Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Korrekt prövning av asylärenden

Interpellation 2005/06:339 av Lindblad, Göran (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-04-06
Anmäld
2006-04-06
Besvarad
2006-04-25
Sista svarsdatum
2006-04-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 april

Interpellation 2005/06:339 av Göran Lindblad (m) till statsrådet Barbro Holmberg (s)

Korrekt prövning av asylärenden

I torsdags mördades Shabbir Rizvi på öppen gata i Karachi. Enligt hans vän skedde mordet på grund av att han var politiskt aktiv i Mohajir Quami Movement. Under sin tid i Sverige nekades Shabbir Rizvi politisk asyl i Sverige. Hans dåvarande advokat, Thomas Bodström, konstaterade i samband med prövningen att Shabbir Rizvi riskerade förföljelse på grund av sin politiska aktivitet om han tvingades återvända till Pakistan. Trots detta avslogs ansökan. Marie Andersson, pressansvarig på Migrationsverket säger angående fallet: ”Man kan påstå att vi har gjort en felaktig bedömning eftersom vi ska vara säkra på att de som avvisas inte riskerar att utsättas för dödsstraff eller annan kränkande behandling.”

I P 1 sändes nyligen dokumentären Dörrvakterna som handlade om Migrationsverkets handläggare @ de personer som i sitt dagliga arbete säger ja och nej till människor som söker skydd i Sverige. I intervju med en av Migrationsverkets medarbetare ger denne följande svar på frågan om han känner ett ansvar för om någon blir torterad eller mördad efter ett felaktigt avvisningsbeslut: ”Inget, inget alls, det är inte jag som torterat personen i fråga.” Handläggaren fortsätter: ”Vi har inte gjort fel eftersom vi tillämpat reglerna på ett korrekt sätt.” Liknande argument användes av lägervakter i Polen efter andra världskrigets slut: ”Vi följde ju bara order.”

Enligt utlänningslagen är en flykting en människa som lämnat sitt land på grund av att hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, könstillhörighet eller homosexualitet. Med uttrycket ”välgrundad fruktan” avses att den ska vara trovärdig och sannolik. Detta avgörs genom intervjuer där handläggarna försöker beslå den som vill ha flyktingstatus med lögner och motstridiga uppgifter. Handläggarna är duktiga på detta. Endast 1 % av de sökande får flyktingstatus, resten skickas hem om de inte överklagar beslutet till länsrätterna i Stockholm, Malmö eller Göteborg.

Mordet på Shabbir Rizvi och uppfattningen om total ansvarsfrihet bland handläggare på Migrationsverket föranleder följande frågor:

-            Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att asylsökande i framtiden ska garanteras en korrekt prövning av deras ärenden?

-            Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta när det gäller den enskilde handläggarens personliga ansvar för de beslut denne fattar i asylärenden?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:339, Korrekt prövning av asylärenden

Interpellationsdebatt 2005/06:339

Webb-tv: Korrekt prövning av asylärenden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Barbro Holmberg (S)
Anf. 60 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Göran Lindblad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att asylsökande i framtiden ska garanteras en korrekt prövning av deras ärenden. Göran Lindblad har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta när det gäller den enskilde handläggarens personliga ansvar för de beslut denne fattar i asylärenden. Som Göran Lindblad säkert vet kan jag som minister inte uttala mig om handläggningen av enskilda ärenden. Rent allmänt kan jag dock säga följande. Alla asylsökande, i ärenden där prövningen av asylskälen görs i Sverige, får sina skäl prövade gentemot de kriterier för flyktingskap som slås fast i Genèvekonventionen och som genomförts i den svenska utlänningslagen. Migrationsverket fattar beslut i första instans. Verkets beslut kan överklagas till någon av de tre migrationsdomstolarna, det vill säga länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom finns en tredje instans, en migrationsöverdomstol, som utgörs av Kammarrätten i Stockholm. När ett avslagsbeslut överklagas förs en process mellan två parter i domstolarna. Den sökande och Migrationsverket möts som parter, och den sökande kan lägga fram sin sak muntligt på samma sätt som i alla andra mål hos förvaltningsdomstolarna. När det gäller den enskilde handläggarens personliga ansvar i beslutsfattandet regleras detta inom det asyl- och migrationspolitiska området på samma sätt som inom andra myndighetsområden. Migrationsverkets instruktion och arbetsordning innehåller bestämmelser om myndighetens uppgifter och organisation samt formerna för bland annat beredning av ärenden och fördelning av beslutanderätter. Verkets beslutsordning och handböcker kompletterar dessa dokument. Migrationsverkets etiska råd har till uppgift att på verkets begäran avge yttranden i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden. Migrationsverkets personalansvarsnämnd ansvarar för beslut om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning i enlighet med verksförordningen. De regler som styr Migrationsverkets myndighetsutövning kompletteras av särskilda rättssäkerhetsgarantier, bland annat möjlighet till överklagande och tillsyn av Riksdagens ombudsmän JO. För en tjänsteman som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften gäller brottsbalkens regler om tjänstefel.
Göran Lindblad (M)
Anf. 61 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret, om det nu var ett svar, på de frågor jag ställde. Jag frågade vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att asylsökande i framtiden ska garanteras en korrekt prövning av sina ärenden och vilka åtgärder som hon ämnar vidta när det gäller enskilda handläggares personliga ansvar för de beslut de fattar i den svenska myndighetsvärlden. Jag kan nog tolka svaret så pass i alla fall att det inte var några åtgärder planerade. Jag vet mycket väl, och det vet statsrådet att jag vet, att enskilda ärenden inte kommenteras, men jag frågade inte om det utan det gällde just de frågor som jag läst upp - det var ett exempel på ett ärende. Någon form av svar hade jag väntat mig. Det är klart att en repetition och en genomgång av den nyligen beslutade instansordningen alltid är bra. Repetition är ju kunskapens moder. Men jag frågade faktiskt vad statsrådet tänker göra för att få en ändring på den kultur som råder på Migrationsverket. Jag vet inte om Barbro Holmberg haft möjlighet att lyssna på någon repris av programmet Dörrvakterna i P 1. I en intervju fick en handläggare på Migrationsverket frågan om han hade något ansvar för att en som felaktigt var avvisad hade blivit torterad eller mördad. Han svarade: Nej, inget alls. Det är inte jag som torterat personen i fråga. Handläggaren fortsätter: Vi har inte gjort något fel eftersom vi tillämpar reglerna på ett korrekt sätt. Ja, vi följer våra regler. Vi har följt givna order - det där har vi hört förut. Det är beträffande den typen av attityder från handläggare i ett statligt ämbetsverk som jag undrar: Vad tänker Barbro Holmberg göra för att ändra på detta? Det är oacceptabelt att ha tjänstemän som inte känner ansvar. Även om man har följt regelverket och det har blivit fel borde den här tjänstemannen åtminstone ha sagt: Ja, jag mår förfärligt dåligt av det här även om det var rätt gjort. Så skulle i alla fall jag ha reagerat. Vi behöver i Migrationsverket personer med empati, och vi behöver ha ett regelverk som är sådant att man tillhåller våra statliga myndigheter att tillämpa gällande regler med empati och medkänsla, i alla fall inom de verk som har med människor att göra. Det är skillnad om det handlar om vägar och broar, ministern!
Barbro Holmberg (S)
Anf. 62 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Göran Lindblad säger att inga åtgärder är planerade. Det låter som att absolut ingenting är gjort när det gäller den enskildes rättssäkerhet. Här handlar det ju om den enskildes rättssäkerhet. Den fråga som Göran Lindblad ställer är just hur man ska garantera att en korrekt prövning av ärenden görs. Jag vet inte om Göran Lindblad är medveten om det, men vi har precis genomfört en av de största reformerna inom migrationspolitikens historia. Vi har nämligen just lagt ned Utlänningsnämnden och sett till att det i stället är domstolar. Vi har fört in dessa ärenden till domstolar, förvaltningsdomstolar, och också tillfört en instans i prövningen så att den som kommer och söker asyl får sin sak prövad av Migrationsverket och får den överprövad av tre länsrätter som i sin tur kan överprövas av en prejudikatsinstans, Kammarrätten i Stockholm. Det är vad som är gjort för att se till att det garanteras en korrekt granskning och prövning av asylärenden. Jag skulle vilja fråga Göran Lindblad, som ju ställt frågan till mig: På vilket sätt vill Göran Lindblad ändra på reglerna och på vilket sätt vill Göran Lindblad ändra på instans- och processordningen så att den är tillfredsställande på Göran Lindblads sätt? Vi har en ordning när det gäller migrationsärenden som handlar om domstolsprövning. Vi har en ordning när det handlar om det personliga ansvaret på precis samma sätt som i alla andra ärenden. Vi har granskning av JO. Vi har personalansvarsnämnd. Där skulle jag också vilja veta vad Göran Lindblad efterlyser när det gäller ansvarsutkrävande av enskilda tjänstemän.
Göran Lindblad (M)
Anf. 63 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Nej, inte i svaret och inte heller i inlägget senare är det tal om några åtgärder. Barbro Holmberg slår sig för bröstet och tycker att allting är väldigt bra. För egen del var jag en av dem som med stor tillfredsställelse hälsade att man äntligen infört en ny instans- och processordning. Under förra mandatperioden skrev företrädare för samtliga oppositionspartier en artikel om att lägga ned Utlänningsnämnden. Det var i samband med frågan om förlängt uppehållstillstånd för ett antal kosovoalbaner. Efter det beslutade en enhällig riksdag att Utlänningsnämnden skulle avskaffas och att det skulle införas en ny instans- och processordning. Regeringen har sedan dess förhalat ärendet ända tills vi här i riksdagen hade möjlighet att efter en senkommen proposition ta beslutet. Det är bra, Barbro Holmberg! Jag vet exakt vad det handlar om när det gäller det formella. Men nu är vi återigen där och hakar upp det hela på former och regler. Vad jag är ute efter är snarare att man i regleringsbrevet till Migrationsverket - det talades mycket om regleringsbrevet i förra debatten här med Kalle Larsson - gör klart för Migrationsverket att man förväntar sig att dess tjänstemän agerar med empati och att dess tjänstemän när de får anställning i Migrationsverket har klart för sig att där jobbas det med människor liksom att den typ av personer anställs som inte säger: Nej, jag har inte gjort fel. Det är inte jag som har torterat. Jag undrar om Barbro Holmberg tycker att det är en rimlig hållning hos en anställd i en statlig myndighet att säga: Det var inte jag som torterade, så det var inte mitt fel. (TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill upplysa debattören om att vi inte kan gå in och recensera en enskild tjänstemans agerande i en fråga och inte heller begära kommentarer av statsrådet.) Fru talman! Jag frågade bara om det är en rimlig hållning hos en statlig tjänsteman - det är en hypotetisk fråga - alltså om Barbro Holmberg tycker att det är rimligt att en statlig tjänsteman har den här typen av inställning till sitt arbete. Då talar vi inte om den specifika personen.
Göran Lindblad (M)
Anf. 64 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Göran Lindblad säger att jag hakar upp mig på formen. Men den fråga som Göran Lindblad har ställt till mig är: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att asylsökande i framtiden ska garanteras en korrekt prövning av sina ärenden? Jag vill återigen ställa frågan till Göran Lindblad: På vilket sätt vill Göran Lindblad ändra på de regler som vi nu har? Vi kan inte alls, tror jag, slå oss för bröstet och säga att allting hela tiden är bra. Men faktum är att vi nyligen har genomfört en väldigt stor reform. Är det så att Göran Lindblad vill riva upp den reformen eller lägga till någonting i den reformen? Om Göran Lindblad ställer ett antal frågor till mig i en interpellation utgår jag från att man har funderat igenom, tänkt igenom, på vilket sätt man vill göra förändringar av regler. När det sedan gäller enskilda tjänstemän och när det gäller etiken inom Migrationsverket är det precis som jag sade i mitt inledande svar, nämligen att regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder. Migrationsverkets ledning har också vidtagit en lång rad åtgärder vad gäller utbildning, vad gäller etiskt råd och så vidare. Men till syvende och sist kommer det ned till den enskilde tjänstemannen. Begås ett fel, ett brott eller någonting annat har vi ett system för granskning av enskilda tjänstemän. Återigen frågar jag - Göran Lindblad har nu en chans att svara på frågan: På vilket sätt vill Göran Lindblad ändra på reglerna?
Barbro Holmberg (S)
Anf. 65 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Jag vet inte om jag uttryckte mig otydligt i förra inlägget. Jag sade till Barbro Holmberg att jag hälsat de nya reglerna med glädje och att jag menar att det kommer att kunna bli mycket bättre när de tillämpas. Det var alltså inte fråga om någon regeländring. Jag sade också i mitt inlägg, vilket Barbro Holmberg kanske missade, att jag var ute efter den etiska hanteringen inom Migrationsverket och efter att regeringen i regleringsbrevet skulle klara ut hur verket ska agera när man har med människor att göra. Det gäller samtliga statliga verk som har med människor att göra och där man ska agera med empati, inte med formalia, och där man ska följa regelverket så att man garanterar rättssäkerheten men ändå vara klar över att det är människor man har att hantera. Jag har 20 års erfarenhet som tandläkare på ett fängelse. Där hade vi att professionellt på ett trevligt sätt hantera de allra otäckaste förbrytarna. Jag förväntar mig att även Migrationsverkets tjänstemän genom direktiv från regeringen ska kunna få klart för sig att alla asylsökande som kommer ska hanteras med värdighet. Det här måste regeringen faktiskt kunna klara ut i regleringsbrevet.
Göran Lindblad (M)
Anf. 66 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Alla asylsökande, alla människor som kommer till Sverige och söker asyl ska behandlas med respekt. Det är någonting som framgår av regleringsbrevet och av alla de regler som finns. Det framgår också av Migrationsverkets interna instruktioner att de ska behandlas med respekt. Det handlar om att känna empati för de människor som kommer och se till att de känner sig trygga och vågar berätta vad de har varit med om. Det är fullständigt självklart att det ska vara så. Precis som Göran Lindblad säger måste vi ha ett system som gör det möjligt att kontrollera att detta också sker. Vi skriver i regleringsbrevet väldigt tydligt att diskussioner och förhållningssätt i etiska frågor måste vara levande i verket hela tiden, inte bara i Migrationsverket utan också inom kriminalvården, inom polisen och över huvud taget inom alla myndigheter och verksamheter där man har med utsatta människor att göra. Det var ett av skälen till att regeringen fattade beslut om att inrätta ett särskilt etiskt råd på Migrationsverket, liknande det som finns inom Rikspolisstyrelsen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.