Kommuners vetorätt gällande vindkraftverk
Interpellation 2021/22:197 av Ulrik Bergman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-10
- Överlämnad
- 2021-12-13
- Anmäld
- 2021-12-14
- Svarsdatum
- 2022-01-11
- Besvarad
- 2022-01-11
- Sista svarsdatum
- 2022-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Energiomställningen av det svenska samhället till ett mer hållbart sådant kräver stora mängder elenergi. Inom tio år krävs en nära nog fördubbling av den svenska kraftförsörjningen för att ställa om industri och transporter till ett mer hållbart system. Vi står inför en omställning av historiska mått. Den klimatsmarta och planerbara kärnkraften har den rödgröna regeringen motarbetat, senast manifesterat genom att låta Ringhals stänga två reaktorer.
En storskalig utbyggnad av vindkraft pågår i landet. Den har fördelar när det blåser men stora nackdelar då kylan är sträng och vinden svag. Problemen är dessutom att vindkraftverk bullrar och stör omkringboende, dödar fåglar och insekter och förstör för dem som livnär sig på turism och besöksnäring. Stora naturvärden står på spel. De som bygger anläggningarna är oftast inte företag och individer från den berörda orten. Inkomster från denna verksamhet går således utanför kommunen. Få jobb genereras för den berörda kommunen. Den tidigare klimat- och miljöministern Per Bolund aviserade att kommunernas vetorätt inför etablering av vindkraftverk skulle komma att tas bort.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att fullfölja sin företrädares tankar om att avskaffa det kommunala vetot mot etablering av vindkraftverk?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:197
Webb-tv: Kommuners vetorätt gällande vindkraftverk
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:50
Protokoll från debatten
Anf. 25 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Ulrik Bergman har frågat mig om jag avser att fullfölja min företrädares tankar om att avskaffa det kommunala vetot mot etablering av vindkraftverk. Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om regeringen avser att gå vidare med förslaget om att slopa det kommunala vetot.
Låt oss börja med att konstatera att den utredning som Ulrik Bergman och Mattias Bäckström Johansson syftar på, som tillsattes av den föregående regeringen i oktober 2020, hade i uppdrag att undersöka om dagens kritiserade bestämmelse om kommunal tillstyrkan av vindkraftverk i miljöbalken skulle kunna ersättas med ett nytt regelverk som är mer effektivt och rättssäkert samtidigt som det kommunala inflytandet tillgodoses. I uppdraget ingick att kartlägga och analysera de invändningar som framförts mot bestämmelsen och att föreslå hur de identifierade problemen skulle kunna lösas.
Kritiken mot dagens regelverk består i att det inte reglerar hur en förfrågan om kommunalt tillstyrkande av vindkraftsetableringar ska hanteras. Det finns inga kriterier för vad kommunen ska basera sitt beslut på, inte några krav på motivering eller på att kommunen ska lämna besked inom viss tid. Kommunen kan när som helst ändra sitt beslut, även i ett sent skede i tillståndsprocessen. Dagens modell leder ibland till att kommunernas besked kommer först efter lång tid. I vissa fall kommer inte något beslut alls.
Den nuvarande regleringen får till följd att vindkraftsprojektörer ofta lägger resurser på projekt som inte har förutsättningar att bli av. Tillståndsmyndigheter och andra myndigheter handlägger ärenden som kommuner senare avstyrker. Mellan 2014 och 2019 avslogs nära hälften av alla tillståndsansökningar om vindkraftsetableringar efter att tillståndsprövningen hade påbörjats. De som bor nära eller har andra intressen i ett område där en projektör vill bygga vindkraftverk kan få leva länge med osäkerhet om projektet blir av eller inte.
Bristerna med den nuvarande bestämmelsen har uppmärksammats en längre tid. Bestämmelsen infördes 2009 för att komma ifrån att vindkraftsetableringar prövades enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen. Energimyndigheten och Naturvårdsverket påtalade i en utvärdering 2017 att denna dubbelprövning i praktiken verkar ha fortsatt även sedan den nya bestämmelsen infördes. För att komma till rätta med problemen föreslog myndigheterna att bestämmelsen om kommunal tillstyrkan skulle tas bort.
Låt oss också konstatera att riksdagen har antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar år 2040. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet. Det är därför nödvändigt att tillståndsprövningen präglas av effektivitet och förutsägbarhet. Så är det inte i dag.
Utredningen, som av den anledningen fick i uppdrag att se över och föreslå en effektiv och rättssäker tillståndsprocess för vindkraft, lämnade i juni sitt betänkande, En rättssäker vindkraftsprövning. Där föreslås bland annat att kommunerna fortsatt ska ha rätt att säga nej till vindkraftverk och att en ny lag ska tydliggöra att kommunens beslut ska avse mark- och vattenanvändningen. Kommunens besked ska enligt förslaget lämnas inom sex månader för att därefter inte kunna ändras.
Betänkandet har remitterats, och remissvaren analyseras nu i Miljödepartementet. Det jag kan konstatera hittills är att det finns en utbredd förståelse bland remissinstanserna för att de nuvarande tillståndsprocesserna för vindkraftsetableringar behöver ses över, i syfte att få en mer förutsägbar och effektiv prövningsprocess. Berörda parter instämmer i utredningens bedömning att kommunerna fortsatt ska ha inflytande över mark- och vattenanvändningen i den egna kommunen.
Jag ser också att huvuddelen av remissinstanserna är positiva till att en ny modell för kommunalt inflytande ska ersätta den befintliga och att kommunens besked ska lämnas tidigare i processen. Det finns däremot olika uppfattningar om den lagtekniska lösning som föreslås av utredningen. Vi behöver därför analysera utredningens förslag i betänkandet och remissinstansernas synpunkter ytterligare.
Det jag slutligen kan konstatera är att kommuner, vindkraftsprojektörer, myndigheter, organisationer och andra berörda är överens om att kommunerna fortsatt ska få bestämma om de vill ha vindkraftverk eller inte men att ett tydligare regelverk för kommunens besked om detta bör införas. Som jag tidigare nämnde analyseras fortfarande utredningens förslag i betänkandet och remissinstansernas förslag.
Anf. 26 Ulrik Bergman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Strandhäll!
Bakgrunden till min fråga är faktumet att allt fler kommuner påverkas av den rätt omfattande expansionen av vindkraftverk. Boende i de berörda kommunerna känner sig ofta överkörda och maktlösa i förhållande till det de upplever som rovdrift när det gäller nyttjandet av naturen. Stora naturvärden berörs. Framför allt ljuden från vindkraftverken upplevs som störande för många, såväl boende som besökare. Boende runt etableringar har vittnat om att ljuden från vindkraftverk tidvis kan vara mycket störande, och de upplever att deras synpunkter inte har tagits om hand.
Turismen i den svenska naturen har på senare år formligen exploderat. I Sverige finns unika möjligheter att ta del av naturen. Ett uttryck för detta är att allt fler arbetstillfällen skapats inom just besöksnäringen. Den unika produkten är att kunna njuta av naturens tystnad och stillhet. Den och därmed alla de jobb som skapats på den svenska landsbygden riskerar nu att äventyras.
De långsiktiga återverkningarna på djur och natur är ännu okända. Den omfattande utrullning av just vindkraftsparker som sker på ett ganska hårdhänt sätt i den svenska naturen är därför extra oroande.
Sverige har behov av mer elenergi, men mer planerbar sådan. Inte minst vinterns skenande elpriser har vittnat om det. Vi är inte betjänta av vindkraftverk som står stilla när det är som kallast.
Det finns också en koppling mellan lokalsamhället som påverkas och dem som står bakom etableringarna. Många av de byggda vindkraftsparkerna kontrolleras inte sällan av ekonomiska intressen utanför de berörda kommunerna, och de prioriterar kanske inte de negativa konsekvenser som de uppförda anläggningarna medför. Kommuninvånarna ser ofta inte de omedelbara vinsterna då varken jobb efter etableringarna eller vinster tillfaller lokalsamhället.
Om kommunerna inte längre ges möjlighet att stoppa planer som är uppenbart olämpliga för berörd kommun är min farhåga att även förtroendet för demokratin hotas i slutänden. Att upphäva vetorätten skulle upplevas som att avståndet mellan folket och beslutsfattarna ökar, och därmed skulle acceptansen för fattade beslut minska.
Som jag skriver i interpellationen har vindkraften ett antal fördelar men även ett antal nackdelar, och de nackdelar som lokalsamhället ser måste man ge utrymme att ventilera. Vi har en flernivåstyrning av samhället. Frågor hanteras på kommunal, regional, nationell och europeisk nivå. Att kapa bort en sådan del i styrningen av denna fråga vore djupt olyckligt mot bakgrund av att vi i år firar 100 år av demokrati genom allmänna och fria val.
Anf. 27 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet för svaret på min interpellation.
Vid etablering av miljöfarlig verksamhet, som vindkraft ändå utgör, har kommunerna i dag ett direkt inflytande genom det kommunala veto som finns i miljöbalken. Där finns ett krav på att kommuner aktivt ska tillstyrka etablering i den berörda kommunen. Bakgrunden till detta är precis så som statsrådet har beskrivit det. Det är en förenkling från en tidigare ordning där man skulle ha en tillstyrkan enligt både miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser. Den dubbla prövningen avskaffades genom att man införde det kommunala vetot, vilket var en förenkling som efterfrågades av vindkraftsbranschen själv.
Detta både var och är en möjlighet för att betydligt snabbare kunna komma fram till ett beslut än vid ett förfarande enligt plan- och bygglagens bestämmelser. Samtidigt ska det säkerställa att beslut om stora vindkraftsetableringar fattas i den folkvalda församlingen så nära medborgarna som möjligt, vilket är angeläget ur ett demokratiskt perspektiv.
Genom förenklingen har tusentals vindkraftverk kunnat uppföras runt om i landet. Det är en rekordartad utbyggnad, vilket ofta också framhålls av branschen själv. Det har gått mycket snabbt, och man har kunnat bygga ut väldigt mycket. Detta är förståeligt mot bakgrund av att förenklingen har gjort att det går enklare och snabbare att fatta beslut och komma igång med en byggnation jämfört med ett detaljplansförfarande.
Fru talman! Att välja den plats som man vill bo på är ett stort beslut för de flesta. Man har kanske köpt ett hus med tanke på omgivningen, med närhet till natur, skog eller vattendrag, och ser att den specifika omgivningen kan komma att påverkas väldigt mycket mot hur man tänkte sig den när man valde att bosätta sig på den här platsen. Var man väljer att bo sker inte efter ett lättvindigt beslut. I sammanhanget blir en vindkraftsetablering en väldigt ovälkommen överraskning som av förklarliga skäl ger reaktioner.
Utvecklingen för vindkraften sedan förenklingen kom 2009 har inneburit att effekten för verken har ökat avsevärt, vilket också har inneburit att höjden på verken har ökat eftersom det är den svepande arean som måste öka. Det är bara höjden som man kan justera för att få det.
Det blir en märklig ordning och kontrast när man från statens håll har krävt mest vid etableringar när vindkraftverken var små. Men ju större verken blir desto mindre ska det tydligen krävas i samhällsplaneringen. Rimligen borde det vara tvärtom.
Fru talman! Man måste ha en förståelse för att detta är frågor som engagerar människor och som även ger en känsla av maktlöshet. Statsrådet redogör för bakgrunden till den utredning som har tillsatts. I kommittédirektiven framgår det i detalj att om förslagen i betänkandet gör inskränkningar i det kommunala självstyret ska man redogöra för varför man föreslår det. Det är just att man avser att göra ytterligare inskränkningar i det kommunala självstyret som oroar Sverigedemokraterna.
Statsrådet säger att man för stunden läser och analyserar de inkomna remissvaren och därmed inte kan svara på frågor om man avser att gå vidare med förslaget. Men, fru talman, statsrådet borde rimligen kunna svara på frågan om regeringen avser att ta bort det kommunala veto som i dag finns i miljöbalken, oavsett detaljer.
Anf. 28 Kjell Jansson (M)
Fru talman och statsrådet Strandhäll! Jag hade inte tänkt att vara med i den här debatten, men jag blev nyfiken.
När det gäller det kommunala vetot säger jag från Moderaternas sida att vi aldrig någonsin får tulla på det. Kommunernas självbestämmande är grunden för en fungerande lokal demokrati.
Frågan om vindkraften är något som väcker känslor i kommunerna, vilket föregående talare också tog upp. Det gör det absolut. Det finns många förslag. Jag är inte helt emot vindkraft, men många etableringar förefaller vara orealistiska.
Bland annat finns ett förslag om att utanför Stockholms skärgård lägga 250 verk som är 330 meter höga. De är 33 meter högre än Eiffeltornet. Det sägs om dem att de inte påverkar någonting. Hallå i lådan! Det är klart att de gör. De kommer att ge enorma siluetter. De kommer att ligga mellan Svenska Björn, utanför Svenska Högarna, ned till Almagrundet. Där finns det inga överföringsledningar. Det väcker frågan: Vem ska betala dessa enormt långa ledningar in till land? Jag har forskat i det här och fått svaret att det är abonnenterna som ska betala det via nätavgifterna. Det kommer att bli gigantiska höjningar för varje hushåll att betala.
Låt mig återgå till etableringar. Det är viktigt att kommunerna har vetorätt. Men vi ska ha en sak klar för oss. Om man ska ge svar inom sex månader - en etablering kan ta mycket längre tid - kan det hända att det blir val under tiden. Kanske blir det nya majoriteter i kommunerna som gör en annan bedömning. Det kanske till och med har varit en valfråga i vissa kommuner, åtminstone i mindre kommuner. Jag tycker att man ska ha respekt för demokratin. Att säga att det är sex månader som ska gälla blir fel.
Vi har samtidigt länsstyrelser som överprövar kommunala bygglovsbeslut, strandskyddsärenden etcetera. De kan ligga på ärenden i upp till tre år. Jag sitter i byggnadsnämnden hemma i min kommun, och vi har ärenden som har legat hos länsstyrelsen i tre år. Jag tycker inte att det är rättssäkert. För den stackars enskilda individen som har sökt bygglov och inte har fått svar inom tre år hade det varit bättre att få ett svar tidigare även om det blev nej. Att behöva vänta på ett nej i tre år är inte rättssäkert.
Fru talman! Jag tillstyrker att det kommunala vetot och självbestämmandet är kvar orört.
Anf. 29 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag vill tacka interpellanterna för viktiga interpellationer som dessutom kommer samtidigt som vi just nu tittar på remissutfallet från den framlagda utredningen. Det är sällan interpellationer är så träffsäkra i tid så att vi kan lyssna in varandra i en otroligt viktig fråga.
Som interpellanterna säger är detta en fråga som engagerar människor runt om i hela landet. Samtidigt noterar vi att det finns en kraftfull debatt i landet vad gäller det ökade elbehovet. Det finns även ett riksdagsbundet mål om att ställa om elproduktionen till 100 procent förnybart till 2040. Det här gör att det kommer att finnas ett fortsatt behov av utbyggnation av vindkraft. Den kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen i framtiden.
När jag klev in som klimat- och miljöminister och började sätta mig in i de frågor på mitt bord som var högaktuella slogs jag av att det finns väldigt starka finansiärer och ett stort intresse från vindkraftsprojektörer. Det här intresset har ökat kraftigt. På Miljödepartementet tror vi till och med att vi behöver ta in extra resurser för att kunna handlägga detta under kommande år. Det finns alltså kapital och ett starkt intresse. Vi har behov av att ställa om, och det finns ett riksdagsbundet mål.
Det är mot denna bakgrund som man ska se att vi har tillsatt en utredning som handlar om att se över hur tillståndsprocesserna på området kan bli smidigare. Jag tror att interpellanterna är väl införstådda med att den tidigare ordningen var extremt kritiserad och på många punkter inte till fyllest.
Jag skulle också vilja bemöta några av de frågor som både Ulrik Bergman och Mattias Bäckström Johansson lyfte upp. Vi måste komma ihåg att den vindkraft som nu planeras och byggs är helt annorlunda, vilket också framfördes här, än mycket av det som byggdes för 10-20 år sedan.
Teknikutvecklingen har medfört att de nya vindkraftverken påverkar omgivningen i mindre utsträckning. Det är mer effektiva, och de producerar mer el. Vi får samma nytta av färre vindkraftverk. Det gör att förhoppningsvis intressekonflikterna också kan minska successivt.
Nyttan av en vindkraftsetablering måste alltid vägas mot de skador och olägenheter som en etablering kan medföra. Det ska göras en tydlig avvägning vid all prövning enligt miljöbalken mellan de enskilda och allmänna intressena.
Vi ska givetvis också värna såväl turismen som fåglarna och insekterna. Men vi måste också se till sammanhang och storleksordning. Effekter på fåglar och insekter är kanske inte det främsta argumentet till att inte bygga ut vindkraften. Vi vet till exempel att katter, bilar, fönsterrutor och elledningar orsakar betydligt fler dödsfall för fåglar än vad vindkraften gör. Jag återkommer i mitt nästa inlägg.
Anf. 30 Ulrik Bergman (M)
Fru talman! Tack, Annika Strandhäll! Som du nämnde står vi inför en väldigt genomgripande och brådskande omställning av energiförsörjningen. De flesta bedömare är väl eniga om att elektrifiering och utbyggnad av elproduktion är en kritisk faktor för en bra omställning i det här fallet.
Vi behöver inom loppet av de närmaste tio åren öka elproduktion med nära nog det dubbla. Det är vad man nu bedömer är behovet. Insynsvinklarna som ställs är: Ska det gå fort och fel eller fort med bibehållen demokratisk insyn?
Statsrådet lyfter fram den utredning som har tillsatts för att se över frågan och föreslå en rättssäker och effektiv tillståndsprocess. Ett betänkande föreslår att kommuner ska lämna besked inom sex månader som därefter inte ska kunna ändras.
Statsrådet pekar på att remissinstanserna är positiva till att kommunerna fortsatt har ett inflytande över processen, och det välkomnar jag. Vi är alla betjänta av tydliga regelverk. Vi får inte låta det gå ut över de demokratiska processerna där kommuninvånarna inte får ge sin syn på hur den berörda kommunen ska utvecklas. Min fråga är: Kommer statsrådet att hörsamma remissinstanserna?
Anf. 31 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Tack för det uppföljande svaret! Jag kan nog inte tycka att jag fick ett klart svar på om regeringen har en tydlig uppfattning huruvida man vill avveckla det kommunala vetot som i dag regleras i miljöbalken.
Jag kan även ha hört fel på det statsrådet sa. Jag tyckte att hon sa att dagens vindkraftverk påverkar omgivningen i mindre omfattning. Jag tror nog att de allra flesta är av uppfattningen att det är precis tvärtom.
För 15 år sedan var kanske tornhöjden 70 meter. Man kunde inte se det på särskilt långt håll. En skogsdunge skulle nästan kunna skymma. I dag är de mer än tre gånger så höga. Vi har etableringar på 250 meter i tornhöjd. Det påverkar landskapsbilden och den naturomgivning som finns på väldigt långa sträckningar. Detta skapar de väldigt omfattande känslorna runt om i landet.
Det är detta som skiljer. För de flesta andra verksamheter som vill etablera sig i en kommun är det just en detaljplan som är nödgad för verksamheten. Det ger ett starkare skydd för den som vill bedriva verksamheten. Men det ger också det motsatta för den som berörs och som kanske har sin bostad inom området. Den har också ett skydd mot den etablering som är tänkt och kan enskilt driva det rättsligt.
Givetvis är det viktigt vid beslut om etablering att det finns en demokratisk förankring och att den folkvalda församlingen har en möjlighet att påverka besluten. Men i en demokrati kan även majoritetsförhållandena ändras, vilket kan ge andra utfall efter ett val än före ett val.
I det förslag som man har utrett och skickat ut på remiss föreslås även att tvingande besked ska behöva lämnas i de fall ett visst område har pekats ut exempelvis i en översiktsplan med tillhörande dokument som till exempel en vindbruksplan.
Det blir en rätt märklig ordning. Folket kanske har avgjort valet utifrån en lokal fråga som skulle kunna vara exempelvis en större vindkraftsetablering. Det är viktigt i en valrörelse och för utfallet för de partier som inte vill se att den ska äga rum. Men de blir tvingade att rösta för den för att det står med i översiktsplaneringen och för att man inte har hunnit ändra i översiktsplanen.
Fru talman! Man kan undra vad som ska hända i de fall som en fullmäktigeförsamling röstar emot. Ska regeringen och statsrådet då tvinga på den berörda kommunen en etablering trots att den folkvalda församlingen vill annorlunda?
Det är den här typen av inskränkningar i det kommunala självbestämmandet som vi vänder oss emot. Även flera av remissinstanserna lyfter fram att man endast förskjuter problematiken från det kommunala vetot i dag till en fråga om samhällsplanering med översiktsplaner och vindbruksplaner för etableringar som blir bindande och där majoriteterna kan ändras. Det är någonting man måste förhålla sig till.
Fru talman! Jag blir lite bekymrad. Jag undrar om inte Socialdemokraterna bekymras av de demokratiska aspekter som uppstår. Man kan binda upp den folkvalda församlingen och tvinga den att rösta på ett visst sätt där man har inte hunnit, inte har råd eller måste göra andra prioriteringar men där man tolkar in saker som står i översiktsplaneringen.
Statsrådet får även förtydliga om hon verkligen på allvar menar att dagens vindkraftverk påverkar omgivningen mindre omfattning i stället för mer.
Anf. 32 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Vi är i ett läge där Sverige precis som resten av världen står inför väldigt stora utmaningar när det gäller att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Den bestämmelse som vi diskuterar här i dag om den kommunala tillstyrkan har fått väldigt mycket kritik från såväl länsstyrelser som domstolar och andra myndigheter.
Kritik har också framförts från vissa kommuner och från näringslivshåll. Kritiken består sammanfattningsvis och enkelt uttryckt i att bestämmelsen anses vara ett hinder i prövningsprocessen. Det är klart att det faktum att det saknas krav på motivering, beslutskriterier och en bortre tidsgräns är problematiskt.
Det innebär precis det som ni har lyft upp här och som också ledamoten Ulrik Bergman lyfte upp. Han påtalade problematiken med om det till exempel ligger i skarven till ett val. Jag lyssnar på det och tar med mig det tillbaka och funderar över det. Samtidigt är det klart att det faktum att kommunen har kunnat ändra sig under processens gång vid flera tillfällen är bekymmersamt.
Som jag redan nämnt är också de flesta överens om att kommunerna fortsatt bör få bestämma om de vill ha vindkraft eller inte. Ett sådant kommunalt inflytande ligger i linje med det kommunala planmonopolet. Att kommunerna ska ha ett starkt inflytande är därför inte en fråga framåt. Det är också vår bedömning.
Frågan handlar däremot om hur det inflytandet ska praktiseras. Här ser vi att ett förtydligat regelverk kan vara någonting som kommer att kunna bidra till en sådan klarhet. Vi kommer naturligtvis att lyssna på remissinstanserna. Det är det arbetet som nu pågår.
Jag hoppas också att vi på olika sätt kommer att kunna ha en dialog med partier i riksdagen om hur ett sådant här regelverk skulle kunna utformas för att också få ett brett stöd.
Det jag också vill komma in på, som Mattias Bäckström Johansson lyfte upp, gäller kopplingen till den vindkraft som nu byggs. Jag menar att den är helt annorlunda än den vindkraft som byggdes för 10-20 år sedan. Teknikutvecklingen har medfört att dessa vindkraftverk påverkar omgivningen i mindre omfattning utifrån att de är mer effektiva och producerar mer el. Det innebär att vi kan få samma nytta med färre vindkraftverk, och därmed kan förhoppningsvis intressekonflikterna minska i omfattning.
Flera av interpellanterna har tagit upp frågan om buller. Även här bidrar teknikutvecklingen till att de verk som nu planeras och uppförs bullrar mindre än äldre anläggningar. Det är också en spännande utveckling med den havsbaserade vindkraften.
Sverige ska vara ett land som ligger i framkant när det gäller ny teknik och nya innovationer. Jag tycker inte att det ska gå fort och fel. Vi socialdemokrater anser att kärnkraften kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen under en god tid framöver, men vi behöver också snabbt få mer krut. Där är vindkraften viktig.
Anf. 33 Ulrik Bergman (M)
Fru talman! Man kan konstatera att det finns ett stort intresse för att gå in i branschen. Det finns mycket pengar som vill placeras i den. I anslutning kan vi se att energipolitiken även kommer att ingå i de säkerhetspolitiska övervägandena. Min partiledare Ulf Kristersson pekade på detta under den pågående Folk och Försvar-konferensen. Ett statsägt kinesiskt energibolag, China General Nuclear Power Group, har som affärsidé att växa inom EU:s omställning av energisystem, och bolaget kontrollerar i dagsläget sex olika vindkraftsparker i Sverige.
(Klimat- och miljöminister ANNIKA STRANDHÄLL (S): Just det.)
Detta är ytterligare en dimension som är viktig att hantera. Vi får inte låta bolag som kontrolleras av diktaturer utnyttja behovet av energiomställning i landet. Kommunerna kan därmed genom sin vetorätt bidra till att stoppa sådana etableringar. Samhällskritisk infrastruktur ska inte ägas av diktaturer. Vi borde även utöver kommunernas vetorätt skärpa lagstiftningen härvidlag.
Avser statsrådet och regeringen att återkomma med förslag till skärpt lagstiftning i denna del?
Anf. 34 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Jag blir lite bekymrad över hur man från regeringens sida ser på vilken påverkan etableringar har lokalt. Det är måhända så att man anser att antalet högre verk blir färre sett till vilken effekt som ska tas ut, och då finns en tanke om att det sammantaget blir färre intressekonflikter. Men jag är tämligen övertygad om att det leder till fler intressekonflikter lokalt med de höga verk som etableras. Statsrådet kan titta runt i landet och höra vad hennes partikollegor lokalt, de som är närmast berörda, anser i frågan.
Uppförandet av de stora vindkraftverken för med sig betydande lokala konsekvenser, framför allt när höjden har ökat. Det är ju en del av utvecklingen. Höjden påverkar framför allt landskapsbilden, men det kan även bli konflikter med andra markanvändningsområden kopplat till turism eller gröna näringar och som inte ser positivt på kraftverken utan vill se att andra platser kommer på tal. Det kan exempelvis påverka grannkommuner om en etablering förläggs nära en kommungräns, vilket ofta är fallet. Det irriterar att det inte finns verktyg för att hantera dessa frågor.
Det finns också de som har oturen att få verk placerade nära bostadsfastigheter, och då blir det lägre marknadsvärden på fastigheterna. Den inriktning som utredningen pekar mot oroar. Men utifrån denna debatt får vi hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och tar med sig de demokratiska aspekterna av förslaget. Det som uttryckligen utlovades vid den förra förenklingen var att det inte skulle bli någon ytterligare inskränkning i det kommunala självbestämmandet. Sverigedemokraterna vill i den här debatten värna att det är de lokala politikerna, i förlängningen kommunens invånare, som är mest lämpade att fatta beslut i den här typen av etableringar.
Med dessa ord vill jag avslutningsvis tacka statsrådet för debatten.
Anf. 35 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanterna för en konstruktiv debatt i en mycket aktuell fråga.
Precis som Ulrik Bergman påpekar här finns ett stort intresse för att gå in i branschen. Han nämner också Ulf Kristerssons inlägg på Folk och Försvar.
Jag tror att vi alla i den tid vi lever i behöver vara uppmärksamma på olika säkerhetspolitiska hot och definitivt inte vara naiva. Vi ser inte bara i Europa utan också i vår omvärld hur väsentlig samhällsinfrastruktur köps upp av till exempel Kina. Afrika är ett sådant exempel. Det handlar naturligtvis om att inte vara naiv i den delen. Samtidigt hörde jag också att interpellanten ställde frågan om regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga. Det får jag ta med eftersom den formellt sett inte ligger på mitt bord.
Jag avslutade mitt förra inlägg med att jag tror att det vore mycket bra för medborgarna, de kommunala beslutsfattarna och de näringslivsintressen som finns på området om man kunde diskutera sig fram till en lösning som får ett brett stöd i Sveriges riksdag. Då blir det tydliga och klara spelregler för dem som vill investera och bidra till att förstärka den svenska elförsörjningen samt för dem som vill säkerställa ett demokratiskt inflytande som alla kan känna sig nöjda med.
Jag får härmed tacka ledamöterna för en bra debatt, och jag ser fram emot att få fortsätta debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.