Jönköpings tekniska högskola
Interpellation 2005/06:355 av Attefall, Stefan (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-20
- Anmäld
- 2006-04-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-04-24
- Sista svarsdatum
- 2006-05-04
- Besvarad
- 2006-05-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 april
Interpellation 2005/06:355 av Stefan Attefall (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Jönköpings tekniska högskola
I takt med att konkurrensen hårdnar i en alltmer globaliserad värld talar alla om att Sverige ska möta denna konkurrens med forskning, utveckling och allt högre kunskapsinnehåll i våra produkter. Ett lysande exempel på denna strategi är satsningen på Jönköpings tekniska högskola.
Högskolan i Jönköping består av fyra fackhögskolor i samverkan: Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Ingenjörshögskolan och Internationella Handelshögskolan. Högskolan är en så kallad stiftelsehögskola som arbetar med en stark fokusering på små och medelstora företag. Ca 800 företag agerar fadderföretag inom högskolans ram. I samarbete med Science Park startar eleverna mellan 50 och 60 företag om året, vilket motsvarar 7 % av nyföretagandet i länet.
Ingenjörshögskolan i Jönköping är en av landets allra största utbildare av högskoleingenjörer. Tekniska magisterutbildningar med god rekrytering har utvecklats och den tekniska forskningen har expanderat kraftigt. Kvaliteten i grundutbildningen har rankats mycket högt (Ny Teknik). All verksamhet vid Ingenjörshögskolan är fokuserad på teknik för små och medelstora företag. Inom denna fokusering inriktas forskningen mot industriell produktframtagning. Det innefattar hela kedjan från idé till att en produkt är etablerad på marknaden.
Ett arbete påbörjades 1999 med att utveckla Ingenjörshögskolan till Jönköpings tekniska högskola. Det handlar om att bygga ut den tekniska forskningen så att vetenskapsområdet teknik kan erhållas. Ansökan om doktorsexamensrättigheter i teknik inlämnades till regeringen i november 2003. Projektet understöds av Chalmers och KTH. En forskningsfond har byggts upp bestående av 150 miljoner kronor där näringslivet, kommuner och landsting samt högskolan själv tillskjutit medlen. Detta är unikt och visar det regionala näringslivets stora intresse för och behov av teknisk forskning.
Trots att Jönköpings tekniska högskola skapat egna resurser för forskning, bevisligen har hög kvalitet i sin forskning och en stark uppslutning från det omgivande samhället säger nu regeringen under överskådlig tid nej till att ge Högskolan i Jönköping master- och examensrätt inom vetenskapsområdet teknik. De små och medelstora företagen som behöver ökad teknisk kompetens, engagemanget från det omgivande samhället och förmågan att behålla och utveckla kvaliteten i forskningen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping hotas nu av den socialdemokratiska regeringens oförmåga att fatta beslut i för regionen och hela landet viktiga framtidsfrågor. Högskolan i Jönköping är till och med beredd att inte kräva ytterligare ekonomiska anslag eller master- och examensrätt på hela vetenskapsområdet teknik om det underlättar beslutsfattandet. Trots detta är regeringen oförmögen att ge ett besked.
Ämnar statsrådet besluta om att ge Högskolan i Jönköping master- och examensrätt inom vetenskapsområdet teknik, och när i så fall?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:355
Webb-tv: Jönköpings tekniska högskola
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:118 Måndagen den 8 majProtokoll 2005/06:118 5 § Svar på interpellation 2005/06:355 om Jönköpings tekniska högskola
Protokoll från debatten
Anf. 15 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Stefan Attefall har frågat mig om jag avser att besluta om att ge Högskolan i Jönköping master- och examensrätt inom vetenskapsområdet teknik och i så fall när.
Högskolan i Jönköping har en väl fungerande och mycket snabbt expanderande verksamhet. Regeringen har satsat kraftfullt på högskolan med drygt tusen nya platser från 2006 och 2007, med humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 2004 och med forskningsresurser som växer snabbare än nästan alla andra lärosäten fram till 2008.
Jag har själv besökt högskolan och fick ett mycket positivt intryck av bland annat dess samverkan med företag och det målmedvetna arbetet för att göra högskolan till en viktig aktör i regionen. Högskolan har också ett utvecklat samarbete med andra högskolor inom såväl grundutbildning som forskning och goda internationella kontakter.
Regeringen har fört en offensiv utbildnings- och forskningspolitik med en mycket snabb utbyggnad av både utbildning och forskning. Nu tar vi ytterligare ett steg för att öka kvaliteten och ge forskningen de bästa förutsättningarna att möta framtidens internationella konkurrens och nya krav.
Därför har regeringen nyligen utsett en utredare med uppgift att göra en översyn av styrning och finansiering av högskolans forskning. Utredaren ska bland annat föreslå ett nytt system för beslut om universitetsstatus och vetenskapsområde. Utredaren ska också pröva om vetenskapsområden är den bästa indelningsgrunden för resurstilldelning och för tillstånd att utfärda examen i forskarutbildning. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2007.
Stefan Attefall frågar om jag tänker besluta att tilldela Högskolan i Jönköping tekniskt vetenskapsområde. Svaret är att jag anser att det behövs en ny ordning för beslut om universitetsstatus och tillstånd att utfärda examina inom forskarutbildning. En ny ordning behövs för att främja hög kvalitet och en positiv utveckling av högskolesystemet där profilering och samarbete mellan lärosäten gynnas.
Stefan Attefall hävdar att regeringen säger nej till att ge Högskolan i Jönköping rätt att utfärda masterexamen inom tekniskt vetenskapsområde. Detta är helt fel. Tvärtemot vad Stefan Attefall hävdar i sin interpellation finns en öppen dörr för ansökan från Högskolan i Jönköping beträffande rätten att utfärda masterexamen. Den 1 juli 2007 införs i den svenska högskolan en masterexamen som omfattar två års studier på avancerad nivå. I propositionen
Ny värld - Ny högskola
(prop. 2004/05: 162) bedömer regeringen att tillstånd att utfärda masterexamen bör ges till statliga universitet, statliga högskolor med vetenskapsområde och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda doktors- och licentiatexamina inom ett vetenskapsområde. När det gäller övriga högskolor och enskilda utbildningsanordnare bör de efter ansökan, prövning av den vetenskapliga kvaliteten och godkännande kunna ges rätt att utfärda masterexamen inom vissa områden där högskolan eller utbildningsanordnaren har särskilt goda förutsättningar.
Högskolan i Jönköping kommer därmed att kunna utfärda masterexamen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde där högskolan nu får utfärda forskarexamina. Högskolan kommer också att kunna ansöka om rätten att utfärda masterexamen även inom andra områden utanför detta vetenskapsområde.
Anf. 16 Stefan Attefall (Kd)
Herr talman! Jag tackar statsrådet Leif Pagrotsky för svaret.
Högskolan i Jönköping är en stiftelsehögskola med fyra högskolor i en gemensam ram. Den är en succéstory sedan mitten av 1990-talet med ett enormt engagemang från det omgivande samhället, med kvalitet i forskning och utbildning och med fokusering speciellt när det gäller handels- och ingenjörshögskolan på just de små- och medelstora företagen. Det är en högskola som verkligen har valt att fokusera och därmed också lyckats uppnå internationellt hög kvalitet i sitt arbete. 800 fadderföretag jobbar ihop med högskolan. Det måste vi se som mycket positivt och uppmuntra.
En av fackhögskolorna, Ingenjörshögskolan, vill nu gå vidare. Bland annat har man skapat en forskningsfond som år 2008 kommer att uppgå till 150 miljoner kronor. Det är unikt i vårt land att man lyckas ta in så mycket pengar från det omgivande samhället. Vi har redan kommit en bra bit på väg i uppbyggnaden av forskningsfonden. Det är privata företag, stiftelser, kommuner, landsting och högskolan själv som avsätter pengar för detta. Detta stora engagemang för att skapa Jönköpings tekniska högskola, som understöds av Chalmers och av KTH i Stockholm, hotas nu när man inte kan få besked från statsrådet, regeringen och Högskoleverket.
Det finns många ansökningar inne om att få bli universitet och få examensrätt och vetenskapsområden på olika områden. Men det gäller också för ett statsråd att våga fatta beslut och också våga se de som verkligen behöver få besked tidigt och de som kanske behöver utredas mer.
Nu ska det utredas. Den 1 oktober 2007 ska utredningen vara klar. Det är en utredning som ännu inte har kommit i gång. Åtminstone finns den ännu inte på regeringens hemsida, även om utredaren verkar vara utsedd. Sedan ska den remissbehandlas och kanske behandlas i riksdagen. Då kan processen komma i gång tidigast år 2008.
Vi har då förlorat flera år av osäkerhet om vad som komma ska. Risken finns att vi då inte kan ta till vara det engagemang som finns och att insamlingen till forskningsfonden avstannar eller avtar. Frågan är om det inte kan bli dyrare i det långa loppet för just regeringen.
Problemet för regeringen är att man är rädd för att man binder upp sig för ekonomiska åtaganden. Men Högskolan i Jönköping säger: Vi behöver inte hela vetenskapsområdet. Vi behöver vissa bitar som vi profilerar oss på, som vi är duktiga på och som vi ska fokusera på. Vi behöver inte heller få ökade resurser, eftersom det har byggts upp en forskningsfond som har resurserna. Vad vi behöver är examensrätten.
Att inte våga fatta det beslutet och ge det beskedet innebär också att man hotar det engagemang som finns för projektet Jönköpings tekniska högskola. Min fråga kvarstår därför. Varför måste man utreda även denna del? Varför kan man inte ge beskedet, när vi vet att Högskolan i Jönköping troligtvis kommer att klara Högskoleverkets prövningar, vilka självklart måste genomföras först?
Man ser att det finns, det här engagemanget, forskningsresurserna och det stora engagemanget från exempelvis fadderföretagen. Det gör också att ingenjörshögskolan i Jönköping är en av de få tekniska utbildningar som i dag ökar antalet studenter. Man får fler ansökningar, medan det minskar på andra håll.
Varför vågar inte statsrådet ge besked till projektet Jönköpings tekniska högskola?
Anf. 17 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag håller med Stefan Attefall i beskrivning av den
success story
som Jönköpings högskola innebär
,
om man nu får tala engelska i kammaren och till protokollet. Jag har blivit näpsad tidigare för detta.
Jag har vid egna besök kunnat konstatera både vilken uppslutning man har i det omgivande samhället och hur framgångsrik man har varit i det som vi kallar den tredje uppgiften. Det är något som jag betonar väldigt starkt, och som jag gjorde under min tid som näringsminister och som jag gör nu. Det gäller likaså den popularitet den har bland studenterna.
Jag vill gärna fortsätta att driva på utveckling i Jönköping. De har förvaltat sina resurser och sitt förtroende väl. Jag ser ingen anledning att förvänta mig något annat i framtiden. Jag vill gärna diskutera med Stefan Attefall hur vi tillsammans ska kunna åstadkomma detta. Men för att kunna göra det på ett allsidigt sätt skulle jag först vilja ha ett klarläggande inför de kommande inläggen. Vi har ett par stycken omgångar kvar i vår debatt.
Jag vill höra från Stefan Attefall hur man kan börja det arbetet att bygga upp en fortsatt ljus framtid för Högskolan i Jönköping med att sparka ut 1 000 befintliga studenter som redan finns där nu och att avskeda 150 lärare som i dag är anställda på högskolan för att spara 70 miljoner kronor som ska användas, enligt överenskommelsen just utanför Jönköping i Bankeryd, till att avskaffa förmögenhetsskatten.
Det talas om att gynna denna fina högskola - den som vi har satsat så fantastiskt och framgångsrikt på, med den största forskningsresursökningen av nästan alla högskolor i hela Sverige för de kommande åren, och som studenterna satsar sin tid på.
Hur kan Stefan Attefall tala så väl om den och engagera sig så vältaligt för dess utveckling och framtid? Verkligheten är att han motionerar i denna kammare om att ta bort 1 000 studenter som redan finns och som ska skickas hem och avskeda 150 lärare som redan är anställda för att spara 70 miljoner kronor till avskaffad förmögenhetsskatt.
Förklara det först, och så ska vi sedan gå igenom frågorna om vetenskapsområdet.
Anf. 18 Stefan Attefall (Kd)
Herr talman! Vi har tydligen uppfunnit en ny interpellationsform, interpellation till ledamöter från statsråd. Jag föreslår att vi tar upp i gruppöverläggningar med talmannen hur vi kan institutionalisera den formen så att statsråden också kan ställa frågor till oss ledamöter.
Det är enkelt att svara på frågan. Vi har föreslagit en lägre ökningstakt av anslaget till högskolorna i våra budgetförslag och fördelat om dem lite grann på olika områden. Men vi kommer inte att dra in några pengar för några högskolor. Men vi har föreslagit en lägre ökningstakt för att i stället satsa på kvalitet och forskning och liknande saker. Det är det budgetalternativ som vi kristdemokrater har stått bakom och som vi har jobbat för.
När pengar kommer erkänner jag gärna att Högskolan i Jönköping har fått relativt sett jämfört med andra högskolor och universitet en bra utdelning. Det är vi tacksamma för. Som tur är finns en klok högskoleledning där och en bra rektor. Vi använder pengar på ett förnuftigt sätt. Vi använder dem just till bland annat kvalitetshöjning. Det blir inte de nya platser som Pagrotsky påstår, inte fullt ut i varje fall. Det är omöjligt att klara av detta med en rimlig kvalitet.
Interpellationen handlar om: Varför kan man inte fatta beslut om att ge Högskolan i Jönköping och Ingenjörshögskolan vetenskapsområdet teknik eller delar av det området? Man behöver inte ens skicka med nya pengar. Det finns pengar insamlade från företag, stiftelser, kommuner och landsting. Om Pagrotsky lyssnar på frågorna kanske han kan svara på dem också i stället för att ställa frågor till mig om detta.
Vi kan också diskutera budgetfrågor. Men vi kan säkert göra det i separat sammanhang. Men varför fattar man inte beslutet? Jag misstänker att det finns många ansökningar inne hos departementet. Leif Pagrotsky som statsråd vågar inte välja. Leif Pagrotsky vågar inte säga: Det här prioriterar jag framför det andra. Han inser att han kanske blir populär på vissa ställen, men han får också kritik från andra ställen.
Då måste man fatta beslut och stå lite tufft i snålblåsten. Mitt intryck är att Leif Pagrotsky väljer den enkla vägen: utredningar, utredningar och utredningar. Det blir alltså mycket snack men lite verkstad på Utbildningsdepartementet.
Anf. 19 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Detta är en debatt och inte en fråga. Vi har mellan riksdag och regering två former. Dels har vi frågan, där man ställer en skriftlig fråga och får ett svar, och så är det färdigt, dels har vi det som kallas för interpellationsdebatt. Ledamoten ställer en fråga, och sedan är det en debatt om de politiska skiljelinjerna mellan alternativen. Jag ska inte be om ursäkt för att jag frågar eller bara påstår rakt ut.
Nu ska jag påstå igen. Jag hoppas att alla på läktaren nu lyssnar på mig. Stefan Attefall har i bästa fall inte läst på sin politik. I värsta fall är det något annat omdöme jag borde använda. I förra veckan lämnade ni in en motion till riksdagen. Ni föreslog att man ska ta 1 650 miljoner kronor från högskoleanslaget för att använda till att finansiera sänkta skatter i enlighet med Bankerydsuppgörelsen från Jönköpings kommun.
Detta är pengar som redan betalas ut. För att de pengarna ska tas bort är det inte tal om att begränsa en ökning. Då ska man rycka undan mattan under fötterna för den verksamhet som redan bedrivs under innevarande budgetår. Det finansierar 150 lärare och 1 000 studentplatser vid Högskolan i Jönköping.
Stefan Attefall som kandiderar till riksdagen för just Jönköping borde väl kunna stå för det inför sina väljare på högskolan, sina väljare i Jönköping och alla de företag som gläds över den fina samverkan med högskolan. Han borde titta dem i ögonen och säga: Den här fina högskolan som alla skryter så över, jag ska börja mandatperioden med att ta ifrån den 1 000 platser, 150 lärare och 70 miljoner.
Det gör inte Stefan Attefall. Han har inte modet att stå upp rakryggat och försvara sin politik. Han försöker låtsas som att det handlar om att ta bort någon vag framtida ökning som ingen har sett. Det är osanning. Platserna finns, och pengarna betalas ut. Ni vill ta bort dem.
Jag är glad över engagemanget för att ha vetenskapsområdet på flera områden. Jag är glad över engagemanget för att göra universitet i den egna hembygden. Jag hade varit glad om det hade setts på den borgerliga kanten lite oftare när vi hade den fördomsfulla och kategoriska nedvärderingen av de nya lärosätena och de nya universiteten. Det var namn som bygdeuniversitet, nedsättande omdömen om lärosätena i Örebro, Karlstad, Mittuniversitetet och andra.
Stefan Attefall var inte med och kritiserade detta då, och det hedrar honom. Men det hade varit trivsamt och trovärdigt i dag, när han slåss för Jönköping, om han då hade varit på samma flank som vi och tagit matcher med de moderater som var emot det här på ett alldeles konsekvent sätt.
Vi har nu en stor mängd ansökningar från mycket ambitiösa lärosäten som vill gå vidare i sin utveckling - Borås, Jönköping, Södertörn och ett flertal andra. Många av dem - de allra flesta - är väldigt bra. Men vi har många och verksamheten är stor. Var och en av dem har egna individuella önskemål. Jönköping vill till exempel att man ska göra om hela det vetenskapsområdesbegrepp som är gemensamt för lärosätena i Sverige.
Därför tycker jag att det är rimligt att vi nu tar en titt på detta och bestämmer oss för en ordning som alla kan vara överens om. Då slipper vi det misskrediterande och förtroendesänkande ifrågasättande av procedurerna som vi hade till exempel när det gällde den senaste omgången. Då gällde det Örebro, Växjö, Karlstad och Mittuniversitetet. Jag tycker att det stärker förtroendet för de lärosäten som får sin befordran om det sker som resultat av en transparent, genomtänkt process där de olika lärosätena kan vägas mot varandra på ett öppet vis.
Anf. 20 Stefan Attefall (Kd)
Herr talman! I motsats till statsrådet ska jag försöka fokusera på det som debatten handlar om, det vill säga Jönköpings tekniska högskola.
I budgetfrågan vill jag bara säga att vår linje alltid har varit att ha en lägre utbyggnadstakt i antal platser och hellre fokusera på kvalitet och forskning. Där går vår linje hela vägen i diskussionerna. Vi har inga planer på att avskeda någon som är anställd på någon högskola, så det kan vi gott avfärda på en gång.
Det handlar helt enkelt om att statsrådet inte ger besked. Man säger att man vill förverkliga projektet Jönköpings tekniska högskola om vi får examensrätt. Vi behöver inte få hela området, om det passar statsrådet bättre. Men vi kan ta hela området, och då kommer vi att nyttja en viss bit av det. Vi fokuserar nämligen på några saker och försöker inte vara bäst på allt.
När det handlar om pengarna kan vi till och med avstå från dem. Det finns ett starkt engagemang i det omgivande samhället, och det byggs upp en forskningsfond som kommer att omfatta 150 miljoner kronor. Det engagemanget riskerar Leif Pagrotsky att knäcka. Han segdrar frågan och vågar inte fatta beslut där han ser att det finns en möjlighet att göra någonting som inte kostar honom pengar. Det kostar inte statskassan pengar i det här läget, utan det handlar om att ge möjlighet. Det handlar om att öppna de dörrar som Leif Pagrotsky håller stängda och låta det lokala engagemanget, den vetenskapliga kvaliteten och det arbete som bedrivs på högskolan få blomma ut och utvecklas på det sätt som pågår just nu.
Men i stället riskerar Leif Pagrotskys politik på grund av en oförmåga att fatta beslut och att våga välja att leda till att det engagemang som finns förtvinar. Öppna dörrarna! Släpp fram möjligheterna i stället för att begränsa och försöka föra debatten om helt andra politikområden, vilket verkar vara taktiken från Leif Pagrotskys sida. Jag beklagar det.
Jag hade hoppats att man kunde ha öppnat en dörr utan andra åtaganden och därmed släppa fram ett engagemang. Därmed skulle man också utveckla utbildningen, men även de små och medelstora företagen med skriande behov av ökad teknisk kompetens som Högskolan i Jönköping kan bidra med.
Anf. 21 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag hörde de sista orden: skriande behov i näringslivet av fler tekniker. Kontrastera det mot det tidigare inlägget om färre platser - 17 000 färre platser i Sverige och 1 000 platser färre i Jönköping! Det var ytterligare ett intressant besked.
Stefan Attefall vill att vi ska bestämma vem som ska få vara vetenskapsområde. Samtidigt ger han klart besked; det blir inga nya pengar. Man kan få hänga upp en emaljskylt på dörren. Den kan vara fin och ha guldskrift. Det ger en ny etikett. Men det blir inga nya pengar. Jag respekterar den ståndpunkten.
Men min åsikt är att när man blir vetenskapsområde så är det ett ansvar gentemot studenterna och gentemot det omgivande samhället att fylla det med en gradvis höjd ambitionsnivå. Det vill jag att det ska vara i samtliga fall. Det är uppföljningen av detta som gör att när Jönköping blev vetenskapsområde har det resulterat i att Jönköping har fått en större tilldelning av forskningsresurser än kanske något annat lärosäte i hela Sverige. Så är det just för att vi menar allvar med det viktiga beslutet att tilldela vetenskapsområden.
Nu finns det ett engagemang som är ärligt och ambitiöst från näringslivet i att satsa pengar. Stefan Attefall säger att det är ytligt och att det går tillbaka och att det går bort med modet. Om det inte blir något nu försvinner pengarna, säger han. Det tror jag inte. Jag tror att det är ärligare än så. Jag har träffat donatorerna och jag har träffat högskolan. Jag tror inte att det är så. Jag tror i stället att man vill ha en ambitiös, offensiv satsning av det slag som vi har. De pengar som man har donerat och förpliktigat räcker i två år. Högskolan har inte sagt att den inte avser att söka pengar därefter. Den har bara sagt att de inte vill söka pengar omedelbart. Några pengar som högskolan har och som skulle kunna fylla upp de 1 000 färre platserna och de 150 avskedade lärarna har inte ställts i utsikt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.