när det gäller att arbeta för att respekten för de mänskliga rättigheterna ska öka i de länder där kurderna finns.
Sedan gäller det en ökad självständighet. Det är givetvis möjligt att öka den självständigheten inom ramen för de statsmakter som finns. Kurderna i Syrien och i andra länder har som folk rätt till ett visst självstyre inom den befintliga statens territorium i form av en viss lokal autonomi, men det här avgörs naturligtvis av olika faktorer i de olika länderna, bland annat olika historiska fakta. Men kurderna kan alltid kräva att den centralmakt som finns uppfyller FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, enligt vilka följer att personer som tillhör en minoritet i ett land har rätt att utöva sin kultur, sin religion och tala sitt eget språk.
Anf. 7 Cecilia Wikström (Fp)
Herr talman! Jag vill bara avslutningsvis fråga utrikesministern: Vilka åtgärder tänker ni vidta för att se till att just barnkonventionen också lyfts fram? Här är det flera unga människor, 14-15-åringar, som har arresterats, och föräldrar och anhöriga vet inte var de finns någonstans. Det tycker jag är en viktig fråga som jag skulle vilja få ett konkret svar på.
Jag vill också fråga: Tänker utrikesministern vidta specifika åtgärder för att utöva påtryckning så att de universitetsstudenter som har avstängts från sina utbildningar får tillbaka sina platser?
Det är två för mig avgörande frågor tillsammans med helheten. Det handlar om att vi lyfter fram att de mänskliga rättigheterna kränks och att folkrätten faktiskt är satt ur spel för kurderna i Syrien på ett sätt som vi inte på något vis kan acceptera. De här frågorna skulle jag vilja få svar på.
Anf. 8 Yvonne Ruwaida (Mp)
Herr talman! Jag vill hävda att kurderna inte bara har rätt till ett eget språk. De ska ha rätt till mer än minoritetsskydd eller eventuellt lokalt självstyre. Jag hävdar att kurderna borde ha rätt till eget självbestämmande över sin framtid och att det enda det internationella samfundet borde stödja är kurdernas rätt att bestämma sin egen framtid i en folkomröstning och sedan ge den hjälp som behövs för att genomföra det beslut som kurderna själva fattar om sin egen framtid. Jag hävdar att kurderna har rätt till ett eget land, ett eget pass, en egen regering, egna gränser och en egen militär. Jag tror att det är det enda sättet att hållbart i framtiden säkerställa kurdernas rättigheter.
Jag vill återupprepa den fråga som jag ställde innan men som jag inte fick något svar på. Är situationen för kurderna i Syrien eller i Irak säker? Är det så säkert i de här länderna så att kurdiska flyktingar ska skickas tillbaka? Det är en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja ha svar på. Jag tycker själv att händelserna i Syrien, Turkiet, Iran och framför allt i Irak på senare tid visar att situationen inte blir säkrare, tvärtom. Den blir alltmer osäker. Det är väldigt många flyktingar med kurdisk bakgrund som väntar i Sverige på beslut eller som har fått beslut och väntar på en avvisning som inte borde verkställas. De borde i stället få besked om permanent uppehållstillstånd. Är de här länderna säkra, fru utrikesminister?
Anf. 9 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Syrien har anslutit sig till barnkonventionen. Därigenom är Syrien skyldigt att följa barnkonventionen. Brott mot barnkonventionen ingår naturligtvis som en del av bevakningen av hur Syrien uppfyller respekten för de mänskliga rättigheterna. Det är en fråga som kan tas upp inom ramen för EU i en démarche. Till exempel ordförandeskapet kan ta upp det. Det görs som en del av bevakningen av hur Syrien följer de mänskliga rättigheterna.
När det gäller asylsökandes frågor hänvisar jag Yvonne Ruwaida till rätt minister.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.