Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

konkurrensvillkoren för kycklingindustrin

Interpellation 2002/03:182 av Hagberg, Michael (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-12
Anmäld
2003-02-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2003-03-05
Svar fördröjt anmält
2003-03-07
Besvarad
2003-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 februari

Interpellation 2002/03:182

 av Michael Hagberg (s) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om konkurrensvillkoren för kycklingindustrin

Inför inträdet i Europeiska unionen förhandlade Sverige till sig undantag från EU:s gemensamma bestämmelser vad gäller import av kött. Undantaget, som gör att Sverige kan ställa hårdare krav på importerat kött från övriga medlemsländer även fortsättningsvis, gäller tills vidare och har ingen tidsbegränsning.

Sverige har en lång tradition av att sätta säkerheten främst när det gäller livsmedelsproduktion och djurhållning. Vi har av samma anledning även medvetna konsumenter som ställer höga krav på säkra livsmedel. Detta är bra och självklart något som vi ska vara stolta över.

För att hindra att salmonella sprids i landet har Sverige mycket hårda villkor både vad gäller import av kycklingkött och egen produktion.

Den svenska kycklingindustrins främsta tillgång är dess kvalitet, säkerhet och goda djurhållning. Allt importerat kött som ska till konsumenterna måste också vara salmonellatestat. Men det finns i dagens lagstiftning undantag som säger att kött som blivit behandlat eller berett inte behöver genomgå samma hårda kontroller som annat kött.

Detta undantag missbrukas i dag genom att leverantörer sprutar in en koksaltlösning i kycklingfiléerna. Denna så kallade marinering påverkar naturligtvis inte salmonellabakterier som finns i köttet, men kycklingfiléerna slipper ändå genomgå salmonellatest eftersom köttet anses berett.

Att som den svenska kycklingindustrin i varje produktionsled testa förekomsten av salmonella kostar naturligtvis en hel del pengar och innebär därmed också ett högre pris för konsumenten jämfört med importerad, ej testad kyckling.

Dessutom består den importerade kycklingen ibland upp till 30@40 % av vatten. Tekniken för att pumpa in vatten i kycklingen är enkel och skulle gå att använda även i Sverige. Men här har branschen själv sagt stopp och har av etiska skäl infört ett eget tak på ca 10 %. Kycklingindustrin vill sälja kyckling till konsumenterna @ inte lura dem att köpa vatten.

Det finns också vissa problem när det gäller ursprungsmärkningen av importerad kyckling. I stället för egentligt ursprungsland, säger nuvarande reglemente att det räcker med att ange det senaste land där kycklingen blivit "beredd" eller "tillagad".

Med andra ord: Om man i Holland eller Danmark sprutar in koksaltlösning i brasiliansk eller thailändsk kyckling så innebär detta att kycklingen först och främst slipper genomgå salmonellatest när den kommer till Sverige, samtidigt som konsumenten genom felaktig ursprungsmärkning luras att tro att kycklingen är holländsk eller dansk.

Det vi ser just nu är därmed inget annat än en snedvriden konkurrens, där importerat, ej salmonellatestat kött kan säljas till ett lägre pris än det svenska, garanterat salmonellafria. Dessutom tillåts inte den svenska kycklingbranschen använda termer som "garanterat salmonellafritt" eller liknande som försäljningsargument i sin marknadsföring.

Det som i förlängningen är den svenska livsmedelsindustrins främsta konkurrensfördel kan därmed på kort sikt stjälpa hela den inhemska näringen.

Lösningen på denna obalans är dock inte att sänka de krav vi har i Sverige. Jag är tvärtom av den bestämda uppfattningen att de som jobbar med produktion av svensk kyckling är stolta över den kvalitet och säkerhet som den präglas av och står för. Jag är också övertygad om att de svenska konsumenterna, med erforderlig upplysning om kvalitet och säkerhet, väljer det säkra före det osäkra.

Nej, i stället måste jämvikt och lika konkurrensvillkor skapas på andra sätt, med det tydliga målet att samma villkor och krav ska gälla oavsett om kycklingen är importerad eller inhemskt producerad.

Då jag också vet att vår nye jordbruksminister har ett klart och tydligt konsumentperspektiv hoppas jag att vi nu har möjligheter att komma fram på detta område.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga jordbruksministern följande:

Avser ministern att verka för att de svenska konsumenterna garanteras säkra och trygga livsmedel?

Vad avser ministern att göra för att kravet om en ursprungsmärkning, där det verkliga ursprungslandet uppges, tillgodoses?

Vad avser ministern att göra för att ojämlika konkurrensvillkor, såsom vattenhalt, saltlösning, olika krav på salmonellatest och så vidare balanseras?

Vad avser ministern att göra för att komma åt problematiken vad gäller nivån på vad som är berett eller tillagat kycklingkött?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:182, konkurrensvillkoren för kycklingindustrin

Interpellationsdebatt 2002/03:182

Webb-tv: konkurrensvillkoren för kycklingindustrin

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 6 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Tack för svaret! Jag vet att Jord- bruksdepartementet och ministerns företrädare har jobbat väldigt intensivt och aktivt med frågan som rör kyckling, kycklingens framtid och det vita köttet. Jag vet att vi också gjorde det inför EU-inträdet. Även under den tid som vi har varit medlemmar har Sveri- ge varit ett föregångsland. Sverige är ett föregångs- land när det gäller gott miljötänkande i produktionen, när det gäller ett bra och hygieniskt sätt att slakta och bereda produkterna och när det gäller att visa upp goda exempel i fråga om djurtransporter. Men mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Nu börjar till och med vatten rinna in i kyck- lingkropparna. På så sätt blir de tyngre, och konsu- menterna får ta fram en större plånbok. Men det är ändå inte det värsta och det farligaste. Det värsta är att den kvalitetsmedvetna konsumenten i vårt land är orolig för våra livsmedel. Det handlar om säkerheten kring dem. På så vis läggs mycket av det arbete som producenterna i alla led har haft med att sätta en hög kvalitetsstämpel på det vita köttet åt sidan. Vi ser att det finns regler eller att det inte finns regler. Vi har ett undantag när det gäller att importera salmonellafritt kött från Europa, och det har ministern på ett före- dömligt sätt sett till att vi kommer att fortsätta att ha. Men nu importeras det kött från alla länder där man har en låg beredningsgrad för produkten. På så sätt kringgås salmonellaundantaget, som Sverige har. Det är jag oerhört bekymrad över. Det är en av anled- ningarna till att den här debatten har kommit till stånd, och jag vet att ministern får anledning att ta upp den frågan längre fram. I Ica-nyheter i dag är det en annons från en orga- nisation. Det står: Fyll kycklingen med 30 % lag, alltså saltlag, så slipper du salmonellakontroll. Det är en kampanj som Svensk Fågel har dragit i gång och som jag också har fått information om på plats på ett slakteri. De vill ha ministerns stöd och att vi ser till att vi kan driva den här frågan på ett mycket aktivt sätt nere i Europa, så att konsumenterna ska känna sig trygga. Själv är jag aktiv i en grupp, tillsammans med meddebattören Britt-Marie Lindkvist, som jobbar med säkerhetsfrågor i Sverige. Vi satt och diskuterade vilka säkerhetsfrågor som vi skulle ta upp först. Livsmedelssäkerheten hamnade faktiskt högt på den listan, inte lika högt som kärnsäkerhet och kampen mot terrorismen, men i närheten. Vi tänker tillbaka på BSE-skandalen och andra skandaler nere i Europa. Och vi är oroliga, när vi tänker på det goda arbete som har gjorts tidigare av producenterna i vårt land, för att konsumenterna ska vägra att köpa de här pro- dukterna. På så sätt kommer vi att hamna i en stor kris. Därför vill jag ställa en fråga till ministern. Mi- nistern säger att hon ska jobba hårt. Det är bra. Men på vilket sätt kan vi se till att vi får ett ganska snabbt avancemang i den här frågan?
Michael Hagberg (S)
Anf. 7 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Jag tänkte också diskutera bland an- nat salmonella i kycklingkött. Livsmedelsverket har fått i uppgift att se efter om det kan befaras finnas salmonella i det beredda kyck- lingköttet. Beredning innebär alltså att man sprutar i till exempel lite koksalt. Det anser inte jag är ett be- rett kött, eftersom man ska nå upp till ett visst gra- dantal - jag tror att det är 70 - för att det ska bli sal- monellafritt. I den utredning som Livsmedelsverket gjorde vi- sade det sig att vart femte parti med importerat kryd- dat eller förbehandlat kött kunde innehålla salmonel- la. Det handlar främst om kycklingkött. 12 av 47 undersökta partier var smittade, främst de som kom från Tyskland. Men det behöver ju inte vara tyska kycklingar eller tyskt kycklingkött utan det kan mycket väl vara brasilianskt eller från Thailand. Det man anger på förpackningen är det land där man har förpackat varan, alltså står det Tyskland eller Hol- land. Vid en kontroll som man har gjort där har man bland annat hittat rester av nitrofuran i kycklingen. Nitrofuran är alltså antibiotika som är förbjuden, eftersom det har visat sig att den är cancerframkal- lande. Vad sade då Livsmedelsverket när man hade gjort den här utredningen? Jo, man sade så här: Beredningen är ett sätt att kringgå salmonella- kontrollen, och resultatet är oroande särskilt för kycklingkött, eftersom importen av sådana bered- ningar är det som ökar mest. Då kan man titta på vad som hände föregående år när det gäller kött över huvud taget. Konsumtionen ökade med 12 %. Produktionen minskade med 5 %. Men importen ökade med 142 %, och det var mesta- dels kycklingkött. Man blir ju lite orolig, för när man inte gör de här kontrollerna kan man ju ha ett väldigt billigt kött, men skulle nu de som importerar själva göra de här kontrollerna av salmonella och andra detaljer blir plötsligt priset ett annat, och då får de kanske inte sålt det. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi skyddar vå- ra inhemska producenter, för om importen av sådant här kött ökar får våra egna producenter lägga ned sin verksamhet. Vad händer då när det blir kris ute i Europa eller i övriga världen? Har våra hushåll då tillgång till det här? För cirka tre veckor sedan gick en läkare, som jag tror hette Marie Young, ut i tidningarna och sade att hon var mycket oroad just för att det kycklingkött som kommer från andra länder innehåller salmonella - när det gäller Sverige är läget däremot mycket bra. Hon befarade att det skulle bli en salmonellaepidemi som kan leda till dödsfall. Med anledning av det vill jag ställa en fråga. Hur - jag vet att det är EU-regler - kan vi sätta stopp för det här? Om det inte går, vilket jag befarar, undrar jag hur vi kan informera hushållen om att de faktiskt lever ganska farligt genom att köpa det här köttet.
Britt-Marie Lindkvist (S)
Anf. 8 Britt-Marie Lindkvist (S)
Herr talman! Vi debatterar i dag en interpellation om salmonella i framför allt importerat fågelkött. Precis som ministern konstaterar är det oerhört viktigt att vi som konsumenter kan vara trygga med det vi lägger i vår korg när vi går i affären. Det ska vara matvaror som vi vet är säkra. Salmonella är ju inte en matförgiftning, vilken som helst, som snabbt går över, på en dag eller så. Nej, effekterna kan vara mycket allvarligare än så. Förutom att detta drabbar enskilda innebär det också en stor kostnad för samhället. Hur är då det svenska salmonellaläget? För svensk del är det gott. Det finns generellt sett goda kunskaper i hela livsmedelskedjan, från kycklinguppfödare till slutleverantör. Som en liten del i hur det svenska salmonellaprogrammet fungerar kan jag ge ett exem- pel på hur det fungerar för leverantörer av kycklingar. Efter tre veckors uppfödning tar man ett salmo- nellaprov på kycklingarna. Det skickas in, och man får i de allra flesta fall besked om att de är salmonel- lafria. Därefter gör man tre dagar före leverans till slakteriet en anmälan där man fyller i hur det här har uppfyllts, och i samband med leveransen gör man sedan också en leveransförsäkran som leverantör om att man har ett salmonellafritt material att leverera. Detta är en del av det hanteringssätt som har skapat den svenska salmonellafriheten. På grund av att man nu utnyttjar ett hål i regelver- ket importeras stora mängder fågelkött som är be- handlat med saltlösning, precis som vi hörde tidigare. Vi fick också exempel på hur det såg ut med procent- siffror. Trots att det inte behöver vara någon salmo- nellakontroll på de här partierna finns det intyg på en del av dem. I den undersökning som Livsmedelsver- ket gjorde visade det sig att knappt hälften av de partier som har ett intyg om att de är salmonellafria trots det är salmonellasmittade, och det är ju en full- ständigt oacceptabel situation. Förutom konsumentperspektivet, som vi har be- rört tidigare, handlar det om att det är en osund kon- kurrens för den svenska kycklingindustrin. Om vi inte lyckas komma till rätta med problemet finns det risk för att hela fortlevnaden för kyckling- branschen är hotad. Jag hade önskat att ministern hade berört detta i sitt svar. Själva rubriken på inter- pellationen berör konkurrenssituationen för den svenska kycklingnäringen. Även om det inte var specificerat i att-satserna på slutet finns det ju möjlig- het för ministern att i den fortsatta debatten kom- mentera hur man ska komma till rätta med den sned- vridna konkurrensen. Trots att stora ansträngningar har gjorts är det helt uppenbart att det inte varit tillräckligt. Jag skulle vilja lägga en anslutningsfråga till dem som tidigare har framställts här. Hur bedömer ministern möjligheterna att täta det kryphål som nu gör att man kringgår re- gelverket?
Jan Andersson (C)
Anf. 9 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag tillhörde en av dem som till- sammans med Michael Hagberg var nere i Sörmland på en mycket instruktiv och givande dag och stiftade närmare bekantskap med kycklingbranschen. Vi är alla överens om att vi ska slå vakt om den salmonellafrihet som vi har uppnått här i landet. Mot den bakgrunden känns det extra hårt när man försöker att kringgå reglerna. Det utgör ett direkt hot mot våra svenska kycklingproducenter som de facto på ett antal områden är väsentligt hårdare ansträngda än sina konkurrenter. Våra kycklingproducenter har högre kostnader än andra i EU 15. Jag behöver inte upprepa det, men det handlar om dieselskatt, energis- katt etcetera. Det är väsentligt högre kostnader än man har i de länder varifrån detta kött troligen kom- mer, nämligen Thailand och Asien i övrigt. Vi har dessutom hårdare djurhållningsregler i Sverige. Man får inte ha lika många kilo kyckling per kvadratmeter i Sverige som man får ha i konkurrentländerna inom Europa. Jag hoppas att jordbruksministern använder alla de verktyg som finns i ministerns verktygslåda för att kunna se till att åtminstone denna osundhet försvin- ner. På s. 2 i svaret säger jordbruksministern: "Förfarandet innebär att Sverige för närvarande inte kan ställa krav på salmonellatestning. Livsmedels- handlarna kan dock själva ställa krav" och så vidare. Jag tycker att departementet skjuter problemet ifrån sig. Min fråga är: Tänker jordbruksministern se till att man ökar antalet stickprov för att komma åt detta? Jag utgår ifrån att staten har den möjligheten. Vi har talat om vatten. Jag läste i en artikel för ett tag sedan att vattnet också misstänks berikas med proteiner från gris och ko för att det i sin tur binder vatten ytterligare. Det står att Livsmedelsverket håller på och undersöker detta. Hur skyndsamt går detta arbete? Om man äter kyckling är det oerhört väsent- ligt att veta att man äter kyckling och inte får rester från vare sig gris eller ko i kycklingköttet. Jag skulle vara tacksam för ett kompletterande svar på dessa frågor.
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 10 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Vi är alldeles överens om att svens- ka konsumenter ska ha säker mat. Vi är också överens om att det inte är acceptabelt med salmonella i till exempel kycklingkött. Vi har varit framgångsrika i att hävda de svenska garantier som vi fick i anslutningsfördraget. Vi har till och med fått en utvidgning när det gäller malet kött av fjäderfä. Det finns ändå någonting positivt i detta. Dilemmat är att vi har fått en ny produkt, köttbe- redningar, som vi ju inte riktigt kände till när vi for- mulerade oss i anslutningsfördraget. Det är inte ac- ceptabelt att vi kan få in salmonella den vägen. Vi har upprepade gånger haft kontakter med kommissionen. I samband med förhandlingarna om zoonos- och hygienlagstiftningen har vi också tagit upp dessa frågor. Tyvärr har kommissionen hittills inte visat beredvillighet att gå oss till mötes. Vi haft ett antal möten med kommissionen. Men vi ger oss inte. Detta är inte acceptabelt. Vi har fått några data refererade från den rapport som Livsmedelsverket har lagt fram om kontroll av salmonella i köttberedningarna när det gäller kyck- ling. Denna rapport använder vi för närvarande. Vi använder den om en timma ungefär i ett möte med kommissionen, där vi återigen tar upp dessa frågor för att få en lösning på vårt problem. Syftet med ga- rantierna förfelas ju om vi inte får dem heltäckande. Vi har återigen tagit upp frågan med kommissionen utifrån fakta om hur det ser ut på den svenska mark- naden och de problem som svenska konsumenter möter. Vi ska givetvis gå vidare och ha en skarp tillsyn på marknaden i Sverige. Det är Livsmedelsverkets uppdrag. Denna tillsyn fortsätter. En fråga för Livs- medelsverket är också att ha kontakt med de länder där de felaktiga intygen har utfärdats. Det är också allvarligt. Det har funnits felaktiga intyg som har sagt att produkterna har varit utan salmonella. När det gäller frågan om branschens roll är det klart att vi ska ha en offentlig tillsyn av dessa pro- dukter. Men just nu har vi ett problem med regelver- ket. Vi har inte fått kommissionens godkännande att låta köttberedningar omfattas. Då skulle det vara en möjlighet för branschen, för att också behålla sin goda relation till konsumenterna, att göra vissa kon- troller. Frågan om konsumentinformation vill jag koppla till frågan om konkurrenssituationen. Det finns givet- vis möjligheter att ge en god upplysning till konsu- menterna via våra myndigheter. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att man tydliggör för svenska konsumenter att vi har detta problem och tydliggör det mervärde som finns i den svenska produktionen. På så sätt ska vi ge de svenska företagen och de svenska producenterna konkurrenskraft.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 11 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Vi fick en lång och ordentlig före- dragning som svar på de frågor som vi ställde alldeles nyss. Det är vi tacksamma för. Men jag kan inte låta bli att återkomma. Det är rent bedrägeri det som livsmedelsproducenterna hål- ler på med nere i vissa länder i Europa. Man kallar det vidareförädlingsgrad när man marinerar kyck- lingköttet för att kringgå salmonellakontrollen. Det är rent bedrägeri mot ministerns arbete i kommissionen. Jag hör på undertonen i ministerns svar att hon tar tag i det ordentligt med kommissionen. Men jag tror att vi måste ha ett program för att kunna dra oss ur detta, ett program där man pekar på de goda exempel som har nämnts av de tre meddebattörerna om hur vi har tagit ansvar för dessa frågor i vårt land. Det är därför som vi har nått framgångar och ministern kan stå och säga att vi har fått ett undantag i Sverige och Finland om att vi inte ska vara tvungna att importera salmo- nellasmittat kött. Det är bedrägeri att detta sker hos vissa produ- center i vissa länder. Det är också ett stort bedrägeri att förvanska protokoll. Det är också en sak som jag vill att ministern tar med sig till Livsmedelsverket. Man måste göra en rejäl uppföljning kring hur sådant över huvud taget kan hända och på så vis understryka vikten av de produkter som produceras i Sverige. Vi ska visa att det är de som håller det goda miljötän- kandet i hela produktionsledet. Det ska vara det goda exemplet i det program som jag föreslår att jord- bruksministern tar upp med de övriga EU-länderna. Man brukar tala om det goda exemplets makt. Den makten tycker jag vi ska använda oss av i EU-arbetet. Det goda exemplet är en av anledningarna till att denna debatt har kommit till stånd. Jag hoppas att det blir fler debatter. Om man ser debattintresset här kommer det också att öka ute i samhället. Nu har jordbruksministern stora möjligheter att hjälpa till med att öka livsmedelssäkerheten på detta område. Jag tror att hon kommer att klara det.
Michael Hagberg (S)
Anf. 12 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Jag är väldigt glad över ministerns svar och över att vi om en timme ska ta upp dessa frågor. Men om vi inte får gehör i kommissionen för vår oro för det som testen har visat, hur snabbt kan vi då egentligen få ut en bra konsumentinformation vad gäller de problem som vi står inför?
Britt-Marie Lindkvist (S)
Anf. 13 Britt-Marie Lindkvist (S)
Herr talman! Ministern har nu i snart ett halvår varit jordbruks- och konsumentminister. Jag har för- sökt att lite grann få in frågorna just på konkurrens- kraften för den svenska kycklingindustrin. Men i det skrivna svaret finns egentligen bara konsumentpers- pektivet med. Inte heller i uppföljande inlägg tycker jag att ministern berört konkurrenskraften och vad sådant kan innebära för svensk fågelindustri. Jag tycker faktiskt att det nu är dags för ministern att sluta gömma sig bakom konsumenterna varje gång det diskuteras jordbruk här i kammaren. Jordbruket ska givetvis producera varor av bra kvalitet och till rätt pris för konsumenterna men konsumenterna får inte bli universalsvaret när vi diskuterar frågor som rör jordbruket. Ser ministern att en livskraftig svensk fågelin- dustri är till gagn för svenska konsumenter och för det svenska samhället? Jag tycker att det finns ett samhällsintresse i att vi kan ha en industri som står upp för djurskyddsvärden och för salmonellasäkerhet och annat som vi tidigare diskuterat här.
Jan Andersson (C)
Anf. 14 Jan Andersson (C)
Herr talman! Också jag lyssnade noga på jord- bruksministerns svar. I fråga om de olika pålagor där vi i Sverige låter våra brukare tyngas mer än konkur- rentländerna glömde jag naturligtvis miljöbalken och de kostnaderna. Jordbruksministern sade att det är kommissionen som är problemet och att man nu ska ta nya tag. Detta är bra. Sedan uttryckte jordbruksministern att Livsme- delsverkets prov fortsätter och att man sedan tänker sig att branschen skulle kunna ta initiativ i detta sammanhang. Min fråga blir då: När det gäller den tid under vil- ken vi lyckats få kommissionen att inta en någorlunda "svenskare" ståndpunkt tolkar jag det svar som i dag lämnats här i kammaren att Jordbruksdepartementet inte tänker intensifiera stickproven. Man tänker inte forcera fram svaret på frågan om ko eller gris ingår i det vatten som sprutas in i kycklingarna för att vat- tenmängden därigenom ska öka ytterligare, vilket i sin tur - såvitt jag kan se - kan vara ett problem för dem som till exempel är allergiker. Jag konstaterar att jordbruksministern nu i ett akut läge i någon mån drar sig undan ansvaret för både konsumenterna och pro- ducenterna. Detta är inte bra.
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 15 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Vi har i olika sammanhang redovisat vårt arbete mot salmonella i EU - både i förhållande till andra medlemsländer och i förhållande till kom- missionen. Där kan man väl säga, precis som jag inledningsvis redovisade i mitt svar, att det finns ett intresse för den svenska modellen. När vi nu arbetat med att revidera zoonos- och hygienlagstiftningen har man, kan det sägas, börjat gå i vår riktning. Men det kommer att ta en tid innan andra länder i Europa har kommit upp till vår säkerhetsnivå. Det är därför som vi behöver våra garantier. Det är också därför som vi behöver värna garantier. Vi måste även se till att de är heltäckande och inte kan kringgås, som i exemplet med köttberedningar. Sedan har vi detta med relationen mellan produ- center, konsumenter och konkurrenskraft. Jag utgår från att näringen arbetar för att tillgodose det som konsumenterna efterfrågar på marknaden. För kon- sumenter är det bra med konkurrens. Konkurrens och konkurrenskraft är dock inte alltid samma sak. Ja, jag är jordbruksminister och jag är konsu- mentminister. Jag gömmer mig inte bakom konsu- menterna, utan jag fokuserar på en del i det som är mitt uppdrag. Jag utgår från att det inte finns någon motsats här mellan vad producenterna eftersträvar och vad konsumenterna efterfrågar. Jag menar att vi måste vara för både import och export. Vi kan inte stänga gränserna, utan det måste finnas ett utrymme för både import och export. Men givetvis jobbar jag för säkra livsmedel, för att de regler som finns ska beaktas och för att vi också kan utveckla regelverken. När det gäller Livsmedelsverkets roll vill jag un- derstryka att vi har en rollfördelning mellan regering och myndigheter. Detta med tillsynsansvar och hur det ska utövas är ett uppdrag för Livsmedelsverket. Jag fick också frågan vad vi gör om nu kommis- sionen inte visar intresse för att tillmötesgå de svens- ka kraven. Ja, möjligen finns det en yttersta utväg att åberopa den så kallade skyddsklausulen i EU. I ett sådant läge stoppar man den här importen. Sedan anmäler man till kommissionen och har en process enligt ett regelverk i gång. Men det är en mycket drastisk åtgärd. Det är klart att vi vill få kommissio- nen att förstå vårt problem och att tillgodose våra krav.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 16 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Tack för det fortsatta svaret så att säga, ministern! De framgångar som ministern har nått med det malda köttet är ett steg längre jämfört med vid EU- inträdet. Detta är bra. Då förstår jag att ministern har uppmanat Livsmedelsverket att göra bredare kon- troller. Det är för övrigt en av de frågor som ställts men som jag inte riktigt kunde höra svaret på. Nästa steg, tycker jag, är att vi ska ha ett program för att tillsammans med producenterna och konsu- menterna tillfredsställa dessa. De har ju samma behov av att vi får sälja svensk salmonellafri kyckling pro- ducerad med ett bra svenskt miljötänkande. Intresse- na går hand i hand - och har gjort det under hela utvecklingsfasen sedan tio år tillbaka i tiden. Minis- tern har gett stora bidrag till att verifiera detta nere i Europa. Nu måste vi gå vidare, för vi behöver ett program. I det programmet måste det under den första punkten stå: Vad kan vi göra åt vidareförädlingsgra- den? I Sverige accepterar vi inte att det räcker med att kycklingköttet marineras i salt, utan vad gäller vidare- förädlingsgraden måste det finnas med ett gradtal - 70 grader; det är då som salmonelladelarna försvinner ur köttet. Det programmet bör och ska innefatta fler saker än bara vidareförädlingsgraden. Det är den fråga som jag tycker att fru minister så fort som möj- ligt ska ta tag i - gärna inom 45 minuter då ni ju ska fortsätta diskussionerna med ministerrådet.
Michael Hagberg (S)
Anf. 17 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Jag redovisade tidigare här vad vi har gjort för att övertyga våra kolleger i andra länder. Vi går vidare i den delen. Den 26 och den 27 maj kommer vi att här i Sverige ha ett seminarium om slaktkycklingar till vilket vi har bjudit in tjänstemän från de andra länderna i Europa och från kommissio- nen och ska berätta om den svenska modellen och försöka så att säga sälja in det svenska synsättet. Sedan är det tyvärr så att vi inte kan jobba för na- tionella regler som kolliderar med EU:s regler. Vi måste hitta våra lösningar inom ramen för det regelverk som gäller. Det är den processen vi har i gång nu: att övertyga kommissionen, att se till att vi kan definiera in köttberedningarna i de garantier som vi har för att se till att vi får ett heltäckande skydd mot salmonella och kan tillämpa vår modell - med provningar och med intyg om att bland annat kyck- ling inte innehåller salmonella.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 18 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Håkan Larsson har frågat mig om vilka åtgärder som jag kommer att vidta för att ge fiskeriförsöksstationen i Kälarne möjligheter att leva vidare och medverka till att vattenbruket i norra Sve- rige kan utvecklas. Vattenbruk har en stor potential att bidra med säk- ra och näringsrika livsmedel och kan dessutom ge sysselsättning i olika delar av landet. Sverige har goda förutsättningar att bedriva en bred produktion av vattenbruksprodukter, och svenska vattenbruksföretag har ett högt tekniskt kunnande, en miljömedvetenhet och en lyhördhet för marknadsmässiga krav och för- väntningar. Vi har också i vissa fall vattenområden som med hänsyn till vattenkvaliteten är väl lämpade för vattenbruk. Regeringen gav i regleringsbrev för år 2002 upp- drag åt Fiskeriverket att allsidigt redovisa sina be- dömningar rörande fortsatt verksamhet vid fiskeriför- söksstationen i Kälarne. Fiskeriverket har funnit att potentiella framtida verksamhetsområden för försöksstationen är arbete med fiskavel ur odlings- och bevarandesynpunkt, utveckling av nya arter för det svenska vattenbruket, odlingsteknik och odlingsbiologi samt utveckling av ett kompetenscentrum för fiskodling och fiskevård i Norrland. Fiskeriverket har emellertid inte funnit några möjligheter till en långsiktig finansiering av den storleksordning som krävs för fortsatt drift på nuvarande verksamhetsnivå. Svenskt vattenbruk vilar i dagsläget i mångt och mycket på ett fåtal arter, framför allt regnbåge. Det vore värdefullt att utveckla alternativa arter i svensk fiskodling och ta fram ekologiska, biologiska och ekonomiska underlag för en eller ett par nya arter. Det finns därför ett stort behov av att utveckla vatten- brukssektorn i sin helhet. Behovet gäller såväl verk- samheter inom konsumtionsområdet som verksam- heter med annan inriktning, till exempel utsättning. Forskning inom det biologiska och tekniska om- rådet kommer därför att ha stor betydelse för vatten- brukets framtida utveckling. Odling av till exempel marina matfiskar är beroende av mycket forsknings- och utvecklingsarbete inom olika områden av biolo- gin. Vid försöksstationen i Kälarne bedrivs i dag forskning och försök på framför allt fiskodlingens område. Forskningsverksamheten kring vattenbruket är viktig, och där fyller institutionen för vattenbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, en viktig funktion. De FoU-insatser som görs vid dessa institu- tioner har naturligtvis stor betydelse för det svenska vattenbrukets utveckling. Vattenbruket har en stor geografisk spridning i Sverige och med minskad miljöbelastning genom modern odlingsteknik finns en potential att öka om- fattningen. För att detta ska kunna ske krävs dock ytterligare insatser inom teknikutveckling, FoU och avelsverksamhet. Vattenbruket är dessutom en vä- sentlig del i den regionalpolitiska målsättningen att skapa en levande landsbygd och kan ge förutsättning- ar för vidmakthållande av en social och kommersiell service i våra glesbygdsområden. Det är naturligtvis regeringens ambition att skapa gynnsamma förutsättningar för vattenbruket. Rege- ringen kommer i en kommande proposition att redo- visa sin syn och lämna förslag avseende den natio- nella utvecklingen av det småskaliga fisket, fritidsfis- ket och även vattenbruket. I propositionen kommer regeringen att lägga fram förslag i syfte att främja svenskt vattenbruk. Regeringen kommer därvid att överväga vad som bör vara statens åtaganden respek- tive näringslivets åtaganden i utvecklingen av vatten- bruket. I detta sammanhang kommer bland annat verksamheten vid Kälarne att prövas.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.