Jurij Dmitrijev och synen på historien
Interpellation 2020/21:83 av Maria Nilsson (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-10-23
- Överlämnad
- 2020-10-26
- Anmäld
- 2020-11-03
- Sista svarsdatum
- 2020-11-16
- Svarsdatum
- 2020-11-20
- Besvarad
- 2020-11-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Jurij Dmitrijev är en rysk historiker som vigt sitt liv åt att blottlägga Stalinterrorn. Det har han bland annat gjort genom att gå igenom arkiven från KGB (under den tiden det var möjligt att göra det), samt undersöka och avslöja bödlarna från NKVD (föregångaren till KGB och dagens FSB), som bar det omedelbara ansvaret för tiotusentals, kanske hundratusentals, människors död i Karelen. Det är samma område i Ryssland som Dmitrijev primärt har verkat i. Dmitrijev var ordförande i den lokala Memorialorganisationen och har nära samarbetat med Memorial i bland annat Sankt Petersburg. En organisation som varit instrumentell i arbetet med att göra upp med den ryska historiebilden av Stalinterrorn.
Under en lång tid har Jurij Dmitrijev varit föremål för trakasserier och förföljelser från den ryska säkerhetstjänsten och i förlängningen den ryska regimen. I flera omgångar har åtal väckts med fabricerade misstankar.
I Ryssland används historien som ett verktyg för den sittande regimen. Målet är inte att återge historiska skildringar så korrekt som möjligt utan att omformulera historien utifrån de maktambitioner som den nuvarande regimen har.
Under nästan ett helt årtionde under 1990-talet genomsyrades historieforskningen av omfattande sanningssökande som till och med uppmuntrades av makten. Några år efter Vladimir Putins maktövertagande förändrades detta radikalt. Ambitionen har i stället kommit att bli en rehabilitering av Stalinåren, där regimen i stället framhäver hur bland annat Sovjetunionen under hans ledning besegrade nazismen under andra världskriget.
För några veckor sedan dömdes Jurij Dmitrijev till 13 års fängelse.
Den 13 oktober skrev 25 författare och historiker ett upprop i DN Kultur med rubriken ”Sverige får inte tiga om rättsövergreppet mot Jurij Dmitrijev”. I samma upprop skriver undertecknarna att Sverige som demokratiskt land måste verka för Dmitrijevs frigivning.
Min fråga till utrikesminister Ann Linde är därför:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att sätta ljus på fallet Dmitrijev och kräva hans frigivning, och hur avser ministern och regeringen att arbeta inom internationella institutioner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:83
Webb-tv: Jurij Dmitrijev och synen på historien
Dokument från debatten
- Fredag den 20 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:39
- Protokoll 2020/21:39 Fredagen den 20 novemberProtokoll 2020/21:39 Svar på interpellation 2020/21:83 om Jurij Dmitrijev och synen på historien
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Maria Nilsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att sätta ljus på fallet Jurij Dmitrijev samt hur regeringen avser att arbeta med fallet inom internationella institutioner.
Regeringen för en tydlig tvåspårspolitik gentemot Ryssland. Utöver våra bilaterala kontakter lyfter vi regelmässigt kränkningar mot mänskliga rättigheter i Ryssland inom EU, OSSE, FN och Europarådet. I dessa organisationer verkar vi för att Ryssland ska leva upp till sina folkrättsliga och konstitutionella åtaganden.
I fallet med den ryska MR-försvararen och historikern Jurij Dmitrijev har Sverige agerat såväl multilateralt som bilateralt. Vi har arbetat aktivt inom EU, OSSE och Europarådet för att uppmärksamma hans fall och säkerställa hans omedelbara frigivning. Bilateralt har våra diplomatiska beskickningar i Ryssland, liksom jag själv, arbetat med fallet. Sverige var ett av de första länderna att fördöma den överinstansdom som förkunnades mot Dmitrijev i september.
Vid mina besök i Sankt Petersburg 2019 och Moskva 2020 träffade jag företrädare för organisationen Memorial, som bland annat arbetar med forskning om den politiska repressionen som ägde rum i Sovjetunionen. Jurij Dmitrijev var som bekant ordförande för Memorials karelska avdelning, och han har spelat en viktig roll för att klarlägga brott begångna under Stalineran.
I mina kontakter med ryska företrädare har jag vid upprepade tillfällen framhållit vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Under mitt möte med utrikesminister Lavrov i Moskva i februari uttryckte jag oro för utvecklingen i Dmitrijevs fall och vikten av en rättssäker process.
Fallet Dmitrijev bör dock inte ses som en isolerad händelse. Det illustrerar en negativ trend för mänskliga rättigheter och politiskt motiverade rättliga åtgärder mot människorättsförsvarare och oppositionella i Ryssland.
Därmed är det också viktigt att arbeta brett och långsiktigt för att främja en demokratisk utveckling i Ryssland. I januari antog därför regeringen en ny strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland för perioden 2020-2024 om 389 miljoner kronor.
I EU har Sverige varit drivande för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i utformningen av unionens principer i dess relation till Ryssland. Sverige stöder ett balanserat och principfast genomförande av EU:s fem principer. De fem principerna omfattar ett principfast förhållningssätt mot Rysslands brott mot internationell lag samt motståndskraft mot ryska intressen och påverkansoperationer, kombinerat med ett selektivt engagemang i frågor där EU har ett intresse och stöd till demokratisering av Ryssland.
En viktig delkomponent i dessa fem principer utgörs av kontakter och stöd till det ryska civilsamhället. Såväl Sverige som EU har omfattande strategier för detta ändamål. En stor del av stödet riktas till organisationer som verkar för de mänskliga rättigheterna i landet
Ett av syftena med stödet är att stärka kapaciteten hos medier och andra organisationer att förse den ryska allmänheten med oberoende information och öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna. En del av detta arbete består i att kartlägga och informera om brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under Stalineran, något Dmitrijev har gjort på ett modigt sätt.
Dmitrijevs fall förtjänar vår uppmärksamhet, och vi kommer fortsatt att vara aktiva i såväl det specifika fallet som i vårt breda och uthålliga stöd för en demokratisk utveckling i Ryssland.
Anf. 30 Maria Nilsson (L)
Herr talman! Tack, statsrådet Linde, för svaret på min interpellation!
Jag är inte omedveten om att det kan finnas begränsningar i handlingsutrymmet för en utrikesminister i frågor som dessa. Ibland tar vi aningen aktivistiskt lagda ledamöter möjligtvis lite lätt på dessa.
Herr talman! I april 2014 stod jag på ett fält utanför Moskva. Under mina fötter fanns tusentals offer för Stalinterrorn. De var mördade och kastade i massgravar som sedan fylldes igen och föll i glömska. Runt omkring var det kusligt tyst trots att vi var en grupp på över 20 personer från min gamla arbetsplats Forum för levande historia.
Sådana platser finns runt omkring i Ryssland. Det är omöjligt att med säkerhet veta om alla massgravar har hittats efter Stalinterrorns härjningar, som nådde sin kulmen år 1934-1939.
Jurij Dmitrijev är en rysk historiker som vigt sitt liv åt att blottlägga just Stalinterrorn. Han har fokuserat på de platser han känner bäst runt Petrozavodsk i ryska Karelen. Det han har gjort är att gå igenom arkiven för Sovjettiden, avslöja bödlarna från NKVD och utreda de fall där människor har mördats.
Under lång tid har Jurij Dmitrijev varit föremål för trakasserier och förföljelse från den ryska statsapparaten. I flera omgångar har åtal väckts med fabricerade misstankar. Bödlarna som Dmitrijev har synliggjort tjänstgjorde inom den säkerhetsapparat som i dag har bytt namn men som aldrig erkänt eller gjort upp med sin historia.
Herr talman! Detta vittnar också om något annat - om synen på historien och hur den används som politiskt redskap i dag. I boken Putins nya Ryssland och det förflutnas skuggor skriver journalisten Shaun Walker om hur Vladimir Putin har gjort det till ett politiskt projekt att förändra historien för att använda den till att vinna realpolitiska fördelar. Putinregimen har mytologiserat andra världskriget - eller det stora fosterländska kriget, som det heter i rysk kontext - och dess vinst över fascismen i ansträngningarna att underblåsa dagens ryska imperiedrömmar.
Jurij Dmitrijev är inte ensam. I dag används historien som ett politiskt verktyg för många auktoritära och semiauktoritära regimer. Det är därför som fallet Dmitrijev blir än viktigare. Han är symbolen för en historieskrivning där oförrätter blottläggs och där stater tar, eller borde ta, ansvar.
Herr talman! Jag välkomnar det statsrådet Linde säger. Sverige har arbetat aktivt inom EU, inom OSSE och inom Europarådet för att uppmärksamma Dmitrijevs fall. Min fråga till statsrådet blir därför: Vilka reaktioner har hon mött när hon har tagit upp de här frågorna bland andra länder inom dessa internationella institutioner? Och likaså: Vilka var svaren som gavs i den bilaterala dialog som statsrådet har haft med bland andra utrikesminister Lavrov kring detta?
Anf. 31 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att vi följer utvecklingen när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland väldigt noggrant. Regeringen har uttryckt oro för det minskade demokratiska utrymmet i landet. Jag har själv under mycket lång tid följt utvecklingen, och precis som interpellanten är jag också mån om att Ryssland ska utvecklas i en demokratisk riktning.
Därför får man inte se fallet Dmitrijev som en isolerad händelse. Det är en del av en negativ trend när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ryssland. Under flera år har människorättsförsvarare och oppositionella verkat under väldigt svåra förhållanden. Även om Rysslands konstitution garanterar domstolarnas oberoende rapporterar människorättsorganisationer om hur rättsväsendet allt oftare används för politiskt motiverade rättsliga åtgärder.
Mot den här bakgrunden kan man inte anse att Ryssland är en fungerande rättsstat.
Domen mot Dmitrijev är mycket bekymmersam. Här vill jag svara på frågan om EU. EU har gjort ett uttalande om att åtalet mot honom har påverkats av hans forskning om det politiska förtrycket under Stalintiden och hans arbete för mänskliga rättigheter. EU har även upprepade gånger riktat uppmaningar om att Dmitrijev omedelbart och villkorslöst ska frikännas. Både svenska diplomater och EU-delegationen i Moskva har följt Dmitrijevs fall noga, och företrädare för EU har rapporterat från Dmitrijevs rättegångar. Både EU och Sverige har alltså agerat i det här fallet.
EU agerade också vid OSSE:s permanenta råd den 8 oktober i Wien. Där uppmanade EU Ryssland att frikänna Dmitrijev till följd av det bristfälliga rättsliga förfarande som han har utsatts för. EU uppmanade också Ryssland att säkerställa en rättvis rättegång för sina medborgare i enlighet med landets internationella åtaganden som medlem i OSSE.
Som inkommande ordförande i OSSE nästa år avser jag att fortsätta främja organisationens breda säkerhetsbegrepp, inklusive frågor om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Vi har också agerat inom Europarådet för att uppmärksamma brister och övertramp på MR-området i Ryssland. Europarådets ministerkommitté har uttryckt oro för Dmitrijevs fall och betonat vikten av att Ryssland upprätthåller sina internationella åtaganden.
Både EU och Europarådet har alltså agerat i enlighet med hur Sverige ser på detta.
Ryssland är ju medlem av Europarådet. Där har man uppmanats av Europarådets kommissionär för MR att anta strukturåtgärder på politisk och lagstiftande nivå. Detta skulle möjliggöra för människorättsförsvarare som Dmitrijev att i framtiden utföra sitt arbete utan risk för repressalier.
Anf. 32 Maria Nilsson (L)
Herr talman! Ett internt alltmer repressivt Ryssland följer av ett externt alltmer expansivt Ryssland. Det är tyvärr den realpolitiska verklighet som vi lever i 2020.
Statsrådet konstaterar att fallet Dmitrijev inte är en isolerad händelse utan bör sättas i ett sammanhang. Jag delar helt och hållet den bilden. Det är ett Ryssland som begränsar utrymmet för mänskliga rättigheter och oppositionens möjligheter att verka.
Statsrådet nämner också den nyligen antagna svenska strategin för Sveriges stöd till ett demokratiskt Ryssland och det arbete som bedrivs inom ramen för EU. Jag vill stanna något vid de demokratiska krafterna, något som statsrådet också har återkommit till.
Jurij Dmitrijev var ordförande i den lokala Memorialorganisationen. Utan dem hade fortfarande mycket av Stalinterrorn varit höljt i dunkel. Under 1990-talet, när arkiven öppnades i Ryssland, lades mycket av grunden till Memorials kommande arbete. Personer som Irina Flige och Arsenij Roginskij är och har varit ovärderliga.
Men även organisationer som Memorial utsätts i dag för alltmer repressiva lagar. De har brännmärkts för att vara så kallade utländska agenter, med andra ord själva symbolen för att gå västs ärenden och med onda avsikter destabilisera Ryssland inifrån.
Herr talman! Memorial arbetar inte enbart med att blottlägga Stalinterrorns brott. De arbetar också för att ryska lärare ska ha läromedel och stöd för att kunna utforma historielektioner som speglar något annat än den tillrättalagda propagandahistoria som det ryska utbildningsdepartementet strävar efter. Där handlar det om att forma framtidens ryska medborgare i tron att rättmätiga ryska segrar i historien rättfärdigar till exempel annekteringen av Krim och andra utrikespolitiska ambitioner.
Herr talman! Under Sovjetunionen formades en typ av homo sovjeticus-människa - en övermänniska, så att säga. I dagens Ryssland pågår samma projekt men utifrån något andra ideologiska premisser. Jag skulle vilja be statsrådet, herr talman, att utveckla hur hon kommande år kommer att använda plattformar som internationella organ för att fortsätta driva frågan om Jurij Dmitrijev, Memorial och behovet av en fri och självständig historieskrivning i Ryssland.
Anf. 33 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Sveriges engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och mellanfolkliga kontakter med Ryssland hör till de allra starkaste i EU. Att stödja och försvara en bredd av civilsamhällets organisationer och aktörer syftar till att långsiktigt stärka de mänskliga rättigheterna i Ryssland.
Sverige, och också EU, ger ett omfattande stöd till det ryska civilsamhället. I januari antog vi som sagt en ny strategi för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland för 2020-24 med 389 miljoner kronor. Strategin ska främja en demokratisk utveckling i Ryssland och bidra till stark yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
EU bidrar till det ryska civilsamhället bland annat genom sitt stöd till European Instrument for Democracy and Human Rights. Samtidigt tror jag att EU och dess medlemsstater gemensamt kan göra mer för att bistå det ryska civilsamhället.
Interpellanten talar om en historierevisionism. Jag delar den bilden, i synnerhet när det utnyttjas för politiska syften. Ett demokratiskt Europa måste också fortsättningsvis bygga på en rättvisande bild av historien för att våra värderingar och institutioner inte ska undergrävas.
Herr talman! Utöver våra multilaterala insatser har Dmitrijevs fall konsekvent lyfts upp vid de bilaterala mötena med ryska företrädare. När jag besökte Moskva i februari träffade jag oppositionella och civilsamhällets representanter för att betona vårt stöd. Under mitt möte med Rysslands utrikesminister Lavrov tog jag också upp utvecklingen för Dmitrijev. Jag har även vid upprepade tillfällen offentligt uppmanat till Dmitrijevs omedelbara frigivning. Som exempel kan nämnas att Sverige var ett av de första länderna att offentligt fördöma den överinstansdom mot Dmitrijev som avkunnades i september.
När jag förra våren besökte Sankt Petersburg träffade jag representanter för civilsamhället inklusive från organisationen Memorial. Det är, som interpellanten säger, just de som arbetar med forskning om den politiska repression som ägde rum i Sovjetunionen under Stalineran. Dmitrijev var sedan lång tid tillbaka verksam inom Memorial och har spelat en oerhört stor roll för kartläggningen av Stalinismens brott.
Vår ambassad i Moskva och generalkonsulatet i Sankt Petersburg följer noggrant situationen för MR-försvarare och oppositionella och har löpande dialog med representanter för dessa. De deltar också regelbundet vid rättegångar mot människorättsaktivister. Rättegången mot Dmitrijev har följts noga, och löpande kontakter har hållits med Memorials kontor, både i Sankt Petersburg och i Moskva.
Anf. 34 Maria Nilsson (L)
Herr talman! Tack, statsrådet!
Statsrådet avslutar sitt första inlägg med att Sverige ska vara uthålliga, både i det enskilda fallet med Jurij Dmitrijev och med att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland. Jag instämmer naturligtvis i det. Men utvecklingen i Ryssland är oerhört oroande. Det gäller såväl i Ryssland som hur Ryssland agerar på den världspolitiska arenan.
Självklart kan Sverige inte göra allt. Vi är en enskild nation. Men vi kan göra något, och vi kan agera inom ramen för de institutioner där vi verkar.
Jag litar på att statsrådet exempelvis kommer att arbeta för ett snabbt införande av Magnitskijlagarna i EU. Det skulle vara en symbol som visar Ryssland att EU tar situationen på allvar och skärper sitt agerande och sin ställning gentemot Ryssland. Utvecklingen i Ryssland går nämligen inte framåt. Den går tyvärr bakåt.
Jag vill avsluta med att uppmana statsrådet att ta till vara det ordförandeskap i OSSE som ligger framför Sverige. Många stora frågor där behöver en lösning - inte bara där, men det är en kanal - den illegitime presidenten i Belarus, kriget i östra Ukraina och så vidare.
Glöm inte bort Ryssland, glöm inte bort Memorial, glöm inte bort historien och glöm inte bort Jurij Dmitrijev!
Anf. 35 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Rättsprocesserna i Dmitrijevs fall har av flera internationella bedömare beskrivits som ofullständiga. Inget politiskt styre har rätt att neka sina medborgare rätten att tala och tänka fritt. Det innebär att personer i egenskap av forskare, oavsett akademiskt fält, måste kunna ägna sig åt sin verksamhet utan rädsla för repressalier. Det gäller givetvis också Jurij Dmitrijev.
Precis som interpellanten säger har utrymmet för civilsamhället krympt avsevärt de senaste åren, i synnerhet för organisationer och privatpersoner som ägnar sig åt att försvara politiska och medborgerliga rättigheter. Likaså har lagen om så kallade utländska agenter avsevärt försvårat arbetet för flera civilsamhällesorganisationer.
Repressiva åtgärder har lett till ett ökat antal politiska fångar i Ryssland. Enligt organisationen Memorial räknas Dmitrijev som en av dem. Vi ser bekymrat på utvecklingen i Ryssland och det krympande utrymmet för demokrati i landet.
Vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen i Dmitrijevs fall. Vi kräver hans omedelbara frigivning och kommer att fortsätta vårt långsiktiga arbete för en demokratisering av Ryssland.
De så kallade Magnitskijlagarna, vilka kan ses som en MR-sanktionsmöjlighet, håller på och förhandlas fram i Bryssel. Sverige är väldigt aktivt i det arbetet och givetvis positivt inställt till det.
Vi kommer inte att glömma bort utvecklingen i Ryssland. Vi kommer inte att glömma bort Jurij Dmitrijevs fall.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.