Klimathandlingsplanen
Interpellation 2022/23:112 av Anna-Caren Sätherberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-13
- Överlämnad
- 2022-12-14
- Anmäld
- 2022-12-15
- Svarsdatum
- 2023-01-26
- Sista svarsdatum
- 2023-01-26
- Besvarad
- 2023-01-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Regeringens och Sverigedemokraternas avisering om att minska reduktionsplikten till EU:s absoluta miniminivå och neddragningar i övrigt av budgeten för klimat och miljö innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka.
Trots att den nuvarande regeringskonstellationen vilar på Sverigedemokraterna – det enda partiet i riksdagen som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen – har regeringspartierna uppgett att de står fast vid att klimatmålen ska nås.
Miljö- och klimatministern har vidare sagt att hon avser att återkomma till riksdagen med ett besked om hur de ska nå klimatmålen. Det ska presenteras i regeringens kommande klimathandlingsplan nästa år. Ministern har dessutom varit mycket tydligt i medierna om att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Till Svenska Dagbladet har hon exempelvis låtit meddela följande:
– Nej. Det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Men vi ska naturligtvis få igenom den i riksdagen och behöver därför dialog med många parter. Där är vi inte nu.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson har å andra sidan låtit meddela samma nyhetstidning att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.
Sveriges ansvar, ambition och anseende i klimatfrågorna står på spel när två ministrar ger så vitt skilda besked om hur man ska uppnå klimatmålen.
Jag vill därmed ställa följande tre frågor till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
- Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?
- Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?
- Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:112
Webb-tv: Klimathandlingsplanen
Dokument från debatten
- Torsdag den 26 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:52
- Protokoll 2022/23:52 Torsdagen den 26 januariProtokoll 2022/23:52 Svar på interpellation 2022/23:112 om klimathandlingsplanen
Protokoll från debatten
Anf. 26 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.
Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.
Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.
Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.
Anf. 27 Anna-Caren Sätherberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.
Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.
Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.
Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.
Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.
Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet.
Herr talman! Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.
Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.
Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.
Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan.
Anf. 28 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats.
Herr talman! Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.
Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.
Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.
Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet.
Herr talman! Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.
Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Anf. 29 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det.
Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.
Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.
Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.
Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.
Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!
Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.
Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?
Anf. 30 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.
I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken.
Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan.
Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.
Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde.
Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar.
Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.
Anf. 31 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.
Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.
Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?
Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på.
Anf. 32 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.
Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.
Svar på interpellationer
Vi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.
Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.