Justitiekanslerns kritik
Interpellation 2005/06:195 av Engström, Hillevi (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-12
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-24
- Sista svarsdatum
- 2006-01-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2005/06:195 av Hillevi Engström (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Justitiekanslerns kritik
Justitiekanslern Göran Lambertz, JK, har i Ekots lördagsintervju den 7 januari samt i P 1 den 9 januari och i tv-programmet Gomorron Sverige den 10 januari framfört allvarlig kritik mot det svenska rättsväsendet generellt och mot polisen speciellt. Bland annat att poliser ljuger i syfte att skydda varandra och även i syfte att sätta fast oskyldiga personer. Det har även av JK framförts åsikten att det sitter oskyldiga personer i fängelse och att det brister i bevisvärdering i domstolarna. Det kan också noteras att JK anser det finnas systemfel inom rättsväsendet.
JK menar att han har fog för sin uppfattning och att han även kan styrka sina påståenden. När dessa nya häpnadsväckande fakta från en av landets allra högsta jurister med den särskilda ställning som tillkommer JK kommer till allmänhetens och lagstiftarnas kännedom måste förstås åtgärder vidtas. Det är därför av stort intresse att efterhöra vilka åtgärder på lång respektive kort sikt som justitieministern avser att vidta.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:195
Webb-tv: Justitiekanslerns kritik
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:60 Tisdagen den 24 januariProtokoll 2005/06:60 9 § Svar på interpellation 2005/06:195 om Justitiekanslerns kritik
Protokoll från debatten
Anf. 48 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Hillevi Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Justitiekanslerns uttalanden, där han har framfört kritik mot det svenska rättsväsendet.
Rättsväsendet har ett särskilt ansvar för de enskildas rättstrygghet och rättssäkerhet. Att rättsväsendet fungerar väl är en förutsättning för hela samhällslivet. Rättssäkerheten innebär bland annat att den enskilde kan lita på lagarna, myndigheterna och domstolarna. Att värna rättssäkerheten och att säkerställa ett fungerande system för kontroll av rättsväsendets verksamhet är viktiga uppgifter för mig som justitieminister. Jag vidtar därför hela tiden åtgärder på detta område. Av bland annat den anledningen beslutade regeringen i december 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera regleringen, organisationen och handläggningsrutinerna för brottsanmälningar mot anställda inom polisen och Åklagarmyndigheten, det så kallade internutredningsförfarandet. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2006.
Jag vill understryka att jag anser att vi har ett väl fungerande rättssystem och rättsväsende i Sverige. Personalen har generellt sett en hög kompetens. Förutsättningarna för rättsväsendets myndigheter att bedriva verksamhet har förbättrats genom de ekonomiska satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren. Samtidigt vill jag slå fast att reform- och utvecklingsarbetet ska fortsätta med oförminskad kraft.
Justitiekanslern har en viktig uppgift i att utöva tillsyn över bland annat rättsväsendet. Han får väcka åtal och vidta andra åtgärder mot tjänstemän som begår brott genom att åsidosätta vad som gäller för tjänsten. Jag förutsätter att han vidtar de åtgärder som han anser är nödvändiga för att fullgöra sina uppgifter.
Många poliser har i sin vardag en återkommande närhet till öppna konflikter och våld. Våldssituationer medger inte alltid betänketid, utan måste avgöras snabbt. Om en polisman då använder mer våld än vad som egentligen behövs är det naturligtvis allvarligt, inte minst för den det drabbar. Därutöver kan det innebära att poliser i efterhand måste vittna mot sina kolleger. Självklart ska de då säga sanningen.
Polisen arbetar aktivt med etiska frågeställningar som bland annat är kopplade till den här typen av situationer. Genom att diskutera etik och moral får personalen ytterligare ett redskap för att kunna hantera svåra interna och externa situationer.
Även åklagare och domstolar ställs i vissa fall inför svåra bedömningsfrågor. Det gäller inte minst i fråga om bevisvärdering. När man bedömer bevis förekommer det inte sällan att ord står mot ord eller att vittnen lämnar motstridiga uppgifter. Det är självklart att vissa bedömningar i komplicerade ärenden kan diskuteras. Det är positivt att vi i vår demokrati har en levande debatt i rättssäkerhetsfrågor. Enligt min uppfattning utför åklagare och domstolar generellt sett sina uppgifter på ett utmärkt sätt.
Jag vill avslutningsvis säga till Hillevi Engström att rättssäkerhetsfrågorna beaktas vid varje projekt som rör lagstiftning eller utveckling av verksamheten inom rättsväsendet. Om det framkommer skäl för att vidta ytterligare åtgärder för att förstärka rättssäkerheten kommer jag att vidta sådana åtgärder.
Anf. 49 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Tack för svaret.
JK:s uppgift är att utöva tillsyn och upptäcka systematiska fel och brister i den offentliga verksamheten som ytterst justitieministern ansvarar för, det vill säga polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Därför är den här debatten så angelägen. Det är viktigt för lagstiftaren och för svenska folket att veta om justitieministern håller med om den kritik som JK har levererat. Svaret som vi nyss hörde ger ingen tydlig bild.
Grunden i ett rättssamhälle är att vi kan lita på att våra myndigheter och tjänstemän agerar inom ramen för de lagar vi stiftar i kammaren. All offentlig makt utgår från folket, och den måste kunna kontrolleras.
JK säger i intervjun att han har innehaft ämbetet sedan 2001. Nu har han kommit till insikt om - alltså 2006, fem år senare - att det sitter oskyldigt dömda människor i våra fängelser. Jag undrar om justitieministern delar den uppfattningen. Om så är fallet, vad avser justitieministern att göra åt saken?
JK säger vidare att det finns fel i hela den svenska rättskedjan. Jag lyssnade på intervjun igen för att erinra mig vad han faktiskt sade. Han menade på att domstolarna inte tar beviskrav på allvar, att brottsutredningar är alltför enkelriktade och inte utreder alternativa möjligheter, att vittnen och målsägare ljuger och poliser ljuger. JK säger att detta leder till felaktiga domar i kombination med att domarna är pressade, har ont om tid och ont om resurser. Som JK uttrycker det: Domare är lite blasé ibland. Vad betyder det? Vad avser justitieministern att göra åt den saken? Instämmer justitieministern i JK:s analys?
Det är också intressant att veta hur länge kunskapen har varit känd. Hur många sitter oskyldigt dömda, om det är så? Det kan finnas enstaka fall, men det är oroväckande om det är ett systematiskt fel.
Domstolarna är politiskt pressade, menar JK. De har för lite tid och för dåliga resurser. Domarna är inte så eftertänksamma, och det brister i bevisvärderingen. Är det så?
Jag blev själv oerhört förvånad över JK:s uttalanden i generella svepande termer. Jag menar att det är tveksamt om de är underbyggda av fakta. Men kanske har jag en begränsad insyn i de ärendena. Vi moderater menar att det behövs väsentligen mer resurser till hela rättskedjan. Det är intressant som justitieministern sade tidigare att vi satsar lika mycket pengar. Vi satsar mer än 1 ½ miljard under 2006 i vår budget på rättsväsendet. Det skiljer ganska mycket.
Vi vill höja kvaliteten och förbättra polisverksamheten. Det finns ganska mycket som kan göras, men det är viktigt att veta om landets högsta ansvariga minister menar att det stämmer att det sitter oskyldigt dömda människor i fängelse. Det borde åtgärdas här och nu och inte avvaktas en utredning som tar många månader. Det är min fråga som jag förväntar mig ett tydligt klarläggande av.
Anf. 50 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Det allra viktigaste i den här typen av diskussioner är att man inte generaliserar och säger att alla poliser är jättebra eller att alla poliser är jättedåliga. Det tror jag är det allra viktigaste. Det är också viktigt att man klargör att om man talar om enstaka fall det inte gäller andra. Tyvärr är det många gånger så vid diskussioner om poliser att om en enstaka polis har gjort fel vid ett enstaka tillfälle drabbar det inte bara den enskilda polisen utan det gäller poliser över huvud taget. Faktum är att man ofta säger att det är
polisens
fel. Det är en mycket märklig skuldbeläggelse eftersom man då talar om något slags stor organisation.
Det finns naturligtvis poliser som har gjort fel. Det sker varje år att någon enstaka polis av de drygt 17 000 som finns till och med begår en brottslig gärning. Det skiljer sig inte på något sätt från andra yrkesgrupper. Det är viktigt att detta inte på något sätt påverkar att andra poliser skuldbeläggs. Vi tolererar aldrig en generalisering av skuldbeläggandet i andra sammanhang, och vi ska inte heller göra det med poliser och naturligtvis inte heller när det gäller domare.
Det är också viktigt att klargöra att vi hela tiden ska fortsätta att ha en öppen och fri debatt. Det har vi även när det gäller polisen. Vi har också sett till att debatten kan fortsätta och fördjupas. Vi har tillsatt det etiska rådet, vilket jag naturligtvis tycker är bra. Då får vi upp frågorna. Inte minst poliserna själva är med i diskussionen på ett helt annat sätt än tidigare.
När det gäller Hillevi Engströms konkreta fråga känner jag inte till något enskilt fall där en oskyldig människa sitter i fängelse i Sverige. Vi ska dock vara så ödmjuka att i alla länder som inte kräver hundraprocentig bevisning - vilket inte Sverige eller någon annan stat gör, vi har ungefär samma beviskrav, nämligen ställt utom rimligt tvivel - kan vi aldrig till hundra procent utesluta att en oskyldig människa aldrig någonsin döms. Fel begås helt enkelt, inte minst därför att olika människor har olika intressen och inte talar sanning.
Det här tror jag dock inte härleds i den här diskussionen om poliser. Däremot ska vi vara medvetna om den. Det här är inte nytt, annars skulle vi om vi anser att det aldrig skulle hända i Sverige inte behöva regler om resning. Vi ska vara ödmjuka och säga att det naturligtvis kan hända i Sverige liksom i andra länder. Det är något som naturligtvis inte ska få förekomma, men så länge man inte kräver absolut hundraprocentig bevisning kommer det alltid att finnas en viss risk.
Det gäller dock att hela tiden eliminera risken genom att fortsätta att bedriva ett bra och öppet polisarbete, att domstolar naturligtvis också ser till att de dömer på allra bästa sätt efter bästa förutsättningar. Domstolarna har fått ordentliga tillskott, precis som polisen. Hillevi Engström tar plötsligt upp en ekonomisk fråga. Jag tar gärna den ekonomiska diskussionen, men då får ni från högeralliansen faktiskt samsas om gemensam budget. Då ska vi gärna diskutera ekonomin. Men så länge det spretar åt alla håll och finansieringen ska ske på ett sätt som andra partier inte accepterar blir det meningslöst att diskutera den saken.
Låt oss i stället säga att de här sakerna bör diskuteras vidare, att vi ska fortsätta att också våga diskutera etiska frågor inom polisen och det allmänna rättsväsendet samt att det ska ske på ett bra och nyanserat sätt.
Låt mig avslutningsvis säga att svensk polis aldrig har varit så bra som den är i dag.
Anf. 51 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Jag tycker att det var ett bra tillrättaläggande. Vad får det för konsekvenser? Jag uppfattar justitieministern så att han inte delar JK:s kritik, som är svävande, skuldbeläggande och generaliserande. Det kan begås fel, och det har begåtts fel. Men att hävda att poliser ljuger i den omfattning som jag tycker att JK gjorde i tv och radio förvånade mig. JK är utsedd av regeringen som den främsta juristen att övervaka myndigheter och tjänstemän.
För att det inte ska råda något tvivel behöver det göras mycket inom rättsområdet. Vi moderater menar att det behövs mer resurser för att höja kvaliteten, öka effektiviteten och stärka rättsväsendet. Vi menar att brottsoffer måste få ett betydligt bättre stöd och att det behövs fler poliser - vi vill ha 20 000 poliser.
Det är också viktigt att kvalitetskraven tas på allvar, så att en skyldig hellre går fri än att en oskyldig person är inlåst. Därför menar vi att det är allvarligt för allmänhetens förtroende när JK uttalar sig som han har gjort, att det sitter oskyldiga människor inlåsta på grund av systematiska brister. Där tolkar jag justitieministerns svar som att han är av en annan uppfattning, och det tycker jag är bra.
Jag delar inte heller uppfattningen att det generellt är så att poliser ljuger för att sätta fast oskyldiga. Jag har en viss erfarenhet, och jag har aldrig varit med om det. Däremot finns det poliser som ljuger, som inte säger hela sanningen i domstol, i syfte att skydda kolleger. Det är allvarligt, och det ska vi försöka göra någonting åt.
För att få ett bättre rättsväsende satsar vi i årets budget 700 miljoner mer på polisen. Vi vill att alla poliser ska få en årlig återkommande vidareutbildning, och vi vill också att poliser ska få en bättre etikutbildning.
Sedan har vi ett förslag där vi vill att allmänheten ska kunna nå polisen genom en systematisk klagomåls- och synpunktshantering. Man ska kunna lämna klagomål och synpunkter på det som är oetiskt. Det finns inte i dag. I dag prövar man egentligen bara det som är olagligt. Jag tror att det börjar med det som är oetiskt, och sedan kan det leda vidare till reella brott. Jag undrar om justitieministern är beredd att pröva den möjligheten, att pröva de etiska övertrampen på ett systematiskt sätt.
Vi som sitter med i polisens ansvarsnämnd ser systematiska bekymmer. Bland de poliser som blir åtalade för brott, och sedermera kanske också blir avskedade, kan man se vissa mönster: vilka de är, hur gamla de är, hur länge de har jobbat och vad de har jobbat med. Jag tycker att det är viktigt att kunna förebygga de här brotten, de här etiska övertrampen. Det görs väldigt lite åt det i dag.
Det är inte heller sant att det pågår en etikdiskussion rent generellt inom alla polismyndigheter. Det visade sig senast när vi var tvungna att avskeda en polis som hade skrivit ganska skrämmande, obehagliga brev till högt uppsatta politiker. Den polisen hade jobbat 25 år i yttre tjänst, aldrig genomgått någon etikutbildning och ständigt jobbat på samhällets bakgård. Jag tror att han hade blivit överbelastad av negativa upplevelser. Då är det viktigt att jobba systematiskt med att förebygga övertramp och brott, innan det går så långt att man tvingas sluta i sitt arbete.
Avslutningsvis: Det är allvarligt, och jag tycker mig se tendensen att allmänheten är på god väg att tappa tilltron till polisen. Jag undrar vad vi ska göra åt den saken. Hur ska vi kunna förbättra och öka allmänhetens förtroende för polisen så att fler brott blir uppklarade?
De här uttalandena från JK har fått negativa konsekvenser, och jag undrar vad justitieministern avser att göra för att allmänheten ska återfå förtroendet i den mån det har minskat.
Anf. 52 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Låt mig först bara klargöra att om en polis inte berättar allting som bör berättas i en domstol, undanhåller uppgifter, är det inte bara allvarligt utan ett mycket allvarligt brott. Det är mened. Oavsett om det inte är i syfte att sätta fast en oskyldig person eller en person som kanske är skyldig som man lämnar oriktiga uppgifter, utan det handlar om att skydda en kollega, är detta mened, ett brott som normalt ger sex månaders fängelse och ett omedelbart avsked.
Etiska frågor ska vi fortsätta att driva. Vi har, som sagt, tagit initiativ till det etiska rådet - det beslutades i juni 2004. Men det räcker inte. Stefan Strömberg har också tillsatt ett etikarbete, just för att lyfta fram de här frågorna. Polisfacket driver etikfrågor. Här pågår många saker. Framför allt är det en helt annan, öppen, debatt än det har varit tidigare. Det ska polisen tåla. Men vi ska inte acceptera generaliseringar, utan varje enskild polis som begår fel ska själv svara för felen och det ska inte gå ut över andra poliser.
Sedan ska vi fortsätta att göra de satsningar som behövs. Jag välkomnar, som sagt, gärna en budgetdiskussion när ni i högeralliansen tillsammans har ett finansierat förslag - ni säger att ni ska gå till val tillsammans. Innan dess är det ganska meningslöst. Men får ni ihop ett förslag ska jag vara den förste att ta en sådan diskussion.
Det finns förstås andra saker som kan göras fram till dess. Det gör vi också, genom att se till att polisen får bättre möjligheter och, som Hillevi Engström säger, kan klara upp fler brott. Vi har drivit de frågorna inte bara i Sverige utan också i EU.
Vi har sett till att polisen får möjlighet att behålla ett av sina absolut viktigaste redskap för att kunna bekämpa brott. Det säger Moderaterna nej till. Det är någonting som 25 länder, höger- och vänsterregeringar, har sagt ja till, utom de svenska Moderaterna. När man har ställt sig så utanför kan man inte bli trodd när man säger att man menar allvar med att bekämpa allvarlig brottslighet. Detta är ett av svensk polis viktigaste redskap, och om man ska behålla en trovärdighet i de här frågorna kan man inte säga nej till en så viktig sak.
Anf. 53 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Jag tycker att det är ganska oförskämt att ta upp den frågan. Jag tror att Moderaterna är det parti som har störst förtroende när det gäller brottsbekämpning när olika institut frågar allmänheten. Att lagra vanliga människors e-post och uppgifter om vilka sidor på Internet de är inne på - vilket vi inte vill - handlar inte om brottsbekämpning. Den diskussionen har vi tagit, och den kan vi ta igen.
Det är bra att justitieministern tar avstånd från JK:s generella, svepande kritik när det gäller domstolarna, bevisvärderingen och polisen och att vi gör någonting åt de konkreta problemen.
När det gäller polisen tror jag att vi måste vara mycket tydligare i fråga om chefs- och ledarskapsutbildning. Det är inte bra att myndigheterna i dag har en väldigt låg rörlighet. De 21 olika myndigheterna håller nästan ständigt på med internrekrytering för att hålla sina budgetar. Det gör att poliser blir chefer över sina forna kolleger, vilket gör det svårt att sätta gränser och gamla lojaliteter kan komma upp till ytan och påverka verksamheten.
Det borde vara så att man kräver chefs- och ledarskapsutbildning innan man får en chefstjänst, på samma sätt som inom försvaret, tycker vi moderater. Det krävs också att det satsas på chefsutveckling. Det krävs, som jag ser det, att man har en form av handledning, lika väl som socialtjänsten, psykologer och kuratorer har det. När man ständigt jobbar med människors problem måste man kunna avlasta sig, för att inte ta åt sig och bli cynisk. Det krävs att det införs etikutveckling. Det är inte så i dag om man frågar poliser på fältet.
Jag tror att det skulle vara bra att bredda rekryteringen för att få en spegelbild av samhället på ett mycket bättre sätt än vad som sker i dag.
Därutöver tror jag att polisen skulle må bra av att ha en sammanhållen ledning, en myndighet i Sverige, på samma sätt som Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Försäkringskassan med flera. Nu är det 21 olika chefer som gör på 21 olika sätt. Det är inte bra för rättssäkerheten, för den enskilde eller för brottsoffren.
Anf. 54 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Om Hillevi Engström tar upp frågan hur polisen ska kunna klara upp fler brott måste hon förvänta sig att få just det svar som nämndes, nämligen att den diskussion som har varit under denna vinter handlar om det viktigaste redskapet för svensk polis. Det har samtliga 25 EU-länder ställt sig bakom, en kraftig majoritet i riksdagen och en ännu kraftigare majoritet i EU-parlamentet. Mer demokratiskt än så kan det inte vara. Det handlar, som bekant, bara om misstänkta personer. Det är dem som polisen ska få uppgifter om. De svenska Moderaterna ställer sig helt avvisande. Jag kan garantera att det har väckt en mycket stor förvåning bland andra EU-stater.
Låt oss i stället fortsätta också det här arbetet med de frågor som Hillevi Engström tar upp. Det är ledarskapsfrågan, som är en mycket viktig fråga. Vi har redan börjat där, och gjort mer än så. Vi har mottagit förslag från Ann-Marie Begler som just tar upp de här ledarskapsfrågorna. Hillevi Engström har alldeles rätt i att det behöver göras mycket här. Chefsrekryteringen måste också gå till så att den inte bara bygger på ett visst antal år inom polisen, utan att det är just de personer som har de bästa förutsättningarna att bli chefer som ska bli det. De ska också få den utbildning som de behöver för att kunna fortsätta att utveckla svensk polis.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.