Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jäv för statsråd

Interpellation 2011/12:32 av Linde, Hans (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-10-10
Anmäld
2011-10-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-10-19
Sista svarsdatum
2011-10-24
Besvarad
2011-11-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 oktober

Interpellation

2011/12:32 Jäv för statsråd

av Hans Linde (V)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Utrikesminister Carl Bildt har under åren 2000 till oktober 2006, då han utsågs till statsråd och utrikesminister, varit styrelseledamot i Lundin Petroleum AB.

Regeringsformen 6 kap. 9 § andra stycket stadgar följande: ”Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom.” Allmänna jävsbestämmelser för statsförvaltningen finns i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223). Även om lagen formellt inte gäller för regeringen, tillämpas den dock i väsentliga delar i Regeringskansliet. Statsrådsberedningen har utarbetat anvisningar om jäv och bisysslor i tjänsten som statsråd, (Ds 1998:52 s. 77–84). I anvisningarna sägs att det i princip bör undvikas att ett statsråd, som är jävigt enligt 11 § förvaltningslagen, föredrar ärendet eller annars deltar i avgörandet. Det rekommenderas att statsråd avstår från att delta i avgörandet även ifrån jävssynpunkt tveksamma fall.

Lundin Petroleum har under Carl Bildts tid som styrelseledamot bedrivit en verksamhet som kan vara besvärande för honom i hans egenskap av svensk utrikesminister. Först kan nämnas bolagets oljeutvinning i Block 5 A i södra Sudan. Gerhart Baum, FN:s specielle rapportör för mänskliga rättigheter i Sudan, lämnade i mars 2001 följande muntliga rapport till FN:s kommission för mänskliga rättigheter:

”Under mitt besök samlade jag in ytterligare bevis på att oljeutvinningen leder till förvärrande av konflikten med allvarliga följder för civilbefolkningen. Jag fick specifik information att regeringen tillgriper fördrivning av lokalbefolkningen och förstörande av byar för att avfolka områden och möjliggöra för oljeföretag att fortsätta sin verksamhet utan hinder. Jag informerades att alla byar runt Nhialdu, i Nimne, söder om Bentiu har bränts ner till grunden och skördarna förstörts. Likaså har alla byar längs vägen upp till Pultutni, i omgivningarna till oljefältet i Ryer, utplånats.”

Sedan juni 2010 bedriver internationella åklagarkammaren en förundersökning beträffande ”misstänkt folkrättsbrott med svenska kopplingar i Sudan”. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Magnus Elving, gav i en intervju den 23 september i tidningen Fokus uttryck för optimism för att saken ska gå att utreda.

Med tanke på utrikesminister Bildts styrelseuppdrag i Lundin Petroleum under den tid de misstänkta brotten skulle ha förövats är affären besvärande för den svenska regeringen.

Lundin Petroleum har 2006 tecknat kontrakt med den etiopiska regeringen om rätt att utvinna olja och naturgas i Ogadenprovinsen. Där pågår inbördeskrig mellan regeringen och ONLF-gerillan. ONLF-gerillan har förklarat att man motsätter sig utvinning av mineraltillgångar till dess att en legitim självstyrande regering tillträtt i provinsen. Man har också förklarat att företagets säkerhet inte kan garanteras i den pågående militära konflikten.

I Kerstin Lundells bok Affärer i blod och olja – Lundin Petroleum i Afrika finns vittnesmål om att soldater och milis har order att skjuta alla som kommer i närheten av Lundins fyra block i Ogaden, 2, 6, 7 och 8.

Kontraktet om oljeutvinningen i Ogaden undertecknades strax efter att Carl Bildt lämnat sitt styrelseuppdrag i Lundin Petroleum, men förhandlingarna om avtalet måste ha hunnit i det närmaste slutföras innan Carl Bildt lämnade styrelsen.

Nu har två svenska journalister, Johan Persson och Martin Schibbye, som tagit sig in i Ogaden med hjälp av ONLF-gerillan, gripits av etiopiska myndigheter och kommer den 18 oktober att ställas inför rätta åtalade för terroristbrott. De har själva uppgivit att syftet med att ta sig in i Ogaden var rent journalistiskt och syftade till att få fram uppgifter om Lundin Petroleum och Lundingruppens aktivitet i området. Dessa uppgifter har också kunnat styrkas. Deras journalistiska arbete skulle ha kunnat bli besvärande för utrikesminister Bildt och den svenska regeringen och detta har lett till att vissa ifrågasatt uppriktigheten i Sveriges ansträngningar att få männen fria.

På Lundin Petroleums hemsida kan man läsa följande:

”1998 upptäckte bolaget fälten En Naga North och West i södra delen av Sirte Basiin i Libyen. Efter ett framgångsrikt utvärderingsprogram under 1998 och 1999 deklarerades fältet kommersiellt och utbyggnadsprogrammet påbörjades. Den fullständiga utbyggnaden inkluderade konstruktionen av en central produktionsanläggning, 100 km pipeline tillsammans med borrning av 20 produktions-, 15 injicerings- och 15 vattenborrningar. Utvinningsbara reserver uppskattades till cirka 100 miljoner fat olja.”

När resningen mot Muammar Gaddafis regim inleddes kommenterade utrikesminister Carl Bildt det på följande sätt: ”Det handlar inte om att stödja den ena eller andra, det handlar om att få stabilitet och en rimlig utveckling.” Detta skedde samma dag som Gaddafi anföll demonstranter med stridsflyg. Frågan har ställts om denna överslätande inställning till Gaddafiregimens brott mot mänskligheten kan ha samband med Lundin Petroleums affärssamarbete med Muammar Gaddafi.

Svenska Dagbladet skrev den 26 juli 2003 följande:

”Lundin-bolaget Tanganyika Oil har säkrat tillgången till ett oljefält i Syrien. Ett samarbetsavtal har tecknats med den syriska regeringen och det statliga oljebolaget Syrian Petroleum Company.

– Det här innebär att företaget blir 5–6 gånger större än det är i dag, säger Lukas Lundin, styrelseordförande för Tanganyika Oil med bas i Kanada. Avtalet gäller det så kallade Oudehfältet i den nordöstra delen av landet och sträcker sig 25 år fram i tiden. Bolaget uppskattar att oljefältet innehåller reserver till ett värde av 1,3 miljarder kronor, diskonterat till 10 procents ränta över fältets livslängd.

– Vi tror vi kan öka produktionen från 1 000 till 30 000 fat om dagen de närmaste tre åren. Då är vi uppe i ett kassaflöde på 150 000 dollar om dagen, säger Lukas Lundin, son till Adolf H Lundin som bland annat grundat Lundin Petroleum och Vostok Nafta.

Tanganyika Oil lovar att utveckla oljefältet och borra flera nya produktionsbrunnar. I gengäld får de behålla 30 procent av all olja som pumpas upp, medan resterande 70 procent går till den syriska staten.”

Lundingruppen har senare sålt sitt syriska oljefält till ett kinesiskt statsföretag.  Först har Lundingruppen således skapat en viktig inkomstkälla för Syriens blodsregim, sedan förstärkt regimens affärsband med den i FN:s säkerhetsråd vetoförsedda stormakten Kina. Det är inga små tjänster Lundingruppen gjort Assadregimen innan stridsvagnarna rullat in i landets städer för att krossa folkets uppror.

Tidningen Affärsvärlden skrev den 26 september 2001 följande:

”Adolf Lundin utvidgar sitt oljeimperium till ytterligare ett omsusat land. Lundin Petroleums dotterbolag Lundin Munir har fått tillstånd att köpa 40 procent i ett oljefält i Iran.

National Iranian Oil Corporation (NIOC) har gett Lundin tillåtelse att köpa en fyrtioprocentig intresseandel i Munirblocket. ’Affären innebär ett inträde till de tio mest oljerika bassängerna i världen’, säger Lundin Petroleums VD Ian H Lundin.

Munirblocket är beläget i Khuzestanprovinsen och har en yta på 2,690 km2.

Munirblocket ligger i Zagrosbassängen där man hittills hittat över 150 miljarder fat olja.

Iran tillhör världens rikaste olje- och gasproducerande länder och har en dagsproduktion på över 3,7 miljoner fat olja per dag.

Edison Gas tilldelades koncessionen under ett fyraårigt avtal som undertecknades den 16 januari. Ett slutgiltigt avtal mellan Edison och Lundin Munir förväntas bli undertecknat inom kort.”

Med tanke på den iranska regimens inställning till demokrati och mänskliga rättigheter och utrikespolitiska hållning är utrikesminister Carl Bildts tidigare ekonomiska kopplingar till denna regim minst sagt anmärkningsvärda. 

Nyhetsbyrån Direkt skrev den 1 oktober 2009  följande om Lundinfamiljens satsning i Irak med hänvisning till Dagens Industri:

”Affären innebär att Lundin spenderar drygt 600 miljoner kronor på att köpa tre oljekoncessioner av Kurdistans regionala regering i norra Irak.

Avsikten är även att investera ytterligare 1 miljard kronor på att hitta stora oljefynd.

– Det är ett av få områden i världen där man kan hitta fält som har en storlek på en miljard fat och där kontraktsvillkoren är okej, säger Lukas Lundin till DI.

Projektet skulle vara ett lyft för Lundin Petroleum-ägarna som har fått se aktiekursen falla från 110 kronor våren år 2006 till 30 kronor i slutet av 2008, även om den återhämtat sig något till nuvarande kursnivå på 50–60 kronor.

Men enligt torsdagens uppgifter om Lundins nya jättesatsning i Irak, så kommer den främst ske via bolaget Bayou Bend Petroleum som är börsnoterat på Torontobörsen i Kanada.

Lundin Petroleum har varit med och utvärderat de aktuella oljekoncessionerna och bidrar med kortfristiga lån till Bayou Bend.

Som ersättning ska Lundin Petroleum få 100 miljoner aktier i Bayou Bend när alla godkännanden är klara.”

Med tanke på Carl Bildts lobbyarbete för att få tillstånd det folkrättsstridiga anfallskriget i Irak genom sin medverkan i Committee for the Liberation of Iraq kan Lundin Petroleums engagemang i oljeutvinning i Irak aktualisera etiska och moraliska frågeställningar beträffande utrikesminister Carl Bildts engagemang i Committee for the Liberation of Iraq.

Mot bakgrund av denna beskrivning av utrikesminister Bildts styrelseengagemang i företaget Lundin Petroleum vill jag fråga statsminister Fredrik Reinfeldt:

Kan statsministern se att det föreligger några etiska, politiska eller trovärdighetsproblem för regeringen på grund av att utrikesminister Bildt tidigare varit styrelseledamot i Lundin Petroleum och avser statsministern att ta något initiativ i sammanhanget?

Avser statsministern att ta något initiativ i riktning av att införa nya karensregler för övergång från näringslivet till statsrådsuppdrag eller vice versa?

Är nuvarande jävsregler för statsråd till fyllest eller avser statsministern att ta något initiativ för att ändra dem?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:32, Jäv för statsråd

Interpellationsdebatt 2011/12:32

Webb-tv: Jäv för statsråd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 1 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Hans Linde har frågat statsministern om han kan se att det föreligger några etiska eller politiska problem eller trovärdighetsproblem för regeringen på grund av att utrikesminister Bildt tidigare har varit styrelseledamot i Lundin Petroleum, och om han avser att ta något initiativ i sammanhanget. Hans Linde har också frågat statsministern om han avser att ta något initiativ i riktning mot att införa nya karensregler för övergång från näringslivet till statsrådsuppdrag eller vice versa. Hans Linde har avslutningsvis frågat statsministern om han anser att nuvarande jävsregler för statsråd är till fyllest eller om han avser att ta något initiativ för att ändra dem. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen anser att det regelverk som finns i fråga om jäv och andra intressekonflikter för statsråd fyller sitt syfte väl och därför är fullt tillräckligt. Regeringsformens bestämmelser om detta finns i 6 kap. 2 § andra stycket och innebär dels att ett statsråd inte får inneha någon anställning, dels att han eller hon inte heller får inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne. Bestämmelserna har haft samma innebörd sedan tillkomsten av 1974 års regeringsform. De övervägdes senast av Grundlagsutredningen, som inte fann anledning att föreslå någon ändring i sak, vilket framgår av deras betänkande SOU 2008:125, del 2, s. 771. Det viktiga och från demokratiska utgångspunkter självklara syftet med bestämmelserna är att regeringens ledamöter ska ha allmänhetens förtroende och allmänna aktning. Statsrådens integritet ska inte kunna ifrågasättas. Allmänheten måste alltså kunna ha ett fullständigt förtroende för statsrådens objektivitet, det vill säga för att statsråden i sin tjänsteutövning beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. Det är av största betydelse att inte bara undvika att det sker avsteg från objektiviteten. Lika viktigt är det att undvika situationer som kan skapa misstankar om att ett statsråd inte är objektivt. Om det i ett visst fall finns en tvekan om huruvida ett statsråd är jävigt eller inte, bör han eller hon därför som grundläggande princip avstå från att delta i behandlingen av ärendet. Som Hans Linde har pekat på i sin interpellation tillämpas de allmänna bestämmelserna om jäv i 11 § förvaltningslagen (1986:223) som utgångspunkt för bedömningen i ett sådant fall, även om förvaltningslagen inte är formellt tillämplig på just regeringsärenden. Så fungerar det för närvarande, och så bör det vara också i fortsättningen. Mot denna bakgrund är mitt svar på Hans Lindes första fråga ett klart nej. Jag ser inte att det föreligger några etiska eller politiska problem eller trovärdighetsproblem för regeringen på grund av att utrikesminister Bildt tidigare varit styrelseledamot i Lundin Petroleum. Jag avser följaktligen inte heller att ta något initiativ i sammanhanget. Frågan om behovet av att införa det som Hans Linde benämner som nya karensregler för övergång från näringslivet till statsrådsuppdrag eller vice versa har berörts av konstitutionsutskottet i samband med 2002/03 års granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet ansåg i princip att det i både offentlig och privat verksamhet är av godo med erfarenhet från samhällets skilda sektorer. Utskottet pekade dock på att det kan uppstå förtroendeskadliga situationer, till exempel när ett statsråd lämnar sitt uppdrag för att omedelbart gå över till privat verksamhet. Det kunde därför enligt utskottets mening finnas anledning för regeringen att pröva till exempel en möjlighet till en tidskarantän. Sådana karensregler skulle i så fall motiveras av samma syfte som nuvarande jävsbestämmelser, det vill säga för att garantera efterlevnaden av regeringsformens objektivitetsprincip. Karensreglerna skulle alltså inte ha något självständigt syfte utan i stället närmast fungera som en komplettering av jävsbestämmelserna. Jag har redan förklarat att jag anser att den nuvarande ordningen fungerar bra. Av samma skäl anser jag att det inte finns anledning att överväga några initiativ i fråga om nya karensregler. Mitt svar på Hans Lindes andra fråga är därför också nej. Någon anledning att överväga förändringar av de grundläggande bestämmelserna om jäv och andra intressekonflikter för statsråd finns alltså inte. Svaret på Hans Lindes sista fråga blir därför: Ja, jag anser att nuvarande jävsregler för statsråd är till fyllest.
Hans Linde (V)
Anf. 2 Hans Linde (V)
Herr talman! Jag får inleda med att tacka justitieministern för svaret. Min interpellation var ställd till statsministern, men jag noterar med viss förvåning att det uppenbarligen är justitieministern och inte regeringschefen som är ansvarig för frågor om Carl Bildts lämplighet som utrikesminister. Det är nämligen det som är kärnan i min interpellation: Är det rimligt att Sverige i dag har en utrikesminister som gång på gång, i fråga efter fråga, får sitt agerande ifrågasatt utifrån sina starka kopplingar till ett svenskt internationellt oljebolag? Herr talman! Bakgrunden till denna debatt är självklart fallet med de två svenska journalisterna, Johan Persson och Martin Schibbye, som står åtalade i Etiopien för terrorbrott och de frågor som har uppstått runt Carl Bildts engagemang i frågan. Persson och Schibbye har själva uppgivit att syftet med deras resa till Etiopien och syftet med att ta sig in i Ogadenprovinsen var journalistiskt, med målet att få fram uppgifter om Lundin Petroleums och Lundingruppens aktivitet i området. Lundin Oil är ett bolag där Carl Bildt satt i ledningen fram till att han blev utrikesminister, vilket så klart har skapat frågetecken runt Carl Bildts agerande i frågan. Många har nämligen med rätta kritiserat Carl Bildts tystnad och passivitet. Samtidigt kan vi konstatera att de få gånger Bildt yttrat sig om de två svenskarna i Etiopien är det nog många av oss som hade önskat att han snarare hade varit tyst. I samband med att de två journalisterna greps var Bildts reaktion: "Det här är ju ett område vi har avrått från att resa till, för det är ett farligt område." Schibbye och Persson befann sig dock inte i Ogaden på en illa planerad semesterresa, utan de var där för att genomföra sitt arbete som journalister. Även om Utrikesdepartementet har avrått från resor till Ogadenprovinsen innebär inte det att Sverige kan frånsäga sig ansvaret för svenska medborgare i utlandet eller för den delen för att stå upp för pressfriheten och det fria ordet. Vid ett flertal tillfällen har utrikesminister Carl Bildt dessutom jämfört de två svenska journalisterna med andra svenska medborgare som står anklagade för brott runt om i världen. Det är självklart så att alla svenska medborgare ska ha stöd och hjälp från Utrikesdepartementet oavsett var i världen de befinner sig eller vilka brott de står anklagade för. Det är dock fullständigt orimligt att jämföra två journalister som utifrån grundläggande mänskliga rättigheter har genomfört sitt journalistiska arbete med människor som har begått kriminella handlingar. Oavsett hur regimen i Addis Abeba resonerar är yttrandefrihet och pressfrihet grundläggande mänskliga rättigheter, inte kriminella handlingar. Herr talman! Justitieministern säger i sitt svar att "Statsrådens integritet ska inte kunna sättas i fråga. Allmänheten måste alltså kunna ha ett fullständigt förtroende för statsrådens objektivitet. Det är av största vikt att inte bara undvika att det sker avsteg från objektiviteten. Lika viktigt är det att undvika situationer som kan skapa misstankar om att ett statsråd inte är objektivt." Jag upprepar dessa meningar därför att jag tror att det för de allra flesta i denna kammare men också utanför är alldeles uppenbart att Sveriges utrikesminister Carl Bildt befinner sig i en situation där hans agerande skapar misstankar om att han i egenskap av statsråd inte är objektiv. Bildts tidigare och mycket omfattande engagemang i Lundin Oil gör att knappast någon, inte ens en gång i Moderaternas djupaste bunkrar, kan ha fullständigt förtroende för hans objektivitet. Jag vill därför upprepa min fråga till justitieminister Beatrice Ask: Ser inte Beatrice Ask att det föreligger en situation där misstankar om statsråds objektivitet kan resas?
Finn Bengtsson (M)
Anf. 3 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka justitieministern för ett uttömmande svar. Det gör klart för oss att grundlagsutredningen inte har för avsikt att vidga de frågeställningar som tas upp i interpellationen, så det borde tillfredsställa interpellanten. Herr talman! Det är en väldigt intressant interpellation som Hans Linde har ställt ur många aspekter. Interpellationen är en detaljerad redogörelse, om än brottsstycken, utifrån några fängslade journalister utrikes och utrikesministerns eventuella inblandning i detta på ett korrekt eller icke korrekt sätt. Låt mig då förtydliga att av den anledningen har bland andra utrikesutskottets ordförande Karin Enström väldigt tydligt på Svenska Dagbladets Brännpunkt uttryckt ett problem: "Den kritik som riktas mot regeringens agerande i fallet har ofta varit ensidig, substanslös och präglad av att vilja flytta ansvaret från de ansvariga till dem som försöker hjälpa de utsatta." Jag konstaterar också, herr talman, att Carl Bildt har blivit tillfrågad av bland annat TT nyligen. Frågan löd: Skulle det skada om du ställde dig upp och sade att de bör släppas? Då säger Carl Bildt: Det har jag ju sagt. Vi har tyckt att de ska släppas från första stund, och det sade jag redan från början. Med detta vill jag tydliggöra att jag uppfattar att utrikesministern på alla sätt har gjort det som man förväntar sig av en utrikesminister och att han har stått upp för demokratin. Något som är en väldigt god historik i mitt parti och Alliansen är att verkligen värna demokratins kärna, yttrandefrihet och pressfrihet. Det parti som Hans Linde tillhör har i historien tyvärr inte samma ofläckade ansvar för att stå upp för demokrati, tryckfrihet och yttrandefrihet. Jag tycker därför, herr talman, att den här interpellationen blir ensidig, delvis substanslös och också präglad av en vilja att förflytta ansvaret från de ansvariga i denna viktiga fråga om de fängslade journalisterna till dem som faktiskt försöker att hjälpa de utsatta, det vill säga utrikesministern och Utrikesdepartementet.
Beatrice Ask (M)
Anf. 4 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Nej, det är väl inte så konstigt att justitieministern besvarar den här interpellationen. Det är ändå så att frågor om jäv för statsråd handlar om lagstiftning som ligger under mitt ansvarsområde. Och de frågor som den här interpellationen landar i är just huruvida vi bör förändra reglerna på olika sätt och hur man ska tolka dem. Jag tycker att det är ganska naturligt att det är ansvarig minister som besvarar interpellationen. I svaret har jag försökt vara väldigt tydlig med hur vi ser på nuvarande regler och hur betydelsefulla de är. Det är också så att frågor om hur reglerna fungerar har prövats av och till av konstitutionsutskottet, som funnit att de är till fyllest. Den senaste grundlagsöversynen kom också fram till bedömningen att reglerna är rimliga. När det sedan gäller de synpunkter som framfördes i det andra inlägget vill jag börja med att säga att jag tror att vi alla är väldigt bekymrade över den situation som de två journalisterna befinner sig i just nu, och vi är inte bara bekymrade utan också oroade. Men frågor som rör agerande från svenska myndigheter när det gäller att ge bistånd och stöd till dem i den situationen och på olika sätt agera måste ställas till utrikesministern. Jag kan inte gå in och diskutera det. Det vore knepigt. Vad jag ser här är inte frågan om man kan ifrågasätta ett visst statsråds lojalitet eller integritet i det här ärendet, utan vad jag ser, Hans Linde, är en vilja att slå mynt av en väldigt kritisk situation för två svenska medborgare just nu för att misskreditera en moderat. Hela interpellationen handlar nämligen om att på olika sätt beskriva att Carl Bildt skulle ha gjort det ena eller det andra. Och man kan ha olika uppfattningar i sakfrågor, men enligt de granskningar som har gjorts av konstitutionsutskottet och det som har prövats är det faktiskt inte förbjudet ens för statsråd att ha haft en historia, att ha varit engagerad i näringsliv eller organisationer. Hans Linde kan inte mena att statsråd som exempelvis har varit fackligt aktiva eller engagerade i någon annan typ av verksamhet ska vara diskvalificerade från att komma i fråga för viktiga politiska uppdrag och att det som går utöver det som jävsreglerna syftar till alltid ska ifrågasättas därför att man har den här erfarenheten. Jag tror att både Sveriges riksdag och den svenska regeringen mår väl av att ha förtroendevalda som har olika erfarenheter. Det finns också tydliga regler och praxis för hur den som utses till statsråd ska lämna uppdrag och på olika sätt agera. Det som jag pekade på i mitt svar var också att det har förts ett resonemang om att när man lämnar det politiska livet och går ut i näringslivet borde det vara någon typ av avstånd i tid från det att man är aktivt statsråd till att man tar en viss tjänst. Den frågan har diskuterats av och till. Den är inte helt enkel. Man har hittills inte kommit fram till, och jag har inte kommit fram till annat, att några bestämda tidsregler inte bör införas, men det är en fråga som alltid kan diskuteras. Jag menar att de regler som vi har fungerar och är tillämpliga också i det här ärendet och sammanhanget.
Hans Linde (V)
Anf. 5 Hans Linde (V)
Herr talman! Moderaternas företrädare i regeringen och kammaren har uppenbarligen fullt förtroende för Carl Bildt - ingen överraskning där. Men frågan är om Carl Bildt befinner sig i en situation som kan skapa misstankar om hans objektivitet. Det är ju det som är kärnan i jävsbestämmelser, inte om man har stöd eller inte i den moderata riksdagsgruppen. I samband med att Johan Persson och Martin Schibbye greps fick jag en fråga från journalist efter journalist, inte bara från tidningar på vänsterkanten utan också från de större tidningarna i Sverige och faktiskt inte heller bara från svenska journalister. Från alla journalister som jag kom i kontakt med fick jag en och samma fråga, nämligen: Är det inte läge att Carl Bildt frikopplas från det här fallet på grund av sin uppenbara intressekonflikt? Det är en fullt rimlig fråga. Men svaret är att om Carl Bildt ska frikopplas från alla utrikespolitiska frågor där det finns en intressekonflikt på grund av hans tidigare engagemang i Lundin Oil blir det faktiskt inte så mycket utrikespolitik kvar för Carl Bildt att sköta. De två svenska journalisterna är inga isolerade fall. Jag har varit utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet i fem år. I debatt efter debatt, i fall efter fall, gång på gång har frågor rests i fråga efter fråga om Carl Bildts intressekonflikter. Vi diskuterade Libyen här tidigare i våras när människor dog på gatorna i Benghazi, Misrata och Tripoli samtidigt som Libyens diktator försökte döda sin egen befolkning och krossa ett folkligt uppror. Då sade Carl Bildt: "Nu handlar det inte om att stödja den ena eller den andra. Det handlar om att försöka få till stabilitet och en rimlig utveckling." Samme Carl Bildt röstade som styrelseledamot i Lundin Oil ja till ett avtal som innebar att Lundin Oil skulle låna pengar från två statliga libyska banker för att investera i libyska oljekällor. Låt mig ta ytterligare ett exempel. År 2003 tecknade Lundin Oil samarbetsavtal med den syriska regeringen och det statliga oljebolaget Syrian Petroleum Company. Det uppstår såklart en rad frågetecken runt den gamle styrelseledamoten i Lundin Oil när han sedan i egenskap av svensk utrikesminister fördjupar det ekonomiska samarbetet mellan Sveriges borgerliga regering och diktaturen i Damaskus. Så sent som den 7 mars var Syriens vice premiärminister i Stockholm - han åt för övrigt älg i Arvfurstens palats - för att diskutera hur man kunde fördjupa det ekonomiska samarbetet med Sverige. Jag har ännu ett exempel. Carl Bildt utgör en av ytterst få svenska politiker som vägrat kalla de omfattande övergreppen de senaste tio åren i Darfur för ett folkmord - till skillnad från till exempel biståndsminister Gunilla Carlsson. Det väcker självklart en rad frågor när Carl Bildt satt i styrelsen för Lundin Oil när företaget bidrog till sådana omfattande övergrepp i Sudan att Åklagarmyndigheten i Sverige har inlett en förundersökning om folkrättsbrott mot företagets ledning, inklusive Carl Bildt. Vidare beslutade Lundin Oil 2006 att ansöka om tillstånd för att borra efter olja i Arktis, ett av jordens mest känsliga ekosystem. I maj i år tog Carl Bildt över ordförandeklubban i Arktiska rådet. Det är knappast en överraskning att han har ignorerat de krav som rests, bland annat från Greenpeace, på att man ska stoppa oljeutvinningen i Arktis. Utöver dessa exempel har Lundin Oil också investerat i bland annat Ryssland, Iran och Irak. Om Carl Bildt "ska undvika situationer som kan skapa misstankar om att ett statsråd inte är objektivt" finns det inte så många länder kvar att engagera sig i. Visst är det viktigt att vi som är folkvalda har erfarenhet från olika delar av samhället, men det är stor skillnad på att ha varit fackligt aktiv innan man kom in i riksdagen och att ha suttit i styrelsen för ett bolag som är anklagat för folkrättsbrott.
Finn Bengtsson (M)
Anf. 6 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Det är intressant att reflektera över att även politiker av viss ålder kan ha en historia, precis som statsrådet nämnde i sitt inlägg. Carl Bildts kamp för demokrati och yttrandefrihet i Öst- och Centraleuropa är välkänd, likaså hans medlingsinsatser under konflikten på Balkan på 1990-talet som ledde fram till det viktiga Daytonavtalet. Jag påstår att Carl Bildt som god representant för Moderaterna och Alliansen har en historik av att stå upp för kampen för demokrati och yttrandefrihet som vida överglänser det som interpellanten möjligen kan ha lyckats med. Dessutom misslyckades hans parti med detta under många år då man kramade diktaturstater. I vilken mån man fortfarande gör det är okänt. Frågorna i interpellationen ställer krav på regeringen att ta ett initiativ, precis som statsrådet säger, mot rekommendationer av Grundlagsutredningen och konstitutionsutskottet efter djuplodande i frågan om tidskarens. Interpellanten anser att man ska införa skärpta karensregler, men vi hör i interpellantens inlägg att det inte gäller facklig aktivitet eftersom man där inte har något jävsproblem. Råkar man däremot sitta i en näringslivsstyrelse har man jävsproblem. Om man föreslår regeringen att se över tidskarensreglerna, hur ska de då utvidgas? Ska det vara ett år, fem år eller tio år? Ska man fundera över att kompetens utifrån det verkliga arbetslivet är av värde för en politiker? Precis som statsrådet problematiserade i denna viktiga fråga kan en för lång tidskarens hindra viktig kompetens att komma in i den lagstiftande församlingen. Det finns ett noggrant system för att hantera jävsfrågor som ytterst handlar om att individerna själva har ett stort ansvar. Detta är kanske lite främmande för interpellanten, men jag vill gärna höra hur långa han anser att tidsgränserna ska vara.
Beatrice Ask (M)
Anf. 7 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tänker inte gå in i en diskussion i de olika frågor som interpellanten tar upp som rör det som bland annat konstitutionsutskottet har granskat, alltså olika historiska betraktelser över vad Carl Bildt har varit engagerad i eller inte. Det har granskats mer än en gång, och man har dragit slutsatser av det. Den fråga som har ställts i interpellationen berör de jävsregler vi har i dag och om de är tillförlitliga. Utifrån en prövning mot dem kan jag inte se något bekymmer på det sätt som Hans Linde gör. Det är dock intressant att fundera över dessa frågor. Konsekvenserna av Hans Lindes resonemang blir att alla som någon gång har varit verksamma i till exempel ett internationellt företag ska misstänkliggöras när de ägnar sig åt internationella frågor. Internationella företag kan ha verksamhet i många länder och som styrelseledamot i vilket bolag som helst har man ett helhetsansvar. Att man för tid och evighet skulle vara ansvarig för allt vad företaget kan ha ägnat sig åt får långtgående konsekvenser och är orimligt. Hans Linde och jag kan nog vara överens om att Carl Bildt har lämnat dessa uppdrag och gjorde så i enlighet med de regler som gäller. Det är passé och ligger bakåt i tiden och kan inte prövas mot dagens jävsregler. Skulle i så fall en bonde, en aktiv jordbruksföretagare, aldrig kunna ägna sig åt jordbrukspolitik? Nej, detta leder för långt, och det är bekymret. Det är vettigare att föra en diskussion om utrikespolitiken i sak, vilket vi inte ska göra i denna interpellationsdebatt. Sveriges stöd till svenskar som befinner sig i olika situationer i olika länder är självklart intressant att diskutera och hur vi agerar visavi olika regimer och så vidare. Här kan man givetvis ha mer än ett perspektiv, och jag är nästan säker på att Vänsterpartiet och Moderaterna inte kommer till samma slutsats alla gånger. Det är en självklarhet och något vi måste ta till oss. Man måste dock skilja på att diskutera sakpolitik och på att år efter år ägna sig åt att försöka misskreditera en person genom guilt by association för att denne haft ett uppdrag eller engagemang. Inte ens jag skulle komma på idén att ifrågasätta Hans Lindes engagemang i en debatt om mänskliga fri- och rättigheter även om han hör till ett parti som en gång i världen skickade gratulationstelegram till kommunistregimen i Moskva. Det blir för långsökt; man kan inte göra så. Det är dock denna form av debatt, fast på ett annat sätt, som Hans Linde ägnar sig åt. Min uppgift har varit att försöka se om vi har rimliga regler för att säkerställa att man kan ha förtroende för statsråd. Finns det regler och praxis som gör att man inte stoppar alla fingrar i syltburken hela tiden? Jag menar att vi har det. Jag tycker att vi i Sverige på ett seriöst sätt har skaffat oss regler och fått dem att fungera över tid. Det innebär att vi inte har jävssituationer av det slag som Hans Linde antyder. Jag tror att det är mer en önskan om att lyfta upp politiska frågor när man inte i andra sammanhang lyckas leda i bevis att den uppfattning man har är korrekt.
Hans Linde (V)
Anf. 8 Hans Linde (V)
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet ställer dessa frågor eftersom vi inte får några svar. Jag har ställt en interpellation till Fredrik Reinfeldt; han vill inte svara. Vi har ställt interpellationer till Carl Bildt; han vill inte svara. Vi har nu ställt en interpellation till justitieminister Beatrice Ask; hon vägrar svara. Det är kanske inte så konstigt att vi fortsätter ställa frågor när vi inte får några svar från regeringen. Visst är det stor skillnad, Finn Bengtsson, mellan mig och Carl Bildt på många olika plan. En central skillnad mellan mig och Carl Bildt är att det i dag inte pågår någon förundersökning mot mig för folkrättsbrott. Det handlar inte om att misstänkliggöra; det är fakta. Man kan kontakta Åklagarmyndigheten om det. Som gammal bondson uppvuxen på en grisgård i Skåne, Beatrice Ask, kan jag säga att det är stor skillnad mellan att föda upp grisar och att investera mångmiljonbelopp i diktaturer och konfliktstater. Det är uppenbart att justitieminister Beatrice Ask inte ser några som helst problem med att Sverige har en utrikesminister som gång på gång i fråga efter fråga får sin trovärdighet ifrågasatt utifrån sitt tidigare engagemang i Lundin Oil. Egentligen borde jag som företrädare för oppositionen jubla och tacka för denna attityd, för det kommer att ge mig som oppositionsföreträdare ännu fler möjligheter att i ytterligare frågor i framtiden gång på gång misstänkliggöra Carl Bildt på grund av hans tidigare engagemang i det skandalkantade oljebolaget Lundin Oil. Det finns också frågor som är större och viktigare än att vinna enstaka poäng i de inrikespolitiska skyttegravsdebatterna. Det handlar om Sveriges internationella trovärdighet. De oljefläckar som Carl Bildt har på sitt kavajslag är det inte bara vi i Vänsterpartiet som ser. Det är något som man också uppmärksammar internationellt. Vår röst i världen just nu ifrågasätts redan i dag på grund av Carl Bildts tydliga koppling till Lundin Oil. Att Sverige i dag företräds i världen av en person som figurerar i en förundersökning om folkrättsbrott skadar vårt lands trovärdighet i grunden. Det kan inte ens Carl Bildts mest lojala försvarare här i kammaren ignorera.
Beatrice Ask (M)
Anf. 9 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag kanske ska påminna om vilka frågor som ställdes i interpellationen. Det är ju de frågorna jag ska svara på. Det handlar om huruvida det föreligger några etiska eller politiska problem eller trovärdighetsproblem för regeringen på grund av att utrikesminister Bildt tidigare varit styrelseledamot i Lundin Petroleum och om det avses tas några initiativ. Interpellationen handlar om huruvida vi behöver nya karensregler och om huruvida nuvarande jävsregler för statsråd är till fyllest. Det är konkreta frågor. Jag har varit ovanligt tydlig när jag har besvarat de frågor som ställs i interpellationen. På Hans Lindes första fråga svarar jag klart nej - det finns ett skriftligt svar. På de andra frågorna ger jag lika tydliga ja- och nej-svar. Det är inte ofta som någon i den här kammaren säger ja eller nej som svar på en fråga och sedan för ett resonemang. Beskyll inte mig för att inte vara tydlig! Däremot får Hans Linde naturligtvis inte de svar han skulle vilja ha. Hans Linde vill bara ha de svar som stämmer överens med den egna uppfattningen, nämligen att det är ett problem att Carl Bildt inte är ett blankt papper som inte har någon historia innan han blev statsråd. Jag tror att personer som inte har någon erfarenhet och aldrig har engagerat sig i någonting är rätt dåliga företrädare. Däremot tror jag att man kan ha olika uppfattningar om hur Sverige ska agera i besvärliga internationella situationer och vad som är rätt och fel i olika ärenden. Det är viktigt och värt alldeles särskilda debatter, men det får jag inte ägna mig åt - åtminstone inte i kammaren. När det gäller de frågor som interpellationen ställer har jag varit övertydlig, för tydligare än ja och nej kan man inte svara.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.