kommunal ersättning till friskolor

Interpellation 2002/03:226 av Westerberg, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-03-10
Anmäld: 2003-03-11
Besvarad: 2003-03-18
Sista svarsdatum: 2003-03-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 mars
Interpellation 2002/03:226
av förste vice talman Per Westerberg (m) till utbildningsminister Thomas Östros om kommunal ersättning till friskolor

Vid årsskiftet infördes nya kommunala ersättningar till friskolorna. Kommunerna sätter dem själva efter egen kostnadsnivå. Skolverket har ingen tillsyn över hur dessa räknas fram eller hur systemet fungerar. En näringsgren som utgör ett centralt inslag i de enskilda elevernas och föräldrarnas valmöjligheter för val av skola, pedagogik och särskild inriktning kan därmed komma att utsättas för ett betydande mått av godtycke.

Redan kommer rapporter om varsel av nedläggningar av så kallade industrigymnasier drivna av företag. En form som all erfarenhet visat har avgörande betydelse för industrins rekrytering av kompetent utbildad arbetskraft och dessutom populariserat ett antal bristutbildningar som definitivt inte den kommunala skolan lyckats med. Detta gäller även planerna för vissa så kallade nischutbildningar som främst små och medelstora företag har stort behov av.

Det har funnits kritik mot den tidigare fastställda riksprislistan @ mediankostnaderna för kommunerna @ men systemet var förutsägbart och gav möjlighet till mer långsiktiga och rationella beslut för såväl skola och elever som föräldrar. Skolan blev konsumentstyrd. Riskprislistan kunde givitvis ha reformerats och förfinats.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1.Hur avser statsrådet att tillgodose näringslivets behov av kvalificerat utbildad arbetskraft när nuvarande system hotar centrala utbildningsinstitutioner på området?

2.Hur avser statsrådet att säkra tillsynen av kommunernas ersättningar till friskolorna med tanke på kravet på transparens och förutsägbarhet?

3.Hur avser statsrådet att säkra konsumentorienteringen av utbildningen med det nya systemet?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:226

Webb-tv: kommunal ersättning till friskolor

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 28 Thomas Östros (S)

Herr talman! Per Westerberg har frågat hur jag avser att: · tillgodose näringslivets behov av kvalificerat utbildad arbetskraft, · säkra tillsynen av kommunernas ersättningar till fristående skolor och · säkra konsumentorienteringen av utbildningen. Frågorna knyter an till det nya bidragssystem för fristående gymnasieskolor som tillämpats från och med den 1 januari 2003. De nya bidragsreglerna för fristående gymnasie- skolor syftar till att åstadkomma så likvärdiga bi- dragsvillkor som möjligt för fristående och offentliga gymnasieskolor och att motverka konkurrensfördelar för någon part. Den riksprislista som ibland har kritiserats bygger på årliga kostnadsundersökningar bland ett urval kommuner och bygger på mediankostnaderna för respektive gymnasieprogram. Medianvärden speglar endast i begränsad utsträckning den faktiska kost- nadsnivån i olika kommuner. Till exempel kan en fristående gymnasieskola få ett bidrag som är lägre än kostnaden för motsvarande program i kommunens gymnasieskola. Även motsatt förhållande kan före- komma, det vill säga den fristående skolan får ett högre bidrag. För att kommunala och fristående gymnasieskolor ska behandlas likvärdigt ska bidraget för en elev i en fristående gymnasieskola motsvara den kostnad ele- vens hemkommun har för motsvarande nationella program. Om programmet inte finns i kommunen, men i den kommun där den fristående skolan ligger, ska bidraget motsvara kostnaden i den kommunen. I annat fall ska det belopp utbetalas som fastställts av Skolverket i den så kallade riksprislistan. Efter riksdagens tillkännagivande med anledning av propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) har regeringen uppdragit till Skolverket att utarbeta ett system för redovisning av kostnaderna för olika program vid kommunala gymnasieskolor. Systemet, som är tillgängligt på Skolverkets hemsida, innehåller sammanställningar över de bidragsbelopp som ska gälla vid ersättning till de fristående gymna- sieskolorna. Därutöver ska systemet innehålla infor- mation om kostnader per kommun och gymnasiepro- gram i form av · efterkalkyl för det senast redovisade kalenderåret och · budgeterade värden för bidragsåret. Skolverket avser att utvärdera det nya bidragssy- stemet. Därför har man bjudit in representanter för såväl Friskolornas Riksförbund som Svenska Kom- munförbundet till ett första möte i dag den 18 mars för att diskutera hur utvärderingen bör läggas upp och bedrivas. Systemet för redovisning av kommunernas kost- nader per gymnasieprogram ger en insyn i kommu- nernas gymnasiekostnader som är betydligt större än vad som hittills funnits. Det torde innebära att detta system på sikt kommer att vara minst lika transparent som prislistan. När väl den enskilda kommunens kostnader blivit kända finns bättre förutsättningar för att bedöma nivån på kommande bidrag. Frågorna om hur jag avser att tillgodose näringsli- vets behov av kvalificerat utbildad arbetskraft och säkra konsumentorienteringen av utbildningen har en vidare omfattning än enbart fristående gymnasiesko- lor. Det handlar egentligen om hela den gymnasiala utbildningen i Sverige. För närvarande pågår remiss- arbetet med anledning av Gymnasiekommitténs 2000 betänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om den framtida gymnasieutbildningen under 2004. Beträffande frågan om varsel om eventuell ned- läggning av fristående industrigymnasier är jag som bekant förhindrad att kommentera enskilda fall. Jag har dock svårt att tänka mig att någon, vare sig hu- vudman eller kommun, skulle vilja medverka till nedläggning av välrenommerade och kvalificerade utbildningar inom denna sektor.

Per Westerberg (M)

Anf. 29 Per Westerberg (M)

Herr talman! Först ber jag att få tacka utbild- ningsministern även denna gång för ett uttömmande och konstruktivt svar, vilket jag tror att frågan vinner på. Jag är en stor anhängare av friskolor. Jag är det framför allt därför att jag gillar pluralismen och mångfalden och möjligheterna för fler att kunna till- godose sina studiebehov och sin studieinriktning. Jag hade en farfar vid namn Charles Westerberg som i skolan betraktades som idiot. Han var nämligen dyslektiker. Men min farfar var en lysande entrepre- nör, konstruktör och industribyggare. Jag har själv haft känningar av dyslexi, och jag har barn som har det. Jag kan försäkra att det är en tuff situation och att en kommunal skola inte alltid har varit bäst på att hantera den. Det handlar väldigt många gånger om alternativ och om människor som varit intresserade av att lösa den här typen av problem. Därför ser jag den här typen av friskolor som så viktiga, när man ibland ser ett monopols oförmåga att tillgodose elevers olika intressen och studieinriktning. För mig är därför finansieringen av friskolorna viktig och central. Jag vet av erfarenhet från det av- regleringsarbete jag själv sysslat med på elmarknaden och telemarknaden att nytillkommande aktörer på en marknad är sårbara, lätta att slå sönder och dessutom beroende av att det finns ett fungerande system som prövar prissättning och osjysta konkurrensmedel. Jag kan nämna att jag på elområdet arbetade ak- tivt för att det måste vara bolagiserat, för att man skulle kunna särskilja monopolverksamhet från kon- kurrensutsatt verksamhet och för att auktoriserade revisorer därmed skulle tvingas panta med sin yrkes- heder att siffrorna var korrekta. Dessutom hade vi på detta en statlig tillsynsmyndighet med möjlighet att ingripa. Jag har sett detta även på teleområdet. Jag kan försäkra att den tidigare monopolisten inte alltid är den som har varit bäst på att räkna efterkal- kyler när man ska göra kostnadsprissättning på viss monopolverksamhet som alla måste nyttja, nämligen koppartrådsnätet. En aktiv tillsynsmyndighet, Post- och Telestyrelsen, Konkurrensverket med flera har varit oerhört effektiva och nödvändiga för att vi ska kunna få en fungerande marknad som är till för kon- sumenterna. Det som bekymrar mig med den här förändringen i friskolan är inte principen - jag kan förstå den, med en övergång från en riksprislista till kommunala pris- listor - utan det är snarast möjligheterna till prövning och tillsyn. Det är inte alltid den stora konkurrenten, den som är dominerande, som är bäst på att göra efterkalkylen på ett korrekt, neutralt sätt. Det är den rättssäkerheten jag är ute efter. Den andra delen berör just de företagsinterna in- dustrigymnasierna, som ofta är ganska svåra att jäm- föra i och med att det finns få av dem runtom i landet. Det är inte lätt att göra en efterkalkyl när de många gånger kan vara helt unika. Jag skulle därför vilja ställa två frågor till utbild- ningsministern. För det första: Hur blir prövningen, tillsynen, när det gäller efterkalkylen för friskolorna? Blir det en sjyst, snabb och rättssäker behandling, så att vi där- med får den fungerande marknad som vi har varit så angelägna om inom post, tele och el? För det andra: Hur klarar vi de företagsinterna in- dustrigymnasierna?

Thomas Östros (S)

Anf. 30 Thomas Östros (S)

Herr talman! Jag är glad att Per Westerberg ser att den princip som ligger bakom det bidragssystem vi nu har är rimlig. I en kommun ska det alltså inte spela någon roll om kommunens unga medborgare går i en kommunal gymnasieskola eller i en fristående gym- nasieskola. De bör få samma ersättning, samma resurs, med sig till sin skola. Det är klart att när vi går från ett system med en riksprislista till detta system kommer en del att upp- täcka att det finns elever som går i en friskola i en kommun med höga kostnader och att man får högre ersättning än vad man har fått tidigare. Den friskolan får ett positivt tillskott. Andra upptäcker att elever kommer från kommuner som har lägre kostnader och att man då får lägre ersättningar. Det är klart att det blir en del anpassningsproblem i detta, och det är det vi ser i dag. Den grundläggande principen är fortfarande rim- lig, att man betalar samma bidrag till sina medborgare i kommunen oavsett om de går i en kommunal eller i en fristående skola. Skolverket har en viktig uppgift här. Det är till- synsmyndigheten, som nu har uppgiften att följa upp och se att vi får en redovisning av kostnaderna som avspeglar de verkliga kostnaderna. Det är en process som pågår för fullt. Som jag sade, har man redan nu kallat in de olika parterna för att delta i diskussionen om hur den här utvärderingen ska gå till. Längre än så vill jag inte gå, för sedan handlar det om enskilda fall. Industrigymnasier, som jag har fått ett mycket gott intryck av, har ofta mycket hög kva- litet och lockar elever till naturvetenskap och teknik på ett väldigt fint sätt. Jag tror att de också omhuldas av sina kommuner. Dessa har all anledning att se till att de också fortsättningsvis har goda villkor.

Per Westerberg (M)

Anf. 31 Per Westerberg (M)

Herr talman! När det först gäller tillsynen från Skolverket, är det naturligtvis bra att det finns en tillsyn. Men erfarenheten är väldigt tydlig från tele-, el- och postområdet att det inte alltid räcker med att bara tillse. Man måste också ha möjlighet att justera om en efterkalkyl visar sig vara väldigt dålig. Jag kan påpeka hur det har varit på teleområdet, där man har varit mycket kreativ för att hitta bra ef- terkalkyler, som gynnar de egna från den stora domi- nerande aktören, och där den statliga tillsynsmyndig- heten via direkta ålägganden, direkta beslut, som ofta har prövats i domstol har kunnat rätta till det. Därmed har man inte slagit ut aktörer som har varit duktiga, konsumentorienterade och väldigt nyttiga för sam- hället som helhet. Jag kan nämna att på många av de här områdena, både på privat och på offentlig sida, har monopolet, eller den gamla dominanten, tyvärr inte gjort det allra bästa i efterkalkylen. Vad jag efterlyser är möjlighe- ten att rätta till det här och rätta till det inom rimlig tid, så att man därmed inte slår sönder väl fungerande och väl konsumentorienterade verksamheter och på det viset gör skada för utbildningssystemets mång- fald. Den andra punkten, herr talman, gäller företags- interna industrigymnasier. Vi är nog helt ense om att de är mycket, mycket värdefulla. Jag är framför allt imponerad över nivån på intagningen och kvaliteten på de elever som går in där. Men det har just varit en strävan efter att få en kombination av teoretiska och praktiska studier - praktiska studier som har legat väldigt nära företagen, vilket vi ofta har misslyckats med i den offentliga skolan just i och med att vi inte har fått den nära anknytningen till praktiken. Vad jag är orolig för är att de är så få och att det därmed är så svårt att mäta dem mot den lokala kost- naden för andra typer av utbildningar på orten. Därför är de väldigt sköra. Det är viktigt att de finns kvar och att det finns en förutsägbarhet, en transparens i sy- stemet, så att de vet vad de ska arbeta med. Det gäller för skolorna i sig men också i synnerhet för eleverna och deras framtid.

Thomas Östros (S)

Anf. 32 Thomas Östros (S)

Herr talman! När man nu tillämpar de här regel- verken är det viktigt att också kommunerna är aktiva för att ta fram och redovisa sina kostnader och där- med ge de olika skolorna en rimlig finansiering. Att vi utvärderar så här snabbt och att Skolverket redan nu i ett tidigt skede av det här systemet kallar till överläggningar har just att göra med att vi vill se hur systemet fungerar och om det är något som behö- ver förändras. Det bör då ges regeringen till känna. Jag räknar med att vi kommer att kunna få klara be- sked om det från Skolverkets utvärdering. Vi har ett grundläggande regelverk. Om det natio- nella programmet inte finns i en kommun går man till den kommun där friskolan ligger. Om det inte heller där finns någon motsvarighet gäller riksprislistan. I den meningen finns det ett slags hierarki för de olika regelverken som gör att riksprislistan ligger i botten. Jag inväntar Skolverkets bedömning innan jag är beredd att gå vidare i det här ärendet. Men jag är också nyfiken på vad de kommer fram till.

Per Westerberg (M)

Anf. 33 Per Westerberg (M)

Herr talman! Jag ska inte pressa utbildningsmi- nistern ytterligare i detta skede. Jag vill ändå fortsatt fästa uppmärksamheten på att det är mycket bra med en snabb utvärdering - det är helt okej. Men en pröv- ning direkt av det som kommer i gång kan knäcka en skola, speciellt en kooperativ skola med svag kapital- bas, mycket snabbt genom ett alltför kreativt sätt att göra efterkalkylen. Jag tycker att utbildningsministern borde ta till sig detta och fundera väldigt noga, så att vi inte får en utslagning av skolor som fyller en klar och entydig funktion i samhället.

Intressenter

Frågeställare

Per WesterbergModeraterna

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna