Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kammarkollegiets möjligheter att agera vid vattenreglering

Interpellation 2011/12:29 av Persson, Peter (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-10-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2011-10-10
Svar fördröjt anmält
2011-10-10
Sista svarsdatum
2011-10-25
Besvarad
2011-10-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 oktober

Interpellation

2011/12:29 Kammarkollegiets möjligheter att agera vid vattenreglering

av Peter Persson (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

Om inte vattennivåerna i Vättern ändras riskeras framtida översvämningar i Jönköping. Landhöjningen i Sverige är olika i olika delar. Utloppet som ligger vid Motala har en snabbare landhöjning (ca 2,7 millimeter per år) än Jönköping vid Vätterns sydspets (ca 1,3 millimeter per år). Sjön ”tippar” därför mot söder vilket medför att Vätterns nivå vid Jönköping stiger ungefär 1,4 millimeter per år. SMHI har beräknat att vattenståndet vid Jönköping kan öka med 11–17 centimeter över en 100-årsperiod vilket kommer att få stora negativa effekter för Jönköpings stad. Jönköping får redan i dag allt oftare problem med översvämmade vägar och fyllda dagvattensystem under höga flöden. Exploateringen av stora centrala markområden, som i dag är industriområden eller outnyttjad mark, försvåras också.

Staten fick ansvaret för reglering av Vätterns vattenstånd genom en så kallad vattendom år 1958. Det finns ett klart behov av att ändra denna dom så att mer vatten kan tappas ur sjön. Kammarkollegiet är den myndighet som från statens sida ska företräda det allmänna i frågan. Kammarkollegiet har vid ett möte den 23 november 2010 meddelat Jönköpings stad att myndigheten är förhindrad att ansöka om omprövning uteslutande av det skälet att man saknar ekonomiska medel för att betala eventuella motparters rättegångskostnader samt eventuella intrångsersättningar.

Det är inte rimligt att det allmännas och medborgarnas intressen i ett sådant här fall kringskärs av en myndighets faktiska eller bedömda ekonomiska medel. Det är som om Valmyndigheten i våras skulle ha avvisat kraven på omval med motiveringen att den saknade resurser för att genomföra dessa.

Statsrådet Attefall har i svaret på en skriftlig fråga i ärendet från mig lyft upp hur plan- och bygglagen kräver ett utökat miljö- och klimatansvar av kommunerna. Krav ställs på att kommunen ska samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program som är av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Rimligen bör staten då ställa samma krav på sig själv som den ställer på kommunerna. I detta fall har Jönköpings kommun tydligt visat att åtgärder från statens sida behövs utifrån klimat- och miljöförändringar. Kammarkollegiet avvisar inte heller kravet i sig, alltså har inte en annan uppfattning i den bakomliggande sakfrågan, utan säger att det är pengar som saknas hos verket. Statsrådets företrädare på miljöministerposten torde i budgetarbetet ha haft alla möjligheter att lösa denna för landets tionde kommun i befolkningsstorlek så angelägna fråga. Statsrådet borde kunna redovisa både vad företrädaren gjort samt sina egna intentioner.

Mina frågor till miljöministern är:

1. Avser miljöministern att ta något initiativ med anledning av vad som anförts om vattennivåerna i Vättern och Kammarkollegiets möjligheter att agera i saken?

2. Genom vilka initiativ avser miljöministern att se till att det allmännas och medborgarnas intressen inom vattenregleringen kan bevakas av Kammarkollegiet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:29, Kammarkollegiets möjligheter att agera vid vattenreglering

Interpellationsdebatt 2011/12:29

Webb-tv: Kammarkollegiets möjligheter att agera vid vattenreglering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Ek (C)
Anf. 22 Miljöminister Lena Ek (C)
Fru talman! Vi ska dra igenom tre omfattande interpellationsdebatter denna eftermiddag. Jag tycker att det är härligt när riksdagens ledamöter intresserar sig för miljöfrågor på detta aktiva sätt, och jag hoppas att vi får många debatter i fortsättningen. Peter Persson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ med anledning av vad som anförts om vattennivåerna i Vättern och Kammarkollegiets möjligheter att agera i saken och genom vilka initiativ jag avser att se till att det allmännas och medborgarnas intressen inom vattenregleringen kan bevakas av Kammarkollegiet. Peter Persson tycks som utgångspunkt ha en omprövning av en så kallad vattendom. I en vattendom regleras rätten till och villkoren för reglering av sjöar och vattendrag, det vill säga att domen är ett tillstånd till att bedriva viss vattenverksamhet såsom bland annat reglering av vattennivå i en sjö. Enligt besked från Kammarkollegiet finns det ett öppet ärende om omprövning av vattendomen gällande Vättern hos Kammarkollegiet. Detta komplicerar saken i en debatt, för som statsråd varken kan eller får jag kommentera kollegiets handläggning av ärendet. Det är ett väl känt faktum. Generellt kan dock följande sägas om möjligheterna att ompröva en vattendom. Förutsättningarna för omprövning eller ändring återfinns i miljöbalken. En omprövning kan initieras av innehavaren av vattendomen. Därutöver kan kommunen eller ett vattenförbund hemställa om ändrade eller nya bestämmelser om innehållande och tappning av vatten om den vill tillgodose den allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Det finns ett antal anledningar att begära omprövning. En omprövning kan också sökas av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Syftet med omprövning är att möjliggöra en anpassning av tillstånd och villkor till ändrade förhållanden såsom ändringar i vattenförhållanden, ny teknik och nya samhälleliga värderingar och krav. Jag kan möjligen tillägga: förmodligen också klimateffekter i framtiden. En myndighet bestämmer själv över sin budget och sina prioriteringar. Det finns även möjlighet för en myndighet att äska extra medel för sin verksamhet. Stefan Attefall har i sitt svar på fråga 2010/11:579 från Peter Persson skrivit om de genomförda ändringar i plan- och bygglagen vilka förtydligar att hänsyn ska tas till miljö- och klimataspekter vid planläggning och annan prövning. Även jag vill hänvisa till plan- och bygglagens bestämmelser om kommunernas ansvar, men jag vill också säga att det är viktigt att både staten och de regionala och lokala nivåerna tar initiativ till och ansvar för såväl begränsning av klimatpåverkan som klimatanpassning när det gäller vattenfrågor.
Peter Persson (S)
Anf. 23 Peter Persson (S)
Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret! Så är Vättern återigen närvarande i kammaren, och det förtjänar denna vackra sjö. Vi tycker om Vättern, men Jönköping riskerar att få lite för mycket av Vättern. Det förhåller sig nämligen på det sättet att sjön på grund av landhöjningar har en tendens att tippa emot Jönköping. Det innebär, för att det lätt ska förstås, att under en 100-årsperiod skulle sjön kunna stiga 18 centimeter enligt SMHI:s bedömningar. Det kommer att innebära stora påfrestningar på va-system och andra tekniska anordningar i Jönköpings kommun och staden och hota nuvarande och även tänkta exploateringar för bostadsändamål och andra ändamål. Detta har Jönköpings kommun uppmärksammat under en följd av år, och man har försökt agera i frågan. Det handlar om att skapa underlag för en större avtappning ut i havet för att undvika de påfrestningar som jag nämnde. Ansvarig för regleringen av Vättern är staten, enligt en vattendom från 1958, och det är Kammarkollegiet som företräder staten i den här allmänna frågan. När Jönköpings kommun har överläggningar med Kammarkollegiet låter Kammarkollegiet meddela att de saknar ekonomiska medel för eventuell process- eller intrångsersättning, varför de inte är beredda att ansöka om en omprövning av vattendomen. Den myndighet som ska företräda allmänna intressena säger alltså att de från sin uppdragsgivare staten inte erhåller resurser för att kunna utföra sitt intressearbete. Det är den frågan jag i grunden ställer till miljöministern, och det är den frågan hon inte svarar på. Hon svarar inte på vilka åtgärder hon själv vill vidta för att lösa det problem jag har pekat på eller vilka initiativ hon avser att ta för att förhindra att enskilda myndigheters budgetproblem omöjliggör för dem att tillvarata det allmännas och därmed medborgarnas intressen. Jag förväntar mig nu att miljöministern i kommande inlägg svarar på min frågeställning: Kommer hon att ta initiativ till budgetförstärkningar, så att Kammarkollegiet kommer att fullgöra sitt uppdrag? Den andra frågan är självfallet: Tycker hon att det är rimligt att man överlåter till den som har intressen att betala själv, så att den betalningsförmögne skaffar sig förtur i det allmänna hävdandet? Tycker hon det? Det vill jag gärna ha svar på.
Lena Ek (C)
Anf. 24 Miljöminister Lena Ek (C)
Fru talman! Jag är självklart medveten om att klimateffekterna drabbar Sverige på många olika sätt redan nu. Det man ibland skulle önska är att fler diskuterade effekterna av ändrade temperaturförhållanden. Det innebär att vi har ett antal svåra samhällsproblem att diskutera och ta ställning till. Där är naturligtvis svåra stormar, översvämningar, hundraårsregn och hundraårsstormar en del av problematiken. Jag är också medveten om att Vättern har en speciell situation. Det kan också tas till protokollet att det nog finns många här i kammaren som är beredda att skriva under på att vi tycker väldigt mycket om denna vackra sjö - det är inte vad frågan gäller. Däremot är det så att ett statsråd inte kan gå in i ett öppet ärende hos en myndighet. Det är en mycket välkänd och klar regel. Jag höll på att säga att det tyvärr är så, men konstitutionellt är det naturligtvis mycket bra att vi inte har ministerstyre på det viset. I det här fallet förstår jag att Peter Persson vill ha svar. Men han kan inte få det i det här sammanhanget. Finansieringsfrågan regleras av 25 kap. 3 § miljöbalken. Huvudregeln är att sökande myndighet svarar för kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Det finns undantag i olika sammanhang. I dagens läge finns det ingen begäran om att ändra reglerna för finansiering av vattendomar. Det är möjligt att det kommer en sådan motion från riksdagen, och i så fall ska den naturligtvis beredas. Men i dagens läge finns inget ärende som gäller förändring av miljöbalken på den punkten.
Peter Persson (S)
Anf. 25 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag lyssnade med intresse på den tidigare debatten om svaveldirektiv. Jag noterar att miljöministern verkar ha skaffat sig en tradition i interpellationsdebatter, nämligen att inte svara på frågor. Mina frågor var allmänna och berörde om hon har vidtagit eller avser att vidta åtgärder för att se till att Kammarkollegiet erhåller resurser så att de kan hävda de allmänna intressena. Jag har letat lite och hittat en redovisning som Kammarkollegiet och Fiskeriverket har lämnat av ett uppdrag från regeringen, där de hade sett över arbetet med omprövning och tillsyn av vattendomar och vattenföretag. Dessa myndigheter skriver våren 2007: "Kammarkollegiet och Fiskeriverket vill betona vikten av att det i ett långsiktigt perspektiv tillskjuts tillräckligt med medel för att bekosta omprövningar. Vad som sägs gäller både personella resurser och medel för bekostande av själva åtgärderna." Sedan fortsätter de med att tala om länsstyrelsernas och andras uppdrag och avslutar en ganska lång redogörelse med att säga följande: "För Kammarkollegiets del är anslagsbehovets storlek direkt relaterat till den ambitionsnivå som regeringen anser är önskvärd. Skulle omprövningsverksamheten ges högre prioritet krävs det självklart en justering av anslaget. Kollegiet återkommer inom den ordinarie budgetprocessen när det gäller behovet av resursförstärkning." Det har de gjort. Men regeringen har nonchalerat detta och vidtar inte några åtgärder. Därför tvingas regeringens egen myndighet, som ska företräda allmänna intressen, att på ett sammanträde med Jönköpings kommun den 23 november föregående år klargöra att de saknar ekonomiska medel för eventuella process- och intrångsersättningar, varför de inte är beredda att ansöka om en omprövning av vattendomen. Klarare kan det väl inte sägas? Myndigheten har i fyra år sagt att de saknar resurser och därför inte kan fullfölja de åtaganden och ambitioner som de rimligen borde ha. Regeringen reagerar över huvud taget inte, och när jag i dag frågar Lena Ek om hennes ambitioner allmänt på detta område vill hon inte svara alls. Jag tycker att det visar på en nonchalans inför hela detta problemområde, som i Jönköpings kommuns fall är påträngande. Utanför protokollet andas man: Okej, ärendet kan påskyndas om den egna börsen tas fram. Jag anser att det är ett orimligt synsätt. Jag vill ha miljöministerns svar. Tycker du att den egna börsen ska användas i sådana förhandlingar för att man ska få företräde?
Lena Ek (C)
Anf. 26 Miljöminister Lena Ek (C)
Fru talman! Det finns regler i miljöbalken som reglerar vattendom och vattenreglering. Socialdemokraterna har inte begärt någon ändring av dem. Det finns också regler i 25 kap. miljöbalken om kostnadsfördelningen vid sådan vattendom och vattenreglering. Socialdemokraterna har inte begärt någon ändring av de reglerna. Jönköpings kommun påpekar att det är ett viktigt problem. Det håller jag med om. Det kan interpellanten gärna få klart besked om. Men Jönköpings kommun har inte, vilket man har möjlighet till, satt i gång en sådan här procedur. Det är också så, vilket jag hoppas att interpellanten är medveten om, att frågan om fördelning av kostnadsansvar har varit aktuell tidigare i ett stort ärende rörande Mälaren och den vattendom som handlade om Mälarens reglering. Då gjorde berörda kommuner en framställning om en annorlunda kostnadsfördelning, och det har utretts av landshövding Ingemar Skogö. Detta har inte Jönköpings kommun begärt. Det finns möjligheter för kommunen att agera, och när det kommer en sådan förfrågan ska jag ta ställning till den.
Peter Persson (S)
Anf. 27 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag noterar att miljöministern inte svarar på frågor. Hon är relativt ny på sin post, så det kan ursäktas. Men det kan inte ursäktas att landets regering, efter det att myndigheten 2007 sagt att de behöver resurser för att klara ambitionsnivåerna, över huvud taget inte har vidtagit några åtgärder och att man ute i landet, när man träffar intressenter, inte kan tillgodose det uppdrag man har att tjäna. Ytterst handlar det här om en sak - jag måste säga det, fru talman. Den här regeringen har en enda riktning. Först var det fyra stora skattesänkningar. Sedan ska den femte, den sjätte och den sjunde komma. Det är inte bara arbetslösa och sjuka som har drabbats av neddragningar och effekter av detta, utan också delar av statsapparaten och Myndighetssverige, som ska upprätthålla rimlighet, rättvisa och kontroll, eroderar under trycket av anslagssänkningar. Har man bara som en enda ambition att minska kostnader och minska offentligt åtagande får människor och kommuner lida. Jag tror att det förtjänar att påtalas gång på gång i denna kammare, fru talman.
Lena Ek (C)
Anf. 28 Miljöminister Lena Ek (C)
Fru talman! Jag förstår så väl enskilda riksdagsledamöters engagemang för sin bygd. Det tycker jag är vällovligt och bra. Det är också bland annat därför som man blir vald till ledamot av Sveriges riksdag. Men, fru talman, när man tar upp allvarliga problem måste man också vara beredd att göra verkstad av den diskussionen. Om Peter Persson anser att det här är ett oerhört allvarligt problem förväntar jag mig en motion från ledamoten. Jag förväntar mig att socialdemokratiska partiet i sitt budgetförslag i så fall pekar på en alternativ medelsfördelning mellan och till myndigheter, till exempel till Kammarkollegiet, i det här fallet. Jag förväntar mig i så fall att man menar så mycket allvar med sin interpellation att man också motionerar om ändringar i miljöbalken på det här området. Jag är, medges det, inte särskilt gammal i min position. Men jag har suttit i riksdagen i sex år och i EU-parlamentet i sju år. För att det ska gå att ta ställning behövs det förslag, och det behövs underlag. I det här fallet pågår det nu en process. Det är ett öppet ärende i Kammarkollegiet rörande vattendom och vattenreglering i Vättern. Det innebär att jag inte kan uttala mig i det enskilda ärendet. Det innebär också att det i förlängningen finns möjligheter för berörda vattenägare och vattenintressenter att göra på samma sätt som man gjorde efter vattenregleringsdomen runt Mälaren, det vill säga begära en annan kostnadsfördelning. Jag ska ärligt säga att jag förstår om en sådan ansökan kommer in så småningom.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.