Kriminalvårdens ekonomi
Interpellation 2007/08:200 av Olsson, Lena (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-21
- Anmäld
- 2007-11-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2007-12-05
- Svar fördröjt anmält
- 2007-12-05
- Besvarad
- 2007-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 november
Interpellation
2007/08:200 Kriminalvårdens ekonomi
av Lena Olsson (v)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Kriminalvården står inför stora ekonomiska svårigheter. Eftersom det inte finns några möjligheter att spara pengar på lokaler är personalneddragningar den enda lösningen. Stockholmsregionen räknar med personalneddragningar på ca 5 procent för att få budgeten att gå ihop.
Regeringen satsar stora resurser på framför allt polis och åklagare, vilket kommer att få konsekvenser för kriminalvården i form av högre beläggning. Ändå minskar resurserna. Den låga pris- och löneomräkningen urholkar anslaget med nästan 100 miljoner samtidigt som pengar plockas bort för att finansiera annan verksamhet.
Personal är ju central för att verksamheten ska fungera och för att kriminalvården ska vara just en vårdinstans och inte förvaring. På anstalter och häkten går man alltmer mot att bara kunna utföra de allra mest basala arbetsuppgifterna. Programverksamhet och vardagliga samtal med de intagna blir något som prioriteras bort. Möjligheterna och utrymmet för att erbjuda arbete och utbildning som sedan kan leda till arbete utanför anstalterna beskärs även de.
Regeringens kriminalvårdspolitik kräver dessutom ännu fler platser i framtiden på grund av intresset för straffhöjningar. Jag menar att regeringen inte tar sitt ansvar när rättspolitiken saknar balans.
Kriminalvården måste flytta tillbaka fokus till huvuduppdraget: att förebygga brott. Därför har vi föreslagit förstärkningar i reda pengar med 170 miljoner kronor för 2008. Men vi anser också att den tidigare normen om halvtidsfrigivning ska återinföras från den 1 juli 2008. Detta frigör nästan 1 miljard kronor som vi dels vill satsa tillbaka i kriminalvården, dels slussa vidare till den förebyggande verksamheten i missbrukarvård och psykiatri.
Regeringens besparingar på arbetsmarknadspolitiken drabbar även kriminalvården genom att verksamhet riktad mot intagna i anstalt och klienter inom frivården hotas. Dessa verksamheter har varit mycket lyckade och viktiga ur ett brottsförebyggande perspektiv. Dessa verksamheter är betydligt mer framgångsrika än arbeten inom kriminalvården som handlar om självförvaltning eller om enklare beställningsuppdrag. Därför borde dessa satsningar ses som en framtidsväg att gå; i stället får man skära ned.
Mina frågor till justitieminister Beatrice Ask är:
1. Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att programverksamheten inom kriminalvården ska kunna upprätthållas?
2. Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att arbetslinjen inom kriminalvården ska kunna upprätthållas?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:200
Webb-tv: Kriminalvårdens ekonomi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:49 Torsdagen den 20 decemberProtokoll 2007/08:49 5 § Svar på interpellation 2007/08:200 om kriminalvårdens ekonomi
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Kära kolleger! Två ledamöter har valt att lämna riksdagen under hösten. Karla López valdes in i riksdagen 2006 för Miljöpartiet. Under sitt år i riksdagen satt hon som suppleant i försvarsutskottet och utrikesutskottet. Jag vill å riksdagens vägnar tacka Karla López för hennes insatser. Peter Althin valdes in i riksdagen vid valet 2002. Hans politiska engagemang har mycket kretsat kring barns och ungdomars uppväxtmiljö och det brottsförebyggande arbetet. I kammaren, i justitieutskottet och i diskussioner på tu man hand har Peter Althin gjort sig känd för sin tydlighet och sin rättframhet. Han är inte rädd för att bryta nya banor och omger gärna sina argument med en klädnad av skämt och humor. Peter Althin har valt att lämna riksdagen för att ägna sig åt sin advokatverksamhet på heltid. Jag kan dock säga att han inte lämnar den politiska arenan utan bland annat sitter kvar i Kristdemokraternas partistyrelse. Jag vill å riksdagens vägnar tacka Peter Althin för hans insatser.
Jag vill även säga att det har varit en ovanligt lång riksdagshöst i år, bland annat för att vi började med interpellationsdebatter redan i mitten av augusti och fortsatte in i september. Vi slutar även riksdagsåret ganska sent i december. Vi har ju även några spännande interpellationsdebatter kvar efter den formella avslutningen och dessutom en särskild debatt om gasledningen i Östersjön under morgondagen.
Jag vill också säga att det har varit ett stort tryck i kammaren. Antalet repliker har varit rekordartat. Det har också varit en god närvaro av statsråd i budgetdebatterna, vilket jag personligen är mycket tacksam för. Det är en kraftig ökning i förhållande till föregående mandatperiod. Även kammarens ledamöter har procentuellt förbättrat sin närvaro i kammaren med 20 procent. Hm, det innebär väl ungefär tre mer i genomsnitt per debatt .
Jag tycker i varje fall själv att ombyggnaden av kammarfoajén och den nya kammaren har bidragit till ökad närvaroaktivitet runt kammaren. Jag är särskilt glad över att det nya pressrummet har kommit att utnyttjas frekvent och fått sina rejäla eldprov under den här hösten med mycket välbesökta presskonferenser, inte minst i samband med den så kallade Schenströmaffären men även när vi hade fredspristagarna här och vid ett antal andra tillfällen.
Riksdagen har också genomfört sina första ledarskapsutbildningar för ledamöter med, som jag tror, betydande framgång. De ska utvärderas och förhoppningsvis mångfaldigas. Vi har kommit i gång med mångfaldssatsningarna, med att ha provanställningar, eller rättare sagt praktikplatser, för funktionshindrade inom förvaltningen. Det hoppas jag också ska kunna utökas under det kommande året. Riksdagsstyrelsen fattade i går ett principbeslut om att ta fram ett nytt pensionssystem för ledamöterna som ska stå i bättre samklang med omvärlden och, framför allt, ta bort de åldersdiskriminerande inslagen samt det som skapat svårigheter med att byta olika kollektivavtalsområden utan att man väsentligt förlorar i pensionshänseende.
Vi fortsätter ombyggnaderna av säkerhet för bättre entréer. Det kommer även att presenteras utredningar om hur vi ytterligare kan stärka och få en mer jämförbar säkerhetsrutin i svensk riksdag jämfört med kringliggande parlament i omvärlden.
Vi har startat EU-arbetet med planeringen för ordförandeskapsåret. Vi hoppas att vi även ska kunna se flera öppna publika EU-samråd under det kommande året för att ytterligare stimulera EU-debatten.
Jag vill å talmanspresidiets vägnar tacka alla i kammaren, alla tjänstgörande ledamöter, tjänstemän och alla i husen runt om oss som stöder arbetet för det gångna året och för alla insatser som gjorts. Samtidigt tillönskar jag kammaren och alla andra tjänstemän runt om en riktigt god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
Anf. 2 Lena Olsson (V)
Herr talman! Lena Olsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att programverksamheten och arbetslinjen inom kriminalvården ska kunna upprätthållas.
Det är en angelägen samhällsfråga att vi förmår att återanpassa dem som verkställer straff genom kriminalvårdens försorg till ett liv i frihet. Vi måste se till att innehållet i verkställigheten aldrig urholkas. Regeringen har därför i år tilldelat kriminalvården ytterligare 370 miljoner kronor. Det är därefter kriminalvården som fördelar resurserna till anstalter, häkten och frivård.
Lena Olsson och jag har debatterat yrkesutbildningarnas framtid i kriminalvården vid flera tillfällen i år. Som Lena Olsson väl känner till berör hennes frågeställningar ett högprioriterat område för regeringen: hur vi ska få människor i arbete. Som jag tidigare uttryckt omfattas naturligtvis kriminalvårdens klienter av denna ambition, och vi arbetar oförtrutet med att de framöver i allt större utsträckning ska kunna gå ut i arbete. Alla ska omfattas av regeringens arbetslinje.
En viktig hörnsten i detta arbete är programverksamheten. Kriminalvården arbetar ambitiöst med att erbjuda dem som är i behov av stöd för någon form av missbruk ett behandlingsprogram. Regeringen har också nyligen beslutat om, inom ramen för handlingsplanen mot mäns våld mot kvinnor, att tillföra kriminalvården ytterligare 10 miljoner kronor per år i tre år. Satsningen är inriktad på sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relationer. Sammantaget med de 20 miljoner kronor per år som redan tillförts kriminalvårdens budget för det ändamålet innebär satsningen att kriminalvården får stora möjligheter att öka insatserna för den gruppen.
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen som bland annat innehåller nya regler om innehav av egendom. Den föreslagna regleringen innebär att kriminalvårdens möjligheter att bedriva programverksamhet förbättras. Dessutom föreslås att det genom nya metoder ska bli enklare för kriminalvården att göra drogkontroller. Det kommer att innebära ett bättre resursutnyttjande av personalens tid. Min förhoppning är självklart att dessa insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott och att den enskilde individen ska få bättre förutsättningar att kunna delta i samhällslivet på samma sätt som vi andra.
Lena Olsson och jag är överens om att det för kriminalvårdens klienter finns svårigheter att utan stöd återinträda på arbetsmarknaden. Enligt normaliseringsprincipen ska kriminalvårdens klienter använda sig av arbetsförmedlingens tjänster på samma sätt som övriga medborgare. Men för att stödja klienterna måste kriminalvården och de lokala arbetsförmedlingarna samverka för att ge dem bra förutsättningar. I år innebar denna samverkan bland annat att kriminalvården tillförts resurser för yrkesutbildningen i kriminalvård med motsvarande 43 miljoner kronor.
Regeringen har också i budgetpropositionen för 2008 understrukit att kriminalvården måste fortsätta sitt arbete med att öka möjligheterna till sysselsättning under verkställigheten. Arbetsdrift och utbildning ska prioriteras och utvecklas. Regeringen har också tydligt angivit vikten av samverkan mellan kriminalvården och den nya myndigheten Arbetsförmedlingen.
Samtidigt pågår ett arbete i Justitiedepartementet för att stödja kriminalvården i dess arbete. Vi samarbetar här nära med Arbetsmarknadsdepartementet.
Anf. 3 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Ministern säger att man i år tillför kriminalvården 370 miljoner. Men det är inte så mycket av tillförande för 2008. Man aviserar uppsägningar. Bara i Stockholmsregionen måste man spara 5 procent på personalen.
Då inställer sig frågan: Hur ska man kunna upprätta en arbetslinje när man skär ned så hårt? Det handlar om kompensation för pris- och löneuppräkningar som man inte får tillräckligt med pengar för.
Det är bra att man säger att arbetslinjen ska gälla även inom kriminalvården. Ministern säger också att man för ett väldigt nära samarbete med Arbetsmarknadsdepartementet. Jag kommer att ha en interpellationsdebatt också med Littorin om det här.
Jag vill bara upplysa om att vi har begärt en utredning av utredningstjänsten när det gäller Kramiprojekt. Många uttrycker där en stor osäkerhet om ifall det kan fortsätta. Det är till och med så bedrövligt, måste jag säga, att Örebro Krami blev nedlagt i juni 2007.
Pengarna till yrkesutbildningarna har stått still på 43 miljoner per år i, tror jag, tre år nu. Det är en sänkning av ambitionerna. Det är ingenting i dag som blir billigare; allting blir dyrare. Så är det ju.
Ministern talar om att hon prioriterar den här frågan starkt och hävdar arbetslinjen väldigt hårt. Då måste ju hela kammen ses över, så att säga. Gäller arbetslinjen på det ena stället och regeringen är noga med att lyfta fram den, ska man också se till att den håller fullt ut, vilket jag inte anser att den gör när det gäller just kriminalvården. Och frågan är hur kriminalvården ska klara allt det här med mindre personal, vilket aviseras. Jag har varit i kontakt med kriminalvården och fått ett ganska grundligt material om hur de ser på den här saken.
När det gäller behandlingsprogrammen och arbetslinjen har jag ställt frågan hur man ska kunna upprätthålla den med mycket mindre pengar. Nu har jag läst regleringsbrevet som kom i dag. Det står mycket vackert där, men när är det tänkt att det här ska sättas i sjön? Ska man återkomma till vårpropositionen 2008? Man kan ju inte hävda någon arbetslinje utan att se till att det finns medel för den.
Anf. 5 Lena Olsson (V)
Herr talman! Ja, visst är det så att man innevarande år går med plus. Jag har kontaktat kriminalvården och frågat vad det beror på, och precis som ministern säger handlar det om byggnationer som har blivit framskjutna men att man får kostnaden till exempel på driftssidan för det nya som kommer i gång. Det kommer 2008 då det i stort sett inte finns några pengar. Kriminalvården säger själv att 2008 blir ett stort problemår.
Jag vet också att kriminalvården har fått mycket resurser. Då har det handlat om säkerhetsåtgärder. Konsekvensen av de tidigare rymningarna blev att man fick åtgärda anstalterna så att de skulle bli i stort sett hermetiskt tillslutna. De här säkerhetsåtgärderna kostar mycket pengar. Enligt representanterna från facken har det inte resulterat i resurser till mer personal. De har ju dragits ned förut också.
Jag tror säkert att justitieministern har en jättestor ambition när det gäller arbetslinjen. Eftersom ni nu har fått ett så bra samarbete med arbetsmarknadsministern, vill jag höra vad ni säger till varandra. Nu vet jag inte vad han har skrivit i sitt regleringsbrev i dag, men det borde finnas med i regleringsbrevet från Arbetsmarknadsdepartementet vilket ansvar man har i den här frågan. Det gäller både yrkesutbildningarna och Krami. De kallas för projekt. Men som det ser ut i dag har projekten en väldigt stor omfattning. Ministern kan gärna få materialet från utredningstjänsten så att hon ser hur man ligger till.
Krami ger väldigt goda resultat. Vi kunde en helg se ett inslag på Aktuellt om yrkesutbildningarna på anstalt, och det visade att 90 procent av dem som deltagit får jobb.
Från Vänsterpartiet hävdar vi arbetslinjen och det gör också den nuvarande regeringen. Det blir då liksom ett hål på den blå tråden eller knutar eller hur jag ska förklara det.
Jag skulle gärna vilja ha reda på vilka resonemang som förs och vilken genomslagskraft justitieministern har hos Arbetsmarknadsdepartementet.
Anf. 7 Lena Olsson (V)
Herr talman! Då har vi rett ut varför det blev ett plus. Det beror på att kostnaderna kommer lite senare.
Men fortfarande kvarstår frågan om dessa 43 miljoner som man anslår till yrkesutbildningar. Den siffran har stått stilla i några år. Ambitionen måste ju vara att den ska öka eftersom resultatet är så lyckat. Det är den återstående frågan. Om man ska hävda arbetslinjen måste man vara noga med att hävda den fullt ut även för dem som står ganska långt från arbetsmarknaden.
Jag skulle vilja ha svar på frågan om ambitionen nu är att höja detta framöver eftersom man vill utveckla detta, och det blir ju inte billigare utan dyrare.
Anf. 8 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Denna siffra på 43 miljoner har legat stilla, och det kommer inte att bli någon ökning. I det avtal som Kriminalvården och länsarbetsnämnderna har slutit nu ligger den på 40 miljoner kronor. Det är faktiskt en minskning, och det är bekymmersamt. Samtidigt får man nog, som det ser ut, vara glad över att det ligger någorlunda still. Min ambition är att vi ska förstärka det här arbetet, men det här är det avtal som är framtaget, såvitt jag har fått rätt information, för nästa år. Men det innebär i alla fall att de här varningsropen om att här blir det jättestora försämringar inte ska vara korrekta. Det är otroligt viktigt att det är på det sättet.
Sedan har vi ett antal andra frågor som måste hanteras för att det ska fungera. Jag tror inte att vi kan klara det med mindre än ett ordentligt samarbete mellan arbetsmarknaden och Kriminalvården. Kriminalvården är oerhört beroende av ett bra samarbete med andra myndigheter och institutioner för att få kvalitet i de här verksamheterna. Vi ska göra vad vi kan för att underlätta det.
Svaret på den fråga som ställdes är att det tyvärr inte är någon ökning. Det är en mindre neddragning, såvitt jag har rätt information, och det tror jag att jag har.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.