Kollektivtrafiken i Stockholm
Interpellation 2007/08:490 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-10
- Anmäld
- 2008-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-26
- Sista svarsdatum
- 2008-04-01
- Besvarad
- 2008-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 mars
Interpellation
2007/08:490 Kollektivtrafiken i Stockholm
av Börje Vestlund (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
I den nyss avslutade Klimatberedningen har alla partier varit överens om behovet av att stimulera fler att åka kollektivt. Detta är väldigt viktigt, inte minst i städerna där trafiken står för en avgörande del av utsläppen i miljön. Detta gäller inte bara klimatgaser utan även många andra utsläpp.
Tyvärr hänger inte den borgerliga politiken ihop. Å ena sidan säger man sig vara överens om att få fler människor att åka kollektivt, å andra sidan höjs avgifterna inom kollektivtrafiken hos några trafikhuvudmän, bland annat i Stockholm. I Stockholm finns samma typ av majoritet som finns nationellt.
En fråga som det finns åtskillig forskning om är det direkta sambandet mellan kollektivtrafikåkande och priset på kollektivtrafik. Den här regeringen har ju ofta berömt sig för att fatta sina politiska beslut med utgångspunkt från bland annat forskningsresultat och evidens. Detta tycker vi socialdemokrater är bra.
När nu Stockholms läns landsting höjer avgifterna i kollektivtrafiken är det ingen tvekan om att det finns resenärer som kommer att försöka hitta andra alternativ än kollektivtrafiken och då inte minst bilen. Enligt mitt förmenande går detta stick i stäv med vad Klimatutredningen kom fram till.
Mina frågor till miljöministern är:
1. Vad avser miljöministern att göra för att öka kollektivtrafikåkandet, inte minst inom Stockholms län?
2. Är det ministerns ställningstagande att prishöjningar av kollektivtrafikresandet är i överensstämmelse med Klimatberedningens betänkande?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:490
Webb-tv: Kollektivtrafiken i Stockholm
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:94 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2007/08:94 9 § Svar på interpellation 2007/08:490 om kollektivtrafiken i Stockholm
Protokoll från debatten
Anf. 46 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat miljöminister Andreas Carlgren vad han avser att göra för att öka kollektivtrafikåkandet, inte minst inom Stockholms län. Dessutom har Börje Vestlund frågat om det är miljöministerns ställningstagande att prishöjningar på kollektivtrafikresandet är i överstämmelse med Klimatberedningens betänkande. Ansvarsfördelningen inom regeringen är den att det är jag, i befattningen som infrastrukturminister, som ansvarar för frågor om kollektivtrafik.
Jag håller med Börje Vestlund om att det är önskvärt att öka kollektivtrafikresandet, åtminstone som andel av allt personresande. Om kollektivtrafiken vinner marknadsandelar på bekostnad av resande med personbil leder det till minskad klimatpåverkan och ger andra positiva effekter. Staten har två stora uppgifter när det gäller kollektivtrafik. Dels ska det finnas infrastruktur av en sådan omfattning och kvalitet att det möjliggör ett attraktivt kollektivtrafikutbud, dels ska staten genom en väl anpassad lagstiftning ge bra förutsättningar för de olika marknadsaktörerna att verka. Det är viktigt att i det här sammanhanget nämna att ansvaret för planering och finansiering av lokal och regional kollektivtrafik ligger på de länstrafikansvariga och deras trafikhuvudmän. Staten kan dock medverka i investeringar i vissa kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen kommer i höst att lämna en proposition till riksdagen om hur regeringen vill att staten ska arbeta med transportinfrastrukturen under den kommande planperioden. I denna proposition kommer naturligtvis en viktig del att vara att förbättra förutsättningarna för att resa med kollektiva färdmedel.
Stockholmsområdet lider av att det under föregående mandatperioder har avsatts för lite resurser till underhåll och drift av infrastruktur. Regeringen har därför valt att verka för att Banverket ska kunna arbeta mer med drift och underhåll av järnvägsnätet genom att verket ska få mer resurser för detta ändamål. Vidare har regeringen verkat för att Banverkets anslag ska öka så att de tillsammans med Storstockholms lokaltrafik och SJ AB kan göra en kraftsamling i Stockholm och Mälardalen. För Banverkets del innebär det att verket satsar 2 miljarder kronor över tre år på att trimma järnvägsnätet i regionen genom att göra mindre investeringar som syftar till att förbättra punktligheten.
Det gläder mig att kunna konstatera att de satsningar som regeringen verkat för redan har fått avsedd effekt för Stockholms kollektivtrafikresenärer. Det kan utläsas av SL:s kundnöjdhetsundersökningar och i Banverkets punktlighetsstatistik.
Det finns även ett behov av stora nyinvesteringar i och omkring huvudstaden. Den enskilt viktigaste och största satsningen i detta sammanhang är Citybanan för pendeltågstrafiken genom Stockholm. Investeringen är av avgörande betydelse för Stockholmsregionens utveckling och hållbara tillväxt. Jag är övertygad om att kapaciteten, effektiviteten, pålitligheten och attraktiviteten i kollektivtrafiken kommer att öka som följd av att infrastrukturen blir bättre.
När det gäller lagstiftningen tillsatte regeringen i höstas en utredning om ökad konkurrens på marknaden för persontransporter på järnväg. Dessutom har regeringen för avsikt att inom kort tillsätta en utredning av lagstiftningen på kollektivtrafikområdet. Det gemensamma för dessa två utredningar är att regeringen, genom bland annat ökad konkurrens, vill främja kollektivtrafikens konkurrenskraft.
Jag har även bjudit in representanter för kollektivtrafikbranschen till en dialog om hur branschen och staten med gemensamma krafter kan skapa ännu bättre förutsättningar för att allt fler människor ska uppleva att kollektivtrafiken skapar värde för dem.
Angående Börje Vestlunds andra fråga anser jag att det inte är ett statsråds uppgift att uttala sig om priset för tjänster som någon annan än staten ansvarar för. Den lokala och regionala kollektivtrafiken är enligt lag ett ansvar för kommunal sektor att främja, och det är denna sektor som ska betala trafikens eventuella nettounderskott. När behörig kommunal myndighet tar beslut om hur mycket man vill subventionera kollektivtrafikresor gör de en avvägning mot alla andra uppgifter som de har att utföra. Det är min uppfattning att inte heller Klimatberedningen uttalar sig om vilken den rätta prisnivån är för kollektivtrafikresor.
Anf. 47 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Den här interpellationen är sänd till miljöministern. Måhända skrev jag frågorna lite konstigt, men meningen var att det skulle handla om miljöeffekterna och just det som Klimatberedningen hade kommit överens om. Det är det som jag i huvudsak kommer att hålla mig till i mitt anförande.
Det Klimatberedningen har tagit med som en av sina förutsättningar handlar om att minska priset på kollektivtrafik, så att fler ska åka kollektivt. Vi vet att detta är ett effektivt sätt. Vi vet att det är en ambition. Vi vet också av de erfarenheter vi har att detta har gett effekt. Det gäller inte minst Stockholmsregionen men säkert också andra regioner i landet, men det är Stockholmsregionen som jag kan uttala mig om. Kollektivtrafikresandet har ökat.
Nästan samtidigt som Klimatberedningen lägger fram sitt betänkande höjer man priset på kollektivtrafiken i Stockholm.
Politiken måste på något sätt hålla ihop. En beredning som består av riksdagens samtliga partier måste ju stå för någonting, någon viljeyttring i alla fall. Eftersom alla partier stod bakom detta kan jag inte tolka det på annat sätt än att det var en viljeyttring från alla partier att man måste hålla nere priset på kollektivtrafiken och helst sänka det för att fler människor ska åka kollektivtrafik. Då väljer man i Stockholm att höja det. Det är med anledning av det som jag ställer frågan, just därför att Klimatberedningen hade sagt detta.
Det är naturligtvis en lokal fråga. I det sammanhanget håller jag med Åsa Torstensson. Men det är det som gör att det blir så tråkigt i den här diskussionen, att vi inte får, så att säga, en debatt om miljön och kollektivtrafiken, utan vi får en debatt om vad som är infrastrukturministerns ansvar.
Jag förstår att infrastrukturministern inte kan säga så mycket om själva prisfrågan. Det finns reglerat i det regelverk vi har i dag, så det förstår jag. Men det här handlar ju om visionerna när det gäller hur vi ska uppnå Klimatberedningens mål.
Sedan väljer infrastrukturministern att ta upp ett antal frågor om vad som är statens ansvar i de här frågorna. Det är väl inte mycket nytt under solen. Alltihop är naturligtvis den förra regeringens fel. I det här fallet kan jag bara konstatera att jag och Sten Nordin - jag ska inte referera mer till honom - var kolleger under ett par mandatperioder före förra mandatperioden, och vi konstaterade att det var brister i underhållet av både tunnelbanan och vägnätet i Stockholm.
Det här kan nog inte bara bero på den förra socialdemokratiska regeringen, utan det är nog ett systemfel som har funnits under många år i infrastrukturen. Jag har försökt att på ett seriöst sätt diskutera detta med statsrådet, men det har varit fullständigt omöjligt därför att statsrådet har ansett att alltihop beror på Socialdemokraterna och ingenting annat. I och med det blir det en ganska tråkig debatt.
Statsrådet vill ju inte försöka att hitta en lösning på problemen utan säger bara: Jag gör rätt, och alla socialdemokrater har gjort fel. Därmed blir det heller inte mycket till debatt.
Jag kan inte säga att jag är nöjd med svaren. Det här handlar om Klimatberedningens betänkande. Det här handlar om hur man ska uppnå det. Det är detta som gör att debatten kommer att bli ganska konstig. Jag har ställt en fråga, och statsrådet svarar på någonting helt annat.
Anf. 48 Malin Löfsjögård (M)
Herr talman! Börje Vestlund har i sin interpellation hänvisat till forskning om kollektivtrafikåkande och kopplingen till priset. Jag tycker att det är mycket synd att Börje Vestlund då inte också redovisar att utförd forskning inom området visar att det finns en rad andra faktorer som i än högre grad påverkar kollektivtrafikåkandet än priset.
En av de mest omfattande utredningarna på området är Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande från 2003
Kollektivtrafik med människan i centrum
. I slutbetänkandet konstateras att priset spelar en mindre roll vid val av färdmedel, speciellt i storstadsområdena. Betydligt mer viktiga faktorer är till exempel tillgången till fri parkering på arbetsplatsen, tillgången till egen bil, restid, turtäthet, pålitlighet, komfort.
I Svenska Lokaltrafikföreningens nöjdhetsundersökning, Kollektivtrafikbarometern, 2007 framgår också att priset är underordnat. Det är pålitlighet, snabbhet, avgångstider och vilka olika ressträckningar det finns som i mycket högre grad påverkar nöjdheten och resandet när det gäller dem som använder kollektivtrafiken.
Försök med enhetstaxa och nolltaxa har genom åren genomförts på olika håll i landet. Det har varit små eller större försök. Men en generell erfarenhet av de införda taxereduktionerna är faktiskt att bilresandet minskade relativt lite. Det är väl ändå det som är det viktiga när det gäller miljön? I stället var det de som redan före försöken nyttjade kollektivtrafiken som började nyttja den än mer, eller så var det gående och cyklister som började åka kollektivt. Det är inget ont med det.
Herr talman! Börje Vestlund nämner specifikt Stockholms län som exempel. Jag tycker att det verkar vara ett drag hos Socialdemokraterna i dag att numera fokusera på Stockholm. Ibland kan man faktiskt tro att vi befinner oss i landstingshuset eller i Stockholms stads fullmäktige när vi diskuterar frågor och inte här i riksdagen.
Men eftersom jag bor i Stockholms län vill jag ändå säga något om vår kollektivtrafik. För att få medborgarna att åka kollektivt måste vi alltså ha fungerande system med väl utbyggd kollektivtrafik. Vi måste ha god tillgänglighet, bra turtäthet med mera. Det visar forskningen klart och tydligt. I SL:s egen undersökning kommer priset först på åttonde plats.
Sedan valet 2006 har alliansen gjort, och man gör, stora satsningar. Man satsar ytterligare 2 miljarder för att bygga ut och förbättra kollektivtrafiken i hela länet. De här satsningarna ser vi redan resultat av. Antalet resenärer ökar. Försäljningen av månadskort ökar, det vill säga att andelen trogna resenärer ökar. Trafikens punktlighet har ökat, och nöjdheten har förbättrats betydligt.
Herr talman! Ska vi ha kopplingen till Klimatberedningens betänkande måste huvudsyftet ur miljösynpunkt vara att få fler att ställa bilen för att i stället åka kollektivt, för då kan vi minska utsläppen med mera. Jag anser att det är precis så som Stockholms läns landsting nu jobbar och att det arbetet ger resultat.
Som jämförelse tänker jag berätta om ett försök med gratis kollektivtrafik i socialdemokratiskt ledda Nybro, ett försök som har pågått sedan juni 2006 med syfte att skapa bättre miljö och underlätta för ungdomar och folk i glesbygd att förflytta sig inom kommunen.
Efter nio månaders försök visade det sig att kostnaderna hade ökat dramatiskt. I och för sig hade åkandet ökat med 85 procent på vissa turer. Men när man tittade bakom siffrorna såg man att det alltså var en ökning från 1,7 till 3 personer per tur.
Den socialdemokratiska majoriteten beslutade dock att fortsätta med försöket ytterligare ett år. För att klara det ekonomiskt beslutade man samtidigt att alla söndags- och helgturer skulle ställas in. Det där får inte jag att gå ihop med dels försökets syfte, dels forskningen som rankat tillgängligheten betydligt högre än priset.
I Nybro anser alltså Socialdemokraterna att det är viktigare att det är gratis än att det faktiskt går att åka kollektivt.
Anf. 49 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Kollektivtrafiken i Stockholm är i mångt och mycket en nationell angelägenhet av det mycket enkla skälet att landets huvudstad utgör en stor del av vårt land, framför allt naturligtvis som andel av befolkningen. Och mycket av det som händer här avgör hur vi lyckas också med våra nationella miljömål. Därför är det inte så oerhört konstigt att vi resonerar om tillgängligheten och kvaliteten i till exempel kollektivtrafiken.
Herr talman! Under förra mandatperioden var det väldigt vanligt att företrädare för Socialdemokraterna häcklades i Stockholm. Vi var hårt angripna av Folkpartiet och Moderaterna för att vi inledde ett försök som handlade om trängselskatter i Stockholm. En del av dessa trängselskatter användes för att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm, med bättre tillgänglighet och bättre kvalitet i kollektivtrafiken som resultat.
Detta var något som uppskattades så pass mycket att stockholmarna i en folkomröstning röstade för att behålla och permanenta dessa. Ett viktigt skäl för att en majoritet av stockholmarna röstade för detta var att det på valsedeln stod att en del av dessa resurser skulle användas till att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm.
Det som är glädjande i sammanhanget är att den borgerliga majoriteten, som före valet med näbbar och klor motarbetade och häcklade sina politiska motståndare för att de var för trängselskatter, kovände. Och den borgerliga regeringen ställde sig bakom att fortsätta ha trängselskatter i Stockholm, men med en stor avgörande skillnad: De resurser som tas in via denna skatt ska inte användas till förbättring av kollektivtrafiken. De ska uteslutande gå till att bygga vägar, säger man. Till exempel ska Förbifart Stockholm byggas via dessa resurser. Ja, det tar ju bara till år 2062 att finansiera det.
Precis som Malin Löfsjögård säger är tillgänglighet, punktlighet och kvalitet, i alla fall inom de prisramar som vi pratar om nu, mer avgörande än själva priset. Om det är så, varför har den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten svikit det löfte som gavs till stockholmarna att det som trängselskatten tar in ska gå till kollektivtrafiken? Varför är det så att det efter valet tvärtom har dragits in turer som tidigare fanns i försöket och att man har höjt priset? På vilket sätt har detta förbättrat stockholmarnas vilja att åka kollektivt?
Vi ser en ökning av antalet kollektivtrafikresenärer. Men det tror jag snarare beror på människors vilja att ta ansvar för miljön och för framtiden än att borgarna har höjt priset. Det tror jag inte har verkat för att fler vill åka kollektivt, utan det är snarare ett ansvar som människor känner att de vill ta.
Jag tror tvärtom att om vi satsade i alla fall en del av de resurser som tas in via trängselskatten, såsom löftet var, och dessutom såg till att hålla rimliga priser, skulle ännu fler människor se kollektivtrafiken som ett bra alternativ till bilen. I dag är det inte riktigt så, och det är ett svek som den borgerliga regeringen har ägnat sig åt.
Min fråga till Åsa Torstensson blir därför: På vilket sätt rättfärdigar ni detta när en folkomröstning faktiskt ställde sig bakom ett ja, inte minst därför att en del av resurserna skulle användas till kollektivtrafiken i Stockholm?
Anf. 50 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill först tacka Börje Vestlund för att han har ställt denna interpellation så att vi åter ges möjlighet att diskutera trafiken i Stockholmsregionen. Det var en häftig övergång från placeringen av postlådorna i glesbygden till tätortens kollektivtrafik, men så ska det ju vara i riksdagen. Vi ska behandla olika frågor som rör hela landet.
Så sent som i förrgår hade vi en annan intressant debatt som handlade om betalning av trängselskatter. Det var inte så många deltagare, och de 20 minuter som jag hade tänkt att jag skulle tala inskränkte sig till kanske 2 vid detta tillfälle. Likväl har vi haft otroligt många debatter, Börje Vestlund och jag och numera också Sten Nordin, i denna fråga. Vi gläds alltid åt att få ett deltagande från Strömstad i de här debatterna, numera också genom Åsa Torstensson.
Var glad, Börje Vestlund, över att vi år 2007 hade fler kollektivtrafikresenärer än något annat år i Stockholms läns historia! Detta är ju det allra viktigaste i sammanhanget. Det var fler som steg på något kollektivtrafikmedel än något annat år tidigare - detta trots trängselskatten, eller tack vare trängselskatten som ni säkert skulle säga.
Kollektivtrafiken i Stockholm är ändå ganska hyfsat utbyggd. Kanske beror det på att det inte i första hand är en riksdagsfråga, även om vi ofta debatterar den här, utan en lokal fråga, så att vi själva i den här regionen får bestämma hur den ska vara utformad och hur mycket man ska satsa av skattepengar. Vi i den här regionen är glada över att vi genom att kunna hålla nere priserna på kollektivtrafiken så mycket inbjuder många andra i vårt fina land att komma till vår fina huvudstad och region och utnyttja vår kollektivtrafik. Jag tycker att det är jättebra, herr talman, att så många har möjlighet att göra detta. Men det är ju ett beslut som fattas av Stockholms läns landsting och kommunerna i länet gemensamt, inte av Sveriges riksdag.
Det finns många skäl att använda kollektivtrafik. Det viktigaste är klimatskälet. Därför måste vi fortsätta att bygga ut kollektivtrafiken. Jag har ofta sagt till Börje Vestlund att vi gemensamt ansvarar för att det inte har blivit den utbyggnad som det borde ha blivit. Därför tycker jag att det är väldigt konstigt att höra Ibrahim Baylan, som ju har bott i Botkyrka, komma och fråga varför man har dragit in den ena eller andra linjen. Men det gäller inte det, utan det gäller så enormt eftersatta investeringar.
Herr talman! Jag vill nu gå över till den allra viktigaste frågan, som jag ser den, i den kommande infrastrukturpropositionen, nämligen hur statsmakten framöver kommer att se på utbyggnaden av tunnelbanan.
För närvarande pågår det utbyggnad av tunnelbanor i 39 europeiska städer. Den närmaste är i Köpenhamn. Men i Stockholm pågår det faktiskt inte någon utbyggnad av tunnelbanan. Det är lång tid sedan vi invigde nya linjer. Det är ett decennium sedan. Sedan dess har Stockholm vuxit väldigt mycket. Och är det någonstans som det är trängsel så är det inte i de bilar där det bara sitter en person, utan det är på tunnelbanan i vår region. Där är det jätteträngsel. Vi behöver en kraftig utbyggnad av tunnelbanan.
Jag vill mot bakgrund av Börje Vestlunds interpellation fråga infrastrukturministern: Hur ska vi stimulera till utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm så att den kan svälja många, många fler människor än de som nu stiger på den varje dag?
Anf. 51 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Utifrån Börje Vestlunds ambition om en annan debatt hamnar vi uppenbarligen i en felaktig debatt. Det kan jag tyvärr inte ta ansvar för eftersom frågeställningen var inriktad på kollektivtrafik och därmed hamnade hos mig. Men vi får göra det bästa av den debatt som vi nu trots allt har.
Vad gäller diskussionen om kollektivtrafiken i Stockholm är jag i grunden tveksam till att gå in i det som hör hemma i Stockholm och Stockholmsregionen. Det jag nu säger riktar jag inte direkt till Börje Vestlund, men jag är betänksam över att vi i kammaren så ofta går in i och tar diskussioner som hör hemma på regional eller kommunal nivå. Det är en allmän sjuka. Jag har själv försökt styra bort diskussionerna och inte gå in i dem och då blivit anklagad för att inte ta debatten. Men debatter ska ske där mandatet ligger.
Inte desto mindre ska jag säga att Stockholms politiker generellt sett satsar en betydligt större del av den samlade skattepåsen på kollektivtrafik än vad man gör i andra delar av landet. Det finns en kultur i Stockholm där men sedan lång tid tillbaka lägger en stor del av skattemedlen på just kollektivtrafik. Det har resulterat i att SL:s utbudskilometer motsvarar 124 kilometer per invånare, vilket - om man ska fortsätta sifferexercisen - är 65 procent högre än riksgenomsnittet. Det visar väl ändå lite grann hur Stockholm har hanterat kollektivtrafiken.
Vad gäller den nationella rollen ser jag vikten av att man samverkar. Kollektivtrafik i och kring Stockholm har också betydelse för annan trafik på spår. Därför är Kraftsamling Stockholm mycket viktigt och det som nu sker mellan SL, SJ, Banverket och kommunerna just för att få ut mer kollektivtrafik på redan investerade resurser. Det är avgörande för att hitta smidighet för de resenärer som i dag väljer att resa kollektivt och för de resenärer som vi ska locka in i kollektivtrafiken. Det är också viktigt för de övriga debatter vi har om miljöaspekten på Arlanda, Bromma flygplats och så vidare. Att hitta bra kollektivtrafik är ett samlat ansvar för alla transportslag. Det vill jag lyfta upp i många sammanhang.
Klimatberedningen har inte heller fastnat i priset på kollektivtrafiktjänster. Man har avstått från att gå in i och kommentera just det. Men man menar att priset på bensin och diesel är en viktig parameter och att det måste höjas för att nå klimatmålet. Det skapar givetvis ett ytterligare tryck på att skapa bättre möjligheter att gå från det ena transportslaget till det andra, vilket också är viktigt. När vi pratar om infrastruktur pratar vi också om vikten av att kollektivtrafik på väg fungerar, men det ska också vara smidigt mellan väg, järnväg och tunnelbana.
Anf. 52 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag kan hålla med om att den typ av debatt som förs på infrastrukturområdet ibland kan bli väldigt lokal. Det vet vi som har debatterat detta under ett antal år i riksdagen. Jag delar statsrådets uppfattning att det inte är bra om man börjar gå in på de lokala frågorna som avgörs av fullmäktige. Jag avsåg inte att köra över Stockholms läns landsting med min fråga, utan jag tyckte att det var viktigt att klargöra vilka signalerna från samhället ska vara.
Det som statsrådet säger stämmer faktiskt inte. Klimatberedningen har diskuterat lägre priser i kollektivtrafiken och kommit fram till att det är viktigt för att minska klimatpåfrestningarna.
Då måste man fråga sig: När ska detta arbete påbörjas? Ska man se att man höjer kollektivtrafikpriserna? Det har varit grunden för min fråga. Jag kan hålla med om att jag kunde ha formulerat frågorna lite smartare än jag gjorde. Men jag får väl i så fall återkomma med något annat för att kunna debattera detta med miljöministern.
En jämförelse mellan Nybro och Stockholm är ganska klumpig. Det går inte att i samma andetag jämföra dessa. Det stämmer att man ökar från tre till fyra passagerare, eller vad Malin Löfsjögård sade. Så är det naturligtvis. Men det ser inte alls ut på det sättet i Stockholm.
Man säger att kollektivtrafikresandet i Stockholm har ökat. Ja, men det intressanta är att allting har ökat. Fler har flyttat till Stockholms län, och fler använder bil. Andelen som använder kollektivtrafik ökar följaktligen också väsentligt när fler flyttar hit. Jag har tyvärr inte siffrorna med mig, men antalet människor i Stockholms län har ökat ganska ordentligt de senaste åren.
Forskningen visar ganska tydligt att priset är avgörande för om man använder kollektivtrafiken. Men naturligtvis spelar inte bara priset på kollektivtrafiken in utan även möjligheten att åka från dörr till dörr på ett bra sätt. Man ska till exempel, som statsrådet beskriver, kunna byta från bil till kollektivtrafik eller mellan olika former av kollektivtrafik utan att det är för krångligt att åka från punkt A till punkt B. Det är givetvis viktigt i detta sammanhang.
För att vi ska hitta en form för att öka kollektivtrafikresandet kan vi inte bara säga att kundnöjdheten har blivit större och fler reser. Fortfarande är det så att biltrafiken ökar. Trots att man har infört trängselskatt har den inte fått den effekt som den hade när försöket genomfördes. Jag tror att jag vet orsaken till detta. Man gjorde flera saker under försöket. Man införde enhetstaxa, man hade infartsparkeringar, och man ökade turtätheten. Det följde inte med denna gång, och det är orsaken till att det inte har fått samma effekt. Men det får man utvärdera senare.
Anf. 53 Malin Löfsjögård (M)
Herr talman! Vi är alla överens om att klimatet är en viktig fråga och att en av lösningarna inom just transportsektorn är att öka kollektivtrafikåkandet. När det gäller kollektivtrafik och kostnader krävs det satsningar inom fler områden för att öka andelen resenärer. Satsningar kostar. Om taxan på kollektivtrafiken hålls oförändrad eller sänks måste kostnaderna tas ut på annat sätt, det vill säga via skattsedeln. Jag tycker att uttrycket "det finns inga gratis luncher" passar in här. Det finns ingen gratis kollektivtrafik, utan allt kostar. Frågan är hur det ska fördelas över medborgarna via skatten och taxeuttaget.
Låt oss titta på Stockholms län. Där betalar i dag resenärer och skattebetalare ungefär hälften var av SL. Priset på ett månadskort i Stockholms län är i dag, efter höjningen, 690 kronor för fullt betalande. Trots höjningen den 1 mars har SL i särklass det lägsta priset på månadskort. Lägger vi till hela det utbud som finns i Stockholm ligger priset lågt i förhållande till andra städer i Sverige. Vi kan jämföra med till exempel socialdemokratiskt styrda Göteborg där priset på ett länskort ligger över 1 300 kronor, och utbudet är mindre än hälften av vad SL erbjuder.
När det gäller exemplet med Nybro kan jag väl tydliggöra att det från min sida främst var för att visa att Socialdemokraterna, i alla fall i Nybro, tycker att gratis kollektivtrafik är viktigare än att det finns någon kollektivtrafik att åka med över huvud taget.
Anf. 54 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag måste säga, med all respekt, att det är lite patetiskt med de försök som den borgerliga majoriteten gör att leka opposition. Ni vann ju valet. Det är ett faktum. Ni regerar Sverige. Ni regerar Stockholms län. Det är också ett faktum att det är en riksdagsfråga hur resurserna från trängselskatterna används. Om det ska finans trängselskatt eller inte är också en riksdagsfråga. Det är också ett faktum. Därför är det naturligtvis vitalt att vi diskuterar detta i den här kammaren. Det är också ett faktum att stockholmarna röstade för trängselskatten. Det stod också på valsedeln att en del av pengarna skulle användas till kollektivtrafiken. Det är ett faktum att den borgerliga regeringen har svikit detta löfte och inte använder resurserna till kollektivtrafiken i Stockholm utan vill göra något annat med dem.
Min fråga var: Hur motiverar men detta svek? Vad som har hänt är att i takt med att regionen växer, och det kommer den att fortsätta göra, uppstår ju ännu större efterfrågan, ännu större behov av en god kollektivtrafik. I detta läge har man alltså minskat resurserna, och man höjer dessutom priset för kollektivtrafiken.
Jag tror, herr talman, att vi alla måste vara medvetna om att ska vi kunna nå våra nationella mål om lägre utsläpp är det avgörande hur vi lyckas i våra storstäder. Det är inte i Västerbottens inland eller i Nybro som den här problematiken är som störst utan det är i våra storstäder. Därför blir den här bristen på intresse, den brist på satsningar på kollektivtrafik som den borgerliga regeringen visar, akut, inte minst för att man också har svikit ett tydligt löfte som var en av huvudorsakerna, tror jag, till att så många Stockholmare ändå röstade för att ha trängselskatterna, nämligen att man skulle satsa på kollektivtrafiken. Det har inte skett, och då är min fråga till infrastrukturministern återigen: Hur motiverar man detta svek?
Anf. 55 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Trafikutskottets tidigare ordförande, Christina Axelsson, brukar väldigt klokt säga att det ska vara lätt att åka rätt. Det tycker jag var en väldigt klok ståndpunkt, för det stimulerar till att man ska åka mycket kollektivtrafik. Det var bakgrunden till min fråga, nämligen: Hur kommer regeringen att i den kommande infrastrukturpropositionen bereda frågan om statsbidrag till eventuell ytterligare tunnelbaneutbyggnad? Jag tror att det är en av de centrala frågorna för att lätta på trycket på många andra sätt.
Det är lätt att det blir lite gräl här, och jag får väl då också gräla lite på trafikutskottets nuvarande ordförande. När man ser på det som kallas folkomröstning var det ju lite olika folkomröstningar 2006. Var det några som inte blev svikna så var det väl just de som röstade i Stockholms stad. De som röstade utanför Stockholms stad, som till exempel jag - Botkyrka var en kommun som inte fick rösta alls - blev däremot svikna, kan man säga.
Att gräva ned sig i detta med vem som blev sviken tror jag inte är något framtidsperspektiv på det hela. Jag tror till exempel att man möjligen ska fundera på Umeå, om man ska införa trängselskatter där också. Det skulle vara intressant att göra det. Det kanske inte bara behövs i Stockholm. Men jag tror för min del att det allra viktigaste faktiskt är att vi ser till att det, som Christina Axelsson brukar säga, blir lättare att åka rätt. Då måste det bli fler spårbundna möjligheter för de väldigt många människor som vill röra sig inom detta län.
Anf. 56 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det är naturligtvis så, för att svara Börje Vestlund, att Klimatberedningens arbete påverkar inriktningen på de prioriteringar som ska göras i den långsiktiga planen för infrastrukturdelen. Men det finns också delar som inte är direkt involverade i den planen, som handlar om skattebefriade kollektivtrafikresor eller ett annat system för reseavdrag. Det är ju det arbetet som nu remisshanteras och som naturligtvis också i sig påverkar framtida vilja eller möjlighet att lyfta upp kollektivtrafikresandet också på andra sätt.
För att gå tillbaka till Stockholm tror jag att det är viktigt - jag riktar mig både till Börje Vestlund och till de andra debattörerna - att se det arbete som nu pågår i Stockholm med Kraftsamling Stockholm med fokus på och förståelse för att Stockholm i sig, Stockholms kommuns invånare, Stockholmsregionen, och en större region, Mälardalen, är starkt beroende av varandra för att minska problemet med förseningar och stopp och förhindra den frustration som i dag finns. Därför är det ett uppdrag som är prioriterat och som också ger resultat, där staten via Banverket i dag sätter fokus på underhåll och upprustning av banan, motsvarande 2 miljarder kronor på tre år. Det är i allra högsta grad en viktig del för att skapa ett flöde i kollektivtrafiken.
Partiledarna var oerhört tydliga med att säga att intäkterna från trängselskatterna skulle läggas på just väginfrastruktur. Men regeringen har ju valt att direkt lägga nya resurser till Banverket för att de ska gå in med underhåll och förbättring av den spårbundna trafiken. Jag tror att det är viktigt att se att kollektivtrafiken i Stockholm också är beroende av bra vägar, men det kanske inte Socialdemokraterna håller med om.
För att gå tillbaka till kollektivtrafiken som sådan så har ju kollektivtrafiken mycket kvar att göra för att både vara intressant och skapa en miljö som lockar den mest inbitne mannen som vägrar att lämna sin bilratt. Då är det mycket kvar att göra. Därför är det naturligtvis viktigt med det arbete som Banverket och Vägverket utför med branschen, alltså att lägga ett handlingsprogram framåt. Det är också viktigt med ett antal punkter som man undan för undan avverkar just för att skapa en modern kollektivtrafik. Men där är ju kommande utredning också viktig. Det är en viktig del i detta; att skapa en kollektivtrafiklagstiftning som är modern för 2000-talet. Den nuvarande är alltså 30 år gammal. Det är nog på sin plats att se över lagstiftningen så att den är modern, möter den möjlige resenären och lockar vederbörande att ta kollektivtrafik i stället för den egna bilen. Här finns det mycket kvar. Vi ser över denna lagstiftning, och vi ser också över persontrafiken på spår för att öppna den för konkurrens.
Anf. 57 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Får jag börja med att säga att jag inte har ställt mina frågor med anledning av Stockholmsregionen. Jag vill betona det. Frågorna är inte ställda så. Jag skriver "inte minst" i Stockholmsregionen i en av mina frågor. Den andra handlade om miljöministerns uppfattning om vad just Klimatberedningen hade kommit fram till. Jag vill betona det. Sedan har jag bara fått svar på detta med Stockholmsregionen. Det tycker jag vittnar om hur regeringen hanterar det här snarare än om hur vi hanterar det. Till slut nämner Åsa Torstensson att vi behöver en ny kollektivtrafiklagstiftning.
Jag tror att alla vi som sitter i den här salen är överens om det. Det var det jag ställde frågor om. Det är det vi borde ha ägnat debatten åt i stället för att gräla om de närmaste tio årens investeringsplaner.
Hur ökar vi kollektivtrafikresandet? Den frågan fick jag inget svar på. Där är Åsa Torstensson mig svaret skyldig.
På vilket sätt stimulerar man kollektivtrafikresandet? Det fick jag tyvärr inte heller svar på.
Åsa Torstensson säger att Socialdemokraterna inte inser att bra vägar är viktiga för kollektivtrafiken. Det måste Åsa Torstensson ha drömt att vi har sagt. Det har vi aldrig påstått. Jag har ganska lång erfarenhet av bland annat kollektivtrafikfrågor inom socialdemokratin, och jag har aldrig hört att någon har uttryckt det.
När man pratar om investeringar finns oftast fokus på spårsidan eftersom det är fler än kollektivtrafiken som använder vägarna. Av någon anledning har man inte varit riktigt tydlig med att de behövs för kollektivtrafiken. Det är inte någon speciellt socialdemokratisk uppfattning.
Slutligen vill jag också säga att Moderaternas kollektivtrafikpolitik är ganska nyvunnen. Det var inte alls så många år sedan de sade att kollektivtrafiken inte alls behövs.
Anf. 58 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det är inte jag som har grälat, Börje Vestlund. Trafikutskottets ordförande tog upp frågan om trängselavgift och sveket mot stockholmarna. Det var i så fall grälet i den här debatten.
Det är svårt att prata för döva öron som inte vill höra svaret.
Nu står folk på perrongen och är frustrerade över att man inte kommer i tid för att hämta barnen till exempel. Då är det naturligtvis oerhört viktigt med Kraftsamling Stockholm, att vi ser resultat och att kollektivtrafiken håller tiden bättre. Det har stor betydelse att åtgärderna får effekt här och nu.
På grund av att det inte har satsats på underhåll lägger Banverket 2 miljarder på Stockholm och Stockholmsregionen för att den spårbundna trafiken ska komma i tid. Att säga det är inte att gräla. Det är att tala om att underhåll av spåren inte har prioriterats.
Det skapar förseningar. Signalerna fungerar inte. Det måste moderniseras. Det är det snabbaste sättet att få en bättre kollektivtrafik så att folk inte tröttas och därför väljer bilen.
När jag säger att kollektivtrafiken är i fokus för både lagstiftningen och för Ban- och Vägverket som tillsammans ska arbeta fram ett handlingsprogram har vi i allra högsta grad fokus på de nya resenärerna. Det krävs, som jag sade, oerhört mycket för att få den mest inbitne manliga bilföraren att lämna ratten och ta bussen eller tåget.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.