Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Klimatinformation

Interpellation 2008/09:372 av Bolund, Per (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-27
Anmäld
2009-02-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2009-03-17
Sista svarsdatum
2009-03-20
Besvarad
2009-03-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 februari

Interpellation

2008/09:372 Klimatinformation

av Per Bolund (mp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Inom såväl Kyotoprotokollet som FN:s klimatkonvention och EU:s klimatpolitik poängteras särskilt den stora betydelsen av klimatinformation. Enligt Kyotoprotokollet ska alla parter på det nationella planet främja allmänhetens medvetenhet om, och tillgång till, information om klimatförändringen.

I sitt betänkande i mars 2008 konstaterade Klimatberedningen att ”efterfrågan på klimatinformation, både från allmänheten, företag, organisationer och media, har ökat under senare år och blivit mycket stor. Flera genomförda informationssatsningar har syftat till att tillgodose denna ökade efterfrågan.”

Beredningens skriver också att ”informationskampanjer är viktiga som kunskapshöjande instrument, särskilt för att människor lättare ska se kopplingen mellan miljöpåverkan och sina egna val”.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket drar i underlaget inför Kontrollstation 2008 slutsatserna att:

-      klimatinformation även i fortsättningen bör vara en del av den svenska klimatstrategin, som komplement till andra styrmedel;

-      det är av stor betydelse att myndigheter, i nära samarbete med varandra, genomför långsiktiga och faktabaserade informationssatsningar;

-      myndigheterna aktivt bör informera om nya forskningsresultat och sprida kunskap om hur olika aktörer kan reducera sina utsläpp av växthusgaser;

-      det är viktigt att erfarenheter från genomförandet av Sveriges klimatstrategi sprids internationellt.

Under åren 2006–2008 avsatte den förra regeringen 15 miljoner kronor om året för Naturvårdsverkets klimatinformation inom ramen för Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp. Sedan den borgerliga regeringen lagt ned Klimp är det oklart hur den fortsatta finansieringen av Naturvårdsverkets klimatinformation ska genomföras.

I ett svar på en skriftlig fråga från mig skrev miljöministern den 19 september 2007 att ”regeringen anser att information om klimatfrågan är mycket viktig och att behovet av information kommer att öka i framtiden”. Och statsminister Fredrik Reinfeldt sade i Europaparlamentet den 19 februari 2008 att han ”skulle vilja sluta en pakt med medborgarna om att främja miljövänliga alternativ”.

Båda dessa ståndpunkter förutsätter att Naturvårdsverket och andra myndigheter får i uppdrag att genomföra långsiktiga informationsinsatser.

Mot bakgrund av vad som anförts vill jag fråga miljöministern:

Avser miljöministern att verka för att under 2009 och efterföljande år förlänga och utöka den förra regeringens satsning på klimatinformation?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:372, Klimatinformation

Interpellationsdebatt 2008/09:372

Webb-tv: Klimatinformation

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Andreas Carlgren (C)
Anf. 77 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Per Bolund har frågat mig om jag avser att verka för att under 2009 och efterföljande år förlänga och utöka den förra regeringens satsning på klimatinformation. Klimatfrågan kräver människors delaktighet och engagemang. Medvetenheten om klimatproblemet, dess orsak och konsekvenser, har fått ett starkt fäste i vårt samhälle. Olika myndigheters informationssatsningar, och även mediernas bevakning av klimatfrågan, har utan tvivel bidragit till ökad förståelse för de samhällsomställningar som på sikt blir nödvändiga för en hållbar utveckling och även visat på möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser. Information kring klimatfrågan är viktig och ska ses som ett komplement till mer generellt verkande ekonomiska styrmedel. Men det är också viktigt att arbetet hela tiden utvecklas och anpassas så att det ger bäst nytta. Regeringen har uppmärksammat och tagit fasta på att det finns behov av mer riktad information också till lokala aktörer och att detta i stor utsträckning kan förväntas leda till faktiska förändringar av bland annat beteende. Vid sidan av de informationsinsatser som redan pågår på flera myndigheter föreslås i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik ytterligare informations- och kunskapshöjande åtgärder riktade till såväl allmänheten som strategiskt viktiga grupper i samhället. Jag kan nämna några av dessa åtgärder. Inom ramen för det femåriga energieffektiviseringsprogrammet är en huvudsaklig åtgärd informationsinsatser och rådgivning. En informations- och rådgivningsportal för att främja ett ökat genomförande av åtgärderna i energideklarationer för byggnader är en konkret insats. En framgångsrik politik för klimat- och energifrågor kännetecknas av att miljontals beslutsfattare dagligen, integrerat med andra beslut, beaktar energieffektivisering. Energieffektiviseringsprogrammet är brett upplagt och syftar till att nå så många individer som möjligt och påverka deras handlande i många olika situationer. Utöver dagens politik avses programmet tillföras totalt 1 ½ miljard kronor under fem år. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2010 med förslag till en närmare fördelning av medlen mellan olika åtgärder. Regeringen har föreslagit att informationsinsatserna till skogsägare och andra verksamma i skogsbruket ökar. Markägarnas kunskaper om hur klimatförändringarna kan komma att påverka skogsbruket och möjliga anpassningsåtgärder är av stor vikt i klimatarbetet. Regeringen har därför föreslagit att Skogsstyrelsen ges ökat anslag med totalt 4 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. Regeringen har föreslagit riktade informationsinsatser till konsumenter och andra aktörer inom livsmedelsindustrin för att höja kunskapen om livsmedelskedjans klimatpåverkan. Regeringen vill att Livsmedelsverkets samordnande och pådrivande roll i detta avseende stärks och att totalt 9 miljoner kronor anslås verket under tre år. Nära relaterad är frågan om klimatmärkning, i synnerhet av livsmedel, som röner ett stort intresse bland konsumenter och övriga aktörer på marknaden. Regeringen har arrangerat två seminarier kring frågan om klimatmärkning av livsmedel, det första i oktober 2007 och ett uppföljande seminarium i december 2008. På dessa seminarier deltog representanter från konsument-, producent- och märkningsorganisationer, handeln, forskare och myndigheter. Regeringen ser positivt på en klimatmärkning och följer det arbete som för närvarande pågår på området. Satsningen på kommunal energi- och klimatrådgivning föreslås fortsätta och från 2009 även omfatta transporter av personer och gods. Den kommunala energi- och klimatrådgivningens uppgift är att ge opartiska råd i energifrågor och riktar sig till hushåll, företag och lokala organisationer. Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Jag hoppas att vi är överens om att målet med klimatinformation är att ge samhällets aktörer möjlighet att göra informativa och aktiva val. Jag anser att regeringens arbete med att utveckla och anpassa klimatinformationsarbetet innebär att detta mål kan nås.
Per Bolund (Mp)
Anf. 78 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Jag noterar att vi är väldigt överens på många områden. Jag delar verkligen regeringens ambitioner när det gäller att informera inom olika sektorer av samhället. Jag tror att det är ett bra sätt att arbeta på. Men jag tror inte att det är ett tillräckligt sätt att informera på. Jag tror att man måste kombinera specifik och sektorsinriktad information med bredare och mer generell information. Det är just den informationen jag efterfrågar i min interpellation och som jag inte riktigt tycker att jag får svar om i miljöministerns interpellationssvar. Vi vet att behovet av klimatinformation är mycket stort. Vi vet också att det i de internationella konventioner som Sverige har skrivit på ingår som en ganska tung del att länderna har ansvar för att informera om klimatfrågan, både om hur klimatförändringen går till rent vetenskapligt och om människors egen påverkan och vilka möjligheter man har att inte påverka klimatet i så stor utsträckning. Vi har också interna arbeten och processer inom Sverige, till exempel Klimatberedningen, som också har kommit fram i total politisk enighet. Alla partier står bakom den. Man skriver där att efterfrågan på klimatinformation har ökat under senare år och blivit mycket stor och att flera genomförda informationssatsningar har syftat till att tillgodose denna ökade efterfrågan. Det är ett exempel på hur Klimatberedningen tycker att man ska jobba med informationssatsningar som riktar sig brett för att informera allmänheten om hur klimatförändringarna går till och vad man kan göra. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Det borde vara ett naturligt nav för ren klimatinformation. Under de senaste sex eller sju åren har Naturvårdsverket byggt upp väldigt stor kompetens för att informera om klimatfrågan. Det är väldigt viktigt att man använder sig av den kompetens som finns, att den inte tillåts degradera och försvinna. Ett exempel på den information man har är en klimatwebbplats som man uppdaterar. Man har tre olika nyhetsbrev: ett dagligt senaste nytt, som har ungefär 10 000 prenumeranter, veckans lokala klimatnyheter, som informerar mer om vad man kan göra på lokal nivå i praktiken och har ungefär 4 000 prenumeranter, samt Global news on climate action , som knyter an till den internationella debatten om klimatförhandlingarna. Sammantaget ger det här mycket värdefull information som bidrar väldigt aktivt till att vi har en fungerande samhällsdebatt och en informerad allmänhet som kan orientera sig i klimatfrågan, som är ganska komplicerad vetenskapligt, ideologiskt och i teorin. I klimatpropositionen noteras det att Naturvårdsverket arrangerar olika seminarier om klimatfrågan. Klimatforum, som årligen samlar över 1 000 deltagare, är ett exempel. Både miljöministern och jag själv är frekventa gäster där. Det är mot bakgrund av den viktiga roll bred klimatinformation har som Miljöpartiet fick den förra regeringen att under 2006-2008 avsätta 15 miljoner kronor om året för Naturvårdsverkets klimatinformation. Det gjorde man inom ramen för Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp. När den borgerliga regeringen ganska snabbt beslutade att lägga ned Klimp försvann denna möjlighet. Det är det som skapar oro. Hur ska man i framtiden kunna se till att den goda klimatinformationen kommer fram, att den inte försvinner? Vi har fått reda på att myndighetens klimatinformation under innevarande år klarar sig bara genom att man ändrar inom ramen för det administrativa anslaget för Klimp, som fortfarande finns kvar. Men vad händer under nästa år och åren efter det? Det är det som både jag och kanske framför allt Naturvårdsverket behöver information om.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 79 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Först och främst håller jag med om att vi är överens på många punkter. Vi är också överens om hur viktigt det är att allmänheten får information, att detta leder till kunskap och att den kunskapen i sin tur leder till engagemang. Jag delar definitivt också uppfattningen att Naturvårdsverkets information har spelat en mycket stor roll. I grunden tycker jag också att det var mycket gott att Miljöpartiet bidrog till att Naturvårdsverket fick pengar som en del av Klimpanslaget för att informera. Men glädjande är också att vi i dag har en helt annan situation, där allmänheten är oerhört mycket mer medveten om klimatfrågan än den var 2006 eller för den delen 2005. Vi är i den meningen i en annan värld. Det är i grunden något oerhört gott. Människor är verkligen engagerade. Människor vill göra bra saker. Därför har vi bestämt oss för att huvudinriktningen är att ta nästa steg, det vill säga att genom stödjande insatser låta människor få mycket mer utlopp för sitt engagemang och sin vilja att göra saker. Det handlar bland annat om tydligare information om vad bilar har för bränsleförbrukning, så att människor kan göra tydligare val vid sina bilinköp, och om att medverka till sparsammare körning, till exempel genom att kunskaper om sparsam körning införs som ett krav i EU:s körkortsdirektiv, som vi har föreslagit. Med det ger vi också utbildning och prov grundläggs. Vägverket får uppdrag i den vägen. Vi satsar på mer märkning. Jag nämnde i mitt svar hur vi arbetat med livsmedelssektorn, men vi arbetar också med andra delar, till exempel bilbranschens information. Det sker nu ett stort arbete för att skapa en portal för information kring energideklarationerna. Det blir också ett sätt för människor att aktivt kunna göra insatser när det gäller energisparande. Inom ramen för det effektiviseringsprogram som regeringen har föreslagit och förbereder i samband med energipropositionen sker också ett mycket omfattande arbete lokalt och regionalt för information, rådgivning, stöd vid teknikupphandling, marknadsintroduktion, nätverksaktiviteter och införande av stödsystem och energikartläggningscheckar för företag, innebärande att man konkret ska kunna ta reda på vad man behöver göra i sitt eget företag. Vi är helt enkelt i en ny fas. Vi är i ett nytt skede, där det framför allt handlar om vad människor kan göra och om att stödja den informationen. Därmed tror jag också att man kan säga att Naturvårdsverket har lagt en väldigt god grund för det när man har skapat denna kunskap. Men det ger också Naturvårdsverket möjlighet att gå vidare i sitt arbete. Därför har vi i samband med klimat- och energipropositionen inte gett ett specifikt uppdrag till Naturvårdsverket att ge information. Vi för dialoger med verket om hur man bäst ska kunna utveckla uppdraget vidare.
Per Bolund (Mp)
Anf. 80 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag håller med miljöministern om att allmänheten är mer medveten i dag. Det är väldigt positivt. Delvis kanske man kan tacka Naturvårdsverket för det, men många andra faktorer spelar också in så klart. Man brukar säga om demokratin att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med den demokrati vi har. Demokratin måste vinnas varje dag i konkret handling. Jag tror att det är samma sak med klimatfrågan. Det går inte att luta sig tillbaka och säga att nu är allmänheten informerad så nu kan vi ta nästa steg och glömma det gamla. Jag tror att vi hela tiden måste följa upp med ny information. Klimatforskningen står ju inte stilla. Den utvecklas ständigt. Det kommer hela tiden ny information utifrån. Den informationen måste förmedlas till beslutsfattare, till medierna och till allmänheten. Vi vet att det finns många klimatskeptiker som försöker förvirra debatten vilket gör människor tveksamma när det gäller om klimatförändringarna är verklighet eller om de bara är teori. Jag tycker att det behövs en myndighet som kan redovisa vad forskningen står för och som kan ge opartisk information som människor känner att de kan lita på till skillnad från alla de debattörer som framför sina åsikter med emfas men där man ibland kan ifrågasätta om de verkligen har vetenskaplig grund för det de säger. Där skulle en myndighet som Naturvårdsverket kunna fylla en väldigt viktig uppgift. Naturvårdsverket har gjort opinionsmätningar. De har visat att viljan att göra förändringar och ställa om sin vardag och sitt handlingsmönster är väldigt stor, precis som miljöministern var inne på. Man efterfrågar konkret information. Man behöver hjälp med att fatta de riktiga besluten och vilken inriktning man ska välja. Jag tycker att Naturvårdsverket har en viktig uppgift att fylla för att se till att den informationen kommer ut. Det kommer väldigt mycket ny internationell information. Det kommer nya fakta om klimatförändringarna. Det kommer nya prognoser om att klimatsituationen tyvärr oftast ser ännu värre ut än vad vi trodde för bara några månader sedan. Det kan vara svårt för enskilda människor eller små aktörer att ta till sig den informationen. Man behöver hjälp med att filtrera och skanna av de internationella medierna och försöka ta ut den information som är relevant och förmedla den på ett lättförståeligt sätt. Det är precis det som bland annat det internationella nyhetsbrevet från Naturvårdsverket gör på ett väldigt bra sätt. Det är något som jag tror att vi inte kommer att ha mindre behov av i framtiden, snarare mer. Klimatfrågan är ju levande materia som hela tiden förändrar sitt innehåll. Det som är i centrum för klimatdebatten vid ett visst tillfälle kan i nästa steg vara något helt annat. Naturvårdsverket har nyligen kommit med en rapport där man pratar om konsumtionens betydelse för klimatpåverkan. Det är ett nytt sätt att se på individens klimatpåverkan och beräkna utsläppen. I rapporten redovisade man att svenskarnas utsläpp i det närmaste fördubblades om man räknade in konsumtionen och den klimatpåverkan som man har i andra länder. Den informationen ger ett nytt sätt att se på klimatfrågan. Den måste ju spridas. Det räcker inte att den stannar på Naturvårdsverket. Den måste ut till allmänheten. Vad innebär det för mina personliga utsläpp? Vilken konsumtion är klimatsmart och vilken är inte det? Hur ska jag använda informationen för att göra mina val? Där tror jag att Naturvårdsverket skulle kunna fylla en viktig funktion, men då måste man få anslag för att kunna fortsätta med sin klimatinformation. Vi har ju haft de anslagen under ett antal år. Det har gjort att man har kunnat bygga upp den här verksamheten. Det vore synd att nu dra bort anslagen och riva ned den kunskap man har fått.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 81 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag håller med om att det fortfarande finns klimatskeptiker som har dålig grund för sina slutsatser. Det finns en tveksamhet hos en del näringslivsföreträdare, framför allt kanske den äldre generationen som på många sätt är på väg ut ur beslutsfattandet i näringslivet. Frågan är hur man bäst bemöter det. Regeringen tog initiativ till att etablera det vetenskapliga rådet som samlade några av Sveriges bästa vetenskapliga expertis på klimatområdet. Det gav verkligen en gedigen kunskapssammanställning som nu kan användas i en rad olika sammanhang. Vi nämner i klimatpropositionen att det mycket väl kan finnas skäl att ge det vetenskapliga rådet nya uppgifter, nämligen att ge information och skapa bättre och bredare kunskap. Jag tror att den typen av verksamhet i grunden ger bättre förutsättningar än om man ensidigt lägger det hela på en statlig myndighet. Jag håller helt med om att människor efterfrågar vad de själva konkret kan göra. Det är just därför vi har lagt om den delen av informationen. Nu vänder man sig direkt till de olika sakmyndigheterna som Livsmedelsverket i livsmedelsfrågor, Vägverket i frågor som rör bilkörning och kommunen när det gäller information om klimat- och energiåtgärder. Bara för att ha nämnt det vill jag säga att när det gäller Klimp är det flera partier som har stött det initiativet från början. Det fanns en bred uppslutning också här i riksdagen för att genomföra Klimatinvesteringsprogrammet. Nu har det genomförts. Vi fullföljde det hela vägen. Det är inte något vi har lagt ned. Det är bara något som vi inte har förlängt eftersom vi såg att det i stället skulle gå över i åtgärder som inte bara stöder befintlig teknik som redan är lönsam. Pengarna används nu till att stödja introduktionen av ny teknik och främja kommersialisering av teknik som till exempel biogas eller solenergi som ännu inte är lönsam ute på marknaden. Naturvårdsverket kan verkligen behöva göra en hel del framöver. Jag bedömer att det kommer att vara ett förändrat behov jämfört med hittills. Jag tror inte att det kommer att behövas några 15 miljoner kronor om året för det. Det beror på att Naturvårdsverket har medverkat till en seger. Det som är bra är att när man har vunnit en seger finns det skäl att gå vidare i nya former. Vi för den dialogen med Naturvårdsverket. Nya segrar kommer att behövas, men jag tror också att de kommer att vinnas i nya former.
Per Bolund (Mp)
Anf. 82 Per Bolund (Mp)
Herr talman! När miljöministern säger att Naturvårdsverket har medverkat till en seger ser jag framför mig bilden av George Bush som står på hangarfartyget med banderollen: Mission accomplished. Det visade sig sedan att han tyvärr inte hade rätt. Han fick äta upp de orden. Jag tror - även om jag hoppas att det inte blir så - att det finns en risk att miljöministern också får äta upp orden om att segern är vunnen. Jag tror att det är lite för tidigt att ropa hej. Jag tror att vi kommer att behöva ha mycket bred information om klimatfrågan även fortsättningsvis, självklart kopplad till riktad sektorsspecifik information. För att alla de människor - det kan vara kommunala energirådgivare och sektorsmyndigheter - som ska vara ute och ge den här riktade informationen ska klara sin uppgift behöver man ha generell kunskap. Man behöver ha en kontinuerlig uppdatering av klimatfrågan för att kunna ge relevant information. Det är där som Naturvårdsverkets roll är central. Vi är uppenbarligen överens om att det är små anslag det handlar om. Det är ingenting som välter statsbudgeten eller drar på oss en statsskuld. Det handlar om en ganska liten mängd pengar som jag tycker kan göra stor nytta. Jag skulle önska att regeringen kunde gräva lite i fickorna i till exempel tilläggsbudgeten och se till att man får fram de här pengarna just för att inte ta ut segern i förskott och säga att Naturvårdsverkets roll är uppfylld när det gäller information. Man bör se till att man kan fortsätta med den verksamhet man har, som är bra, och se till att den får en förlängning och helst blir permanentad under ganska lång tid framöver så att man känner trygghet och kan öka kvaliteten ännu mer i den information som man tar fram och sprider. Om man ser det på det sättet och ger de här ganska små resurserna har Naturvårdsverket möjlighet att fortsätta att vara ett nav både när det gäller att ta fram klimatinformation och sprida den till allmänheten.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 83 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag konstaterar att Per Bolund och jag är häpnadsväckande överens om många delar i detta. Det är gott så. Vi ser båda vikten av information som ger kunskap som är djupare och bredare. Det kan i sin tur ge förutsättningar för både engagemang och vilja att göra saker. Det viktiga är att informationen finns så att man kan göra konkreta saker på egen hand i olika sammanhang. Det gäller fastighetsägare, bilägare, villaägare och vad det nu kan vara. Jag håller verkligen med om att segern - med stort S - inte är vunnen. Jag tror inte att det finns någon risk att Per Bolund missförstod mig. Däremot är en seger vunnen. Det är gott så. Naturvårdsverket har en roll i fortsättningen också, men jag tror inte att Naturvårdsverket har den enda rollen. Jag skiljer mig åt i bedömningen att Naturvårdsverket verkligen skulle behöva så mycket pengar för det som Per Bolund antydde. Jag är också övertygad om att vi i den dialog vi har med Naturvårdsverket kommer att kunna skapa goda och klara förutsättningar för verket. Jag vet att vi alla ibland kan hamna i rollen att vi blir något av myndigheternas språkrör här i riksdagen. Men det är väl en roll vi gemensamt får se till att undvika. Varje myndighet med självaktning kommer alltid att vilja ha mer pengar. Varje minister med någorlunda självaktning kommer också att se till att granska dem väldigt noga och se till att hålla ordning på pengarna. Det är det vi gör.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.