Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

klassificering av ämnen som kan användas som narkotika

Interpellation 2004/05:33 av Ekström, Anne-Marie (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2004-09-28
Svar fördröjt anmält
2004-09-30
Sista svarsdatum
2004-10-11
Besvarad
2004-10-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 september

Interpellation 2004/05:33

 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Morgan Johansson om klassificering av ämnen som kan användas som narkotika

Alla medel som står till buds måste användas för att minska droganvändning. Polis och tull måste få resurser för att förhindra att narkotika kommer in i landet och sprids.

Tyvärr är det dock så att många droger produceras inom landet, legalt eller illegalt. Ständigt uppstår nya ämnen som kan användas som berusningsmedel och samhället hänger inte med att klassa dessa ämnen som narkotika. I många fall har drogen ett normalt användningsområde som gör det omöjligt att över huvud taget klassa ämnet som narkotika med dagens lagstiftning.

Ett sådant ämne är till exempel butandiol som används inom industrin som ett mer miljövänligt alternativ vid plasttillverkning. Butandiol är likvärdig med den narkotikaklassade drogen GHB som kan köpas och innehas av vemsomhelst. När en narkotikahärva nystades upp i Borås under våren 2004 beslagtogs 40 liter butandiol.

Trots alla försök att komma undan att lämna tillbaka dessa 40 liter, vilket motsvarar ungefär 4 000 doser ute på marknaden, måste nu polisen enligt nuvarande lagstiftning lämna tillbaka butandiolen till innehavaren. Risken för att den som tar drogen får i sig en överdos är stor och dödsfall har redan inträffat. Under sommaren 2004 har också en ung kvinna avlidit till följd av att hon använt butandiol.

Dagens narkotikalagstiftning eller lagstiftningen om vissa hälsofarliga varor är inte lämpad för en klassificering av till exempel butandiol. Lagstiftningen förutsätter att de ämnen som kan komma i fråga för klassificering saknar mera allmänna användningsområden.

Som svar på min fråga 2003/04:1398 svarade folkhälsoministern att det för närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att ta fram ett lagförslag som möjliggör en klassificering av ämnen med sådana mera allmänna användningsområden och att en klassificering medför bland annat att det blir brottsligt att inneha substansen utan särskilt tillstånd samt att den kan förverkas efter ett beslag och därför inte behöver återlämnas till ägaren.

Folkhälsoministern hänvisar också till att en klassificering betraktas som ett så kallat tekniskt handelshinder och det är också viktigt att hänsyn tas till EG-rättens krav. Detta borde vara ett problem som också finns inom andra EU-länder.

Regeringen har vetat om problemet med denna typ av drog länge men det går väldigt långsamt att hitta en lösning.

Vilka åtgärder ämnar folkhälsoministern vidtaga för att skynda på utredningen som pågår på Regeringskansliet?

Vilka åtgärder ämnar folkhälsoministern vidtaga för att samordna problemet med andra EU-länder?

Debatt

(12 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:33, klassificering av ämnen som kan användas som narkotika

Interpellationsdebatt 2004/05:33

Webb-tv: klassificering av ämnen som kan användas som narkotika

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 74 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta dels för att skynda på utredningen som pågår i Regeringskansliet, dels för att samordna problemet med andra länder. Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att samhällets reaktion på nya droger ska bli snabbare och effektivare. Låt mig börja med att förklara min djupa oro över missbrukssituationen beträffande bland annat GBL och butandiol och min otillfredsställelse över att dessa ämnen efter det att beslag gjorts måste lämnas tillbaka. Situationen är inte godtagbar och åtgärder måste därför vidtas. De händelser som Anne-Marie Ekström och Ulf Sjösten tar upp i sina interpellationer har medfört att arbetet intensifierats. Jag vill dock framhålla att Sverige har ett internationellt sett mycket väl fungerande system som möjliggör att preparat snabbt kan klassificeras som narkotika. I vissa fall är dock inte systemet med narkotikaklassificering möjligt att använda eller så anses det inte tillräckligt skyndsamt. Därför har lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor skapats. Lagen har ett något vidare tillämpningsområde än lagen (1992:860) om kontroll av narkotika. Utredningar om substansers farlighet kan enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ofta utföras snabbare än utredningar om narkotikaklassificering. Inom EU har det byggts upp ett väl fungerande system där medlemsländerna rapporterar förekomsten av nya ämnen som inte tidigare är narkotikaklassade till EU:s narkotikacenter ECNN och Europol. Vid behov företas sedan en gemensam analys som därefter kan resultera i en rekommendation att alla medlemsländer bör kontrollera det aktuella ämnet. På så sätt kan vi utnyttja EU:s samlade kompetens för att få till stånd en grundlig analys av nya ämnen som dyker upp på missbruksmarknaden. Jag vill framhålla att klassificering av ämnen är en fråga för de enskilda medlemsländerna - med iakttagande av de gemensamma regler till skydd för de fria rörelserna som kan vara aktuella. En för hela EU gemensam klassificering skulle också ta betydligt längre tid att genomföra än det tar för de enskilda länderna. Det är därför viktigt att denna behörighet även framgent är nationell. Beträffande GBL har endast ett fåtal andra medlemsländer uppmärksammat att det förekommer i missbrukssammanhang. Beträffande butandiol har endast Sverige gjort det. En betydande svårighet är att båda ämnena har så stora och viktiga användningsområden som miljövänliga alternativ till andra kemikalier inom industrin och att en narkotikaklassificering av dem i dag skulle medföra att de förbjuds för industriell användning. Lagstiftningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är inte heller anpassad för klassificering av varor som används i så stor utsträckning. Inom Regeringskansliet pågår därför för närvarande ett intensivt arbete med att lösa de juridiska problem som detta medför. Ett förslag till reglering kommer att presenteras under hösten.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 75 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är glädjande att regeringen nu förutspår ett förslag till lagändring under hösten av hur de ämnen som används i berusningssyfte men som också har en allmän användning ska hanteras. Men jag tror det först när jag ser det färdiga förslaget. Det finns många frågor kvar att besvara, folkhälsoministern. Hur ska det gå med de 40 liter butandiol som polisen i Borås har i besittning men som de måste lämna till den langare som de tog det ifrån i samband med att de sprängde en narkotikaliga i våras. Butandiol är ett ämne som vid förtäring i kroppen omvandlas till GHB, ett ämne som är narkotikaklassat. Ska fler ungdomar dö av dödsdrogen som polisen måste lämna tillbaka? En ung flicka dog i somras. Varför har det tagit så lång tid att få fram ett förslag? Efter vad jag förstått började frågan diskuteras redan år 2000, för snart fem år sedan! När under hösten kommer förslaget? Hur lång tid kommer det sedan att ta innan lagen har antagits i riksdagen? Fru talman! Jag tror att Morgan Johansson verkligen menar allvar när han uttrycker sin djupa oro över situationen. Jag kan också förstå att det är förenat med komplikationer att ta fram ett lagförslag som gör det möjligt att stoppa användningen av ett ämne som används som berusningsmedel men som det är tillåtet att använda som rengöringsmedel. Det är den problematiken som gjort att man har inte har kunnat klassificera ämnet butandiol som narkotika direkt. Men diskussionen har pågått länge, och man borde ha kunnat presentera ett förslag till lösning långt tidigare. Det är märkligt att en händelse som den i Borås måste inträffa och ungdomar hinna dö innan regeringen tar frågan på riktigt allvar. Enligt folkhälsoministerns svar är det dessa händelser som har föranlett att arbetet intensifierats på Regeringskansliet med att få fram en lagstiftning. Fru talman! De 40 liter butandiol som polisen beslagtog finns fortfarande kvar hos polisen, men inte länge till. De måste lämna tillbaka det till den langare som de tog det ifrån. Vilken seger för langaren när han får tillbaka dessa 40 liter. 40 liter motsvarar 4 000 doser som kan säljas till ungdomar. Hur ska ungdomar uppfatta en sådan signal? Eftersom innehav inte är straffbart och polisen måste lämna tillbaka ämnet kan det väl inte vara så farligt! Men det är precis vad det är. En ung flicka dog i somras efter att ha fått i sig butandiol. Att ändra lagstiftningen är viktigt, men det löser inte polisens problem i dag. Fru talman! Hur ska dessa 40 liter butandiol hanteras? Hur tror Morgan Johansson att polisen känner det? De lägger ned mycket arbete på att bekämpa narkotika och lyckades spränga en liga och ta droger i beslag, men sedan måste de lämna tillbaka dem. Hur kan det ha gått så långt utan att någon ändring har skett i lagstiftningen? Vad skulle folkhälsoministern göra om han var i polisens ställe och stod där med 40 liter som han vet kan orsaka fler unga människors död? Både en polis och en minister bör följa lagen, och lagen säger att langaren ska ha tillbaka drogen för det är ingen drog i lagens mening. Hur ska det akuta problemet lösas? Skulle ministern bli lagbrytare?
Ulf Sjösten (M)
Anf. 76 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Jag vill också tacka folkhälsoministern för svaret. På något sätt andas det både pessimism och optimism. Och som vanligt konstaterar ministern att utredning pågår. Det är bra att denna fråga äntligen prioriteras högre än tidigare. Uppenbarligen har arbetet på departementet pågått en tid och måste väl snart vara i hamn, eftersom ett förslag till reglering enligt ministern kommer att presenteras under hösten. Där är vi nu - "under hösten". Som tidigare sagts här av Anne-Marie Ekström rapporterade nyligen Borås Tidning om att Boråspolisen kunde bli tvungen att återlämna ett större beslag av en drog som inte är narkotikaklassad. Många har uttryckt upprördhet och frustration inför det orimliga att återlämna ett ämne som sålts och använts som narkotika i berusningssyfte. Det är upprörande och stötande, men problematiken är inte ny. Det har funnits möjligheter att vidta åtgärder tidigare. Polis och åklagare har, som också sagts tidigare, gjort allt för att slippa lämna tillbaka dessa omvittnade 40 liter av dödsdrogen butandiol. En minut efter det att man förtärt det omvandlas det via kroppens ämnesomsättning till GHB. En tillåtande attityd till droger har smugit sig in hos alltför många ungdomar. Vi som upplevde 70-talet känner igen det här delvis. Det var inte samma drogliberalism då, men det var ändå en form av drogliberalism som vi såg i slutet av 60-talet och början av 70-talet i Sverige. Det svenska samhället står fortfarande starkt och samlat i sin kamp mot droger, trots att det tyvärr är många drogliberala krafter som verkar ute i Europa. Trots det är det många unga i dag som ser de nya så kallade designade drogerna - ecstasy, party poppers och för den delen givetvis medel med ett helt annat användningsområde i grunden som GHB, GBL och BD - bara som ett medel när man ska festa och ha kul. Man måste givetvis arbeta mycket aktivt med orsakerna till att ungdomarna över huvud taget använder droger, men det är också oerhört viktigt att samhället och lagstiftande organ agerar snabbt och tydligt när nya droger dyker upp på arenan. Det ska inte ta flera år att narkotikaklassa en dödlig drog som exempelvis GHB. Det gjorde det i det här fallet. Fru talman! De nya drogerna, av vilka många produceras inom EU:s gränser, flödar i allt större utsträckning in över vår gräns i takt med att uppfinningsrikedomen utvecklas. Samhället behöver ett bättre regelverk där snabbhet prioriteras för att kunna möta denna anstormning. Vissa av de nya drogerna är varianter av redan narkotikaklassade droger där någon del av den kemiska processen har förändrats för att undgå kriminalisering, medan andra som BD, som tidigare nämnts, i grunden har ett helt annat användningsområde såsom starka rengöringsmedel. Problematiken med nya droger har flera sidor som kräver olika angreppssätt. Den är i allra högsta grad internationell. Som Morgan Johansson var inne på behövs ett samarbete inom EU värt namnet för att man ska komma till rätta med den här problematiken. Tyvärr går detta arbete ganska sakta i dag. Fru talman! Eftersom utredningen snart är klar vore det intressant för kammaren och för rättsvårdande myndigheter inte minst att få en indikation om vilken väg regeringen kommer att välja för att hantera denna fråga. Det skulle också vara intressant att för en gångs skull få lämna synpunkter här i kammaren i en viktig fråga. Kan folkhälsoministern i någon mån lätta på förlåten och tala om var ni kommer att hamna när det gäller resultatet av den här utredningen?
Birgitta Sellén (C)
Anf. 77 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! En sådan här kapsyl av GBL, Morgan Johansson, ger ett rus som motsvarar att du dricker två starköl. Ruset sitter i ungefär i en timme. Två kapsyler brukar leda till sömn inom 20-30 minuter, och tre-fyra kapsyler orsakar koma i tre-fem timmar. En "lagom" dos ger ett alkoholliknande rus som först är uppiggande och därefter nedstämmande, och man blir slö och slapp. Drogen ger inget bakrus, och man mår därför bra dagen efter. När man blir slö och slapp och kanske börjar må illa, kan det leda till att man vill kräkas. Vad kan då hända när man kräks om man är slö och slapp? Jo, man kan sätta spyorna i halsen. Det innebär att om polisen hittar en avliden person som de tror har druckit för mycket alkohol och dött av att han eller hon har spytt i själva verket kan ha dött på grund av att han eller hon har druckit GBL, som i kroppen har omvandlats till den narkotikaklassade drogen GHB. Det kan vara orsaken till att personen har spytt och därmed orsakat döden genom kvävning. Jag engagerade mig i den här frågan innan GHB var klassat som narkotika. Jag var med och överlämnade 49 000 namnunderskrifter från Sundsvallsområdet till dåvarande socialminister Lars Engqvist. Vid en debatt som jag hade med honom sade han att det bland annat var på grund av mitt engagemang i den här frågan som GHB klassades som narkotika. Men som bekant upphörde inte problemet, för när nöden inte har någon lag är uppfinningsrikedomen stor. Narkotikaberoende personer upptäckte att rengöringsmedlet GBL gick att dricka som det var, och det miljövänliga rengöringsmedlet omvandlades till en drog. Du tog in ett lovligt material, ut kissade du drogen. Vad gör man då? Jo, jag anser att ett preparats verkan ska kunna leda till att det narkotikaklassas. Det står i lagen att det är fullt möjligt att narkotikaklassa preparat utifrån vad som är känt om dess preparats verkan. Det sade Engqvist till mig redan den 16 januari 2001 när jag debatterade med honom. Ända sedan 1999 har polisen och de sociala myndigheterna skyldighet att rapportera till Folkhälsoinstitutet när de träffar på nya medel som används för narkotikamissbruk. Därför anser jag att man inte kan vänta så länge med att klassificera nya droger som narkotiska preparat. Om man inte vill ta bort GBL från marknaden på grund av att det är ett effektivt och miljövänligt rengöringsmedel som i första hand används i industrin, bör man kunna tillsätta ett kräkmedel för att det ska kunna bli odrickbart. Det smakar ju inte gott som det är nu heller, men det smakar inte tillräckligt illa för att det ska undvikas. Läkemedelsverket och berörda branschorgan har sagt att de är positiva till en denaturering av GBL men att de behöver undersöka effekterna på GBL. Statsrådet Morgan Johansson säger här att EU har ett väl fungerande system och att dess samlade kompetens kan utnyttjas för att finna lösningar på frågan. Jag oroas då av att det finns alltför många drogliberala i flera EU-länder. Särskilt oroande är det att endast ett fåtal medlemsländer har uppmärksammat att GBL förekommer i missbrukssammanhang. Det tolkar jag just som att om man är drogliberal blundar man ibland för verkligheten.
Morgan Johansson (S)
Anf. 78 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det sista kan jag mycket väl instämma i. Vi ser ju när vi diskuterar narkotikapolitik i EU-sammanhang att vi hela tiden hamnar i konflikten och spänningen mellan å ena sidan en restriktiv narkotikapolitik, som ju Sverige kanske är den främsta exponenten för, och å andra sidan en mer tillåtande attityd, som länder som Holland intar. Ändå är jag inte säker på att det är det som ställer till bekymren i den här frågan, därför att här är det så, vilket jag säger i mitt svar, att vi själva äger lagstiftningen om narkotikaklassificering eller klassificering av hälsofarliga varor. Vad vi måste göra är att vi måste hålla oss inom reglerna för den inre marknaden. Men det är egentligen inte heller något bekymmer i det här avseendet, utan bekymret är att vi har preparat som har ett väldigt stort legalt användningsområde och som faktiskt, när det används på rätt sätt, är ett miljövänligt alternativ vid till exempel klottersanering och också inom plastindustrin. Det är därför som våra bekymmer uppkommer. Å ena sidan är det en vara som kan användas för att berusa sig och å andra sidan en vara som har ett stort legalt användningsområde. Vi har inte haft någon bra lagstiftning för att fånga in den gruppen. Vi har haft narkotikaklassificeringen och klassificeringen av hälsofarliga varor. Ingen av dem är tillämplig på det här området. Det är därför som vi vill skapa en sådan reglering där syftet naturligtvis är, för att svara på Ulf Sjöstens fråga, att man aldrig ska få inneha butandiol och GBL om man säljer det vidare till ungdomar. Man ska aldrig ens behöva hamna i den situation som man haft i Borås, där man nu har lämnat tillbaka preparaten till dem som har langat dem vidare. Det är mycket olyckligt att det är på det sättet. Lagstiftningen kan inte bli retroaktiv, utan den måste gälla från det datum som riksdagen fattar beslut om den. Men händelserna i Borås har gjort att jag har sett att här måste vi gå fram med största skyndsamhet. Både butandiol och GBL kan på sikt bli väldigt besvärliga problem. Även om användningen hittills inte har spritts över landet, är det förmodligen inte det sista vi sett av det. Samtidigt får man väl säga att den debatt som har varit i medierna kring detta nog har varit väldigt lyckosam på det sättet att det nu väl egentligen inte är någon ungdom som kan dra slutsatsen att butandiol eller GBL är ofarligt. Jag tror att debatten i sig har inneburit att medvetenheten om detta har växt väldigt. Jag tror alltså att den diskussion som har varit i sig har varit positiv. Det är klart att man kan säga att den här lagstiftningen borde vi haft på plats för länge sedan. Vi borde kanske haft den på plats för fyra år sedan. Ja, vi kanske också borde haft den på plats för tio år sedan med den regering som satt då. Vi kanske borde haft den på plats för länge, länge sedan, därför att vi borde ha identifierat behovet av en sådan här lagstiftning för länge sedan. Då kan man säga att det är bedrövligt att vi inte har den på plats nu. Men nu lägger vi fram ett lagförslag om detta och kommer också att se till att riksdagen får det för behandling så snabbt som det bara är möjligt.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 79 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Som jag sagt tidigare är det bra att det kommer ett förslag, även om det, precis som Morgan Johansson säger, borde ha kommit långt tidigare. Jag har inte fått svar på när. Han säger så snabbt som möjligt, men så snabbt som möjligt beror på vilket perspektiv man har. Det kan vara om en månad eller om två månader. Sedan vet vi inte hur lång tid det kommer att ta att bereda det innan vi verkligen har ett lagförslag. Det är samtidigt glädjande att Morgan Johansson säger att det inte är några problem med EG-rätten och EU:s regler. Det är ju skönt. Då är ett problem borta. Då kunde man ha jobbat ännu lite snabbare, tycker jag. Precis som Ulf Sjösten sade tidigare har droganvändningen gått åt fel håll i Sverige, och andelen ungdomar som någon gång handlat narkotika har trefaldigats under 1990-talet. Det kommer ständigt till nya droger, droger som är livsfarliga. Missbruk måste bekämpas på många plan samtidigt. Det är ju inte så att bara för att vi tar bort möjligheten att använda butandiol försvinner alla möjligheter att använda droger. Men även de som hamnat i missbruk måste få hjälp. Unga måste få mer kunskap och självkänsla så att de inte behöver ta hjälp av droger för att hävda sig själva. Så det finns många andra faktorer som man också måste jobba med. Det är bra att det nu kommer en lagstiftning. Förhoppningsvis hinner inte langaren sälja alltför mycket butandiol ytterligare och utsätta många ungdomar för det. Jag tror inte riktigt på det som Morgan Johansson säger, att alla ungdomar har blivit medvetna om hur farligt det är. Vad ska man göra med de 40 literna? Jag har inte fått något svar på det än av Morgan Johansson. Vad ska polisen göra? Ska de lämna tillbaka det till langaren? Skulle Morgan Johansson ha gjort det? Man vet att den här langaren kommer att gå ut och sälja det i 4 000 doser. Det är bra att det kommer en lag, men man måste se till att man löser det problem som har uppstått nu för att stötta polisen på något sätt.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 80 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Vi återkommer, alla vi tre som är involverade i debatten, till det faktum att det har tagit väldigt lång tid. Jag själv har varit engagerad i den här frågan i väldigt många år - flera decennier faktiskt. Jag har drivit den politiskt kanske de senaste fem åren. Den problematik som vi ser i dag, Morgan Johansson, är ju på intet sätt ny. Den är gammal och känd. Problemställningarna är gamla och kända. Men det har inte hänt någonting under alla dessa år. GHB, GBL och butandiol har haft en stark koncentration i Västra Götaland. I en större utredning som bland annat rörde Borås för något år sedan omfattade misstankarna 51 personer som var födda mellan 1980 och 1985. De var alltså tonåringar. Ministern säger i svaret på min interpellation att analys och klassificering av nya ämnen är en fråga för de enskilda medlemsländerna. Men samtidigt konstaterar han att Sverige är relativt ensamt om att uppmärksamma GBL och butandiol i missbrukssammanhang. Jag förstår inte tankarna kring detta resonemang, men man kan konstatera att följderna av missbruk av de nämnda drogerna kan bli fruktansvärda. De kan till och med orsaka dödsfall. Det har de också gjort, det vet vi. Sätt upp drogen på akutlistan, sade Kaj Knutsson, som är överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han hänvisade till att man i en del länder kan sätta upp droger, i vart fall inom det användningsområde som vi pratar om, som inte är narkotikaklassade på så kallade akutlistor. Det skulle göra preparatet temporärt jämställt med redan olagliga droger. Polisen skulle kunna beslagta preparatet direkt när det används i missbrukssyfte. Det är ändå en idé, Morgan Johansson. Låter den intressant? Anser ministern att detta kan vara en väg att gå i väntan på permanent lagstiftning? Det kanske finns med i utredningens resultat?
Birgitta Sellén (C)
Anf. 81 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Medvetenheten bland ungdomarna, statsrådet Johansson, är att de får ett billigt rus. Sedan vet vi att det är väldigt svårt att dosera de här olika preparaten. Det är oerhört svårt att i förväg veta vad som händer när man har tagit en eller två kapsyler. Det är flera som har dött under årens lopp. Det är alltså inte bara den här 16-åriga flickan i somras. Därför är det tråkigt att uppvaknandet har kommit så sent. I annat fall hade hon kanske levat, och kanske också några andra. GBL försvaras hela tiden med att det är ett miljövänligt rengöringsmedel. I den här frågan känns det som om människors hälsa ställs mot miljön. Rätt eller fel? Det är det svårt att säga något om. Båda är ju väldigt viktiga. Jag är övertygad om att det går att ta fram ett annat rengöringsmedel som också är miljövänligt. Men fram till dess vill jag se att något görs åt GBL så att det inte går att dricka. Medlet används som rengöringsmedel i olika lokaler, bland annat i klottersanering, som statsrådet sade. Det finns faktiskt exempel på att ungdomar som har klottrat, skrivit tags och så vidare, själva har fått sanera väggarna där de har skrivit sina tags . De har fått göra det med GBL. Jag tror att jag inte ens behöver tala om vad som har hänt i vissa situationer. Ungdomarna vet vad som händer om de dricker av rengöringsmedlet. Det har hänt i detta vårt land. Danmark lär enligt vad jag har hört sägas redan ha klassat det som narkotika. Jag hoppas verkligen att arbetet nu intensifieras. Jag säger som Anne-Marie Ekström: Jag tror inte på det förrän jag ser det. Och eftersom det är de enskilda medlemsländerna som kan miljöklassa så hänvisa inte till EU! Deras precursorlista eller vad det nu heter är väldigt lång.
Morgan Johansson (S)
Anf. 82 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Skälet till att vi hänvisar till EU i svaret är ju att vi får en fråga i interpellationen som berör just förhållandet till EU. Jag vill understryka att det faktiskt är vi själva som äger lagstiftningen. Jag vill också att det ska vara så. Jag vill inte ha någon EU-klassificering av narkotika, för jag tror att det skulle innebära att det tar mycket längre tid att få sådana här substanser klassificerade. Nu har vi en ordning där vi i de flesta fall kan gå ganska snabbt fram. Jag håller inte med om att det tar lång tid generellt sett att få substanser narkotikaklassade, men ibland är det så att man stöter på nya ämnen som också har ett stort legalt användningsområde. Det är då vårt bekymmer uppstår. Jag tror att det var Birgitta Sellén som nämnde GHB. Problemet upphörde inte i och med att man hade narkotikaklassat det. Nej, det är ju alldeles korrekt. Det är till och med så att detta problem inte kommer att upphöra i den meningen att vi alltid kommer att stöta på nya ämnen som kommer till för att uppfinningsrikedomen bland narkotikalangarna är så stor som den är. Det innebär att det alltid kommer att uppkomma situationer där vi stöter på nya ämnen. När vi gör det och inte har det klassificerat, och kanske inte ens har en lag på plats, kommer vi att få fall där vi inte kan döma och rannsaka dem som har begått de här brotten, för det har inte varit klassificerat på det sättet när brottet begicks. Det är det som är det grundläggande bekymret. Så kommer det alltid att vara. Vad jag kan göra från regeringens sida är att försöka se till att täppa igen det hål i lagstiftningen som nu finns. Vi har ämnen som varken kan narkotikaklassas eller klassas som hälsofarliga varor eftersom de har för stort användningsområde. Men då får vi ha en annan reglering av ämnen av typen GBL och butandiol där syftet helt enkelt är att man inte ska få lov att inneha och sälja sådana här substanser som en missbruksvara, i missbrukssyfte. Då måste rättsväsendet kunna gripa in. Sedan tar Anne-Marie Ekström upp den generella frågan om huruvida droganvändningen går upp eller ned bland ungdomar. Det är riktigt, vill jag säga, att om man ser det på 15 års sikt har andelen ungdomar som provar narkotika ökat från ungefär 3 % när man frågar 15-åringar till i slutet av 90-talet lite drygt 9-10 %. Men, och det tycker jag ändå att man ska bära med sig i diskussionen, de senaste tre åren ser vi en minskning när man frågat ungdomar om de har provat narkotika. Den senaste siffran ligger på 7 %. Om det håller i sig har vi gjort något väldigt viktigt i vårt land. Då har vi nämligen lyckats bryta en trend när det gäller ungdomars droganvändning trots att tillgängligheten av narkotika av allt att döma har ökat till följd av större inströmning av narkotika utifrån. Det innebär i så fall att vi skulle ha höjt trösklarna för ungdomar när det gäller deras syn på narkotika. Det skulle vara en fantastisk sak, faktiskt rent remarkabelt, om vi har lyckats nå dithän. Då kanske våra förebyggande insatser, som vi nu har använt så mycket resurser till, äntligen visar sig bära frukt. Summa summarum i den här frågan: Problematiken är identifierad, och vi tar fram en lagstiftning så fort det bara går. Jag har sagt före hösten. Det är oktober nu, sedan är det november och sedan är det december. Vi kommer att ha ett förslag, ett underlag för en lagstiftning, framme dessförinnan. Därefter blir det högsta fart till riksdagen så att ni kan besluta om en sådan lagstiftning.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 83 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Jag ska inte tjata om tiden. Nu är någonting på gång, och det är jätteviktigt. Men det jag tänker fortsätta tjata om är vad vi ska göra med de här 40 literna i Borås. Jag vill gärna ha ett svar av Morgan Johansson på vad jag ska kunna säga till narkotikapolisen i Borås när jag ringer till honom i morgon och talar om vad vi har diskuterat i dag. Vad tycker Morgan Johansson att han ska göra? Kommer Morgan Johansson på något vis att se till att hjälpa till så att han ska slippa att lämna tillbaka den här dödsdrogen, butandiolen? Jag tackar för debatten. Jag tycker att det har varit viktigt att vi har haft den här debatten. Jag litar på att det kommer ett lagförslag senare i höst, annars...
Ulf Sjösten (M)
Anf. 84 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! När det gäller dessa 40 liter butandiol vill polisen givetvis hälla den i golvbrunnen. Men det gör man inte. Och det är just det som konstituerar ett rättssamhälle, och det lever vi i. Det är bra. Problemet med nya droger, ofta med helt andra användningsområden i grunden, är inte nya, som jag har sagt så många gånger. Det som har slagit mig - jag måste säga det - under de år som jag har engagerat mig alldeles speciellt i detta har varit bristen på initiativ, i varje fall synbarligen, som regeringen har visat. Vi har tidigare talat om situationen i Borås, och hur det ser ut där behöver jag inte gå in på igen. Men Morgan Johansson säger att det alltid tillkommer nya ämnen. Den problematiken finns kvar. Det är ju grunden i detta problem att samhället måste ha instrument för att hantera denna situation, känd och upprepad år efter år. Detta är inget nytt. Vi hade detta problem till och med på 70-talet att det kom nya droger. Nu tar man den här frågan på betydligt större allvar och verkar också förbereda konkreta förslag. Det har vi hört här i kväll. Jag tycker att det är bra. Jag tycker att vi har haft en bra debatt här i kväll. Det känns bra, och jag tackar ministern för den här debatten. Omsätt nu alla dessa goda tankar i praktisk handling också.
Morgan Johansson (S)
Anf. 85 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tycker också att diskussionen har varit bra. Man kan naturligtvis alltid träta om varför ingenting har skett tidigare, redan på 70-, 80- eller 90-talet. Självklart är det så. Men vi har nu högsta fart för att ta fram en lagstiftning som täpper till det hål som ni har pekat på. Vad ska vi göra åt dessa 40 liter? Precis som Ulf Sjösten noterade har vi inte retroaktiv lagstiftning. Det måste vi förhålla oss till som regering. Men det måste naturligtvis också Anne-Marie Ekström som riksdagsledamot förhålla sig till som i slutändan är den som stiftar lag och vakar över lagarna. Ingen av oss kan därför uppmana någon att begå lagbrott. Det vore fel. Däremot kan vi lova att se till att detta inte ska behöva hända igen. Och det är precis därför som vi behöver en ny lag på detta område. Jag vill också återigen tacka för debatten. Den har varit nyttig.

Intressenter

Frågeställare

Anne-Marie Ekström
Anne-Marie EkströmFP

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.