Kilometerskattens effekter
Interpellation 2016/17:76 av Anders Åkesson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-21
- Överlämnad
- 2016-10-25
- Anmäld
- 2016-10-26
- Svarsdatum
- 2016-11-10
- Besvarad
- 2016-11-10
- Sista svarsdatum
- 2016-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I regeringens budgetproposition framgår i klartext att regeringen avser att införa både kilometerskatt och flygskatt. Detta skulle vara förödande för den svenska industrin, alla ambitioner att utveckla hela landet, den svenska åkeribranschen och konkurrenskraften för svensk industri. Centerpartiet har ingen avsikt att medverka till att avstånd beskattas och att landsbygdens förutsättningar för företagande, jobb och till och med att bo kvar minskar i takt med att kostnaderna ökar.
Stefan Löfven negligerade ovanstående farhågor och påstod i valdebatten 2014 att införandet av en kilometerskatt inte skulle vara någon ”rocket science”. Regeringen tillsatte i maj 2015 en utredning om detta som skulle redovisa sitt uppdrag den 9 december 2016. Med statsministerns ingångsvärde i bakhuvudet var det därför med stor förvåning vi nyligen mottog informationen om att utredningen nu blir hela två månader försenad. Uppenbarligen behövdes mer raketforskning för att införa en skatt på avstånd än Löfven förutsett.
Är det i så fall likadant med påståendet Stefan Löfven levererade i tidningen Land den 9 september ”att en sådan skatt inte ska få skada näringslivet”? Stora Enso har tidigare räknat ut att kilometerskatten skulle motsvara en kostnadsökning på över 2 miljarder kronor för skogsnäringen. Det är en kostnad som motsvarar 25 000 jobb och 20 miljarder i missade investeringar för industrin. Norrmejerier och LRF har förklarat att en kilometerskatt enligt den modell som regeringens utredare avslöjats jobba med skulle innebära kostnader på 100 000 kronor för en mjölkgård i Norrland. Likadant ser det ut på en lång rad andra företag som är transportberoende.
Min fråga till finansministern blir därför:
På vilket sätt och med vilket evidensbaserat underlag kan en avståndsbaserad vägslitageavgift, kilometerskatt, införas utan att den blir till skada för svenskt näringsliv?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:76
Webb-tv: Kilometerskattens effekter
Dokument från debatten
- Torsdag den 10 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:26
- Protokoll 2016/17:26 Torsdagen den 10 novemberProtokoll 2016/17:26 Svar på interpellation 2016/17:76 om kilometerskattens effekter
Protokoll från debatten
Anf. 153 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anders Åkesson har frågat mig på vilket sätt och med vilket evidensbaserat underlag en avståndsbaserad vägslitageavgift, kilometerskatt, kan införas utan att den blir till skada för svenskt näringsliv.
En utredning arbetar med att ta fram ett förslag till vägslitageskatt. Hur skatten närmare ska utformas ingår i utredningens uppdrag att analysera, liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner. När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas i sedvanlig ordning.
Anf. 154 Anders Åkesson (C)
Herr talman! Tack för svaret, finansministern!
I flera av regeringens olika budgetdokument framgår i klartext att regeringen avser att införa en avståndsbaserad skatt för tunga fordon, en kilometerskatt. Vi är många runt om i landet som inser att detta riskerar att bli förödande för den svenska industrin, för jobben, för ambitionerna att hela landet ska vara möjligt att bo och vara verksam i, för svensk åkeribransch och för konkurrenskraften för svenska jobb.
Låt mig vara tydlig, herr talman. Centerpartiet, som jag företräder i den här debatten om kilometerskatt, har ingen avsikt att medverka till att avstånd beskattas och att stora delar av landets förutsättningar för företagande, jobb och till och med att bo kvar därmed minskar i takt med att kostnaderna för dess produktion dramatiskt ökar. Dessutom är detta en skatt som är rätt tekniskt svår att införa.
Regeringen Löfven negligerar dessa farhågor och påstod till exempel i valdebatten 2014 att införandet av en kilometerskatt inte skulle vara någon rocket science. Regeringen tillsatte i maj 2015 en utredning om detta som skulle redovisa sitt uppdrag den 9 december i år. Med statsministerns uttalande om rocket science i bakhuvudet var det därför med viss förvåning vi helt nyligen noterade att utredningen begär förlängd arbetstid med två månader. Det skulle ju vara så enkelt, herr talman. Men uppenbarligen behövs mer än raketforskning för att införa en skatt på avstånd i vårt land.
Är det i så fall likadant med påståendet som statsminister Löfven levererade i tidningen Land den 9 september i år om att en sådan skatt inte ska få skada näringslivet? Detta framfördes vid ett möte i Västernorrland med skogsbolaget Stora Enso som hade räknat fram att en kilometerskatt skulle innebära en kostnadsökning på över 2 miljarder kronor per år för skogsnäringen i vårt land. Det är en kostnad som motsvarar 25 000 jobb och 20 miljarder i missade investeringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För ett tag sedan träffade jag företagaren Lars Martinsson i Bygdsiljum i Västerbotten. Han driver ett framgångsrikt träföretag. Det skulle drabbas med 26 miljoner kronor. För landsbygdsföretagaren Ralf Johansson i Laduryd hemma i Småland klipper en kilometerskatt, på de nivåer som utredaren diskuterar, till med 150 000 kronor per år.
Herr talman! Varför nämner jag de här exemplen? Jo, Lars och Ralf är exempel på människor som dag efter dag sliter och utvecklar sina företag, för sitt eget och sina anställdas bästa. De har järnkoll på företagens kostnader och intäkter och är noga med att i alla lägen göra rätt för sig. De förhåller sig självklart till den signal som regeringen Löfven och finansministern skickar bara genom att utreda en skatt på avstånd.
Det var mot bakgrund av detta som jag ställde frågan till finansministern. Nu fick vi ett svar som är kirurgiskt rent på inlevelse i de konsekvenser som signalen om att utreda en skatt på avstånd har skapat. Finansministern måste såklart ha reflekterat något lite över vilka signaler man skickar, i synnerhet då hon som departementschef har beslutat om, utformat och gett direktiven till utredningen.
Herr talman! Vilka tankar och reflektioner har finansministern haft avseende kilometerskattens påverkan på jobb, företag, miljö och människor i vårt land?
Anf. 155 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är just för att kunna reflektera och för att ha bra fakta som grund för de reflektionerna som en utredning görs. Det är bra att man enligt den svenska förvaltningsmodellen ska utreda saker, titta på konsekvenserna och sedan fatta beslut.
Anledningen till att vi har tillsatt en utredning om vägslitageskatt är att miljöpåverkan från transportsektorn är ett stort problem. Vi vet att vi går mot ökad miljöförstöring. Transportsektorn är en viktig del när det gäller att bidra till den ökade klimatpåverkan som vi behöver göra någonting åt. Jag vet att också Centerpartiet tycker att de stora koldioxidutsläpp vi har i dagsläget är problematiska. Det är mot den bakgrunden utredningen är tillsatt.
En vägslitageskatt skulle kunna leda till en förändring i konkurrensvillkoren mellan lastbilstrafiken och järnvägstrafiken. Det skulle kunna vara en poäng med en vägslitageskatt. Men för att det ska fungera måste järnvägen också fungera. Därför gör vi stora investeringar i underhåll av järnväg.
En annan miljöpoäng med en vägslitageskatt skulle kunna vara om den utformas på ett sådant sätt att den blir lägre för mer miljövänliga lastbilar. På så sätt skapas ytterligare drivkraft för lastbilsföretagen och näringslivet att använda mer miljövänliga lastbilar.
Ytterligare en poäng med vägslitageskatt är att en sådan skatt finns i många andra länder. Svenska lastbilar och svenska chaufförer får betala vägslitageskatt i de länderna. Med en vägslitageskatt i Sverige skulle utländska förare också vara med och bidra till den svenska infrastrukturen.
Därutöver skulle det, beroende på utformningen, kunna öka möjligheterna för att kontrollera att utländska förare följer de cabotageregler som finns i dag. Det skulle vara ytterligare en annan viktig poäng.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt finns det nackdelar med skatten. Det går inte att säga annat än att den kommer att betalas av några, av åkerinäringen och näringslivet. Därför måste man väga de här sakerna mot varandra. Det är mot just den bakgrunden vi har tillsatt utredningen.
En annan poäng med vägslitageskatten är vad skatteintäkterna skulle kunna användas till. Vi har stora behov av ökat underhåll av både järnväg och väg under de kommande åren. En vägslitageskatt skulle kunna bidra på ett sådant sätt att det skulle kunna stödja näringslivet. Vi vet att det, inte minst i Norrland, finns problem med transporter på grund av tjälsäkring i dag. Bristande tjälsäkring kostar bolagen mycket pengar i dagsläget.
Anf. 156 Anders Åkesson (C)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för ett mer utvecklat resonemang.
Jag börjar med miljöperspektivet. Problem för miljön är faktiskt ett av de utomordentliga problem som en skatt på avstånd skulle innebära. Transporterna av just de råvaror av vilka vi tar fram ett miljösmart drivmedel skulle beläggas med ökade kostnader. Det är ytterst sällan som järnväg eller sjöfart framstår som ett alternativ i det fallet. De transporterna skulle beläggas med kostnader som skulle innebära att råvarorna inte skulle komma fram till Piteå och andra ställen där Preem och andra kan omvandla dem till smart diesel, som jag, finansministern och andra kan tanka våra fordon med.
Jag delar finansministerns ambitioner när det gäller miljön. Men min uppfattning att det här är ett bakvänt sätt att närma sig det problemet kvarstår.
Finansministern nämner argumentet ordning och reda. I direktiven som finansministern har gett utredningen återkommer man hela tiden till att utredningen ska komma med förslag på hur oegentligheter och konkurrenssnedvridning i relationen mellan svenska och utländska åkerier ska stävjas. Bland annat föreslås en mycket omfattande kontrollapparat. I samband med hearings, som man har haft på Finansdepartementet, har det illustrerats med ett behov av uppemot 400 kameror längs landets vägar. Det är en kontrollapparat som bara den skulle motsvara en kostnad på uppemot 2 kronor per mil i upptaxerad kostnad på fordon som kör på de svenska vägarna.
Att stävja fusk, oegentligheter, snedvriden konkurrens och social dumpning är en gemensam ambition som jag och finansministern har. Men skulle man kunna utöva den tillsynen och ha sanktioner mot fusk i åkerinäringen - om det är en ambition - på ett annat sätt än genom att påföra svensk industri betydande kostnader? För skogsindustrin handlar det om 2 miljarder kronor om året, 20 000 jobb och 20 miljarder i uteblivna investeringar.
Skulle man kunna genomföra den tillsynen på ett annat sätt än i form av en avståndsbaserad kilometerskatt? Skulle man till exempel kunna ge polisen och Transportstyrelsen direktiv, resurser och befogenheter att sköta sitt arbete? Det är faktiskt det vi har polisen och Transportstyrelsen till.
Anf. 157 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! I årets budget har regeringen skjutit till extra resurser till polisen, just för att de ska arbeta mot illegalt cabotage. Det är en fråga som står högt på regeringens dagordning. Det skulle inte heller vara huvudsyftet med en vägslitageskatt. En bra bieffekt av vägslitageskatten skulle däremot kunna vara att man kan få bättre koll på de utländska åkarna. Utländska lastbilar står för mellan 20 och 25 procent av trafikarbetet i Sverige. Det skulle såklart vara en stor vinst om vi kan få bättre koll på den verksamheten.
Vad gäller effekterna av skatten är det viktigt att säga att utredningen inte är färdig än. Vi avvaktar för att se vilka de slutgiltiga förslagen blir. Därefter kommer regeringen att skicka förslagen på remiss, och remissinstansernas synpunkter kommer att vara viktiga i den fortsatta beredning som regeringen kommer att göra innan vi tar slutgiltig ställning till förslagen.
Anf. 158 Anders Åkesson (C)
Herr talman! Tack, finansministern!
Det fanns tre argument. Det var miljöargumentet, vilket jag möjligtvis punkterade något. Det var argumentet om ordning och reda. Finansministern hänvisade till att man har stärkt resurserna till polisen för att de ska klara sitt uppdrag. Då är frågan vilka argument som kvarstår för att införa en kilometerskatt.
Svar på interpellationer
Finansministern nämnde inledningsvis att det skulle kunna bidra till att förstärka det svenska vägnätet. Jag måste i så fall fråga finansministern: Vilka fler skatter finns det i vårt land där man direktdestinerar en skatteintäkt till ett specifikt ändamål? Det är väl inte riktigt så vi arbetar egentligen.
Herr talman! Som jag tidigare nämnde har regeringen gjort klart att detta med att införa en avståndsbaserad kilometerskatt inte är svårt. Man har tillsatt utredningen. Därför var vi några stycken som med en viss förvåning noterade att utredningen har kommunicerat att man har begärt förlängd utredningstid med två månader. Okej, jag har respekt för svårighetsgraden, men min fråga om detta med direktdestinerade skatteintäkter till finansministern blir då avslutningsvis: Hur har statsrådet och regeringen förhållit sig till denna begäran om förlängd tid? Kommer betänkandet att redovisas den 9 december i år, såsom ursprungligen beslutades, eller kommer det att redovisas den 9 februari 2017? Vi är många som med spänning ser fram emot vad utredningen landar i.
Anf. 159 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det finns fyra anledningar till att vi har tillsatt den här utredningen.
Den första anledningen är att vi behöver göra någonting åt klimathotet. Det är viktigt, inte minst efter det historiska klimatavtalet i Paris, att alla länder tar sitt ansvar för att stoppa miljöförstöringen. Självklart ska Sverige ta sitt ansvar. Här kan en vägslitageskatt utgöra en del genom att man styr mot mer miljövänliga lastbilar, men också genom att man kan flytta över en del av trafiken från lastbil till järnväg eller båt.
Den andra orsaken till att utredningen har tillsatts är att 20-25 procent av vägtransporterna sker med utländska lastbilar. Jag tycker att det är rimligt att också utländska lastbilar är med och bidrar till att finansiera vägsystemet i Sverige.
Den tredje anledningen är ordning och reda. Beroende på utformning kommer detta att kunna leda till mer ordning och reda bland de utländska lastbilarna.
Den fjärde anledningen är naturligtvis att vi får ökade intäkter. Sedan har vi givetvis inte specialdestinerade skatter i Sverige. Däremot kommer avgifterna att öka möjligheterna att satsa, inte minst på tjälsäkring, som vi vet är så viktigt bland annat för skogsbranschen.
Om utredningen får förlängd tid eller inte är en fråga som just nu bereds inom Regeringskansliet. Givet vad Anders Åkesson anser om skatten antar jag att han önskar sig en förlängd utredningstid.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.